Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun

Transkript

1 Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun

2 Inledning Under våren 2011 ställdes den föreslagna detaljplanen för Drottningholmsmalmen ut. Inför utställningsskede 2 har alla föreslagna tillkommande byggytor, utöver de befintliga, setts över på nytt. Till planen finns varsamhetsoch skyddsföreskrifter som togs fram under ett tidigt skede av detaljplanearbetet och i samråd med antikvariskt sakkunnig. Även föreskrifterna har reviderats inför andra utställningsskedet. Drottningholmsmalmens samtliga fastigheter har inventerats på plats. Som underlag har Länsmuseets byggnadsinventering använts samt den förslagna detaljplanen reviderad efter första utställningsskedet (daterad ). Under inventeringen vägdes respektive fastighets kulturhistoriska och miljöskapande värden in bedömningen, tillsammans med tillkommande bebyggelses inverkan på det närmast omgivande området. Samtidigt har Drottningholmsmalmens helhetskaraktär, med byggnader från olika tidsepoker och av hög arkitektonisk kvalitet och höga kulturhistoriska värden, beaktats. Inventeringen har resulterat i en analys av exploateringstrycket på området samt i ett förslag till ny exploateringsgrad. Resultetet redovisas nedan. Drottningholmsmalmen uppkom under 16- och 1700-talen som ett serviceområde till Drottningholms slott. Här uppfördes byggnader för på slottet anställd personal så som predikant, smed, snickare, vaktmästare och trädgårdsmästare. Mindre byggnader uppfördes för vaktpersonal och andra anställda. Som förebild till denna förstad stod det franska slottet i Versailles. Under 1700-talets andra hälft fick Drottningholmsmalmen stadsrättigheter och området reglerades. Höga arkitektoniska krav ställdes på den nya bebyggelsen. Samtidigt tillkom ett värdshus, stallar, kaserner och en administrationsbyggnad för slottet. Under mitten av 1800-talet uppfördes ett flertal sommarvillor i området av förmögna borgare. På 1900-talet kompletterades bebyggelsen med modernistiska villor ritade av några av den tidens främsta svenska arkitekter. I dag karakteriseras Drottningholmsmalmen av byggnader från fyra sekler uppförda med höga arkitektoniska ambitioner. Närmast slottsområdet anas rutnätsplanens slutenhet, här är bebyggelsen tät, för att i norr gå över i naturoch strandtomter med större villor. sid 1

3 Analys av utställd plan Planförslaget tillåter att den totala n ökar från dagens 8 procent av områdets yta till 11. En sådan stor exploateringsgrad samt den nya bebyggelsens spridning inom fastigheterna, främst som komplementbyggnader, bedöms påverka Drottningholmsmalmens negativt i fråga om områdets tydligt avläsbara tidsepoker från 1600-talet och framåt. Tidsepokerna är i dag relativt sammanhållna inom fastigheterna och till viss del även koncentrerade till delar av Drottningholmsmalmen. Med ny utspridd bebyggelse i området finns en risk att detta karaktärsdrag blir mer otydligt och Drottningholmsmalmens kulturhistoriska värden minskar. I flera fall finns miljöskapande och för 1800-talet tidstypiska trädgårdar som bidrar till upplevelsen av området. Föreslagen exploateringsgrad skulle i flera fall innebära en belastning på dessa trädgårdar och inverka negativt på Drottningholmsmalmen som helhet. I nära anslutning till Eriksberg på nordöstra delen av Drottningholmsmalmen finns flera föreslagna fastigheter. Eriksberg utformades under 1870-talet och utgör en mycket välbevarad anläggning med park i natur. Fasaderna är utformade i schweizerstil och tillskrivs höga byggnadshistoriska och arkitektoniska värden. Parken tillskrivs höga miljöskapande värden. Den föreslagna exploateringsgraden inpå Eriksberg skulle skada anläggningens kulturhistoriska värden påtagligt. Eriksberg utgör därför inget lämpligt område att exploatera så som föreslås. sid 2

4 till ny exploateringsgrad Visar utöver befintlig, reviderad efter utställningskede 1. Visar ur aktuell detaljplan från 1940-talet. Visar förslag på ny exploateringsgrad och antal samt motivering till förslag. Föreslaget lägenhetsantal för respektive fastighet har bedömts endast utifrån antikvarisk synvikel. 1:3 2 Ingen plan. Ingen anmärkning. 1 1: Ingen anmärkning. 1 1:57 8 Ingen plan. Ingen anmärkning. 1 1: Tomtens ringa storlek medger inte en större nybyggnad framför den befintliga huvudbyggnaden. 1: Ingen anmärkning. 3 1: Flytta föreslagen BYA 10 så att den nya byggnaden hamnar mer norrut, i anslutning mot vägen. 2 Föreslagen byggnad bör inte placeras mitt i trädgården utan följa det mönster som befintliga hus på fastigheten uppvisar vad gäller placering. 1: Lägg prickmark mellan väg och huvudbyggnad. 1 Undvika ny byggnad direkt framför befintlig huvudbyggnad. Placera ny komplementbyggnad vid tomtgräns mot intilliggande fastighet. 1: Flytta BYA 5 till befintliga komplementbyggnader 1 Undvika utspridda byggnader i trädgården. Ej lämpligt att bygga mellan väg och huvudbyggnad. sid 3

5 1: Ingen anmärkning. 2 1: Ingen anmärkning. 3 1: en stryks. Se 1:67. 1: Ingen anmärkning. 2 1: Ingen anmärkning. 2 1: Ingen anmärkning. 2 1:59 4 Ingen plan. Ingen anmärkning. 1: Ingen anmärkning. 2 1: Ingen anmärkning. 2 Plats för tidigare byggnad i lämpligt och ej för framträdande läge. 1: Ny komplementbyggnad bör ej placeras intill väg mellan huvudbyggnad och befintlig komplementbyggnad. 2 Ny byggnad vid väg skulle förstöra kopplingen mellan huvudbyggnaden och befintlig komplementbyggnad av flygeltyp. Flytta ny komplementbyggnad så att den hamnar mot grannfastigheten 1:53 och i vinkel med befintlig komplementbyggnad. 1: (ny fastighet) 1 Byggnader bör läggas på 1 naturtomt. 1: Stryk komplementbyggnad BYA På fastigheten finns en nyligen uppförd större garagebyggnad. 1: Flytta BYA 74 så att den nya byggnaden ligger i vinkel med befintlig byggnad vid dess östra kortsida. Minska n för bostadshus något (ca BYA 60). 2 Tomten ligger på en höjd, en stor byggnad direkt bakom befintlig huvudbyggnad skulle bygga igen trädgården. sid 4

6 1: Ingen anmärkning. 1 1: (ny fastighet) en stryks. En ny fastighet i detta läge skulle påverka parkområdet intill Eriksberg på ett negativt sätt. Det nuvarande öppna naturstråket mellan norr och söder skulle försvinna vilket hindrar en naturlig rörelse i området. 1: Lägg ny komplementbyggnad 2 Se 1:46. vid tomtgräns. 1: (ny fastighet) en stryks. Den nya byggnaden är placerad på en höjd väl synlig från vägen och från Engelska parken (slottsparken). Tomten består till största delen av en slänt med fullvuxna ekar vilka bildar front mot vägen. Skulle dessa ersättas av hus går miljöskapande värden förlorade. 1: Ingen anmärkning. 2 1: Flytta ny komplementbyggnad så att den placeras vid tomtgräns mot intilliggande fastighet i norr. 2 Den nya byggnaden är placerad mitt i trädgården. Det är mer lämpligt att följa rådande mönster i området och placera nya komplementbyggnader mot grannfastighet. 1: Minska yta på ny komplementbyggnad i trädgård framför huvudbyggnad till ca Lämplig plats för lusthus eller paviljong. 1: Flytta BYA 44 så att ny byggnad ej ligger intill huvudbyggnad, placera byggnaden i anslutning 2 Fasad mot trädgården har en betydande arkitektonisk utformning, och bör inte skymmas av en en ny framför detta motiv. till befintlig komplementbyggnad. 1: Ingen anmärkning. 2 sid 5

7 1: Stryk ny komplementbyggnad på BYA Den nya komplementbyggnaden är placerad i en mindre fruktträdgård med miljöskapande värde. 1: Ny byggnad på BYA 11 stryks. 2 Nyligen påbörjad större utbyggnad av huvudbyggnad. 1: Minska BYA till Föreslagen byggnad är för stor i förhållande till intilliggande huvudbyggnad på 1:43. 1: Minska BYA på ny byggnad med BYA Framträdande läge i området. Ny byggnad får ej förta upplevelsen av befintlig huvudbyggnad utan bör vara av komplementbyggnadstyp. 1: (ny fastighet) 2 en stryks. Den nya fastigheten är placerad i direkt anslutning till Eriksberg med omgivande park. Eriksberg har höga kulturhistoriska värden vilka skulle påverkas negativt. Upplevelsen av den tidstypiska anläggningen skulle påtagligt försämras. Eriksbergs entré ligger intill parken som även omfattas av en grindvaktstuga. Den nya fastigheten tar inte hänsyn till detta och upplevelsevärdet av Eriksbergs entré skulle försämras. 1: Ingen anmärkning. 2 1: Lägg ny byggnad i anslutning till befintlig komplementbyggnad. 2 Ny byggnad bör ej hamna mellan befintligt bostadshus och väg. Ett alternativ är att minska BYA till ett tal lämpligt för ett lusthus eller liknande. sid 6

8 1: Lägg ny byggnad vid tomtgräns mot grannfastighet 2 Ny byggnad bör ej hamna mitt på tomt i siktlinje mellan vatten och väg. i väster. 1: (nytt bostadshus på 3 obebyggd tomt) Ingen anmärkning. 2 Bra läge för nytt bostadshus då tomten inte ligger i direkt anslutning till äldre bebyggelse 1: Ingen anmärkning. 2 1:48 mfl 500 (obebyggd tomt) erna 1:48, 1:58, 1:70, 1:71 bör slås samman till en fastighet eller möjligen två fastigheter. 1:1 Pagebyggnaden 26 2 Flytta ny komplementbyggnad så att den hamnar i anslutning till befintliga komplementbyggnader, alternativt stryk byggnaden. 2 Den här delen av malmen består av större sammanhållna tomter. En fastighet med huvudbyggnad och komplementbyggnad passar in i detta historiskt förankrade bebyggelsemönster. Fyra fastigheter innebär istället utspridd bebyggelse med hög koncentrationen av nya byggnader på en tomt. Risken blir då att områdets miljöskapande värden påverkas negativt. 2 Ny byggnad bör ej placeras framför huvudbyggnad och mellan huvudbyggnad och vägen. 1: Ingen anmärkning. 3 1: Ingen anmärkning. 2 1: Lägg ej ny komplementbyggnad i tomtgräns utan istället i anslutning till befintliga komplementbyggnader. Ny fristående byggnad (BYA 50) läggs i anslutning till befintlig komplementbyggnad. L 2 Tomten är en naturtomt och ej av den typen som bygger på rutnätsplan och som präglar sydöstra delen av Drottningholmsmalmen. BYA 50 bör ej placeras mitt i trädgården utan bebyggelsen bör vara mer samlad för att inte påverka tomtens karaktär. sid 7

9 1: Ingen anmärkning. 2 1: Minska ny komplementbyggnad från BYA 30 till BYA Föreslagen komplementbyggnad är placerade i trädgård framför huvudbyggnad. Mer lämpligt för lusthus/ paviljong. 1: Ingen anmärkning : Ingen anmärkning. 1 1: Högsta punkten NV om huvudbyggnaden bör utgöra prickmark. Flytta föreslagen byggnad så att den ligger mer i anslutning till befintliga komplementbyggnader. 1: Ingen anmärkning. 2 1: Ingen anmärkning. 2 1: Ny byggnad placeras lämpligast längs med vägen. Föreslagen nybyggnad på 13 kvm stryks. Högt belägen utsiktsplats och samlingsplants som ej bör bebyggas. 2 Utspridd bebyggelse på tomtmark bör undvikas för att få ett enhetligt utryck. 1: Ingen anmärkning. 3 1: Ingen anmärkning. 1 1:1 ny fastighet 160 (tomten ligger vid Klockbergastigen) Ingen anmärkning. Lämpligt plats för ny byggnad i ett läge som ej framträder från vägen och från slottsområdet. sid 8

10 Slutsats et på ny exploateringsgrad för Drottningholmsmalmen innebär ett genomgående minskat exploateringstryck på området. De i dag karaktärsskapande skilda tidsepokerna med byggnader av hög arkitektonisk kvalitet tillåts då råda även fortsättningsvis. Till stor del utgör förslaget på ny exploateringsgrad mindre justeringar av den efter utställningsskede 1 reviderade planen. Mindre utspridd bebyggelse på fastigheter har i flera fall samlats till mer lämpliga platser. För en del miljöskapande trädgårdar har nya komplementbyggnader strukits. De tillkommande fastigheterna, som enligt utställningsskede 1 ska ligga inpå Eriksberg och delvis i parken, skadar anläggningens kulturhistoriska och miljöskapande värden. Enligt förslaget på ny exploateringsgrad stryks därför dessa fastigheter. De övriga nya fastigheterna på Drottningholmsmalmen är placerade i, för bevarandet av områdets miljöskapande värden, mer lämpliga lägen och ingen anmärkning har därför gjorts på dessa. 1:73 utgör ett undantag. Den nya bostadsbyggnaden skulle här hamna på en höjd och bli synlig från slottsparken. Risken finns också att flera fullvuxna träd, som utgör fond mot vägen och parken, behöver tas ned i samband med en nybyggnad. Om de nya bostadshusen uppförs i hög arkitektonisk kvalitet bildar de en ny årsring i linje med föregående tidsepoker i området. Bevarandet av Drottningholmsmalmens kulturhistoriska värden och tillägg i form av ny bebyggelse utför därför inget motsatsförhållande. sid 9

11 Källhänvisningar Sundström L: Drottningholmsmalmen, kulturmiljöanalys av Drottningholmsmalmen Ekerö kommun Uppland, Stockholms läns museum, Rapport 2006:7, Stockholm 2006 Konsekvensanalysen är utförd av: Marcus Åhgren Byggnadsantikvarie Tengbom Malin Brusewitz Restaureringsarkitekt SAR/MSA Tengbom Beställare: Ekerö kommun sid 10