Lägesbeskrivning - institutionen för barn- och ungdomsvetenskap (BUV)

Transkript

1 UTKAST till IS, Lägesbeskrivning - institutionen för barn- och ungdomsvetenskap (BUV) Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap inrättades i januari Den utgör en av åtta utbildningsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet. För närvarande är cirka trettio personer knutna till institutionen, som befinner sig i en expansiv fas. Rekrytering pågår till en professur (med 11 sökande från pedagogik, psykologi, juridik, sociologi och medicin med inriktning mot barn och ungas villkor). Vidare har vi helt nyligen utlyst två lektorat. Samtliga lärare vid institutionen är disputerade eller deltar i forskarutbildningen. Inom det utbildningsvetenskapliga området utmärker vi oss på nationell och internationell nivå vad gäller en kraftfull satsning på forskning. Institutionen har dessutom omfattande utbildningsuppdrag, både inom lärarutbildningen och inom ramen för fristående kurser och uppdragsutbildning, varav några ges på engelska. Under året som har gått har vi startat ett masterprogram samt startat och genomfört elva nya kurser på grund- och avancerad nivå med gott söktryck, liksom fem kurser inom forskarutbildningen. Detta innebär en mycket kraftfull utveckling av institutionens intellektuella miljö på kort tid. Kunskap om barn och ungdomar och deras, utveckling, livsvillkor, socialisation, kultur och erfarenheter är centrala områden inom institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Förändringar i samhället innebär förändringar i barns och ungas livssituation. Viktiga områden att belysa och bedriva forskning kring är därför bland annat normer och värderingsfrågor i hem, förskola och skola, konflikter och konfliktlösning, hälsa och välbefinnande, barns och ungdomars estetiska lärprocesser och användning av nya media (inklusive IKT), liksom frågor kring barns rättigheter och villkor i ett globalt perspektiv. Forskningen vid institutionen genomsyras av ett barn- och ungdomsperspektiv, som innebär att vi lyfter fram barns och ungdomars aktörsskap och egna perspektiv på tillvaron. Denna centrala utgångspunkt kräver dels ett helhetsperspektiv där barns och ungas livsvillkor belyses ur olika aspekter, dels krävs både mång- och tvärvetenskapliga insatser. Sammansättningen av lärare och forskare speglar denna vetenskapliga bredd där olika ämnen möts.

2 Nedan presenterar vi ett antal aktuella satsningar inom olika områden samt skisserar avslutningsvis inom varje avsnitt hur och på vilka sätt dessa är knutna till olika strategiska mål. Utbildning Grundutbildning allmänt och samarbete med andra institutioner Sedan institutionen för barn- och ungdomsvetenskap inrättades år 2008 har en viktig intention varit att grundutbildningen både ska spegla ämnets tvärvetenskapliga bredd och erbjuda fördjupningar inom utvalda områden. Sedan januari 2008 har ett stort antal kurser utvecklats på såväl grund- som avancerad nivå. Kursutbudet visar nu en möjlighet till progression från grund till avancerad nivå inom ämnet barn- och ungdomsvetenskap. Delvis vänder sig institutionens kurser till studenter vid lärarutbildningen, delvis är kurserna tänkta för andra yrkeskategorier där kunskap om barn och ungdomars livsvillkor är central. En målsättning har varit att erbjuda möjlighet att läsa enstaka kurser inom BUV, för att kombinera med studier inom andra ämnen eller för att fortbilda sig efter examen. Kurser anpassade för olika gruppers behov, till exempel olika professioner, erbjuds också. Några exempel på kurser med högt söktryck är Att möta barn i svåra livssituationer 15 hp; Ungdomar våld och diskriminering 7,5 hp; Ungdom, identitet och sociala arenor, 7,5 hp. Strävan efter ökad internationalisering visar sig redan i grundkursutbudet. Exempelvis finns en kurs på masternivå på engelska Children, culture and globalization som i våras hade rekordhögt söktryck, med mer än 1200 förstahandssökande (KOLL). Institutionen strävar aktivt efter att utveckla samarbeten kring grundutbildning med andra institutioner vid SU och deltar därför inom ett antal samarbeten inom lärarutbildningen. Samtidigt förekommer också egna initiativ i samarbete med olika institutioner inom SU kring annan utbildning än lärarprogrammet, exempelvis socionomprogrammet. Vår målsättning är att successivt öka sådana samarbeten. Uppdragsutbildning Institutionen har under åren ett uppdrag av Skolverket att utbilda lärare på fältet kring området Mobbning, kränkande behandling och diskriminering - skolpraktik och forskningsperspektiv kursen ger 10 högskolepoäng. Målet med denna utbildning är att bidra till skolornas arbete för en tryggare skola. Meningen är att deltagarnas erfarenheter från kursen ska användas för att utveckla den egna skolans arbete kring mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Idag har ca 180 2

3 lärare genomfört kursen. Utifrån denna satsning planeras också en eller flera forskningsansökningar samt en motsvarande kurs i det ordinarie kursutbudet. Uppdragsutbildningen bidrar därmed till strategiska satsningar både inom grund- och forskarutbildning (se också avsnittet nedan för eventuella nya satsningar på uppdragsutbildning). Avancerad nivå Vid institutionen ges för närvarande en masterutbildning kring mänskliga rättigheter och barnets bästa. Denna utbildning bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete med andra institutioner; ett exempel på detta är att BUV erbjuder kursen Skolsocialt arbete och elevstöd tillsammans med Institutionen för socialt arbete. I höst ges också en kurs på engelska på masternivå. Vår forskning kring vardaglig konfliktlösning och ungdomars röster är relevant för professioner inom socialtjänst och rättsväsende, där det kommer att kräva kraftfulla nya utbildnings- och forskningssatsningar om förslagen kring ökad samverkan vid polisingripanden genomförs enligt SOU:111, Barn som misstänks för brott. Tilläggas kan att detta område redan nu är intressant, både utbildnings- och forskningsmässigt och nya utbildnings- eller forskningssatsningar, i samarbete med socialt arbete eller kriminologi borde kunna aktualiseras framöver. Detta skulle på ett naturligt sätt bygga vidare på arbete som redan har påbörjats inom BUV:s mastersatsning Mänskliga rättigheter och barnets bästa. Forskarutbildning Vid Barn- och ungdomsvetenskap finns det för närvarande åtta doktorander, fördelade på fem doktorandtjänster. Tre av dessa antogs som en doktorandkull - hösten 2008 efter en nationell utlysning, med annonser i dagspress och andra media, med ett söktryck på mer än ett dussin sökande per tjänst. En av övriga doktorander finansieras med externa medel och en finansieras inom ramen för rektors adjunktssatsning (KOLL). Doktorandantagningen innebar dels en mycket ingående granskning av skrifter och referenser, dels personliga intervjuer med cirka en tredjedel av de sökande. Samtliga intervjuades av dåvarande prefekten (G. Preisler), tillträdande prefekt (K. Aronsson) och tf. prefekt Peg Lindstrand. Samstämmigheten i bedömargruppen var stor och den grupp som antogs har också visat sig mycket kompetent. Forskarutbildningen har byggts upp kring den nyantagna gruppen, men med deltagande av olika äldre doktorander inom ramen för specifika kurser. Regelbundet anordnas också högre seminarier, både med framläggande av egna data och med deltagande från internationella gäster. Hitintills har vi bland annat haft seminarier med professorerna: Jim Messershmidt (XX), Paula Fass (UCLA, Berkeley), Ann Phoenix (Thomas Coram Excellence Center, University of London KOLL), Kirsten Drotner (Syddansk Universitet). 3

4 Prof. Kirsten Drotner, gästprofessor vid BUV, sitter med i EU:s x-program och är ett starkt internationellt namn inom forskning kring ungdom och medier. Bland annat har hon nyligen redigerat en inernatioonell handbok i dessa frågor tillsammans med prof. Sonia Livingstone, London School of Economics. Vid BUV ger Drotner bland annat en kurs om barn, ungdomar och mediebruk som har blivit mycket uppskattad. Det faktum att vi antog en kull doktorander var en av det gångna årets vktigaste strategiska satsningar. För närvarande har institutionen tre doktorander på reguljära fakultetsmedel och ytterligare tre doktorander med annan finansiering. För att uppnå en kritisk massa skulle vi behöva ytterligare tre doktorander. Vår målsättning är nu att på olika sätt försöka utvidga gruppen unga forskare. Olika ansträngningar görs, vad gäller ansökningar och samarbeten för att uppnå detta. Mål Vår målsättning är att stärka den internationella profilen och att fördjupa och förankra arbetet med pågående kurser. Institutionen har på mycket kort tid startat drygt ett dussintal nya kurser och ett högprioriterat mål är att kvalitetssäkra denna satsning: kursvärderingar, kritisk granskning av uppsatser och andra produkter, självvärderingar, programträffar, strategiska rekryteringar utgör delar av detta arbete. Tredje uppgiften Läromedel och populärvetenskap En hög andel av BUV:s lärare har publicerat läromedel och populärvetenskapliga arbeten: bland annat böcker på förlag eller kapitel i kursböcker (Aronsson; Brodin; Bäckström; Engdahl; Forsberg; Gars, Lindstrand; Ljusberg; Rindstedt och Strander). Åtskilligt författande av detta slag är knutet till kurser och planerade kurser. Vi hoppas att institutionen ska få ytterligare uppdrag inom intressanta uppdragsutbildningar, lärarutbildningen, och eventuellt också andra professionsutbildnigar som kan ge nödvändig långsiktighet och ekonomiskt underlag för skrivande, riktat mot specifika kurser. Locus I institutionens regi utkommer tidskriften Locus med fyra nummer per år. Det är en av mycket få utbildningsvetenskapliga tidskrifter med en vetenskaplig ambitionsnivå och den har kommit ut i snart tjugo år. Den är dessutom den enda svenska tidskriften för forskning om barn och unga. Samtidigt är språkdräkten sådan att den kan läsas i vidare kretsar. Tidskriften har ett gott renommé och många nummer har kunnat utnyttjas i läromedelssammanhang vid universitet och högskolor inom hela landet. Vi ser Locus som en viktig strategisk resurs för institutionen. Radio, tv, dagspress, Bok & Bibliotek, föredrag och debatter 4

5 Prof. Helander vid CBK deltar regelbundet med en kolumn i Svenska Dagbladet. Övriga forskare vid BUV medverkar också - om än mindre regelbundet - i radio, tv och dagspress: senast nu i mars i SVT, liksom med föredrag vid Bok & Bibliotek och liknande sammanhang. Åtskilliga av BUV:s lärare och forskare medverkar återkommande i föredrag kring barn och ungdom för specifika yrkesgrupper som lärare eller socialtjänstemän. Hemsidan kommer att uppdateras och revideras under våren, för att bland annat spegla det faktum att sju personer har tillkommit, liksom att vi vill erbjuda fylligare information på engelska. Vi ser hemsidan som ett viktigt strategiskt instrument, både för studentrekrytering och goodwill och för nationella och internationella engagemang av olika slag. Mål Den tredje uppgiften är prioriterad inom institutionens verksamhet. Detta är, tror vi, ett viktigt led i studentrekrytering, liksom när det gäller uppdragsutbildning. Vi vill ytterligare utvidga och kvalitetsutveckla våra insatser inom detta område. Forskning Forskningsfinansiering Institutionens externa forskningsfinansiering täcker bland annat lönen för två postdocs (VR-medel; samt xxx). Vidare finns det ett projekt med EU-medel, Improvement Through Research in Inclusive Schools, liksom ett antal andra projekt som finansierar del av forskares löner. Vår ambition är att på olika sätt stimulera och stötta forskningsansökningar. Detta har redan givit viss utdelning och vi hoppas på att via fler anslag kunna utöka institutionens forskningsvolym. Redan i år räknar vi med att flera medarbetare kommer att gå in med ytterligare ansökningar till olika forskningsråd. Forskningsstimulans Andelen lektorer vid BUV är hög. Det finns för närvarande enbart en tillsvidareanställd adjunkt: en fil.lic. som för närvarande är engagerad i forskarutbildningen. Samtliga lektorer har en 30%-ig nedsättning inom sin tjänst för forskning och utveckling. Institutionen strävar efter att i görligaste mål förlägga undervisningsuppdrag så att det uppstår samlad tid för forskning och utveckling. För närvarande finns det fem docentmeriterade lärare vid institutionen. Vår målsättning är att ytterligare tre eller fyra personer docentmeriteras inom den närmaste treårsperioden. Vissa åtgärder har redan vidtagits för att underlätta detta. 5

6 Publikationer och avhandlingsarbeten Inom det utbildningsvetenskapliga området utmärker sig BUV på det nationella och internationella planet genom en hög andel internationella publikationer. Våra forskare publicerar sig i ett antal väletablerade internationella peer review tidskrifter som Acta Sociologica, Applied Linguistics; Childhood; British Journal of Sociology of Education; European Journal of Special Needs Education; Discourse & Society; International Journal of Assistive Technology; International Journal of Early Childhood Education; International Journal of Rehabilitation Research; Journal of Pragmatics samt Language in Society. Också när det gäller avhandlingsarbeten är BUV:s målsättning en internationell profilering. Två av våra medarbetare har nyligen disputerat (februari, mars 2009). Båda har lagt fram sammanläggningsavhandlingar på engelska där samtliga fyra ingående arbeten i varje avhandling också redan har publicerats i peer review-tidskrifter eller har varit under tryckning. Vidare kan tilläggas att BUV:s forskare är knutna till redaktionskommittéer för internationella peer review tidskrifter, exempelvis Applied Linguistics, Ethnography och Journal of Language and Social Psychology. Ett av våra mål är att doktorandgruppen också ska kunna fullfölja denna tradition, det vill säga en hög grad av publicering i internationella peer review tidskrifter. Viktiga medel har i detta sammanhang bland annat varit besök av internationellt framstående gäster, liksom kurser med en hög andel internationella artiklar. En av årets kurser har bland annat ägnats åt Academic Writing (med inslag av kritisk artikelläsning och eget skrivande; bland annat med medverkande av en engelsktalande språkgranskare). Samtidigt värnar vi om skrivande på svenska med hög genomslagskraft. Vår satsning på Locus är ett av flera uttryck för detta, liksom forskarnas höga produktivitet vad gäller böcker och kapitel i böcker, utgivna på etablerade akademiska förlag. Målsättning är att institutionens forskning ska nå ut antingen till en stor skandinavisk eller stor internationell läsekrets. Mål Det finns idag, förutom ett par seniora doktorander (under handledning av Peg Lindstrand), tre nyantagna doktorander, finansierade med fakultetsmedel. De nyintagna är primärt knutna till Aronssons (och även Helanders) forskningsinriktning. Inom år 2009 räknar vi med att den lediga professuren kommer att tillsättas. Men ingen av de sökande till den utlysta professuren har, enligt vår kännedom, doktorandfinansiering för ytterligare doktorander. För att kunna uppnå en kritisk massa inom forskarutbildningen är det viktigt att utöka antalet doktorander. Åtgärder har vidtagits för att stärka doktorandgruppen: kurs-, konferens- och seminariesamverkan av olika slag. Men ett viktigt mål blir samtidigt att försöka säkra doktorandfinansiering för ytterligare tre doktorander. 6

7 Internationalisering Forskning och forskarutbildning Institutionens forskare är engagerade i flera internationella nätverk. Exempelvis deltar flera forskare i ett EU-projekt och andra forskare har amerikanska forskningsmedel för ett komparativt projekt om familjeliv i Italien, Sverige och USA. Ytterligare ett projekt gäller föräldrars värderingar kring barnomsorg i Sverige, Japan och Kina. I övrigt framgår det internationella engagemanget i det stora antalet internationella publikationer, liksom i ett livaktigt internationellt konferensdeltagande, liksom i ett antal internationellt celebra gäster. Under våren väntas bland annat professorerna Elinor Ochs och Susan Danby. Internationella postdokperioder En av institutionens forskare har nyss återkommit från en internationell postdokvistelse (Nya Zeeland) och en annan forskare reser i höst ut till UCLA på ett års FAS-finansierat postdokstipendium. Vi försöker att på alla sätt underlätta och stimulera till internationella erfarenheter av denna typ. Lärar- och studentutbyten Idag förekommer visst student- och lärarutbyte med Bulgarien, Ghana, Japan, Kina, Marocko, Sudan, Tjeckien, USA och England. Bland annat har vissa studerande rest ut inom ramen för så kallade minor field studies. Inom ramen för masterprogrammet finns det också möjlighet att göra datainsamling utomlands, exempelvis i Indien där vi har kontakter. Detta är en intressant möjlighet som vi hoppas kommer att utnyttjas mer framöver. Forskningsområden Vid institutionen finns ett antal delvis överlappande forskningsområden: Mobbning, konflikthantering och vardaglig diskriminering Medborgarskap, välbefinnande och samhälleliga arenor (barnperspektiv på hem, skola, rättsväsende och sjukvård) Språksocialisation, grupper och vardagsliv Lek, spel, estetiska lärprocesser och medier (inklusive IKT och nya medier) Forskningen rör både barn och ungdom. Mycket av forskningen baseras på empiriska studier av informellt lärande och vardagligt liv i exempelvis förskola, skola och fritidshem. Men det övergripande i vår forskning är ett tvärvetenskapligt fokus på barn och ungdomar och ett deltagarperspektiv, där aktörsskap och deltagarnas egna röster och perspektiv belyses och 7

8 problematiseras. Vår långsiktiga ambition är dels att forsknings ska genomsyra både utbildning och forskning, dels att successivt bygga upp samarbeten med andra miljöer vid SU och nationellt. För att uppnå detta planeras dels kurssamarbeten, dels andra typer av samarbeten, exempelvis vad gäller seminarier och konferenser. Ekonomi och infrastruktur Institutionens ekonomi baseras i huvudsak på grundutbildningsanslag och fakultetsmedel. Andelen externa forskningsanslag är relativt liten. Vår målsättning är att i allt högre utsträckning söka externa medel. Ett hinder i detta sammanhang är för närvarande att flera av de seniora forskarna fortfarande måste lägga mer tid än en äldre etablerad institution på olika omställningsfrågor. Exempelvis har institutionen just genomfört en stor flytt och kommer i sommar att återigen flytta. Institutionen är endast ett år gammal. Detta har åtskilliga positiva aspekter i form av stort engagemang, pionjäranda och framtidsoptimism. Samtidigt tar det tid och kraft att utveckla nya kurser och samarbeten. Vidare måste institutionen utveckla rutiner inom ett antal olika områden och dessa rutiner måste förankras hos både studenter, lärare och annan personal. Idag har vi utlyst ett par lektorat i samband med förestående pensionsavgångar. Ett viktigt strategiskt önskemål är att institutionen får fortsatta och utvidgade långsiktiga uppdrag inom lärarutbildningen. Därmed skulle vi kunna knyta ytterligare några disputerade forskare till miljön, vilket bland annat skulle ge en större kritisk massa när det exempelvis gäller att söka externa forskningsmedel. 8