Differentiering av Servicenivåer
|
|
- Gerd Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dfferenterng av Servcenvåer Peter Berlng 1 1. Lunds Teknska Högskola avd. Produktonsekonom Box Lund peter.berlng@ml.lth.se; peter.berlng@vxu.se SAMMANFATTNING Att bestämma rätt storlek på säkerhetslagret är ett väl dokumenterat problem. De två mest beskrvna metoderna är att använda sg av en brstkostnad när leverans nte kan ske som önskat och mnmera totalkostnaden eller ha en förutbestämd servcenvå som måste uppfyllas. Den senare av dessa två metoder är den som praktken är allra mest vanlgt förekommande och nte allt för sällan använder man sg av samma servcenvå för alla företagets artklar. En konstant servcenvå för alla artklar kan dock vara långt från optmalt. I denna artkel vsas på hur man optmalt dfferenterar mellan olka produkter på en produktbass för att uppnå maxmal besparng med en vdhållen medelservcenvå. Vdare kommer lämplga grunder för att ABC-klassfcera produkterna för att dfferentera servcenvån på en gruppbass presenteras och dskuteras. 1. INTRODUKTION Den ursprunglga nspratonskällan tll detta arbete var ett postorderföretag vars målsättnngen var/är att kunden skall ha sna varor nästa dag gvet att de beställer nnan klockan fyra på eftermddagen. För att kunna uppfylla den målsättnng måste alla varor fnnas lager för omedelbar packnng och skeppnng. Då efterfrågan är stokastsk är det naturlgtvs omöjlgt att nå upp tll målsättnngen tll 100% då detta kräver exceptonellt stora säkerhetslager. Istället använder företaget sg av en förutbestämd servcenvå vlken tllämpades rakt för alla produkter. Dock msstänkte de att man skulle kunna nå upp tll målsättnngen samma grad som nnan tll en lägre kostnad om man dfferenterade servcenvån mellan de olka produkterna och de undrade hur man lämplgaste borde göra detta. Frågeställnngen är nte unk för detta företag eller för postorderföretag utan är något många företag brottas med eller borde brottas med och det NGIL-projekt som denna artkel är en del av ngår ett antal företag och samtal har förts med 27
2 åtskllga fler. Cohen et al. (1999) vsar på ett praktskt exempel där dfferenterng av servcenvån för olka reservdel har gjorts med stor framgång. En förhållandevs enkel formel för att approxmatvt bestämma den bästa servcenvå för var enskld produkt har presenteras av Hopp et al. (1997). I deras exempel, vlken också berörde reservdelar, kunde man genom att använda denna formel mnska kaptalbndnng med 20-25%. I den här artkeln gör v en alternatv härlednng tll den approxmatva formeln Hopp et al. (1997) men den vsar även på den exakta formeln vlken saknas det tdgare arbetet. Mer betydelsefullt är dock att en bra klassfcerngsgrunder för att dfferentera artklarna på en gruppbass tas fram. Detta då en unk servcenvå för var produkt kan vara svårt att få acceptans för och mplementera. Klassfcerngen grundas på en ABC-analys en välkänd metod vlken utvecklades av General Electrcs på 50-talet, se Guvenr och Erel (1998) och nu återfnns flertalet läroböcker.. Dock kommer v använda en egenutvecklad bas för klassfcerngen snarar än de vanlgast förekommande baserna volymvärde och uttagsfrekvens av anlednngar som nämns avsntt 4. Upplägget av artkeln är följande. I nästa avsntt kommer antagandena om det lagersystem v betraktar redogöras och alla grundläggande formler ges. I avsntt 3 kommer den bakomlggande dén för hur servcenvån bör dfferenteras mellan de olka produkterna presenteras. Vdare kommer en exakt så väl som förenklad sluten formel för att beräkna optmal servcenvå/säkerhetslager för var produkt om dfferenterng sker på produktbass härledas detta avsntt. Detta resultat utgör sedan en nput tll dskusson hur olka produkter lämplgen bör grupperas som förs avsntt 4. Resultatet från en mndre numersk stude återges avsntt 5 nnan slutsatserna från arbetet summeras avsntt 6 och rktlnjer för fortsatta studer föreslås. 2. MODELL V studerar ett enkelt lager med ett N olka produkter. Efterfrågan för de olka produkterna antas vara okorrelerade och normalfördelad med standardavvkelserna σ under ledtden. Detta är alla standardantaganden nom lagerteor. Då v här främst är ntresserad av servcenvå och säkerhetslager bestämnng antar v att orderkvantteterna, Q, är gvna. Det fnns ett flertal olka defntoner av servcenvå men den v kommer utgå från är följande standarddefnton känd som SERV2, Andelen av efterfrågan som kan hämtas drekt från lager se t.ex. Axsäter (2006) s eller Mattsson och Jonsson (2005). Den totala servce- 28
3 nvån för lagret bestäms som ett vktat medelvärde av servcenvån för de N produkterna, d.v.s. som SERV2 tot = λ 1 SERV2 1 + λ 2 SERV λ Ν SERV2 N (1) där 0 < λ < 1 är en vktnngsfaktor som vsar hur vktg produkt är förhållande tll de andra produkterna ur ett servcenvåperspektv. Dessa vktnngsfaktorer skall summera tll 1. Utfrån grunddefntonen ovan är en lämplg vktnng produktens andel av den totala efterfrågan. En annan tänkbar vktnng är produktens andel av den totala försäljnngen vlken bygger på antagandet att man gör större vnst på dyra produkter och det därför kostar mer att nte kunna leverera dessa. Andra föreslagna grunder för vktnngen är produkternas vnstmargnal, manuell bedömnng och att tlldela alla produkter samma vkt. Servcenvån för produkt kan, under antagandena ovan, räknas ut med följande formel om man bestämt säkerhetslagret, SS där σ SS SS + Q SERV2 = 1 G G (2) Q σ σ G(x) = ϕ(x) x ( 1 Φ(x) ) Samma uttryck kan också användas för att räkna ut säkerhetslagret gven en vss servcenvå. Med säkerhetslagret bestämt kan man räkna ut den genomsnttlga antal enheter lager för produkten Q + REST ( SS, Q ) 2 (3) IL = + SS + Omsättnngslagret, Q/2, är oberoende av valet av säkerhetslager, SS, men det genomsnttlga antalet utelggande restorder, REST, är starkt kopplat storleken av säkerhetslagret och servcenvån däremot är kopplngen tll orderkvantteten, Q, betydlgt svagare. Om v adderar lagerhållnngskostnaden per enhet och tdsenhet, h, multplcerat med SS + REST (SS,Q ) för alla produkter så får v den lagerhållnngskostnad, C tot, som orsakas av säkerhetslagren för samtlga produkter. 3. DIFFERENTIERING PÅ PRODUKTBASIS V utgår från att målet är att mnmera C tot, summan av lagerhållnngskostnaden för samtlga produkters säkerhetslager samtdgt som man uppnår den önskade servcenvån totalt. För att nå detta mål måste kostnaden för att höja den totala servcenvån genom att höja servcenvån för en vss produkt vara samma för alla produkter 29
4 (samtdgt som alla servcenvåer sg är tllräcklgt höga för att nå målet). Om så nte skulle vara fallet skulle man kunna mnska sna kostnader med en bbehållen servcenvå totalt genom att sänka servcenvån för produkten med den högre kostnaden och samtdgt höja den för produkten med den lägre kostnaden. Det v alltså måste fnna är denna margnalkostnad vlken kan fås genom att dervera C tot med avseende på SERV tot under förutsättnng att v enbart ändrar servcenvån på en produkt, dctot dserv2 tot dctot dc dss dserv2 = = dc dss dserv2 dserv2tot Q 1 = 1 ( h SERV2 ) (4) Φ SS + Q / σ Φ SS / σ λ (( ) ) ( ) och låta den vara lka med en konstant, MC, vlken är samma för alla produkter. Om v utgår från att servcenvån, SERV2, för alla artklar är nära 100% och att säkerhetslagret plus orderkvantteten, SS + Q, är betydlg större än osäkerheten under ledtden så att Φ (( SS + Q )/ σ ) 1 kan margnal kostnaden approxmeras med dctot dserv2 tot = λ h Q ( 1 Φ( SS / σ )), (5) vlket ger att SS σ = Φ 1 1 hq MC λ (6) Motsvarande uttryck återfnns Hopp et al. (1997). En graf som vsar margnalkostnaden som en funkton av SERV2 enlgt det exakta uttrycket (4) så väl som det approxmatva (5) för en produkt med stora respektve små Q förhållande tll σ återfnns fgur 1. Som synes är approxmatonen ganska dålg för servcenvåer under 90% vd stora orderkvantteter. Detta bör man vara medveten om då så låga och även ännu lägre värde på servcenvån för ensklda produkter kommer vara optmalt även om målet för den totala servcenvån är väsentlgt över 90%. Från fgur 1 kan v också erhålla en llustraton av resonemanget ovan. Om v utgår från en stuaton där servcenvån för de båda produkterna har sats tll den önskade totala servcenvån på 95%. Följer v den vertkala lnjen från 95% uppåt så ser v att margnalkostnaden för att höja den totala servcenvån genom att ändra servcenvån för produkt A är betydlgt högre än för produkt B. Genom 30
5 att sänka servcenvån på A en lten smula spar v därför mer pengar än vad v måste lägga ut för den kompenserande höjnng av servcenvån v måste göra för produkt B för att upprätthålla samma servcenvå totalt. Så kommer det förbl så länge margnalkostanden för produkt A är högre än för produkt B och v kommer därför fortsätta sänka servcenvån för A tlls v når 93% och den nödvändga servcenvån för B är då 97% och margnalkostnaden för de båda är då 1.38 kkr. Rent praktskt är det enklare att bestämma en margnalkostnad, MC, och räkna ut de motsvarande servcenvåerna för samtlga produkter med den exakta formeln (4) alt. den approxmatva (5). När detta är gjort kan man räkna ut den resulterande totala servcenvån och är den för låg eller hög så får man justera margnalkostnaden uppåt eller neråt och göra om beräknngarna. dc 5,0 tot /dserv2 tot 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Produkt A Produkt 1,5 1,0 MC = 0,5 0,0 SERV2 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Exakt stora Q Approx stora Q Exakt små Q Approx små Q Fgur 1: Den exakta och approxmatvt uträknade margnalkostnaden för att höja servcenvån totalt genom att höja den för en enskld artkel med hög respektve låg orderkvanttet förhållande mot efterfrågeosäkerheten under ledtden. 4. ABC KLASSIFICERING - DIFFERENTIERING PÅ GRUPPBASIS Även om det teoretskt sett nte är svårt att räkna den optmala servcenvån för var produkt ndvduellt genom att använda sg av uttryck (4) eller (5) är det kanske nte ur en praktskt synvnkel önskvärt att ha så många olka servcenvåer nom samma företag. Om färre olka servcenvåer önskas måste man gruppera produkterna på ett bra vs och sätta en lämplg servcenvå för var grupp. Här kommer v angrpa det första av dessa problem. 31
6 Ett vanlgt sätt att gruppera produkter är genom en så kallad ABC-analys. Detta nnebär att man delar n produkterna tre grupper enlghet med 80/20-regeln också känd som Paretos lag efter 1700-tals ekonomen Vlfred Pareto, för ett nytryck av dennes arbete se Pareto (1971). A-produkter är de först 20% av produkterna storleksordnng som står för 80% av det totala mängden av den bas man valt för sn ABC analys. B-produkter är de nästa 30% av produkterna storleksordnng och C-produkterna är de resterande 50% vlk står för enbart en bråkdel (ca 5%) av mängden av det man mäter analysen. (Notera att sffrorna ovan bara är rktlnjer) Volymvärde, d.v.s. antalet uttagna enheter gånger styckkostnaden, är en av de mest vanlgt förekommande baserna för ABC-klassfcerng och det är också denna som oftast dyker upp läroböcker så som Mattsson och Jonsson (2005), Chase et al. (2006), Slver et al. (1998) Grant et al. (2006) och Vollmann et al (2005). Detta är dock ngen bra klassfcerngsgrund om lagerhållnngskostnaden antas vara proportonell mot produktvärdet. Detta då A-produkter typskt är dyra vlket talar för att man skall ha en låg servcenvå för dessa samtdgt som det stora antalet uttag av dessa produkter talar för en hög servcenvå för dessa (se resonemanget under rörlghet nedan). B-produkter är än mer svårbedömda då denna grupp kan nnehålla båda dyra lågfrekventa artklar och bllga högfrekventa och allt däremellan. De två första av dessa produktkategorer är sn natur är helt olka. Även om lagerhållnngskostnaden huvudsak nte beror på kaptalkostnaden och följaktlgen nte är proportonell mot produktvärdet, vlket nyare forsknng ndkerar, se Berlng and Roslng (2005), så hjälper en volymvärdes-klassfcerng föga då den nte vsar på det som är väsentlgt för servcenvådfferenterng. Rörlghet eller uttagsfrekvens är en annan vanlgt förekommande bas för ABCklassfcerng. Då osäkerheten relatvt sett är lägre för högfrekventa produkter än för lågfrekventa, see Olhager (2000), så är detta en mer lämplg klassfserngsgrund om vktnngsfaktorn, λ, är kopplad tll efterfrågan. Det är fortfarande nte en optmal bas då lagerhållnngskostnadsaspekten nte är medtagen. Vdare är det osäkerheten under ledtden som är av ntresse och uttagsfrekvensen säger nget om hur lång ledtd de olka produkterna har. Både volymvärde och uttagsfrekvens är exempel på endmensonella ABCanalyser. Ett alternatv tll detta, vlken har föreslagts av Flores and Whybark (1986) och Flores et al. (1992), är att använda en tvådmensonell ABC/XYZklassfserng. Denna metod ger upphov tll no grupper en 3 3 matrs och fnns väl beskrven Vollmann et al. (2005):s lärobok. Berlng och Stokkedal (2007) har använt denna metod för dfferenterng av servcenvån med volymvärde och rörlghet som de två dmensonerna enlghet med fgur 2 med lovande resultat. 32
7 Uttagsfrekvens X CX BX AX Y CY BY AY Z CZ BZ AZ C B A Volymvärde Fgur 2: En tvådmensonell klassfcerng för servcenvådfferenterng anpassad från Berlng och Stokkedal (2007). Nackdelen med denna metod är att man får no olka grupper jämfört med tre vd en endmensonell analys alternatvt att man måste skapa en regel för hur grupperna skall slås hop. V kommer därför hålla oss tll en endmensonell ABC-analys och stället utveckla den bas som används för att dela upp artklarna. I enlghet med Guvenr and Erel (1998), Ramanathan (2006) och Ng (2007) kommer v låta basen vara en vktnng av de faktorer/parametrar som är av betydelse för det beslut man skall fatta. En sådana vktnng, (efterfrågan / (ledtden prset 2 )), för just detta ändamål har tdgare föreslagts Zhang et al. (2001). Deras härlednng bygger dock på antagande om en lågfrekvent produkt med Posson efterfrågan och SERV1 defntonen av servce, d.v.s. sannolkheten att nte få brst under en ordercykel. Denna klassfcerngsgrund är därför högst trolgen nte lämplg det system v tttar på där efterfrågan är förhållandevs hög. För att fnna ett lämplgt vktat uttryck kan man studera det approxmatva uttrycket för SS /σ då man dfferenterar servcenvån på en produkt bass, SS σ = Φ 1 1 hq MC λ, (7) samt formeln för att bestämma SERV2 gvet SS /σ, σ SS SS + Q SERV2 = 1 G G, (8) Q σ σ 33
8 Från (7) och (8) kan v se att den optmal SS /σ är oberoende av standardavvkelsen av ledtdsefterfrågan, σ, medan den optmal SERV2 mnskar med σ. Fgur 3 vsar mer exakt hur den optmala servcenvån beror på σ. Baserat på detta kan man sluta sg tll att bra bas för klassfcerng av produkterna nkluderar efterfrågeosäkerheten under ledtden, σ, om man vll htta de 20% av produkterna som borde ha en låg servcenvå alternatvt 1/ σ om man vll plocka ut de få produkter som skall ha en hög servcenvå SERV2 100% 75% 50% 25% 0% σ Fgur 3. Optmal servcenvå för produkt som en funkton av, σ, efterfrågeosäkerheten under ledtden för denna produkt. Lagerhållnngskostnaden, h, och nversen av vktnngen, 1/λ, påverkar det värdet av SS /σ och SERV2 (7) och (8) på samma sätt. En öknng av värdet för dessa parametrar leder båda tll en mnsknng av den optmala servcenvån enlghet med fgur 4. Även om denna mnsknng nte är lka lnjär som mnsknngen med avseende på σ är de av enkelhet lämplg att multplcera h /λ med σ, då den vktade basen för ABC-analysen beräknas, alternatvt skall man multplcera λ /h med 1/ σ. SERV2 100% 75% 50% 25% 0% h /λ 0 0,0002 0,0004 0,0006 0,0008 0,001 34
9 Fgur 4. Optmal servcenvå för produkt som en funkton av, h /λ, lagerhållnngskostnaden dvderat med vktnngsfaktorn för denna produkt. Hur orderkvantteten påverkar den optmala servcenvå på en produktbass och skall nkluderas den vktade klassfcerngsbasen är mndre uppenbar. Från (7) framgår att det optmala säkerhetslagret mnskar med Q å andra sdan vsar (8) att servcenvån ökar för ett gvet säkerhetslager med Q. Från fgur 5 som vsar den optmala servcenvån uträknat med hjälp av (7) och (8) som en funkton av Q framgår att denna är förhållande konstant fram tll en påtaglg mnsknng strax nnan den nte går att räkna ut längre då h Q /MC λ > 0. Detta fall och att man nte kan räkna ut SERV2 för större orderkvantteter härrör trolgen från de approxmatoner som gjorts för att få fram (7). Det är därför passande att nte ta hänsyn tll orderkvantteten när man klassfcerar produkterna. SERV2 100% 75% 50% 25% 0% Q Fgur 5. Optmal servcenvå för produkt som en funkton av, Q, orderkvantteten för denna produkt. Margnalkostnaden, MC, påverkar den optmala servcenvån på samma sätt som λ och 1/h. Då detta värde är samma för alla produkter och stället kopplad tll den önskade totala servcenvån fnns det ngen anlednng att nkludera den den bas som används för ABC-analysen. Så för att summera, baserat på hur den optmal servcenvån ser ut för var enskld produkt om man dfferenterar servcenvån på produktbass så är det lämplgt att dela n produkterna enlgt 35
10 λ h σ alternatvt h λ σ (9) (10) beroende på om man vll htta de fåtal produkter som skall ha hög eller låg servcenvå. 5. NUMERISKT EXEMPEL För att få en känsla av värdet med att dfferentera servcenvån mellan produkter med föreslagna ABC-dfferenterng jämfört med att ha samma servcenvå för alla produkter räknade v de besparngar som kunde uppnås det företag v nämnde ntroduktonen vd ett antal olka mål för servcenvån sett totalt. Följande väldgt enkla regel med utgång från målvärdet för servce total har använts för att sätta servcenvån för de olka grupperna: 1. servcenvån för den grupp som skall ha en låg servcenvå sänks med 10%-enheter från sn nuvarande nvå (eller sätts tll 0% om nuvarande nvå är under 10%) 2. servcenvån för B-produkter sätts fortsatt lka med målvärdet 3. servcenvån för den grupp som skall ha hög servcenvå höjs så att målvärdet uppfylls. 4. blr kostnaden för den nya lösnngen lägre så börja om från 1 annars återgå tll den tdgare lösnngen och avbryt processen Inget säger att denna regel är ens näroptmal men även en sådan enkel regel ger upphov tll väsentlga kostnadsbesparngar, se fgur 6. Av fguren framgår det också att detta fall är det bättre att klassfcera enlgt uttryck (9), d.v.s. htta de fåtal artklar vars servcenvå skall lgga på en hög nvå. I dagsläget vet v dock ej om detta är e generell regel. 36
11 Kostnadsbesparng för säkerhetslagret 50% 40% 30% 20% 10% 0% 70% 75% 80% 85% 90% 95% SERV2 100% tot Klassfcerng enlgt (9) Klassfcerng enlgt (10) Fgur 6. Relatv kostnadsbesparng form av mnskad lagerhållnngskostnad för säkerhetslager som erhålls med en dfferenterad servcenvå på gruppbass jämfört med om samma servcenvå används för alla produkter. Produkternas grupptllhörghet har bestämts med en ABC- klassfcerad med basen defnerad så som (9) eller (10). 6. SLUTSATSER OCH FORTSATTA STUDIER Denna artkel vsar på att man kan erhålla stora kostnadsbesparngar genom att dfferentera servcenvån mellan olka produkter. För detta ändamål härleds ett exakt och ett approxmatvt uttryck för att fnna den optmala servcenvån för respektve produkt om man önskar dfferentera servcenvån på produktbass (ekvaton 4 och 5 tllsammans med 2). Baserat på den senare tas det fram två välgrundade vktade uttryck, λ /h σ och h σ /λ, för att klassfcera produkterna med hjälp av en varant av en klasssk endmensonell ABC-analys. Arbetet är dock ej avslutat. Hur vktnngsfaktorerna λ skall bestämmas dskuteras korthet artkeln men denna stude bör fördjupas. Vdare bör man ta fram en enkel regel eller formel för att bestämma servcenvån för A-, B- respektve C-produkter på ett bättre sätt än vad som görs här. TACKORD Denna artkel har möjlgjorts genom fnanserng från VINN Excellence center n logstcs NGIL (Next Generaton Innovaton Logstcs) vd Lunds Unverstet ( Jag vll tacka dem och alla som vart nvolverade projektet. 37
12 REFERENSER Axsäter, S. (2006), Inventory Control. Sprnger, 2nd edton New Tork NY. Berlng, P. och Roslng, K. (2005) The Effects of Fnancal Rsks on Inventory Polcy. Management Scence, 51(12) Berlng, P och Stokkedal R. (2007) Demand and sales value consderaton for dfferentatng the servce level. Preceedngs Nofoma, Reykjavk Chase, R. Jacobs, R. and Aqulano, N. (2006) Operatons Management for Competetve Advantage wth Global Cases. 11th edton McGraw-Hll/Irwn, New York, NY. Cohen, M.A. Zheng, Y.S. och Wang, Y. (1999) Identfyng opportuntes for mprovng Teradyne s servce-parts logstcs system. Interfaces, 29(4) Flores, B.E. Olson, D.L. och Dora, V.K. (1992) Management of multcrtera nventory classfcaton. Mathematcal and Computer Modelng, 16(12) Flores, B.E. och Whybark, D.C. (1986) Multple crtera ABC analyss. Internatonal Journal of Operatons and Producton Management, 6(3), Grant, D., Lambert, D., Stock, J. and Ellram, L. (2006). Fundamentals of Logstcs Management. McGraw-Hll, Chcago Ill. Guvenr, H.A. och Erel E (1998) Multcrtera nventory classfcaton usng a genetc algorthm. European Journal of Operatonal Research, 105(1), Hopp, W.J. Spearman, M.L. och Zhang, R.Q. (1997) Easly mplementable nventory control polces. Operatons Research, 45(3), Mattsson S.A. och P Jonsson (2005). Produktonslogstk. Studentltteratur, Lund Sweden. Ng, L.G. (2007) A smple classfer for multple crtera ABC analyss. European Journal of Operatonal Research, 177(1), Olhager, J. (2000). Produktonsekonom. Studentltteratur, Lund Sweden. Pareto, V. (1971) Manual of poltcal economy. A.M. Kelley, New York 1971 Ramanathan, R. (2006) ABC nventory classfcaton wth multple-crtera usng weghted lnear optmzaton. Computers & Operatons Research, 33(3), Slver, E.A. Pyke, D.F. and Peterson R. (1998) Inventory management and producton plannng and schedulng. 3rd edton Wley, New York NY. Vollmann, T.E. Berry, W.L. Whybark, D.C. and Jacobs, F.R. (2005) Manufacturng Plannng and Control for Supply Chan Management. McGraw- Hll, New-York, NY Zhang, R.Q, Hopp, W.J. and Supatgat, C. (2001). Spreadsheet mplementable nventory control for a dstrbuton center. Journal of Heurstcs, 7(2),
Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merTest av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs mer2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Läs merRiktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Läs merLektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL
Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merBlixtkurs i komplex integration
Blxtkurs komplex ntegraton Sven Spanne 7 oktober 998 Komplex ntegraton Vad är en komplex kurvntegral? Antag att f z är en komplex funkton och att är en kurva det komplexa talplanet. Man kan då beräkna
Läs merVALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn
ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats
Läs merOptimering i samband med produktionsplanering av, och materialförsörjning vid, underhåll av flygmotorer
Optmerng samband med produktonsplanerng av, och materalförsörjnng vd, underhåll av flygmotorer Nclas Andréasson 1 och Torgny Almgren 2 1. Matematk Chalmers teknska högskola 412 96 Göteborg 31-772 53 78
Läs merCiteringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, 2008 2010 Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude,
Läs merSlumpvariabler (Stokastiska variabler)
Slumpvarabler Väntevärden F0 Slutsatser från urval tll populaton Slumpvarabler (Stokastska varabler) En slumpvarabel är en funkton från utfallsrummet tll tallnjen Ex kast med ett mynt ggr =antalet krona
Läs mer1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel?
Tentamenskrvnng: TMS45 - Grundkurs matematsk statstk och bonformatk, 7,5 hp. Td: Onsdag den 9 august 2009, kl 08:30-2:30 Väg och vatten Tesen korrgerad enlgt anvsngar under tentamenstllfället. Examnator:
Läs merOptimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
Läs merProjekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126
Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något
Läs merPartikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Partkeldynamk Dynamk är läran om rörelsers orsak. Tung och trög massa Massa kan defneras på två sätt. Den ena baserar sg på att olka massor attraheras olka starkt av jordens gravtaton. Att två massor är
Läs merMycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy
Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn
Läs merPerformansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17
1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt
Läs merPartikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Läs merFöreläsning 9. Specialfall inom produk1onsplanering: Cyklisk planering, kopplade lager
Föreläsnng 9 Specalfall nom produk1onsplanerng: Cyklsk planerng, kopplade lager Kursstruktur Innehåll Föreläsnng Lek1on Labora1on Introduk3on, produk3onsekonomska grunder, Lean produc3on, ABC-klassfcerng
Läs merEn kort introduktion till principalkomponenttransformation och kanonisk diskriminantanalys av multispektrala data
Januar 22 ISSN 65-942 Metodrapport Tomas Hallberg En kort ntrodukton tll prncpalkomponenttransformaton och kanonsk dskrmnantanalys av multspektrala data x 2 σ A σ W σ W2 x Sensorteknk Box 65 58 Lnköpng
Läs merBilligaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform. Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform
Vägar: Bllgaste väg Bllgaste väg s t Indata: Rktad graf med bågkostnader c, start/slutnod s, t. Bllgaste väg-problemet: Fnn en väg från s tll t med mnmal kostnad. Kostnaden för en väg är summan av kostnaderna
Läs merTentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys
Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,
Läs merLösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Läs merKvalitetsjustering av ICT-produkter
Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton
Läs merHur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
Läs merMos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN
f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:
Läs merBalansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88
Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport
Läs merDödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan
Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet
Läs merENKEL LINJÄR REGRESSION
Fnansell statstk, vt 0 ENKEL LINJÄR REGRESSION Ordlsta tll NCT Scatter plot Dependent/ndependent Least squares Sum of squares Resdual Ft Predct Random error Analyss of varance Sprdnngsdagram Beroende/oberoende
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merSammanfattning, Dag 1
Sammanfattnng, Dag 1 V började med en sammanfattnng om vad v redan hade lärt oss från Matematk I Sedan fortsatte v (nästan punkt för punkt) resonera vad v skulle kunna göra mer och vsade vart v kunde komma
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2018 C(2018) 3302 fnal KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 1.6.2018 om ändrng av delegerad förordnng (EU) 2015/35 vad gäller beräknngen av lagstadgade
Läs merTentamen (TEN2) Maskininlärning (ML) 5hp 21IS1C Systemarkitekturutbildningen. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna
Intellgenta och lärande system 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen (TEN2) Masknnlärnng (ML) 5hp 21IS1C Systemarktekturutbldnngen Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-03-24 Td:
Läs merRinganalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel
VTI notat 4 004 Rnganalys 00 Analys av bndemedel Författare Lef Vman FoU-enhet Väg- och banteknk Projektnummer 601 Projektnamn Rnganalyser Uppdragsgvare FAS Metodgrupp Förord Rnganalysen har utförts av
Läs merTentamen i MATEMATISK STATISTIK Datum: 8 Juni 07
Tentamen MATEMATISK STATISTIK Datum: 8 Jun 0 Kurser: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000 (TEN2), 6L3000 (TEN2), MATEMATIK2 MED MATEMATISK STATISTIK 6H2208 (TEN2) MATEMATISK STATISTIK 6A2111 (TEN1);
Läs merTillämpningar av dekomposition: Flervaruflödesproblemet. Flervaruflödesproblemet: Lagrangeheuristik
Tllämpnngar av dekomposton: Flervaruflödesproblemet v = mn j: x k c k x k xj k = r k för alla N, k C (1) x k b för alla (, j) A (2) j:(j,) A x k 0 för alla (, j) A, k (3) Struktur: Om man relaxerar kapactetsbvllkoren
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs merFördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella
Läs merOrderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år
Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet
Läs merSammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Läs merför alla i Landskrona
, den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merKomplettering av felfortplantningsformeln
Kompletterng av felfortplantnngsformeln Varansen och kovaransen Quck Check Eempel med abs. nollpkt. Kompletterng av lnftw funktonen Possonfördelnngen 00-0-0 Fskeperment, 7.5 hp 00-0-0 Fskeperment, 7.5
Läs mer6.2 Transitionselement
-- FEM för Ingenjörstllämpnngar, SE5 rshen@kth.se 6. Transtonselement Den här tpen av element används för förbnda ett lnjärt och ett kvadratskt element. Gvet: Sökt: Bestäm formfunktonen för nod. Vsa att
Läs merVarumarknaden och IS-kurvan
Blanchard Kaptel 5 Varu och pennngmarknaderna tllsammans -L modellen IDAG: Varumarknaden balans + pennngmarknaden balans. Smultan bestämnng av både ränta och produkton. Hur påverkas ränta och produkton
Läs merGenerellt ägardirektiv
Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merFörklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Läs merStrukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen
Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som
Läs merEnsamma kan vi inte förändra
2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram
Läs merProblem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs mersaknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Läs mer5.4 Feluppskattning vid lösning av ekvationssystem.
Vetenskaplga beräknngar III 58 5.4 Feluppskattnng vd lösnng av ekvatonssystem. V har tdgare påpekat, att pvot -elementen bör vara olka noll, för att man skall kunna tllämpa Gauss elmnerngsmetod. Men det
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merFörstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
Läs merFK2002,FK2004. Föreläsning 5
FK00,FK004 Föreläsnng 5 Föreläsnng 5 Labbrapporter Korrelatoner Dmensonsanalys Denna föreläsnng svarar mot kap. 9 (Taylor) Labbrapporter Feedback+betyg skckas morgon. Några tps ett dagram hjälper alltd
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman
Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva
Läs merTDDC47 Realtids- och processprogrammering. Jourhavande-lärare: Mehdi Amirijoo (Telefonnummer: , ).
TENTAMEN TDD7 Realtds- och processprogrammerng Datum: December 006 Td: 8- Lokal: TER Jourhavande-lärare: Mehd Amrjoo (Telefonnummer: 0-89, 07-66996). Hjälpmedel: Poängantal: Engelsk lexkon Mnräknare 0p
Läs merKlarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merLönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Läs merKvalitetssäkring med individen i centrum
Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen
Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena
Läs merVarumarknaden och IS-kurvan
Föreläsnng 3 Varu och pennngmarknaderna tllsammans -L modellen IDAG: Varumarknaden balans + pennngmarknaden balans. Smultan bestämnng av både ränta och produkton. Hur påverkas ränta och produkton av pennngpoltk
Läs mersocialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0
socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet
Läs merD 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre
Läs merSkoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande
Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se
Läs merPostadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige
"!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor
Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.
Läs merPrognostisering av standardavvikelser
Prognostserng av standardavvkelser Stg-Arne Mattsson Sammanfattnng För att styra materalflöden på ett effektvt sätt oc så att man kan uppnå en önskvärd leveransförmåga är det nödvändgt att med rmlg noggrannet
Läs merEkonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.
Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare
Läs merDia. Boom. Den första Cradle to Cradle-certifierade produkten inom branschen produktmedia! Hållbar mugg
Boom Den första Cradle to Cradle-certferade produkten nom branschen produktmeda! Da Världens befolknng beräknas växa väldgt snabbt kommande åren! Från 7 mljarder år 0 upp tll 0 mljarder år 00. V behöver
Läs merNär vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet
Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se
Läs merJag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.
Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av
Läs merDel A Begrepp och grundläggande förståelse.
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda
Läs merChalmers, Data- och informationsteknik 2011-10-19. DAI2 samt EI3. Peter Lundin. Godkänd räknedosa
LET 624 (6 hp) Sd nr 1 TENTAMEN KURSNAMN PROGRAM: namn REALTIDSSYSTEM åk / läsperod DAI2 samt EI3 KURSBETECKNING LET 624 0209 ( 6p ) EXAMINATOR TID FÖR TENTAMEN Onsdagen den 19/10 2011 kl 14.00 18.00 HJÄLPMEDEL
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola
Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N
Läs merVTT notat. Nr: Utgivningsår: Titel: Vägvisning - bör servicevägvisning separeras från övrig vägvisning?
VTT notat Nr: 38-1997 Utgvnngsår: 1997 Ttel: Vägvsnng - bör servcevägvsnng separeras från övrg vägvsnng? Författare: Gabrel Helmers och Lsa Herland Verksamhetsgren: Trafk och Trafkantbeteende Projektnummer:
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253
Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden
Läs merTNK049 Optimeringslära
TNK049 Optmerngslära Clas Rydergren, ITN Föreläsnng 10 Optmaltetsvllkor för cke-lnjära problem Icke-lnjär optmerng med bvllkor Frank Wolfe-metoden Agenda Optmaltetsvllkor för cke-lnjära problem Grafsk
Läs merPARTIKELDYNAMIK Def.: partikel utsträckning saknar betydelse Def. : Dynamik orsakar växelverkan kraft, F nettokraften
PARTIKELDYNAMIK Def.: En partkel är ett föremål vars utsträcknng saknar betydelse för dess rörelse. (Ej rotaton!) (YF kap. 1.2) Def. : Dynamk = Studer av vad som orsakar rörelse. (YF kap. 4) Observaton:
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs mer