SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

Transkript

1 Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura 2000 är EUs nätverk av skyddade områden. Syftet är att bevara värdefulla naturtyper och arter som är hotade i Europa. För att syftet ska kunna nås är det viktigt att veta vilka naturtyper och arter som finns i de olika Natura 2000områdena. För åtgärder som kan påverka dessa naturtyper och arter negativt krävs tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att se över gränser och data för Natura områdena. Syftet är att korrigera felaktiga uppgifter om områdena och lägga till ny kunskap om arter och naturtyper. En del gränsdragningar av teknisk karaktär genomfördes redan 2009 i syfte att få ) bättre överensstämmelse med fastighetsgränser, reservatsgränser etc. Länsstyrelsen kommer vart 6-12 år att följa upp tillståndet för ett antal utpekade naturtyper och arter. I Sala kommun finns 17 Natura 2000-områden. I denna översyn omfattas 7 områden. Det är ) Rörbosjön, Fermansbo urskog, Fläcksjön, Gorgen, Gussjön, Hövskovsmossen, Nötmyran och Vrenninge. I översynen föreslås endast mindre förändringar avseende områdenas arealer. Länsstyrelsen har också föreslagit att ett antal arter tas bort från listan, vilket vi tycker är rimligt mot bakgrund av länsstyrelsens argumentation. Vi vill från Sala kommuns sida understryka vikten av att man i samband med arealförändringar och kompletteringar avarter och naturtyper även tar hänsyn till den pågående markanvändningen. De områden som omfattas av översynen kan i allra högsta grad sägas vara en del aven levande landsbygd med ett aktivt jord- och skogsbruk samt småföretagande inom besöksnäringen. Det odlingslandskap och den kulturmiljö som finns i dessa områden är ett resultat av att människor i generationer med varsam hand brukat sina marker. Om förutsättningarna för ett aktivt företagande bl a inom jord- och skogsbruk försvåras så minskar också möjligheterna att framöver kunna slå vakt om dessa områden. Vi har då förlorat den levande landsbygden och dess värdefulla kulturmiljöer och det öppna odlingslandskapet.

2 Bilaga KS 2011/104/1

3 3 (14) Syftet med denna beskrivning är att ge en bild av budgetprocessen samt att förklara stegen i hur nämndernas driftbudgetar beräknas. En beskrivning av hur resultaträkningen beräknas görs också. Målsättningen är att budgetdokumenten och beräkningarna skall vara så enkla, öppna och lättförståeliga som möjligt. Som läsare av den strategiska planen skall man förstå utgångsläget och vilka förändringar som gjorts i budgeten. Alla beräkningsunderlag finns tillgängliga efter beslut på kommunens intranät. Det kan sägas vara en slags internkontroll, förvaltningarna kan där i detalj se alla beräkningar och göra egna kontroller, allt för att skapa ett bra underlag till arbetet med nämndernas verksamhetsplaner. Budgetåret börjar tidigt med framtagande av anvisningar och beslutsunderlag, I juni fattar fullmäktige beslut om strategisk plan, under hösten arbetar nämnder och förvaltningar med verksamhetsplaner. Denna tidsaxel visar på de olika händelserna under budgetåret planeringsförutsättningar(gpf) tas fram Inför arbetet med de strategiska planerna beslutar kommunstyrelsen om gemensamma planeringsförutsättningar och ger direktiv inför nämndsarbetet med underlaget till den strategiska planen. I GPF kan ingå exempelvis demografiska förutsättningar, bedömningar av den allmänna kostnadsökningsnivån, lönekostnadsutveckling, exploateringsverksamhet, lokalbehov.

4 4(14) 2. Nämndernas underlag till strategiska plan presenteras För att kunna anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar tar nämnderna fram ett underlag till budgetberedningen. Planerna hanteras politiskt på budgetberedningens planeringsdagar och bokslutsberedningsdagar under mars månad. 3 Beslut om Strategisk plan Den strategiska planen är kommunfullmäktiges styrdokument där det bia anges mål och resurser för nämndernas arbete. Den strategiska planen beslutas av kommunfullmäktige i juni. Den strategiska planen kan komma att revideras utifrån förändrade förutsättningar. 4 N,ämndernas verksamhetsplaner Med utgångspunkt från den strategiska planen arbetar nämnderna fram verksamhetsplaner, där nämnderna konkretiserar de kommunövergripande strategierna och målen för sin verksamhet. Budgetramen fördelas även inom nämndens olika delverksamheter. Beslut om verksamhetsplaner tas normalt i nämnderna i oktober. 5 Reviderad budget mm Fullmäktige har möjligheten att revidera budgeten innan den slutligen måste tas innan årsskiftet Förutsättningarna kan förändras t.ex. genom förändrade skatteprognoser eller regeringens hostproposition. Nämnderna ska även delge fullmäktige sina verksamhetsplaner i november. Nämnderna skall också fördela budgetramen i en arbetsbudget. Detta görs genom att fördela budgeten ansvarsmässigt, på delverksamheter samt på kostnads och intäktsslag.

5 5(14) BeräWhing av nämndernas driftbudgetramar Detta exempel från Strategisk plan visar på hur driftramarna beräknas. Utgångsläget är alltid innevarande års budget Beräkningsunderlaget utgår från budgeterade kostnader och intäkter. Nämndernas driftramar beräknas alltid netto, d.v.s. kostnader minus intäkter. Budgeten beräknas på tre år, första året utgör årsbudgeten och övriga år är en ekonomisk plan.!5umma Kapitalkostnader Kapitalkostnader styrelsens förv ' änst miljönämnd ' O O ; Kostnader O

6 6 (14) R r,.-., "'" y. I~ J"'~"""'. ".::J Summa I NETTO Övriga I intäkter RAM.. ~"f4t\~.,.~.. ~Ji;_Effitk~~bM~~-1!S i ":'i,~',,~,~~'''~~' ',>~,"~,,.~,"\aw TOTAL Nämnd Kommunstyrelsens förv Räddningstjänst O O O a01 Bygg- och miljönämnd Överförmyndare O -15 O O -15 O O O O Revision O O O O O O O O O O 771 Kultur- o fritidsnämnd O Utbo och arbetsm.nämnd Skolnämnden Vård- o oms. nämnd Tekniska nämnden: Lokalförvaltarna O O \ -8319\ \. b Intäktsfinansierad verks ~ I R!'i 1 O O _'" O?7-1R Förklaringar till kolumnerna 1 Budget utgångsläge Utgångsläget är alltid innevarande årsbudget. Tilläggsbudgetar som eventuellt beslutats om under året räknas alltid bort då en tilläggsbudget skall vara av tillfällig art. Kostnader och intäkter skiljs åt för pris och löneuppräkningens skull. Kapitalkostnaderna som finns i budgeten dras också bort. Tekniska nämnden verksamheter delas upp i tre olika delar. Lokalförvaltarna och övrig intäktsfinansierad verksamhet (Renhållning, Vatten mm) skall ha en nettobudget som är O, dvs. intäkterna skall budgeteras lika höga som kostnaderna. Övriga verksamheter t.ex gator och vägar är skattefinansierade och skall ha en budgetram som övriga nämnders verksamheter. I

7 7(14) förekommande fall kan även andra justeringar göras, för 2010 fanns ett ramtillskott föranlett av ett extra statsbidrag som enbart utgick Pris öch löneuppräkning Kompensation för pris och löneuppräkningar görs även vanligtvis. Utgångsläget är de antaganden som SKL gör om konsumentprisindex i sina budgetförutsättningar inför året. För 2010 gjordes en uppräkning på 1,6%. Uppräkningen görs på hela kostnadssidan av den befintliga budgeten exklusive kapitalkostnader samt även på intäktssidan förutom budgeterade statsbidrag. Andra kostnadskalkyler görs även som bakgrundsmaterial t.ex på löneavtal, förändrade arbetsgivaravgifter mm. 3 Förä'ndringar i strategisk plan De beslut om förändringar dvs Tillskott eller minskning av ramen som tas i strategisk plan i juni redovisas i denna kolumn. Förändringarna kan vara sådant som lyfts upp i nämndernas underlag till strategisk plan, ärenden som hänskjutits till budgetberedningen samt förändringar som upptagits i tidigare verksamhetsplaner. Förändringarna jämfört med innevarande års budget redovisas i den strategiska planen nämndvis med motivering till förändringarna. Målsättningen är att budgetdokumentet skall vara så lättförståeligt som möjligt. Läsaren skall förstå vilka ändringar som gjorts inför kommande år. Av det skälet så tas beslut som fattats i tidigare strategisk plan upp igen om beloppen skiljer sig mellan åren för planperioden. Skäl kan också finnas till att ompröva beloppet som tidigare planerats. Nämnderna skall i sina underlag till strategiska planer ta upp om det finner skäl till att ompröva ramförändringarna i planen. Exempel: I strategisk plan fattades beslut om att lägga in tkr i årsbudgeten för 2010, samt tkr för planåren 2011 och För att få rätt utgångsläge lades följande förändring in i strategisk plan "Kultur och fritidsnämnden får utökad hyra i samband med att anläggningen tas i bruk för att täcka ökade driftkostnader och kapitalkostnader. För att inte dessa kostnader skall belasta förenings livet och skolan föreslås Kultur- och fritidsnämndens ram utökas med tkr åren utöver de tkr som 2010 års budget utökades med."

8 8(14) Tabell 1 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Lärkans sportfält och simhall Lärkans sportfält och simhall 1000tkr 1000tkr 1000 tkr I det allra flesta fall gälier dock samma belopp för alla tre åren. 4 Kapitalkostnader 5 Reviderad budget Driftbudgeten belastas med kapitalkostnader för investeringar. Kapitalkostnad är kostnaden för den värdeminskning och den finansiering som en investering orsakar. En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst ett basbelopp. Kapitalkostnader består av internränta och avskrivningar. Avskrivningens längd varierar utifrån ekonomisk livslängd, för inventarier kan det vara 5 till 10 år, bilar 10 år, fastigheter 33 år. Intern räntan beräknas enligt SKL:s rekommendationer, 2011 är räntan 4,3 %. Nominell avskrivningsmetod användes. Varje år justeras budgetramarna för kapitalkostnaderna. Detta görs genom att innevarande års budget dras bort. Därefter görs en budgetberäkning utifrån bokslutet på redan gjorda investeringar, samt beräkning på innevarande års investeringar samt de 3 kommande budget och planeringsåren. För tekniska nämndens verksamheter som är intäktsfinansierade görs ingen ramkompensation, förändrade kapitalkostnader justeras genom intäkterna. För att göra en riktig ramberäkning av kapitalkostnaderna för driftbudgeten, måste alltså först investeringsbudgetens alla poster först prioriteras och beräknas. Sala Kommun antar budgeten i juni, vilket mer än hälften av kommunerna gör. Fördelen med detta är att nämnderna får bättre framförhållning i sin verksamhetsplanering. Fullmäktige har dock möjligheter att revidera budgeten innan den slutligen måste tas innan årsskiftet. Förutsättningarna kan förändras t.ex. genom förändrade skatteprognoser eller regeringens höstproposition. Om budgetramarna förändras görs beräkningarna på samma sätt, och redovisas under ett kapitel i den strategiska planen.

9 9(14) 6 Nettaram Slutligen finns en nettokostnad framräknad d.v.s., kostnader minus intäkter viket blir nämndernas budgetramar. Beräkningarna görs likadant för alla 3 åren i fasta priser, d.v.s. det görs ingen pris och löneuppräkning för de två sista planåren.

10 10(14) Resultaträkningen Resultaträkningen är det i särklass viktigaste instrumentet för att visa det ekonomiska läget. Från resultaträkningen hämtas också det viktigaste finansiella måtten för att följa upp målen för "God ekonomisk hushållning". Hur kostnader och intäkter redovisas i resultaträkningen är strikt reglerat i lagstiftning och regelverk. I revisionen av årsredovisningen kontrolleras att kommunen följer regelverk och god redovisningssed Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter

11 11(14) 1 Verk1rmhetens intäkter och kostnader 2 Avsktlivningar Skillnaden mellan resultaträkningen och driftbudgeten är att inga interna kostnader och intäkter får finnas i resultaträkningen. Därför kan man inte jämföra driftbudgetens kostnader och intäkter med resultaträkningen. I noterna till resultaträkningen i strategisk plan visas vilka poster i budgetramen som justerats. Exempelvis så räknas det generella personalomkostnadspåslaget på ca 41 % på lönekostnader bort från driftbudgeten och ersätts med beräkningar på faktiska pensionsutbetalningar, personalförsäkringsavgifter mm. Kostnaden för avskrivningar är densamma som beräknas i budgetramarna för kapitalkostnader i samband med investeringar. Avskrivningen skall visa värdeminskningen på investeringarna. 3 SkattJeintäkter, generella statsbidrag och utjämning 4 Fina~siella intäkter Kommunen använder sig här av den prognosmodell som SKL tillhandahåller. Cirka 6 gånger per år sker uppdateringar av modellen. Uppdatering görs inte enbart utifrån beräkningar av utveckling av skattekraften, utan även om regeringen gör ändringar i det generella statsbidragen i samband med höst och vårpropositionen. Vid årsskiftet sker även förändringar i samband med slutavräkningar på skatten, LSS utjämning mm. Fastighetsavgiften på ca 35 mkr ingår även här. De finansiella intäkterna framgår av noterna och består av fasta avkastningskrav på dotterbolagen. Sala har i likhet med många andra kommuner en låg likviditet, istället för att placera eventuella överskott mer långsiktigt används medlen i finansiering av investeringar, amorteringar etc. 5 Findhsiella kostnader Här budgeteras låneräntor samt en mindre post för finansiella kostnader för pension. Här görs en ränteberäkning på befintliga lån års bokslut uppgick de till 204 Mkr. I övrigt görs en beräkning utifrån finansieringsbudgeten hur mycket nyupplåning som måste ske. Detta beror då i sin tur på hur mycket som skall investeras kommande år.

12 12 (14) 6 Årets resultat Enligt lagen om god ekonomisk hushållning får inte kommunerna budgetera med ett minusresultat om det inte finns synnerliga skäl. I så fall måste underskottet återställas på 3 år. För att man långsiktigt skall uppnå god ekonomisk hushållning skall man budgetera och planera för överskott i resultaträkningen. Argumenten för detta är att man skall klara viss del av finansiering av investeringar utan att ta upp nya lån, samt att det måste finnas buffertar för osäkra förutsättningar t.ex. skatteintäkter, konjunktursvängningar mm. Pensionskostnaderna kommer också att öka i framtiden. Till årets resultat brukar även finansiella mål knytas. De mått som Sala använder är mycket vanliga bland kommunerna. Ett mått är att man mäter årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. En tumregel är att detta mått skall helst på ligga på 2 %. I Budgeten för 2011 ligger den på 1,08% 10901/ ( ) Posterna Skatteintäkter och statsbidrag och utjämning är den helt dominerande intäktskällan. Av intäkterna på sammanlagt 1,3 miljarder står dessa för 77%. Ett viktigt mått är därför att ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning skall vara större än nettokostnads ökningen jämfört med föregående år. I strategisk plan 2011 ser de finansiella målen ut så här. årets resultat uppgår till minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1,9% 1,6% 2,7% ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: - skatteintäkter, statsbidrag, utjämning - förändring från föregående år i % 0,8% 4,0% 4,0% - nettokostnadsökning - förändring från föregående år i % 0,05% 5,5% 4,3%

13 12 (14) 6 Årets resultat Enligt lagen om god ekonomisk hushållning får inte kommunerna budgetera med ett minusresultat om det inte finns synnerliga skäl. I så fall måste underskottet återställas på 3 år. För att man långsiktigt skall uppnå god ekonomisk hushållning skall man budgetera och planera för överskott i resultaträkningen. Argumenten för detta är att man skall klara viss del av finansiering av investeringar utan att ta upp nya lån, samt att det måste finnas buffertar för osäkra förutsättningar t.ex. skatteintäkter, konjunktursvängningar mm. Pensionskostnaderna kommer också att öka i framtiden. Till årets resultat brukar även finansiella mål knytas. De mått som Sala använder är mycket vanliga bland kommunerna. Ett mått är att man mäter årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. En tumregel är att detta mått skall helst på ligga på 2 %. I Budgeten för 2011 ligger den på 1,08% 10901/ ( ) Posterna Skatteintäkter och statsbidrag och utjämning är den helt dominerande intäktskällan. Av intäkterna på sammanlagt 1,3 miljarder står dessa för 77%. Ett viktigt mått är därför att ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning skall vara större än nettokostnadsökningen jämfört med föregående år. I strategisk plan 2011 ser de finansiella målen ut så här. årets resultat uppgår till minst l % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1,9% 1,6% 2,7% ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: - skatteintäkter, statsbidrag, utjämning - förändring från föregående år i % 0,8% 4,0% 4,0% - nettokostnadsökning - förändring från föregående år i % 0,05% 5,5% 4,3%