Kulturmiljöunderlag Korsvägen. Då Nu Framtid. Nytt foto. Av Sara Jacobsson, Emily Lindberg, Åsa Lillvall, Kristian Jonsson, Martin Mikkelsen

Transkript

1 Kulturmiljöunderlag Korsvägen Då Nu Framtid Nytt foto Av Sara Jacobsson, Emily Lindberg, Åsa Lillvall, Kristian Jonsson, Martin Mikkelsen

2 Vardagliga landskap Avgränsning Korsvägen ett stadslandskap Europeiska Landskapskonventionen: Vad skapar ett landskap? Vi ser på Korsvägen som ett vardagligt stadslandskap vilket enligt europeiska landskapskonventionen (ELC) definieras som ett landskap i rörelse och ständig förändring. Avgränsningen är främst gjord utefter ett visuellt perspektiv sett från mitten av Korsvägen. Den estetiska upplevelsen av platsen har legat i fokus för just avgränsningen men bebyggelse som inte är direkt synbar men har ett starkt sammanhang till stadslandskapet har också behandlats.

3 Tidslinje Korsvägen: Då Jordbruksmark Landerierna odlar upp mat till staden Infartsled in till staden Före 1850 Nu Framtid

4 Elektrisk spårvagn invigs t. Korsvägen Lilienbergs stadsplan Ny stadsplan g 1866 Göteborgs jubileumsutställning

5 Evenemangsstaden föds Rondellen Korsvägen skapas 1950-tal Hotel Gothia invigs tal

6 Korsvägens historia i tidslinje Före 1850: Korsvägen är vid denna tidpunkt inte en del av Göteborg men används som en infartsled från söder och öster in i Göteborg. Själva korset i Korsvägen går att följa på kartor tillbaka till 1600-talet. Johannebergs landeri som är den äldsta bebyggelsestrukturen vid Korsvägen användes under 1600 och 1700-talet för jordbruk. Den mat som jordbruket producerade användes för att försörja Göteborg med mat. Även Liseberg var vid denna tidpunkt ett landeri. 1866: Vid år 1860 var Göteborg helt utbyggt innanför vallarna och en utvidgning av staden krävdes för den växande befolkningen. Med anledning av detta uppkom 1866 års stadsplan som var influerad av Paris och Wiens rutnätsmönster. Efter planens upprättande inleddes en intensiv byggperiod som pågick fram till 1930-talet. Från Heden mot Korsvägen ligger ett antal stenstadskvarter, det som syns tydligast från Korsvägen är Kvarter Turmalinen som uppfördes mellan ca : Redan 1882 hade spårvagnsnätet dragits ut och trafikerades med spårvagnar dragna av hästar. En av de första linjerna gick mellan Drottningstorget och Korsvägen. Vid 1902 invigdes det elektriska spårvagnsnätet. 1917: Mot sekelskiftet hade Göteborg börjat växa ur sin rutnäts kostym och staden behövde utvidgas ytterligare mot söder. Utvidgningen kom att gå hand i hand med de nya stadsplaneidealen som började ta form i början av 1900-talet. Nu frångick man det tidigare rutnätet för att istället försöka bemästra kuperad terräng och anpassa bebyggelsen till terrängen. Albert Lilienberg som var stadsarkitekt i Göteborg vid denna tidpunkt kom att påbörja en ny plan från Engelbrektgatan till Kroksätts gräns, planen kom sedan att utvidgas för att även beröra Johanneberg. År 1917 var den färdig. 1923: Detta år ägde Göteborgs utställningen rum för att fira Göteborgs 300 års jubileum. I samband med utställningen öppnade Liseberg sina portar för första gången och Svenska mässan kom att få sina första utställningshallar. Man skulle kunna säga att det här som evenemangsstaden Göteborg föddes. 1950: Under 50-talet stod bilen i fokus för utvecklingen vilket innebar att samhället byggde för en framtid med bilen som det optimala transportmedlet. Under 50-talet kringbyggdes Korsvägen med den rondell som syns på platsen idag. Rondellen är den del av i ett trafiksystem med de trafikleder som är belägna nära Korsvägen men den är inte centrum i något trafiksystem. 1984: Det första Gothia tornet står färdigt och hotell Gothia invigs i det. Det första tornet har senare byggt till och är just nu högre än det senare syskontornet från år Under år 2012 påbörjades byggandet av det tredje tornet tal: Konceptet Evenemangsstaden utformas. Göteborg ska bli en stad lämpad för evenemang och inrymma upplevelser för både turister och Göteborgare. Svenska mässan byggs till med restaurang och kongressbyggnad tal: Evenemangsstaden utvecklas och Universeum och Världskulturmuseet byggs till på Korsvägen.

7 Temaområden Kommunikationsstruktur Johannebergs landeri Stenstaden Lilienbergsstadsplan Evenemangsstaden Korsvägen idag

8 Temaområden Stadslandskapet Korsvägen kan delas in i olika temaområden som var och en håller en sammanhållen karaktär gentemot de andra områdena. Det finns fyra teman som bygger på grund utifrån bebyggelsestrukturer, dessa knyts samman av kommunikationsstrukturen som fungerar som både avgränsande och sammanbindande. De rastrerade områdena tillhör temat i samma färg men behandlas inte mer utförligt i denna presentation.

9 Befintligt skydd Riksintresse Bevarande program I övrigt lågt lagligt skydd Riksintressets sträckning över Korsvägen Korsvägen idag

10 Befintligt skydd Kartan visar området kring Korsvägen och vad som innefattas av Riksintresset för Göteborgs innerstad. Riksintresset omfattar Kvarteren Turmalinen i Stenstaden, Drottningholm och Skokloster som tillhör Lilienbergs stadsplan samt Johannebergs Landeri och gatunätet. Dessa kvarter/tomter vittnar om stadsplaneidealen med rutnätsmönster från sent 1800-tal och terränganpassad bebyggelse från tidigt 1900-tal. Landeriet finns med då det är den enda bevarade landerimiljön i området och lyfter fram Göteborgs historia som befästningsstad med landerier som producerade mat till stadens befolkning. Ett bevarandeprogram är upprättat för värdefull bebyggelse i Göteborg. Ovan nämnda kvarter är upptagna i programmet och pekar ut tidstypiska tegelfasader, påkostade och omsorgsfullt utformade arkitektoniska delar, förträdgårdar och bostadsbyggnader präglade av olika arkiktekturstilar som särskilt viktiga att värna. Förvanskningsförbud skyddar kvarteret Skokloster enligt Plan- och Bygglagen kap Detta innebär i praktiken att en byggnad som anses särskilt värdefull ur en historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Skokloster är ett tydligt och välbevarat kvarter uppförd i 1920talsklassicistisk stil och med välbehållet uttryck i volym såväl som i detalj.

11 Korsvägen idag: Översikt mot väst

12 Korsvägen idag: Översikt mot nordost

13 Korsvägen idag: Översikt mot sydost

14 Kommunikationsstruktur Kontinuitet av förändring Bruksvärde för resenärer Platsens öppenhet Samhällshistorisk förståelse Korsvägen värden

15 Värde Kommunikationsstruktur För att peka på värdena i landskapet så använder vi oss av de tidigare presenterade delområdena. Det första av dem är kommunikationsstrukturen som är det som finns mellan de olika bebyggelsestrukturerna och binder samman dessa. Det finns en lång kontinuitet i hur man har rört sig förbi Korsvägen som ligger i områdets karaktär som trafiknod. Vägarna in i staden från söder och öst som möts här, ursprungliga spårvagnslinjedragningar och den öppna platsen där vägarna möts har alla en del i den historiska kontinuiteten. Samtidigt finns det runt omkring dessa strukturer en kontinuitet av förändring i hur man valt att rama in den öppna platsen. Nya tillägg har format om platsen men inte rubbat på de ursprungliga kommunikationsstrukturerna. Man får inte glömma bort att Korsvägen är en viktig nod i hr göteborgare rör sig i staden. Drygt kliver av och på kollektivtrafiken här varje dag och rör sig ut till omkringliggande områden. Denna användning av kommunikationsstrukturerna skapar liv och rörelse som är viktigt för att upprätthålla Korsvägens karaktär. I och med att kommunikationsstrukturerna har en väldigt öppen karaktär så ger det möjlighet att förstå Göteborgs framväxt. Man ser alla de olika bebyggelsestrukturerna från platsens mitt och förstår skedena i byggandet av staden.

16 Johannebergs landeri Vittnar om Göteborg före 1850 Äldsta bebyggelsen Rekreationsområde Korsvägen värden

17 Värde Landeriet Johannebergs landeri är den äldsta bebyggelsen i vårt avgränsade område och är även den enda träbebyggelsen. Det här temaområdet vittnar om hur platsen såg ut innan 1850 och framförallt 1808 som var en tid då stadens gränser fortfarande låg innanför vallarna. Byggnaderna har herrgårdskaraktär och visar idag på en i trä utformad 20-talsklassicism. Själva parkområdet kan idag ses som ett rekreationsområde men sticker också ut visuellt i ett stadslandskap som i övrigt består av sten. Gångstråken är en viktig egenskap som hålls uppe av brukandet och hjälper till att knyta ihop platsen med resten av Korsvägen.

18 Stenstaden 1880-talets stadsplanering Varierade stilar - enhetlig volym Koncentrerad stenstadskaraktär Bostäder - butiker - caféer Korsvägen värden

19 Värde Stenstaden En stadsplanetävling för området söder om Göteborgs befästningsvallar resulterade i 1866års stadsplan. Området söder om Heden omfattades av denna plan men kompletterades på 1880-talet. Planen medförde kvarter och gator i rutnät och slutna stenkvarter med förträdgårdar ut mot gatan. Bebyggelsen uppfördes och visar goda exempel på varierande stilideal men har en sammanhållen karaktär vad gäller volym och omfång. Det sena 1800-talets nystilar, jugend och nationalromantik kommer till uttryck sida vid sida i området men håller sig inom respektive fastighet. Detta bildar sammantaget kvarterens sammanhållna stenstadskaraktär. Gatunätet med smala gator och förträdgårdar mellan kvarteren står i kontrast till omkringliggande breda vägsträckningar och bidrar till ett lugnare tempo i ett i övrigt hektiskt stadslandskap. Byggnaderna har sedan uppförandet haft funktionen av bostäder i alla våningar utom botten plan där det fortfarande finns mindre butikslokaler med skyltfönster. Kontinuiteten i brukandet markerar en hållbar funktion för byggnaderna samt skapar en levande miljö som används dygnet runt.

20 Lilienbergs stadsplan 1900-talets planideal Storgårdskvarter Korsvägen värden

21 Värde Lilienbergs 1920-tal De tre kvarteren Skokloster, Drottningholm och Stenskvättan är alla exempel på tidtypisk arkitektur från 1920-talet. De är så gott som orörda och visar alla upp välbevarade detaljer med bl.a. bevarade portar, burspråk, mönstermurning, takkupor m.m. De visar också på idealet storgårdsskvarter som gestaltades under 1910-talet. Tanken introducerades som en social åtgärd för att skapa mer ljus till lägenheterna och en gemensaminnergård. Skokloster, Drottningholm och Stenskvättan har alla kvar sina öppna innergårdar som berättar om storgårdskvarterets tanke. Samtliga kvarter har sedan uppförandet fungerat som bostadshus från plan ett medan bottenplan har varit reserverade för handel.

22 Evenemangsstaden Kontinuitet: Aktivitet Utveckling Storskalighet Korsvägen värden

23 Värde Evenemangsstaden Evenemangsstaden vid Korsvägen utgörs av Svenska Mässan, Universeum, Liseberg och Världskulturmuseet. Trots att denna del av Korsvägen till stor del utgörs av nyare bebyggelse finns här en lång kontinuitet av både aktivitet och utveckling som storskalighet. Aktivitet: Sedan 1918 då Svenska mässan öppnade och 1923 då Liseberg invigdes har evenemang i olika former anordnats på denna plats. Svenska mässan har hållit i kongresser och konferenser, Liseberg har byggt åkattraktioner och anordnat konserter och teatrar. Universeum har öppnat sitt vetenskapscentrum. Dessa typer av aktiviteter hör till denna del av Korsvägen. Utveckling: När man hör om dessa aktiviteter förstår man att det ständigt sker en utveckling i Evenemangsstaden. Det ser vi hur Liseberg vuxit, hur museer öppnat och hur Svenska mässan byggt ut, exempelvis nu när de håller på att uppföra ett tredje hotelltorn. Skulle denna utveckling stagnera förlorar Evenemangsstaden ett av sina kännetecken. Storskalighet: Storskaligheten är påtaglig för Evenemangsstaden och har länge varit det. I vilket fall när man jämför dess bebyggelse med omkringliggande områdens. Stora byggnader har varit framträdande på platsen och dominerat över närliggande hus i storlek. Större bebyggelse i omkringliggande områden skulle störa detta och från ta Evenemangsstaden dess signifikans.

24 Helhetsvärde: Korsvägen Öppen plats fria siktlinjer Alla komponenter tillgängliga visuellt Olika aktiviteter samarbetar och skapar stadslandskapet Kontinuitet av förändring Korsvägen idag Tvådelad karaktär

25 Framtidens Korsvägen? Trafikverkets förslag innebär: Skär av rörelsemönster Bryter av siktlinjer Eliminerar möjlighet att uppleva Korsvägen Bild: Trafikverket Framtidens Korsvägen?

26 Framtidens Korsvägen? Vårt förslag: Diskreta uppgångar Behållna rörelsemönster God orienteringsförmåga Framtidens Korsvägen?

27 Vårt förslag: 120 synfält Vyn från uppgång 1 Framtidens Korsvägen?

28 Vårt förslag: 120 synfält Vyn från uppgång 2 Framtidens Korsvägen?

29 Framtidsscenario För att studera Korsvägens framtida utformning när Västlänken är färdigbyggd har vi tittat på hur de värden som finns skulle skadas av två olika förslag. Vi har tittat på trafikverkets skiss för hur en stationsbyggnad vid Korsvägen skulle kunna se ut. Detta förslag skulle: med sin storskalighet skada upplevelsen av Korsvägen som en öppen plats och korsning. Skada förståelsen av hur de olika bebyggelsestrukturerna hänger ihop och göra platsen splittrad. Skada rörelsemönstrena ut från platsens mitt till omkringliggande delar. Det förslag som vi i stället föreslår bygger på diskreta små uppgångar i modern utformning som är en vidareutveckling av Korsvägen men som inte skadar den öppna karaktären eller sammanhangen mellan de omkringliggande områdena. Uppgångarna är placerade för att inte bryta de rörelsemönster som finns på platsen. När man kommer upp från perrongerna ska man också få en god orienteringsförmåga var man befinner sig i landskapet och lätt kunna hitta till sin slutdestination. Vårat förslag få vyer som tydliggör landskapet från där man kommer upp. Detta bygger på att man ser 120 grader och på så sätt ser flera olika delområden och kan få en förståelse av sammanhangen i landskapet. Vi tänker oss tre uppgångar. En i den centrala triangeln för att inte bryta dess kontinuitet som platsens centralpunkt. En andra uppgång tänker vi oss vid gångvägen mot Liseberg för att underlätta att ta sig ditåt och samtidigt få en överblick mot de äldre bebyggelsestrukturerna omkring Korsvägen. Vi har också funderat kring en tredje uppgång inne i Svenska Mässans entré för att undvika att man måste korsa trafiken om det r dit man ska. Om en uppgång förläggs inuti en byggnad är Svenska mässan den bygg nad som skulle såras minst av ingreppet och då det även fortsät ter den kontinuitet av att ständigt utvecklas efter behov kan det även ses som gynnande i det här fallet.