Ansökan om medel för kompetens- och verksamhetsutveckling inom Hilmaprojektet i Örebro, Kumla, Hallsberg och Askersund

Transkript

1 Till Trygghetsfonden för kommuner och landsting Ansökan om medel för kompetens- och verksamhetsutveckling inom Hilmaprojektet i Örebro, Kumla, Hallsberg och Askersund Vi önskar härmed från ovan nämnda kommuner och landstinget i Örebro län insända vår ansökan till Trygghetsfonden för kommuner och landsting. Vi driver här HILMA projektet, ett omfattande gränsöverskridande samverkansprojekt mellan sluten vård, primärvård samt kommunal vård och omsorg. Vår främsta inriktning är vårdkedjan för äldre, med ett tydligt patientperspektiv och processtänkande i vården samt säkerställd informationsöverföring. Detta innebär att vår ansökan avser två av de tre områden ni önskat lyfta fram: 1. Äldreomsorg inklusive Äldresjukvård/rehabilitering 2. Vårddokumentation inklusive Informationsöverföring Vi ber att beträffande uppläggning, struktur, idéer och metoder samt arbete med projektet få hänvisa till den framtagna och översända handlingsplanen för Hilma projektet. Framtagandet av denna bygger på delaktighet och förankring långt ut i organisationerna, genom workshops med probleminventering där har sedan de viktiga förbättringsområdena prioriterats fram. I handlingsplanen som var projektgruppens första mål finns hela processen beskriven, samt även de kort och långsiktiga mål som nu utgör nästa steg. V g se Hilma handlingsplan. Bakgrund Hilma projektet är ett samverkansprojekt mellan Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), primärvården och kommunerna i USÖ`s upptagningsområde. Syftet med projektet är att förbättra samarbetet kring de många patienter som behöver insatser från slutenvård, landstingets primärvård och kommunerna. Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 finns ett väl fungerande samarbete mellan landstinget och kommunerna på politisk- och tjänstemannanivå, det senare såväl på läns- som på länsdelsnivå. Trots detta samarbete kompletterat med centrala och lokala samverkansavtal fungerar inte alltid vårdkedjan. Ett nytt angreppssätt kändes motiverat, och efter ett studiebesök i Eksjö våren 2002 för att få information om Esther projektet på ort och ställe startade diskussionen i våra olika samverkansorgan om att starta ett liknande samverkansprojekt. Idén om Hilma var väckt. Efter en inspirationsdag i september 2002 med ett stort antal intresserade medarbetare från kommuner och landsting beslöts under våren 2003 att tillsätta en styrgrupp och en 1

2 projektgrupp för Hilmaprojektet. De starkaste bevekelsegrunderna för att komplettera den befintliga tjänstemannasamverkan med Hilmaprojektet var att det - utgår från patienten: Vad kan vi göra som skapar ett värde för Hilma? - utgår från verksamheten: De som arbetar direkt med patienten utvecklar samarbetet - utgår från processen och allas ansvar för denna. Det övergripande målet för projektet formulerades som: Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den. Under 2003 inrättades en styrgrupp och en projektgrupp för projektet. Styrgruppen består av Mats Björeman, USÖ (ordförande), Carina Lindskog, USÖ, Owe Lindh, primärvården, Tommy Larserö och Tommy Henningsson, Örebro kommun, Yvonne Nilsson, Kumla kommun, Jan-Åke Ahlin, Hallsbergs kommun och Ann Lindvall, Askersunds kommun. Dessutom deltar Elisabeth Weiner från landstingets utvecklingsstab och Inger Nordin-Olsson i egenskap av projektledare i styrgruppens möten. Projektgruppen leds av Inger Nordin-Olsson, samordnande distriktsöverläkare i Örebro. Övriga deltagare i projektgruppen representerar samtliga deltagande organisationer och alla de olika professioner som kommer i kontakt med Hilma. Projektets syfte och målsättning En ökande andel äldre med ökad sjuklighet och omfattande vårdbehov tar en allt större del av sjukvårdens resurser, parallellt med detta växer nya dyra medicinska tekniker fram och läkemedelskostnaderna stiger. Vår sjukvård har pressats hårt ett antal år nu, såväl landsting som kommuner har genomfört omfattande sparpaket och framtiden ser inte ljusare ut. Vi kan inte inom varje verksamhet spara och/eller förbättra så mycket mer, utan det är i gränsövergångarna mellan vårdformerna vi kan skärpa systemen, hitta nya vägar och skapa kontinuitet i vårdkedjan. Ingenting längs vårdkedjan är någon annans problem utan alla patienter är allas patienter. Vår iakttagelse och erfarenhet mitt i detta verksamhetsfält är att vi ibland och ibland ganska ofta gör fel sak vid fel tidpunkt, kommer in för sent med behandling alternativt överbehandlar utan att vara klara över konsekvenser på vare sig individ eller organisationsnivå på såväl kort som lång sikt. Det handlar om dubbelarbete, bristande kommunikation och dåligt utnyttjad informationsöverföring, upprepad vårdtid, nya läkemedel och än mer stigande vårdkostnader. Detta pressar sjukvårdorganisationen än mer, till nackdel för såväl patienter som personal. Vi har nu kommit till en punkt där vi inte längre har råd att inte förändra. Projektgruppen tog som sin första uppgift fram en handlingsplan för det fortsatta projektet. Ur denna handlingsplan kan följande mål för projektet utläsas: 2

3 Att hitta samverkansformer inom hela vårdkedjan för att åstadkomma förbättringar för vårdtagare och ökad delaktighet för personalen Att skapa bättre samarbetsrelationer i hela vårdkedjan Att åstadkomma gemensam vårddokumentation Att öka medarbetarnas delaktighet i samband med förändringsarbete Att arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling och dialog med övriga enheter i vårdkedjan Att öka medarbetarnas trygghet i sin arbetssituation genom ökad kunskap om hela vårdkedjan Att upprätta handlingsplaner för kompetensutveckling för att säkerställa framtida rekryteringar och bli en attraktiv arbetsplats Idéer och metoder Projektgruppen har i framtagandet av handlingsplanen arbetat efter HPR - metoden; Health care Reengenering Process, byggd på bred förankring och delaktighet med medarbetare i olika yrken och olika nivåer inom kommun och landsting, såväl arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare, vårdbiträden, sjuksköterskor, undersköterskor som biståndshandläggare. Under januari och februari 2004 arrangerade projektgruppen två dubblerade workshops som upptakt till projektet. Till dessa workshops, som hölls i Örebro resp. Hallsberg, inbjöds representanter från alla berörda yrkeskategorier i kommuner, primärvård och från USÖ. Den första sammankomsten ägnades åt att inventera problemområden för Hilma i mötet med vården, och vid den andra diskuterade man sig samman kring modeller för att lösa ett antal av de problemområden som identifierades vid den första sammankomsten. Mellan de båda sammankomsterna hade också alla deltagare fått i uppdrag att intervjua tre Hilmor var för att ta reda på vad Hilma själv tycker är viktigast i mötet med vården. Efter att dessa intervjuer sammanställts framstod bemötandet som den enskilt viktigaste faktorn för Hilma. De viktigaste patientvärdena vid dessa intervjuer var sålunda i fallande ordning: Bemötande Tillgänglighet Kompetens Kontinuitet Arbetet och målsättningen för projektgruppen har varit att utifrån genomförda workshops bearbeta och bygga upp en handlingsplan som tillgodoser patientperspektivet och tar vara på medarbetarnas vilja samt kompetens att bygga upp en förbättrad vårdkedja i ett effektivt processtänkande. 3

4 Ett regelrätt processtänkande innebär att allt som inte är av värde för kunden/ patienten skall tas bort, om än inte detta är möjligt fullt ut så skall uppbyggda traditionella vattentäta skott mellan vårdenheterna kunna ifrågasättas omprövas och rivas, under det att informationsöverföringen optimeras. I projektgruppen valde vi att initialt koncentrera handlingsplanen till 5 prioriterade och samtidigt mer konkreta förbättringsområden, i form av uppnåbara mål för att visa på effekt och möjligheter. Därutöver läggs en bred långsiktig plan med sikte på gemensam kompetensutvecklings och attityd förändringar i bemötande - och samverkansfrågor. Målsättningen är också att alla förändringar skall följas av mätning/utvärdering så att vi kan se att utförd förändring verkligen blir en förbättring. De här angivna målen är nu genomförda, utvärdering gjord i några av punkterna och på gång i övriga. 1. Undersköterskerollen Omvårdnaden närmast patienten, den som undersköterskan och även vårdbiträdet står för har vi velat lyfta fram och prioritera. Hospitering hos varandra på andra arbetsplatser har erbjudits och genomförts för alla i denna yrkesgrupp som deltog i vår workshops, utfallet och responsen mycket positiv med ökad förståelse för varandras arbete. Dubblerade och uppskattade föreläsningar/föredrag med den högaktuella författaren/ undersköterskan och journalisten Anna Bäse`n har genomförts med fullsatta åhörarsalar i Örebro på och Hallsberg på resp. 250 samt 350 personer med fokus på bemötande. Anna Bäse n föreläste utifrån sin bok; Vem tar hand om mamma runt vård, omvårdnad, mänskliga behov, respekt samt allas ansvar i vården. 2. Vårdplaneringsteam Pilotprojekt pågår med ett fast vårdplaneringsteam med representanter från primärvård och kommun på sjukhuset. Pilotprojektet avser att testa vilka kompetenser/ hur många personer som behövs för att ge patienten bästa och mest effektiva formen av vårdplanering inför utskrivning. Vem/ vilka av distriktssköterska primärvård/kommun, biståndshandläggare, sjuksköterska sluten vård, biståndshandläggare, arbetsterapeut och sjukgymnast bör ingå? Inför testen har vi funnit att fördelarna med ett fast team klart överväger nackdelarna men sammansättningen av teamet måste utvärderas, pilotförsöket görs därför på två avdelningar innan det utvidgas till större skala. Utvärdering i november. I det åtföljande steget på en välgenomförd vårdplanering följer sedan insatser för tidig rehabilitering i hemmet. 4

5 3. Workshop med samarbetspartners utanför den egentliga vården Det ingår även för vården att bevaka omvärlden, vad åligger oss, vad kan andra göra, vilka aktörer och vilka resurser finns. Utifrån detta inbjöd projektgruppen olika frivillig organisationer, Röda Korset, Svenska kyrkan, intresseorganisationer, frikyrkor patientföreningar, apotek m.m. till samtal och presentation av sina respektive verksamheter samt möjligheter. Detta gav bredd och perspektiv i vårt arbete. 4. Influensavaccinations satsning Gemensamt med Smittskyddsenheten och smittskyddsöverläkaren har en kraftfull satsning gjorts på ökad influensavaccinationsfrekvens i länet. Örebro län har sedan flera år legat bland de sämsta landet avseende detta; kanske mycket beroende på en hög vaccinationskostnad, om än detta är ett politiskt beslut, men ambitionen att nå ut har vi i år stärkt med gemensamma krafter. Inriktningen är fortfarande till de äldre och till riskgrupperna, det är där man vet att vi har de stora vinsterna att göra i färre och lindrigare insjuknanden samt färre komplikationer och därmed mindre behov av sjukhusvård. Vi ser redan en ökad åtgång på influensavaccin och arbetar med tydliga riktlinjer för vaccination i kommunens hemsjukvård, äldreboenden samt även inom slutenvården. Effekten av denna satsning går lätt att mäta i sammantagen statistik inför nästa års planering, med beaktande av den för länet negativa kostnadsaspekten. 5. Elektronisk informationsöverföring Det är helt avgörande för god vård att ha tillgång till rätt information, rörande sjukdomar, läkemedelsbehandling, utförda undersökningar samt gjord planering för vård och omvårdnad. Detta innebär effektivt och säkrare omhändertagande med mindre dubbelarbete och risk för fel. Genom benägen support och samarbete med landstingets datapersonal har vi kunnat göra en pilottest och öppna ett s.k.. BMS fönster mellan sluten vården; avd 82 Allva och primärvårdens journal system, BMS cross. Alla sekretess regler uppfylls i och med patientens medgivande, behörighet för åtkomst och loggning. Inga journalkopior behöver nu begäras vid inläggning, läkemedelsförskrivningen kan följas och planering ses. Utvärdering är nu gjord, inga tekniska problem, positiv respons och positivt utfall i vården av patienter där fel/ risker kunnat upptäckas i tid. Nästa steg har nu beviljats med utökad åtkomst för AVA den s k akutvårdsavdelningen där omsättningen av patienter är betydligt större samt effekterna av en förbättrad informationsöverföring kan ses tydligare. Handlingsplan långsiktiga utbildningsmål Alla resultatenheter/verksamheter har arbetat igenom en egen handlingsplan för kompetensutvecklingsbehov inför framtiden. Dessa har förankrats hos arbetsgivare samt fackliga företrädare och utgör nu grunden framöver. Med ovan nämnda konkreta mål har vi en tydlig start och målbild i Hilma projektet, därnäst följer nu att verkställa den gedigna kompetensutvecklingsplan för de närmaste 18 mån utifrån de önskemål som sammanställts. Det är gränsöverskridande utbildningar i såväl professionella som tvärprofessionella grupper, föreläsningar, seminarier och gruppsamtal i olika steg. Det är inte bara teori utan även praktisk tillämpning för vidareutveckling av organisationerna: 5

6 Etik och Bemötande Teamvård inom medicinska områden: Diabetes, Demens, Stroke, Hjärtsvikt m.m. Det normala åldrandet Läkemedelsbehandling Palliativ vård Kommunikation och Dokumentation IT-användning i vården; steg 1,2,3 Lagar och regler; HSL samt SoL Förändringsarbete och organisationsutveckling Jämställdhet. Mångkulturella perspektiv i vården samt 3 egna önskade aktiviteter på respektive enhet Hospiteringar, för alla yrkesgrupper på alla nivåer i olika verksamheter, för ökad förståelse för och insyn i varandras arbete. Projektledning och projektdeltagare Hilma projektet har vuxit i takt med tiden och omfattar nu drygt personer inom kommun och landsting i Örebro samt södra Närke. Detta innebär att det är ett mycket stort projekt att leda med ansvar och engagemang för att bibehålla fokus och kontinuerligt följa upp. Beträffande styrgruppens sammansättning ber vi att få hänvisa till ingressen och projektgruppens sammansättning framgår här: Projektledare: Samordnande Döl Inger Nordin Primärvården Distriktssköterksa: Ann Christin Ledstam Primärvården Sjukgymnast: Ethel Bronegård Primärvården MAS: Rebecka Ardeman Merten Örebro Kommun Enhetschef: Marie Östlund Örebro Kommun Biståndshandläggare: Anette Hagberg Gustafsson Bitr Överläkare: Mikael Rizell Medicinkliniken USÖ Sjuksköterska: Marie Ström Medicinkliniken USÖ Undersköterska: Ingela Claesson Arbetsterapeut: Margit Gehrke Flykt Kumla kommun MAS Karin Nylund Hallsbergs kommun Distriktssköterska: Margareta Widell Askersunds kommun Här följer alla övriga deltagande enheter Hilma projektet och vårdkedjarbetet längs Hilma s väg i vården Primärvården i Örebro Adolfsbergs vårdcentral Brickebackens vårdcentral Karla vårdcentral Lillåns vårdcentral Mikaeli vårdcentral Odensbackens vårdcentral Olaus Petri vårdcentral Skebäcks vårdcentral Sjukvårdsrådgivningen/jourverksamheten ÖLL Varberga vårdcentral 6

7 Vivalla vårdcentral Tybble vårdcentral Haga vårdcentral Primärvården i Södra Närke Askersunds vårdcentral Kumla vårdcentral Hallsbergs vårdcentral Universitetssjukhuset i Örebro Allva avdelning 82 Ambulansen Akutmottagningen Medicinkliniken AVA Endrosektionen Gastrosektionen Geriatriska Demensvård Geriatriska Rehabavdelningen Geriatriska Rehabteamet Geriatriska Palliativa sektionen Infektionskliniken Kardiologiska kliniken Kirurgiska kliniken Lungkliniken avdelning 12 Medicinkliniken avdelning 93 Neurokliniken Ortopedkliniken Urologiska Askersunds kommun Norra området Serviceområden Södra området Kumla kommun Kungsgårdsområdet Kvarngården Solbackaområdet Hallsbergs kommun Hemvården Norr Söder BAD, dokumentation och vårdplanering Werners Backe Öster Kullängen Väster Örebro kommun, vård och omsorg väster Nattpatrullen, Vasaområdet Rostahemmet 7

8 Marklyckan Örnsro och Rosta hemtjänst Hemtjänsten Rexhuset Mikaeligården Brolyckan Arbetsterapeuter Väster Arbetsledare Väster Biståndshandläggare Väster Sjuksköterskor Väster Tidplan och resurser Projektet startade sålunda under 2003, och hade under det första året anslag från landstingets Utvecklingsstab för utbildning samt 50 % projektledare. Därutöver har resp. huvudman bekostat sina representanter i projektgruppen. Denna överenskommelse gäller nu fram till årsskiftet Projektet har kommit framåt och nått de första målen, men att driva utvecklingsarbete och för berörda att få tid avsatt är och har varit svårt i ekonomiskt pressade lägen som nu råder i såväl landsting som kommuner. Projektgruppen har en nyckel roll som katalysator ut i verksamheterna. Såväl styrgruppen som projektgruppen ser att det i nuläget är för tidigt att gå över enbart ett fungerande nätverksarbete, då det i detta stora projekt fodras en projektgrupp som driver och initierar samt bildar fungerande enheter inom respektive arbetsområde. Perspektivet nu är att frigöra ekonomiska medel för att med kraft genom en befintlig projektgrupp driva projektet vidare, och att ta dessa beslut halvårs vis. I resursplanen ingår att söka bidrag från EU växtkraft mål 3 för de omfattande kompetensutvecklingsplanen och denna ansökningsprocess pågår. Där inkluderas dock inte projektgrupp eller de omfattande och viktiga hospiteringar som önskats och prioriterats som övergripande mål. Utifrån detta framställer vi denna ansökan inför år 2005: Projektgrupp: Projektledare 25 % arbetstid Alla övr. 10 % arbetstid i projektgruppen. 1. Med kostnadsberäkning för 6 månader framöver och schablon beräkning av lön för respektive yrkesgrupp hamnar vi på en kostnad på ca kr för vilket vi ansöker om anslag. 2. För omvärldsbevakning, studiebesök, samrådsmöjligheter och administrativt stöd ansöks också om kr för omkostnader. 8

9 Vårt stora utbildningsmål för ökad förståelse av vårdarbetet runt Hilma (patienten) i vårdkedjans olika faser är hospitering för olika personal grupper hos varandra, från sluten vård till primärvård samt kommun och det omvända. Lönetäckning för denna angelägna verksamhet och finnes möjlighet till anslag för detta erfarenhetsutbyte ber vi att få lyfta diskussionen. Hospiteringsverksamhet i sig fodrar planering och kommunikation vilket innebär omfattande administrativt arbete med kostnadskrävande resurser, vilket är en annan infallsvinkel i ansökan. Återkom gärna för vidare diskussion, eller frågor med behov av förtydligande om ni finner projektet intresseväckande. Vi kompletterar gärna. Från projektgrupper tar vi självklart gärna del i det erfarenhetsutbyte, nätverksträffar och seminarier ni erbjuder. Samrådsförfarande Alla arbetsgivare/huvudmän är involverade i arbetet och representerade i såväl styrgrupp som projektgrupp. Enligt ovan har också fackliga företrädare involverats i framtagande av handlingsplaner. Projektbeskrivande slutsats Vi anser nu inom berörda deltagare i detta omfattande vård- och samverkansprojekt att detta är det viktigaste arbetsuppdrag vi står inför; samverkan och åter samverkan längs vårdkedjan med patientens bästa för ögonen. Ur Hilma projektet vill vi beskriva det ånyo med följande ord: Vårt mål är att Hilma får den vård hon behöver när hon behöver den, där hon vill ha den och om hon vill ha den. - Vi har inte längre råd att inte förändra - Vi skall i varje steg mäta att en förändring blir en förbättring. - Vår framtid är nu och det är nu vi väljer den vård framtid vi skall jobba i och Hilma vårdas i. Örebro Inger Nordin Olsson Samordnande Distriktsöverläkare/Projektledare inger.nordin-olsson@orebroll.se tfn: 019/ alt 070/ Mats Björeman Överläkare/Områdeschef Område medicin USÖ/ordförande styrgrupp Bilaga : Hilma Handlingsplan översänd per mail samt per post. 9