Tom Wennberg Anette Lindgren Telefon:

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1097/12 Handläggare Tom Wennberg Anette Lindgren Telefon: E-post: kultur.goteborg.se Ändring av detaljplaner för JÄRNVÄGSTUNNELN VÄSTLÄNKEN MELLAN GULLBERGSVASS OCH ALMEDAL, samt Detaljplan för JÄRNVÄGSTUNNELN VÄSTLÄNKEN; TUNNELMYNNINGAR, SCHAKT M M Förslag till beslut 1. Kulturnämnden avger förvaltningens utlåtande som eget yttrande. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Både i miljökonsekvensbeskrivningen och i kulturmiljöbilagan till detaljplanen görs bedömningen att åtgärderna på många platser ger stora eller mycket stora konsekvenser för kulturmiljön. Förvaltningen delar bedömningarna. Regeringens tillåtlighet innebär att skada på kulturmiljövärden skall minimeras. Skador på riksintresset kan begränsas genom att stärka de värden som försvagas. Där negativa konsekvenser inte kan undvikas måste de kompenseras. En överdäckning av järnvägstråget öster om Gullberg är en absolut förutsättning för varsamhet med kulturmiljön. En rejält tilltagen park runt berget ger förutsättningar för att skansen och berget ska komma till sin rätt i en framtida stadsmiljö. Planbestämmelser bör tillåta att parken utökas åt väster, mot centralen. Ingrepp i befästningarna måste minimeras i genomförandeskedet. Det är även av största vikt att i förväg ha en plan för hur man ska agera om man stöter på tidigare okända lämningar av stor betydelse. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och parkmiljöer bör förses med skyddsbestämmelser. Återuppbyggnaden av området mellan Centralen och Stora Hamnkanalen, det så kallade Hamnstråket, bör ha en starkt kulturhistoriskt förankrad prägel med utgångspunkt i riksintresset och den befästa staden. 1(8)

2 I Haga krävs extraordinära lösningar för att inte skada och fragmentarisera stadsrummet. En helhetssyn på området är nödvändig. Det är till stor del de kumulativa effekterna av många enskilda förändringar som ger de största konsekvenserna för kulturmiljön. Tekniska anläggningar eller lanterniner inom Haga Kyrkoplan är inte lämpligt eller varsamt mot kulturmiljön. Värdefulla uppvuxna träd måste bevaras så långt som möjligt, i synnerhet i Haga där påverkan blir särskilt stor. De värden som försvagas genom trädförlusterna måste kompenseras. Johannebergs landeri bör skyddas och landerimiljön stärkas för att mildra konsekvenserna för kulturmiljön. I Renströmsparken ställs mycket höga krav på anpassning av tillkommande stationsuppgång vad gäller läge, byggnadsvolymer och uttryck. Tekniska anläggningar bör platsanpassas med hjälp av konstnärlig gestaltning snarare än att anpassas genom att bli diskreta. Detsamma gäller för öppningarna till nya servicetunnlar. Staden behöver samarbeta kring konsten inom Västlänken med målsättningen att den konstnärliga utformningen utgör en integrerad i den övergripande gestaltningen. Staden behöver ha en strategi som hanterar störningar under byggskedet och skapa trygga tillfälliga miljöer för barn och unga. Det är viktigt med information och pedagogiska insatser där barn och unga görs delaktiga. Byggplatserna behöver vara öppna för insyn under byggtiden. Tillfälliga platser bör användas för utställningar, kulturarrangemang, för att skapa delaktighet och förståelse för byggprocessen, och för att visa arkeologiska fynd. Ärendet Granskningshandlingen omfattar två detaljplaner med en gemensam planbeskrivning. Kulturnämnden har svarat i samrådsskede två gånger tidigare, först på hela sträckningen Västlänken Detaljplan för spårtunnelområdet (dnr 1097/12, utfärdat ) och sedan på en samling mindre ytor i ett kompletterande samråd (utfärdat ). Handlingar Kulturförvaltningens svar behandlar följande handlingar: Planbeskrivning och plankartor Miljökonsekvensbeskrivning granskningshandling Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning, Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 2(8)

3 Aktuellt planläge Syftet med detaljplanerna är att möjliggöra byggandet av en järnvägstunnel under Göteborg. Planområdet sträcker sig mellan Gullbergsvass och Almedal. Den största delen är järnvägstunnel under mark. För stationerna är tre separata detaljplaner under utarbetande. De kommer att behandla områdenas utformning ovan mark och släcker då planen för järnvägstunnel på stationsområdena. Detaljplanerna för station Haga och station Centralen har varit ute på samråd under hösten, station Korsvägen kommer på samråd under våren. Trafikverket arbetar parallellt med järnvägsanläggningen i sin järnvägsplan. För att järnvägsplanen ska kunna fastställas får den inte strida mot detaljplanen. Detaljplanen ska därför innehålla alla delar som järnvägsplanen innehåller och göra dessa planenliga. Bakgrund I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms genomförandet av detaljplaneförslaget medföra betydande miljöpåverkan i flera kulturmiljöer samt fasta fornlämningar. De områden längs sträckningen där påverkan bedöms som mycket stor är: Befästningarna under mark Gullberg med Skansen Lejonet Området runt planerade Haga station Renströmsparken Påverkansgraden stor gäller för: Miljön runt byggnadsminnet Bergslagsbanans station. Landeriet Johanneberg vid Korsvägen Äldre byggnader på Lisebergs område. Förvaltningens synpunkter Villkor 1 i Regeringens tillåtlighet Regeringens tillåtlighet villkorades med sex krav, varav villkor 1 är av största vikt för kulturmiljön. Villkoret innebär att det krävs samförstånd mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Stad för att skada på kulturmiljövärden skall minimeras. Villkor 1. Den inom korridoren närmare lokaliseringen av Västlänken ska, efter samråd med Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Stad, planeras och utföras så att negativa konsekvenser för kulturmiljön och stadsmiljön i övrigt, inklusive parker och grönområden, så långt möjligt begränsas. Berörda fornlämningar ska så lång möjligt bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anläggningen. Genomförandet av Västlänken kommer att påverka flera värdebärare inom området av riksintresse för kulturmiljövården Göteborgs innerstad [O 2:1-5]. Viktigast är att detaljplanen ska göra det möjligt att återställa områdena med bevarade värden efter Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 3(8)

4 tunnelbygget. Där skador inte kan undvikas menar Kulturförvaltningen att skador på riksintresset begränsas genom att stärka de värdebärare som försvagas. Där negativa konsekvenser inte kan undvikas behöver de kompenseras. Både förstärkande åtgärder och kompensationsåtgärder kan och bör ske utanför spårtunnelområdet med kulturmiljöns totala värde i fokus, och med en förståelse för kulturmiljöns potential i det framtida Göteborg. Ingrepp i befästningarna under mark, övergripande Kulturförvaltningen vill betona att det skall vara prioriterat att ingrepp i befästningarna minimeras i genomförandeskedet. Det är även av största vikt att i förväg ha en plan för hur man ska agera om man stöter på tidigare okända lämningar av stor betydelse, med erfarenhet av det tidigare okända skeppsvrak som påträffades i Götatunnelprojektet. De mest kritiska punkterna är mellan Centralen och Stora Hamnkanalen samt vid Rosenlund. Tunneln passerar där rakt igenom fästningslämningen på tre ställen och längs med lämningarna utmed hamnstråket. Om tunneln ligger nära eller berör befästningsverken längs södra älvstranden är idag ej helt utrett. Här finns risk för mycket stora konsekvenser på kulturmiljön. Detta måste på ett tydligare sätt konsekvensbedömas. Vad görs och vilka alternativ finns om hela befästningen längs denna sträcka påverkas? Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, övergripande Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som ingår i område av Riksintresse för kulturmiljövården samt i stadens bevarandeprogram berörs direkt eller indirekt utmed tunnelsträckningen. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och parkmiljöer som berörs bör förses med skyddsbestämmelser. Förvaltningen vill framföra att det måste finnas konkreta handlingsplaner för hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och parkstrukturer skall hanteras vid anläggandet av tunneln. I första hand skall påverkan minimeras och i andra hand behöver det finnas en plan för tillvaratagande eller återuppförande. De värden som går förlorade behöver kompenseras. Konsten i Västlänken, övergripande En miljö med konst gjord för platsen signalerar långsiktighet, kvalitet och djup samt trygghet och omsorg om platsen. Det är viktigt med ett brett samarbete kring konsten med målsättningen att skapa integrerade miljöer där konst, landskapsarkitektur, kulturmiljön och arkitekturen samverkar och stärker varandra, och där konsten utgör en viktig del i den övergripande gestaltningen. Det tar tid att producera konstverk. För att den konstnärliga gestaltningen inte skall stanna vid tillägg, utan utgöra en integrerad del av det byggande resultatet, bör arbetet med konsten integreras i stadens projektorganisationer. Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys, övergripande Trafikverkets Barnkonsekvensanalys (BKA) beskriver väldigt tydligt barnperspektivet och barn och ungas särskilda behov, något som vi inte ser trycks Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 4(8)

5 lika hårt på i den SKA/BKA som staden gjort. Vi vill därför understryka att det bör göras en separat BKA vid kommande planprocesser. Kulturförvaltningen efterlyser en strategi från staden som hanterar störningar under byggskedet, där trygga tillfälliga miljöer för barn, unga och övriga invånare skapas under byggtiden. Det är också viktigt med attraktiv information och riktad pedagogik där barn och unga görs delaktiga i processen. Byggplatserna behöver vara öppna för insyn under byggtiden. Man kan också skapa tillfälliga utställningar för att skapa delaktighet och förståelse för byggprocessen, och för att visa, förklara och exponera arkeologiska fynd som görs. Tillfälliga platser bör också användas för kulturevenemang av olika slag. Uppvuxna träd, övergripande Uppvuxna träd kommer att avverkas vid flera punkter längs linjen. Utöver ekologiska, estetiska och sociala värden är de viktiga för upplevelsen av stadens historiska djup. Kulturhistoriskt värdefulla träd kommer att förloras vid Bergslagsbanans station, vid Haga, vid landeriet Johanneberg, i Renströmsparken och på Liseberg. Det är viktigt att bevara så många träd som är möjligt, och att ha en tydlig plan för områdenas återställande. De värden som försvagas måste kompenseras. I Haga blir påverkan särskilt stor. Där måste påverkan på värdefulla parkträd begränsas så långt som tekniskt är möjligt. Varje enskilt uppvuxet träd är viktigt vid återställande av kulturmiljön efter tunnelbygget. Uppgångar och tekniska installationer, övergripande På flera ställen kommer byggnation av stationsuppgångar och/eller tekniska installationer att ske på allmän plats, bland annat i parkområden, vilket reducerar dessa. Generellt bör det ställas höga krav på platsanpassning och kvalitet i de tillkommande byggnadskropparna som måste förhålla sig till de kulturhistoriska miljöer de kommer att ingå i. Stationsuppgångarna behöver hållas nere i volym och anpassas i karaktär till de historiska sammanhangen för att smälta in i den befintliga miljön. De tekniska anläggningarna förutsätts i planhandlingarna få en diskret utformning. Förvaltningen vill föreslå att alla tekniska anläggningar istället platsanpassas med hjälp av konstnärlig gestaltning. En målsättning borde vara att de ska tillföra något i de stads- och parkmiljöer där de placeras, exempelvis som sitt/lekskulptur eller offentligt konstverk. Servicetunneln vid Muraregatan har utgått, vilket är positivt ur ett kulturmiljöperspektiv. Vid Södra Vägen finns en risk att de två planerade servicetunnlarna tillsammans med befintlig spårvägstunnel under Carlanderska skapar ett splittrat stadsrum. Konstnärlig gestaltning kan hjälpa till att läka samman miljön och bli ett tillskott i evenemangsstråket. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 5(8)

6 Skansen Lejonet, ny detaljplan Miljökonsekvensbeskrivningen och Kulturmiljöbilagan bedömer att schaktet genom berget och tråget ger mycket stor påverkan på kulturmiljön. Förvaltningen delar denna bedömning. Kulturförvaltningen vill återigen understryka att en överdäckning av tråget öster om berget är en absolut förutsättning för att påverkan på kulturmiljön så långt som möjligt begränsas. Detaljplanen i nuvarande utförande ger handlingsfrihet att bygga järnvägstunneln både med överdäckning och utan. En lösning där anslutningen inte täcks över kommer att medföra att man måste sätta upp rejäla säkerhetsstaket runt hela tråget inom parken, vilket kommer att störa både anblicken av berget och användningen av det. Kulturförvaltningen vill ha planbestämmelsen PARK och tvingande överdäckning av tråget så långt bort från berget som är tekniskt möjligt. En överdäckning och en rejält tilltagen park runt berget ger förutsättningar för att skansen och berget kommer till sin rätt i en framtida stadsmiljö. Det är viktigt att planbestämmelser ovan mark inte låser möjligheterna att utöka grönområdet till en framtida stadsdelspark. Kulturförvaltningen anser även att området väster om Gullberg bör säkras upp mot framtida exploatering Planbestämmelsen T (järnvägsändamål) väster om berget bör ändras eller kompletteras med planbestämmelsen PARK så att parken även utökas i denna riktning. Möjligheten att här uppföra en förbindelse i form av en gång- /cykelbro från Stampen bör även utredas. Den planerade huvudgatan och gång-/cykelvägen norr om Gullberg bör ses som tillfällig och området bör få en karaktär med fokus på rekreation i det framtida Gullbergsvass. Ovan nämnda åtgärder är nödvändiga för att säkerställa kulturmiljön i området för riksintresset Gullberg och Skansen Lejonet i den framtida stadsdelen Gullbergsvass Centralen med hamnstråket, ändring av detaljplaner Miljökonsekvensbeskrivningen och Kulturmiljöbilagan anger mycket stora konsekvenser för arkeologiska lämningar under mark. Förvaltningen delar denna bedömning. Vid station Centralens östra uppgång tangeras byggnadsminnet Bergslagsbanans f d stationsmiljö. Parkmiljön behöver stärkas och kommer att ha en än viktigare funktion som pausplats i den trafikdominerade miljön. På platsen finns rester från den tidigare stationsparken med kvarvarande uppvuxna träd utmed Nils Ericsongatan. Det är mycket viktigt att kvarvarande uppvuxna träd bevaras för förståelsen av det historiska sammanhanget i stationsmiljön. Skyddsbestämmelser kan införas för kvarvarande äldre rester av park. En betydande del av lämningar efter fästningsstaden Göteborg kommer att påverkas och/eller grävas bort mellan station Centralen och Stora Hamnkanalen, det så kallade hamnstråket. Ingrepp i befästningarna måste minimeras i genomförandeskedet, vilket Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 6(8)

7 även tydligt villkoras i regeringens tillåtlighet. Det är även av största vikt att i förväg ha en plan för hur man ska agera om man stöter på tidigare okända lämningar av stor betydelse, exempelvis vrak och liknande. Återuppbyggandet av området mellan Centralen och Stora Hamnkanalen bör ha en starkt kulturhistoriskt förankrad prägel med utgångspunkt i riksintresset och fästningsstaden Göteborg. Vid gestaltning av området bör stor hänsyn tas till befästningslämningar och befästningsverk som bastioner, kurtiner och sänkverk. Den befästa staden måste återigen bli läsbar i denna del riksintresset. Haga Kyrkoplan med omgivning, ändring av detaljplaner Miljökonsekvensbeskrivningen och Kulturmiljöbilagan bedömer båda att åtgärderna ger mycket stora konsekvenser för många delar av kulturmiljön, både ovan och under mark. Förvaltningen delar denna bedömning. Kulturmiljön runt den planerade station Haga har mycket höga värden och är den som är svårast att kombinera med de krav som ställs av Västlänkens etablering. En helhetssyn på området är nödvändig. I Haga krävs extraordinära lösningar för att inte skada och fragmentisera stadsrummet. I samråd för detaljplan för Haga station är tekniska installationer flyttade från Haga Kyrkoplan till torgytan framför Smyrnakyrkan. Denna lösning ger mindre negativ påverkan på kulturmiljön och är det alternativ som bör arbetas vidare med. Kulturförvaltningen anser inte att planen ska medge två ventilationsbyggnader à 60 kvadratmeter på Haga kyrkoplan utan att de bör samordnas på torgytan vid Smyrnakyrkan. Kulturförvaltningen vill återigen understryka vikten av att begränsa påverkan på värdefulla parkträd i så stor utsträckning som möjligt. Varje enskilt uppvuxet träd är viktigt vid återställande av kulturmiljön efter tunnelbygget. Diskussioner om ljusinsläpp till stationen i form av lanterniner i slänten vid Hagakyrkan förekommer. Kulturförvaltningen vill understryka att detta inte är lämpligt eller varsamt mot kulturmiljön. Det är till stor del de kumulativa effekterna av många enskilda förändringar som ger de allvarligaste konsekvenserna i miljön. Lämningar efter fästningsstaden Göteborg med bastion Christina Regina och delar av de yttre befästningarna kommer att behöva grävas bort i samband med anläggandet av tunneln. Ingrepp i befästningarna måste minimeras i genomförandeskedet, vilket även tydligt villkoras i regeringens tillåtlighet. Korsvägen med omgivning, ändring av detaljplaner Miljökonsekvensbeskrivningen och Kulturmiljöbilagan bedömer båda att åtgärderna visar risk för mycket stora konsekvenser för kulturmiljön. Förvaltningen delar denna bedömning. Johannebergs landeri är en del av riksintresset och marken är en fornlämning. Byggnaden, parken och fornlämningen bör skyddas och stärkas för att mildra konsekvenserna för kulturmiljön. En stor del av Johannebergs landeripark kommer att schaktas bort i samband med att station Korsvägen anläggs. Det innebär ett Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 7(8)

8 mycket stort ingrepp i fornlämningen och den historiska parkmiljön, en oåterkallelig åtgärd där höga kulturvärden försvinner. Landeriparken har redan tidigare väsentligt minskats genom bebyggande. Förvaltningen anser att parkytan bör skyddas som kulturhistoriskt värdefull PARK (q2) i detaljplan och även utvecklas med utgångspunkt i historiska strukturer. Renströmsparken är, tillsammans med de äldre byggnaderna på Liseberg, ett viktigt spår efter jubileumsutställningen I Renströmsparken ställs mycket höga krav på anpassning av tillkommande stationsuppgång vad gäller läge, byggnadsvolymer och uttryck. Det hade varit önskvärt om uppgången kunnat samordnas med befintlig bebyggelse längs gångstråket Fågelsången mot Götaplatsen för att öppna upp den slutna bebyggelsen längs stråket och för att så långt som möjligt minska ingrepp i parkmiljön. Stationsuppgången måste anpassas både med tanke på utformning och placering för att undvika ett fysiskt ingrepp i parkmiljön, men också med tanke på det flöde av trafikanter det medför. Renströmsparken har i dag en funktion av lugn oas. Parken bör skyddas som kulturhistoriskt värdefull PARK (q2) i detaljplanen. Tekniska installationer ovan mark bör placeras med stor hänsyn till parkmiljön och kan utformas som tillskott i stadsrummet, exempelvis genom konstnärlig gestaltning. En placering utmed Fågelsången i stråket mot Götaplatsen är att föredra framför ingrepp i parkmiljön vid Näckrosdammen. Liseberg innehåller kvarvarande strukturer och äldre bebyggelse från jubileumsutställningen Här finns också äldre bevarade karaktärsdrag och bebyggelse från landeriet Liseberg. Delar av den mest ursprungliga miljön i norra delen av Liseberg kommer att påverkas direkt av tunnelbygget. Arbetena berör både uppvuxna träd, strukturer vid Spegeldammen och äldre bebyggelse. Byggnader som kommer att tas ner är Rondo, Lisebergshallen, Huvudrestaurangen samt torn vid Spegeldammen. Endast tornen planeras att återuppföras igen. Kulturförvaltningen menar att man även bör sätta upp Huvudrestaurangens fasad för att värna miljön runt Spegeldammen. Dessutom bör äldre bebyggelse och strukturer runt Spegeldammen samt uppvuxna träd skyddas i detaljplanen. Man bör bevara så många träd som möjligt och de bör skyddas under byggtiden. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Christina Persson tf förvaltningsdirektör Eva Magnusson utredningsledare Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 8(8)