Beräkningsuppdrag alternativa sätt att beräkna inkomstpensionssystemets pensionsskuld och avgiftstillgång

Transkript

1 M Dok.bet. (0) Dnr/ref. AD 00-7 udrun Ehnsson Danne B. Mikula Hans Olsson Ole Setterren Beräkninsuppdra alternativa sätt att beräkna inkomstpensionssystemets pensionsskuld och aviftstillån M900.0

2 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Innehållsförtecknin Sammanfattnin och slutsatser... romemorians disposition.... Bakrundsfakta... Finansiell stabilitet... Balanstalet... Balanstalets värderinstidpunkt... Inkomstindexerinens bidra till variationer i balanstalet... Tidiare beskrivna metoder att minska variationen i balanstalet Effekter av att tidiareläa balanstalets påverkan på skulden till pensionerade... 7 Effekter av en ändrad skuldberäknin Effekter av att tidiareläa indexerinens påverkan på skulden till pensionerade Effekter av att beräkna aviftstillånen och pensionsskulden med pronos för inkomstutvecklinen.... Författninsförsla... Bilaa. Matematisk förklarin till inkomstindexerinens bidra till variationer i balanstalet... Konstant tillväxt och inflation... Effekterna av en momentan förändrin av tillväxten eller inflationen... Ett numeriskt exempel... 6 åverkan på balanstalet vid skiften i tillväxt- och inflationstakt... 7 Illustration av hur skiften i tillväxt- och inflationstakt orsakar finansiella obalanser... 9 Bilaa. Framskrivninar - utfall med olika reler i ett scenario... 0 M900.0

3 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Sammanfattnin och slutsatser ensionsmyndiheten har av reerinen fått i uppdra att utvärdera två alternativa sätt att beräkna pensionsskulden och att utvärdera en utformnin där en av dessa skuldberäkninar kombineras med en förändrin av hur aviftstillånen beräknas. ppdraen redovisas i denna promemoria. En bakrund är att Försäkrinskassan tidiare påtalat att det finns anlednin att se över hur balanstalet under en balanserinsperiod påverkar skuldberäkninen. Den nuvarande utformninen av relerna har av Försäkrinskassan ansetts e en omotiverad variation i balanstalet över tiden. A. ensionsmyndiheten föreslår en förändrin i relerna för hur pensionsskulden beräknas (alternativ i promemorian). Förslaet innebär att pensionsskulden till pensionerade per den december år t, under perioder då balanserinen är aktiverad, beaktar balanstalet år t +. Se bifoat försla till författninsändrin. Förslaet är motiverat av principiella skäl och er systemet bättre eenskaper ur de försäkrades perspektiv utan att medföra nåra nackdelar ur stabilitetssynpunkt. Den nuvarande relerinen leder till omotiverade svänninar i balanstalet. B. Det alternativ som innebär att, utöver förändrinen i alternativ, även indexerinen av pensionerna år t + ska beaktas i beräkninen av skulden den december år t (alternativ i promemorian) anser ensionsmyndiheten inte ska enomföras. Vid nominell tillväxt innebär förslaet att systemets finansiella ställnin framstår som svaare än den faktiskt är. C. Det alternativ som innebär att, utöver förändrinen i alternativ, aviftsinkomsten i balanstalet beräknas med en pronos för aviftsinkomsten det närmast kommande året i stället för med erlada avifter under redovisninsperioden (alternativ i promemorian) anser ensionsmyndiheten inte heller ska enomföras. Vid nominell tillväxt innebär förslaet att systemets finansiella ställnin framstår som starkare än den faktiskt är. Därtill kommer den osäkerhet som en pronostiserin av inkomsttillväxten innebär. D. Om avsikten är att i mer påtali omfattnin minska den variation i inkomst- och tilläspensionernas värde som de nuvarande relerna innebär så krävs andra reelförändrinar än de alternativ som ensionsmyndiheten fått i uppdra att utvärdera. elerna för indexerin, skuldberäknin, tillånsberäknin och balanserin utör en komplicerad helhet. Även delninstalens utformnin inår i denna helhet. I promemorian visas att utformninen av inkomstindex enererar en betydande finansiell instabilitet vid skiften i nominell eller real tillväxt. Att analysera och beskriva effekterna av en förändrin i nåon av nämnda reler kräver, såvida inte effekten är relativt entydi så som är fallet med den föreslana förändrinen, noranna och dessvärre tidsödande utredninsinsatser. Denna tid har nu inte funnits. Vidare bör värdet av att minska variationen i inkomst- och tilläspensionerna beskrivas och väas mot de neativa effekter en sådan reelförändrin kan ha. ensionsmyndiheten föreslår att systemets beräkninsreler avseende inkomstindexerin och balanstalets inående delar ska utvärderas. De metoder som i tidiare sammanhan har presenterats för att beränsa variationerna i balanstalet (se sidan 7) adresserar inte problemet med den finansiella obalans som inkomstindexets utformnin orsakar. Trots det skulle dessa metoder kunna överväas för att beränsa variationerna i balanstalets påverkan på pensionerna M900.0

4 (0) Dnr/ref. AD 00-7 romemorians disposition I avsnitt beskrivs de reler som äller ida - alternativ oförändrade reler. I avsnitt analyseras effekter av att, då balanserinen är aktiverad, beakta balanstalet för år t+ vid beräkninen av pensionsskulden till pensionerade den december år t. Denna reelutformnin kallas alternativ. I avsnitt beskrivs mer översiktlit effekter av att beakta såväl inkomstindex som balanstalet för år t+ vid beräkninen av pensionsskulden till pensionerade den december år t. Denna reelutformnin kallas alternativ. I avsnitt beskrivs likaledes översiktlit effekter av att beräkna pensionsskulden som i alternativ men i kombination med att aviftstillånen, enom en pronos för inkomstutvecklinen, värderas år t+. Denna reelutformnin kallas för alternativ.. Bakrundsfakta Finansiell stabilitet En princip för inkomstpensionssystemets utformnin är att det är finansiellt stabilt oavsett vilken finansiell eller demorafisk påfrestnin det utsätts för. Systemet reaerar på konstaterat underskott mellan tillånar och skulder och korrierar för det. I ett förlopp där systemets först utsätts för en påfrestnin som därefter upphör och ersätts av en utvecklin där systemets tillånar växter snabbare än systemets skulder kan i efterhand konstateras att minskninen av pensionerna skett i onödan. Sådan ur finansiell stabilitets synpunkt i efterhand konstaterade onödia korrierinar kan åstadkommas av en periodvis lå inkomstutvecklin. Ett sådant förlopp liknar det som sker i en fonderad försäkrin där pensionerna till följd av ett fall i försäkrinens tillånsvärden först sänks, t.ex. enom ett återta av icke aranterad återbärin, och därefter återställs om tillånsvärdena återhämtar si. ivet att framtiden är osäker är det som i efterhand kan konstateras ha skett i onödan en nödvändi försiktihetsprincip för att inte övervältra ekonomiska risker på framtiden. I de enkla konsekvensberäkninar av olika reler som presenteras här har framtiden i viss menin antaits vara känd det finns en pronos för den. Den typen av konsekvensberäkninar är inte lämplia för att utvärdera reler som utformats bl.a. mot bakrund av att framtiden inte är känd. Balanstalet Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillånar och skulder. När balanstalet faller under,0000 aktiveras balanserinen. ensioner och pensionsbehållninar indexeras med förändrinen i ett balansindex istället för inkomstindex. Detta sker med viss fördröjnin. Förhållandena 008 er balanstalet för 00 och påverkar indexerinen eftersom balanserinen är aktiverad - vid årsskiftet 009/00. Balanstalet för 00 påverkar således de pensioner som betalas ut under 00. elerna innebär att balanstalet 0 baseras på förhållandena 009. Det innebär att i 0 års balanstal är pensionsskulden till pensionerade opåverkad av balanserinen 00. Däremot har skulden till aktiva påverkats. Olikheten i skuldberäkninarna förklaras av hur värderinen av skulderna örs vid en iven tidpunkt. Balanstalets värderinstidpunkt Balanstalet för 0 baseras i princip på tillånarnas och skuldernas värde 009. Aviftstillånen utår från avifter inkomna under 009. För att jämna ut förändrinar i balanstalet beräknas aviftstillånen med en utjämnin som efterliknar den utjämnin som sker av inkomstindex. Det M900.0 Hade inte inkomstindex utformats med en utjämnin hade det saknats skäl för att utjämna aviftstillånen. Aviftstillånen har inen självständi betydelse för systemet, utan har det endast som en delkomponent i balanstalet. När balanstalet konstruerades var inkomstindexet redan utformat, varför aviftstillånen anslöt till den utjämnin som redan beslutats för inkomstindex.

5 (0) Dnr/ref. AD 00-7 örs enom att ta medelvärde av de tre senaste årens aviftsinkomster, , uppräknade till 009 års inkomstnivå. Även för omsättninstiden, skillnaden mellan förväntad enomsnittli intjänande- respektive utbetalninsålder, örs en utjämnin på så sätt att det är medianvärdet för de tre senaste kända åren som inår i beräkninen. I tillånarna inår A-fondernas marknadsvärde. I 0 års balanstal beräknas för buffertfonden ett medelvärde av marknadsvärdena i slutet av åren Detta fondvärde återspelar således inte 009 års nivå. Skuldsidan består av pensionsskulden till aktiva respektive till pensionärer. Värdet på pensionsskulden till aktiva motsvaras av summa pensionsbehållninar i slutet av 009 med tillä för en uppskattnin av värdet på pensionsrätterna intjänade under 009. Till 009 års behållninar har lats indexerinen (räntan) för 009, dvs. indexerinen vid årsskiftet 009/00 är inkluderad. Det betyder således att 00 års balanstal har påverkat skulden till aktiva, som inår i beräkninen för balanstalet 0. Värdet på skulden till pensionärer utår från utbetalade pensioner i slutet av 009, dessa pensioners värde 009 och medelvärdet av års ekonomiska livsländer. Den senaste indexerinstidpunkten för 009 års pensioner är årsskiftet 008/009. Den beräknade skulden till pensionärer är därför opåverkad av 00 års balanstal. Det kan förefalla märklit att pensionsskulden till aktiva beräknas med senast beslutad indexerin medan pensionsskulden till pensionerade inte beräknas med den. Det häner samman med den redovisninsperiod, som lier till rund för bedömninen av systemets finansiella ställnin, för vilket balanstalet är ett mått. edovisninen avbildar kalenderårets förhållanden. ensionsutbetalninarna bestäms inte av inkomstnivåerna samma år, medan däremot aviftsinbetalninarna (naturlitvis) bestäms av inkomstnivån då betalninen örs. För pensionsutbetalninarna är det föreående års inkomstnivå, så som den mäts av inkomstindex, som bestämmer nivån. ensionsutbetalninarna under 009 har således omräknats till inkomstnivån 008, medan avifterna avspelar inkomstnivån 009. Detta kan uttryckas som att indexerinen av pensionsutbetalninarna är ett år fördröjd entemot inkomstnivån som bestämmer aviftsflödet. Detta förklarar relernas utformnin där pensionsskulden till förvärvsaktiva den december år t är indexerad med inkomst- eller, i förekommande fall balansindex, för år t+ medan pensionsskulden till pensionerade den december år t är indexerad med inkomst/balansindex för år t. Inkomstindexerinens bidra till variationer i balanstalet Vid skiften i tillväxt- och eller inflationstakt påverkas det lånsiktia förhållandet mellan pensionssystemets avifter och utbetalninar. Om ekonomin skiftar från en hö tillväxt och eller inflationstakt till en lå innebär eftersläpninen i indexerin att pensionsskulden inte indexeras ner i den utsträcknin som krävs för att avifter och utifter ska vara i jämvikt. tbetalninarna (liksom skulden i övrit) indexeras med historisk förändrin. Avifterna däremot förändras direkt med förändrinar i aviftsunderlaet. Framtida indexerin av utbetalninarna (skulden) kommer endast beakta den nya tillväxttakten i aviftsunderlaet från nivå som, blivit för hö. Följande exempel beskriver detta. M900.0 ensionsavifter 00 ensionsutifter 00 Äldre inflationstakt 6 % Ny inflationstakt % Eftersläpnin i inflationsförändrinars påverkan på utifterna är år. Avifter år = 00 *,0 = 0,00 tifter år = 00 *,06 = 06,00

6 6 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Avifter år = 00 *,0*,0 = 0,0 tifter år = 00 *,06 *,0 = 07,06 Avifter år = 00 *,0*,0*,0 = 0,0 tifter år = 00 *,06 *,0*,0 = 08, osv Från att ha varit i ett perfekt finansiellt stabilt läe har systemet en neativ obalans som kommer att bestå ivet att inet ändras fram till dess att all intjänad pensionsrätt som indexerades med 6 procent betalats ut. Ett underskott bys upp i buffertfonden. (Om inflationstakten återår till den ursprunlia kommer skillnaden i avifter och utifter att slutas men underskottet i fonden består). enom att inkomstindex utörs av ett treårit lidande medelvärde vad äller den reala inkomsttillväxten blir effekten av skiften större än i exemplet och större än det procentuella skiftet i tillväxt. I diarammet nedan jämförs utvecklinen av inkomstindex, som påverkar pensionernas utvecklin, och aviftstillånen. nder den senaste femårsperioden har inkomstindex vuxit ca, procent mer än systemets avifter år 009 ick utvecklinen till och med åt olika håll, index ökade och aviftstillånen minskade. Skillnaden förklaras inte av en motsvarande skillnad i hur snitt- respektive summainkomst har utvecklats. Det är istället de två måttens konstruktioner med utjämninar över tiden som er upphov till diskrepanser. Diaram Förändrin i inkomstindex resp. aviftstillån (exkl. effekt av omsättninstiden) % 6% % % 0% % % 6% indexförändrin aviftsförändin differensen sedan 00 Balanstalet spelar de förändrinar i avifter och utifter som ett skifte kommer att orsaka. Om det finns behov av att korriera minska indexerinen för att undvika att ett underskott bys upp kommer M900.0 Effekten är kvadratisk, ( + tillväxtförändrinen), se bilaa för en härlednin. Exklusive effekter av omsättninstidens variationer. Det är således endats förändrinen i den utjämnade aviften som visas i diarammet.

7 7 (0) Dnr/ref. AD 00-7 balanserinen att öra det. Eftersläpninen i indexerinen och den vid behov efterföljande korrierinen enom balanstalet riskerar därmed att orsaka en oönskad variation av pensionsförmånerna. Att balanserinen aktiverades 00 berodde delvis på att A-fonderna förlorat i värde 008. Men det finns flera bidraande orsaker. Att balanserinen fortsätter och förvärras 0 beror bl.a. på den ovan beskrivna effekten av indexerinens eftersläpnin en eftersläpnin som leder till höre utifter än avifterna och buffertfonden lånsiktit bedöms kunna finansiera. Den ovan beskrivna effekten från balanserinen är krafti eftersom minskninen i inflations- och tillväxttakt varit krafti. Årsskiftet 008/009 var inkomstindexökninen 6 procent den hösta nominella inkomstindexförändrinen under den tid systemet verkat med följsamhetsindexerin (00/00). Årsskiftet 009/00 ökade inkomstindex endast 0, procent. Den större delen av nedånen förklaras av ett skifte i inflationstakt, men även tillväxten sjönk. Den här beskrivna effekten på pensionssystemets lånsiktia aviftsinkomster och utifter av skiften i inflations- eller inkomsttillväxttakt, som beror på att utifterna justeras med en eftersläpnin i förhållande till inkomsterna, är endast i sina detaljer specifik för inkomstpensionssystemet. Motsvarande problematik finns inom alla finansiella system, försäkrins- eller bidrassystem, med en eftersläpnin i anpassninen av utifterna i förhållande till de inkomster/avifter som ska finansiera utifterna. De försla till förändrinar som pensionsmyndiheten fått i uppdra att analysera, alternativ, och, har samtlia betydlit mindre betydelse för variationerna i balanstalet än vad eftersläpninen i indexerinen har. ensionsmyndiheten anser att det inom ramen för en utvärderin av inkomstpensionssystemets tekniska utformnin bör analyseras om indexerinen kan es en utformnin som minskar eller helt undviker de variationer i indexerinen som den själv, vid vissa förlopp, enererar. Tidiare beskrivna metoder att minska variationen i balanstalet I sitt remissvar på reerinens försla 009 om utjämnin av effekterna på balanstalet av variationer i buffertfondens storlek beskrev Försäkrinskassan två alternativa metoder att åstadkomma detta. Den ena innebar att balanstalet endast skulle tillåtas verka inom ett visst intervall, t.ex. mellan 0,9900 och,000, dvs. e ett bidra/avdra på indexerinen om som mest +/- procent. Det andra alternativet var att fördela ut ett underskott över en viss period, t.ex. tre år. Försäkrinskassan föreslo den senare metoden. Inen av dessa metoder adresserar problemet med den finansiella obalans som inkomstindexets utformnin orsakar vid skiften i tillväxt- eller inflationstakt men sprider ut dess effekter.. Effekter av att tidiareläa balanstalets påverkan på skulden till pensionerade (alternativ ) Nuvarande reler innebär att i beräkninen av 0 års balanstal har ca 0 procent av skulden ännu inte påverkats av balanserinen 00. Det innebär att skulden är större och 0 års balanstal därmed läre än om 00 års balanstal påverkat hela skulden. Om balanstalet är större än,0000 men balanserinen fortfarande är aktiverad blir effekten den omvända: skulden blir mindre och balanstalet höre på rund av tidsfördröjninen. M900.0 För att undvika denna fördröjnin kan balanstalet påverka pensionerna i skuldberäkninen innan utående pensioner har hunnit påverkas av det. En sådan beräknin ska inte tolkas som att värderinstidpunkten för skulden till pensionärer flyttas fram. Värderinen med avseende på såväl ekonomiska som demorafiska förhållanden utår fortfarande från 009. Det är informationen om en nivåförändrin av skulden, som finns vid värderinstidpunkten, som har beaktats i beräkninen.

8 8 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Effekter av en ändrad skuldberäknin Tre stiliserade exempel belyser tidsförloppen i det alternativa och det nuvarande reelverket. Det första exemplet, Ettårsskifte, är en enånshändelse utan efterföljande förbättrin. Den föranleder en bestående nedskrivnin av pensionsskulden. Indexerinen av pensionsbehållninarna och utbetalade pensioner sänks med,0 procent i exemplet. Diaram Balanstalets utvecklin vid ettårsskifte,0 Nuvarande reler Alternativ :s reler 0,98 Ina balanserinsreler 0, År Med nuvarande reler uppstår en försenin i mätninen av effekten av balanserinen i balanstalsberäkninen har skulden till pensionerade inte påverkats av den procentia nedskrivninen. Följaktlien inträffar en ytterliare balanserin året därpå. Denna extra nedskrivnin av pensionerna skapar en rekyl året efter, en positiv balanserin. Även rekylen blir fördröjd och inträffar därmed i två etapper, vilket i sin tur er en smärre balanserin ien fem år efter den första. Fördröjninen i skuldberäkninen är upphovet till denna cykliska process av neativa och positiva balanserinar som successivt avtar i styrka. I alternativ där balanstalet påverkar pensionsskulden till pensionerade har hela skulden skrivits ned med,0 procent i beräknin av nästa års balanstal. Ytterliare korrierinar i systemet behöver därför inte öras och balanstalet återår till värdet,00. Med ett nivåskifte som påår under två år är förloppet liknande som i ettårsfallet. Med nuvarande reler blir balanserinen onödit djup det andra året som balanstalet är neativt. I alternativet där pensionsskulden till pensionerade direkt beaktar balanstalets nivå inträffar balanserin utan onödia fördjupninar eller insvänninsförlopp. Diaram Balanstalets utvecklin vid tvåårsskifte,0 Nuvarande reler Alternativ :s reler M ,98 0,96 Ina balanserinsreler 0 0 År

9 9 (0) Dnr/ref. AD 00-7 I det tredje exemplet är det en tillfälli störnin som ör att balanstalet sjunker under,0. Systemet återställs under det nästkommande året. I ett sådant fall kan balanserinen i efterhand konstateras ha varit onödi. Med den alternativa skuldberäkninen hanteras även denna situation på ett mer ändamålsenlit sätt utan att införa onödia cykliska effekter på balanstalet. Diaram Balanstalets utvecklin vid tillfälli neativ störnin,0 Alternativ :s reler Nuvarande reler 0,98 Ina balanserinsreler 0, År De oönskade effekter på pensionernas utvecklin, som uppkommer med nuvarande reler i alla dessa tre fall, undviks om beräkninen av pensionsskulden till pensionerade beaktar balanstalet vid samma tidpunkt som örs i pensionsskulden till aktiva. I diaram jämförs i ett exempel hur pensionerna kan påverkas under de närmaste åren i de två alternativen. Diarammet visar den ackumulerade balanserinseffekten under perioden som de två alternativa balanstalsberäkninarna er upphov till. Scenarieförutsättninarna och diarammets bakrundsvärden finns i bilaa. M900.0 För åren 00-0 baseras exemplet på samma beräkninsförutsättninar som ällde för budetunderlaet feb 00

10 0 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Diaram Framskrivnin av ackumulerad effekt av att tidiareläa balanstalets påverkan på skulden till pensionerade.,0 0,99 balanserinseffekt, procent 0,98 0,97 0,96 0,9 0,9 0,9 0,9 0, nuvarande reler balanstalet har påverkat hela skulden Med alternativ mildras nedånen 0, eftersom 00 års balanstal har minskat skulden i beräkninen av balanstalet 0. De utbetalade pensionerna blir höre de första åren jämfört med nuvarande reler. I alternativ har således betalats ut höre pensioner och återhämtnin efter 0 år därför nåot lånsammare. Balanserinen stäns av 00 jämfört med 09 i nuvarande reelsystem. Från och med 0 är balanserinen positiv med båda reelutformninarna. ensionsmyndiheten föreslår en förändrin i relerna för hur pensionsskulden beräknas enlit alternativ. Försla till författninsändrin finns i avsnitt. Förslaet är motiverat av principiella skäl och er systemet bättre eenskaper ur de försäkrades perspektiv utan att medföra nåra nackdelar ur stabilitetssynpunkt. Den nuvarande relerinen leder till omotiverade svänninar i balanstalet.. Effekter av att tidiareläa indexerinens påverkan på skulden till pensionerade (alternativ ) M900.0 Om pensionsskulden till pensionärer per den december 009 indexeras till år 00 i balanstalsberäkninen har, enlit resonemanet ovan, den ekonomiska värderinstidpunkten för skulden till pensionerade flyttats till 00. Skuldberäkninen baseras fortfarande på samma demorafiska förhållanden, antal pensioner och återstående utbetalninstid. Skulden till pensionärer indexerad till 00 ställs mot aviftsnivåerna för året innan. I ett scenario med positiv tillväxt och stiande pensioner betyder det att systemet framstår som finansiellt svaare än vad det faktiskt är skulden har skrivits upp medan inkomsterna lier kvar på nivån för året innan. En balanserin i ett sådant läe är obehövli om balanserinen skulle slås på skulle den dessutom kunna påå flera år. Med en fortsatt jämn positiv inkomstutvecklin skulle balanstalet återställas först då fonden byts upp till en tillräckli nivå de nedräknade pensionsnivåerna bidrar till en förstärknin av buffertfonden. Till det nyss beskrivna finns exempel med motsatt effekt. En nedskrivnin av skulden i förhållande till aviftsinkomsternas nivå medför att en nödvändi balanserin inte utlöses eller utlöses först med fördröjnin. De i detta scenario för höa pensionsutbetalninarna påverkar buffertfonden neativt, vilket på sikt utlöser balanserinen.

11 (0) Dnr/ref. AD 00-7 För år 0 skulle denna alternativa skuldberäknin (alternativ ) e ett höre balanstal. Det framår av diaram 6 nedan pensionsutbetalninarna är höre i alternativet med indexerad skuld. I likhet med diaram visar diaram 6 den ackumulerade balanserinseffekten för perioden. Som rund för diarammet har antaits en årli tillväxt i inkomstindex på - procent (se Förutsättninar i bilaan). Indexerinen av skulden till pensionärer bidrar därför till en skuldöknin. Det er i sin tur ett läre balanstal. tfallet de första åren är undanta, eftersom det inledninsvis låa balanstalet ör att skulden då istället skrivs ner. Diaram 6 Framskrivnin av ackumulerad effekt av att tidiareläa indexerinens påverkan på skulden till pensionerade.,0 0,99 balanserinseffekt, procent 0,98 0,97 0,96 0,9 0,9 0,9 0,9 0, nuvarande reler indexerinen har påverkat hela skulden ivet de praktiska och principiella invändninarna mot alternativ kan det ifråasättas varför det alls är intressant att beräkna effekterna av detta alternativ i en pronos för den närmaste framtiden. Som framår redan av diaram ivet den antana utvecklinen kommer balanserinen att återställa pensionernas värde inom en tioårsperiod. Med en sådan utvecklin ter si det reelverk som minimerar balanserinens effekter som det mest eftersträvansvärda, minst effekt fås naturlitvis om systemet saknar reler för balanserin. tan sådana reler skulle det dock ta betydlit länre tid innan systemet åter var i finansiell balans.. Effekter av att beräkna aviftstillånen och pensionsskulden med pronos för inkomstutvecklinen (alternativ ) M900.0 En följd av beräkninssättet i alternativ är att den ekonomiska värderinstidpunkten för skulden till pensionärer flyttas fram till år t, medan skulden till aktiva och aviftstillånen värderas till år t-. För att delvis hantera problemet har föreslaits att även aviftstillånens ekonomiska värderinstidpunkt ska flyttas fram till år t. Värderinstidpunkten för pensionsskulden till aktiva lier dock kvar på år t-. Beräkninsalternativet benämns alternativ. Alternativ har inte analyserats principiellt. Däremot har beräknats hur alternativ förväntas påverka indexerinen perioden I diaram 7 redovisas den ackumulerade balanserinseffekten för perioden. Framflyttninen av aviftstillånen år t- har jorts enom att indexera denna med utvecklinen i lönesumma per sysselsatt för år t, dvs. med förväntad löneutvecklin. Eftersom scenariots löneutvecklin är

12 (0) Dnr/ref. AD 00-7 positiv (se bilaa ) er indexerinen ett höre belopp för aviftstillånen i balanstalsberäkninen. Balanstalet för år 0 blir därför betydlit höre i alternativ än med nuvarande reler, 0,986 jämfört med 0,90. Balanserinseffekten mildras således, vilket er höre pensioner och en höre pensionsskuld. Åren efter 0 är därför skillnaden i balanstal mellan alternativ och nuvarande reelsystem inte lika stor. De höre pensionsutbetalninarna i alternativ medför att buffertfonden blir läre i detta alternativ i slutet av perioden är skillnaden dryt procent. Systemet har en svaare finansiella ställnin. Diaram 7 Framskrivnin av ackumulerad effekt av att indexera aviftstillånen med utvecklin i lönesumma per sysselsatt. Skulden beräknas som i alternativ.,0 0,99 balanserinseffekt, procent 0,98 0,97 0,96 0,9 0,9 0,9 0,9 0, nuvarande reler aviftstillånen indexeras Vid nominell tillväxt innebär förslaet att systemets finansiella ställnin framstår som starkare än den faktiskt är. Därtill kommer den osäkerhet som en pronostiserin av inkomsttillväxten innebär. Samma invändnin som framförts mot beräkninen i alternativ äller även alternativ. Om framtiden kan förutsäas finns inte nåot behov av reler som medför att pensionssystemet är följsamt till den aktuella ekonomiska och demorafiska utvecklinen. I bilaan redovisas såväl balanstalen som buffertfondens storlek för samtlia beräkninsalternativ.. Författninsförsla Den i sammanfattninen föreslana förändrinen kräver en kompletterin av LI kap. b. Försla till ändrin av kap. b LI M900.0 Nuvarande lydelse Aviftsinkomsterna beräknas som. enomsnittet av inkomsterna det andrafjärde året före det år balanstalet avser, Föreslaen lydelse Aviftsinkomsterna beräknas som. enomsnittet av inkomsterna det andrafjärde året före det år balanstalet avser,

13 (0) Dnr/ref. AD 00-7 multiplicerat med. den beräknade årlia relativa förändrinen av inkomsterna under det andra-femte året före det år balanstalet avser. Vid beräkninen av den relativa förändrinen av inkomsterna ska den årlia förändrinen i det allmänna prisläet räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter omräknas med förändrinen i det allmänna prisläet i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläet i juni månad året efter det förstnämnda året. Omsättninstiden beräknas som medianen av omsättninstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser. ensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av. pensionsbehållninar enlit kap.,. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enlit kap. -6,. utbetalad pension för varje åldersrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalninar av ett enomsnittlit pensionsbelopp för samma åldersrupp justerat med den räntefaktor som anes i kap. andra stycket, och. det beräknade värdet av kommande utbetalninar av tilläspension för dem som inte påbörjat utta av sådan pension. Ytterliare föreskrifter för verkställihet av laens bestämmelser om beräknin av balanstal meddelas av reerinen. Beräkninarna ska öras av ensionsmyndiheten. multiplicerat med. den beräknade årlia relativa förändrinen av inkomsterna under det andra-femte året före det år balanstalet avser. Vid beräkninen av den relativa förändrinen av inkomsterna ska den årlia förändrinen i det allmänna prisläet räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter omräknas med förändrinen i det allmänna prisläet i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläet i juni månad året efter det förstnämnda året. Omsättninstiden beräknas som medianen av omsättninstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser. ensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av. pensionsbehållninar enlit kap.,. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enlit kap. -6,. utbetalad pension för varje åldersrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalninar av ett enomsnittlit pensionsbelopp för samma åldersrupp justerat med den räntefaktor som anes i kap. andra stycket, och. det beräknade värdet av kommande utbetalninar av tilläspension för dem som inte påbörjat utta av sådan pension. När pensionsskulden beräknas enlit tredje stycket ska, om balansindex fastställts enlit kap. c för året före det år balanstalet avser, beloppet i punkt multipliceras med senast fastställda balanstal. Ytterliare föreskrifter för verkställihet av laens bestämmelser om beräknin av balanstal meddelas av reerinen. Beräkninarna ska öras av ensionsmyndiheten. En justerin krävs även i förordninen (00:780) om beräkninen av balanstal. M900.0

14 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Bilaa. Matematisk förklarin till inkomstindexerinens bidra till variationer i balanstalet Inkomstindexformeln: i i i i i. i i K K i () indexvärde inkomstmåttet som för enkelhets skull i denna analys antas vara lika med summa avifter KI K korrektionsfaktorer för skillnad mellan utfall och pronoser Konstant tillväxt och inflation I steady state utvecklas summan av avifter på samma sätt som inkomstindex som är endast en konstant skalnin av aviftsbasen. Anta ett skifte i real tillväxt eller i inflation vid tidpunkten, från tillväxt faktor r till faktorn samt inflationen från faktorn till faktorn. i i i i i r för i 0,,, samt i r för i,,6,... (.) Dvs. 0, r, r, r, r, r,... r real tillväxtfaktor för period [0..] reala tillväxtfaktor för period [..] inflationsfaktor för period [0..] inflationsfaktor för period [..] KI utvecklas på ett liknande sätt: i i i för i 0,,, samt i för i,,6,... (.),,,,,,... Dvs. 0 Antaandet om oförändrad tillväxttakt och inflation fram till och med period samt ett system med jämvikt mellan pensioner och avifter under period medför att systemet har varit i balans. Inen buffertfond behövs. M900.0 Bilaan har skrivits av Danne B. Mikula

15 (0) Dok.bet Dnr/ref. AD 00-7 M900.0 Effekterna av en momentan förändrin av tillväxten eller inflationen Låt oss beteckna pensioner med bokstaven. pensioner System i balans period r pensioner avifter () Hur påverkas kvoten mellan pensioner och avifter vid ett skifte i tillväxt- och/eller inflation? I en kvot har vi friheten att bryta ut en emensam faktor utan att kvoten förändras, därför utrycks tills vidare pensionsutbetalninar med hjälp av. Det är lämplit att dela upp beskrivninen i en analys av täljaren för att sedan analysera kvoten. I sammanhanet är det viktit att beakta att indexerin av pensionerna av naturlia skäl är fördröjd i förhållande till avifternas förändrin. Systemets aktuella pensioner är alltid uppräknade till inkomstnivån det senast avslutade inkomståret, dvs. inkomstnivån förra året. Eftersom taxerinen av detta år inte är färdi vid fastställande av inkomstindex releras skillnader mellan skattninen av inkomstnivån och taxerinsutfallet med särskilda faktorer (se ekv. ). För enkelhetens skull bortser vi från eventuella pronosmissar och därmed undviker vi komplikationen med dessa korrektioner. r r r (.) r r r r r (.) r r r 6 6 r r r r r r r (.) r r r r (.) Nu kan kvoten mellan avifterna och pensionsutbetalninarna beräknas.

16 6 (0) Dnr/ref. AD 00-7 Den ovan nämnda jämvikten fram till perioden framår från ekv... ension växer då med r för varje tidsperiod vilket är lika mycket som avifterna ökar. Det stämmer dock inte länre efter tidpunkten. Då ändras dessa tillväxttakter. r ersätts av och ersätts av. Kvoten mellan pensioner och blir under denna period: r r ) r r (.) ( r (.) Avifterna börjar växa med den nya inflationen och nya tillväxten men pensionernas förändrin byer på förändrinarna från en period tidiare. Detta är en naturli eftersläpnin i de flesta försäkrinssystem då uppräknin av förmånerna vanlien sker med historiska data. Detta leder per automatik till en påfrestnin på systemen vid tillväxtminsknin och en förbättrin vid byte till höre tillväxt och inflationsreim. roblemet uppkommer redan vid ett års fördröjnin. Inkomstpensionens inkomstindex har ännu länre lastruktur. Motivet för det är att variationer i inkomsttillväxt inte ska slå ienom fullt ut i motsvarande variationer i pensionerna. Andra året börjar delar av den nya ökninstakten slå ienom: r r (.) ( ) r r r r r r (.) å samma sätt: 6 r (.) () 6 r r r (.) 7 7 ( r r r.) () (.) Etc (dvs. oförändrad resultat efter tidpunkten 6) Det är lätt att konstatera att kvoten mellan avifter och pensioner förändras och etablerar si på en ny nivå. erioder med olika tillväxtreimer leder till en förändrad likviditet enom att relationen mellan avifter och utifter lånsiktit förändras. Ett numeriskt exempel Anta att en period med en od ekonomisk tillväxt med höt inflationstryck ersätts av en period med lå tillväxt stanation, hö arbetslöshet, liten efterfråan och litet inflationstryck. M900.0 r =.0 =.00 =.0 =.0 (. % real tillväxt) (0% real tillväxt stanation) (% inflation) (% inflation)

17 7 (0) Dnr/ref. AD dvs. skiftet i inflations- och tillväxtakt från 6,6 procent till procent per år leder till en överindexerin av pensionerna med dryt 9 %. För att få en uppfattnin om problemets storleksordnin kan exemplet användas i kombination med pensionsutbetalninarna år 009: 00 mrd * 9% 8 mdr i årli överutbetalnin från systemen som inte täcks med motsvarande inbetalnin av avifter (då de krymper utan att motsvarande omräknin av pensioner örs). Detta utsätter systemet för en finansiell påfrestnin. För det fall inte ett tillräcklit stort överskott finns innan påfrestninen inträffar kommer balanserinen att aktiveras. åfrestninen för höa årlia utifter dröjer si kvar så läne stanationen påår. Om tillväxtskiftet inte blir bestående, utan den tidiare tillväxt- och inflationstakten återkommer, så återår systemet, även utan balanserin, till en situation där avifter och utifter är i balans. De förluster som jorts under tiden och som belastat buffertfonden återfås dock inte. Även om skiften i tillväxt- och inflationstakt kan förmodas ske både uppåt och nedåt är det inte säkert att de tar ut varandras neativa och positiva effekt på pensionssystemet. Dessutom finns det inen metod att fastställa nåon normal nivå av tillväxten eller inflationen. åverkan på balanstalet vid skiften i tillväxt- och inflationstakt I detta avsnitt beskrivs hur samma förändrin i tillväxt- och inflationstakt som ovan påverkar balanstalet Balanstalet är kvoten mellan summan av buffertfonden och aviftstillånen och summan av skulden till aktiva och skulden till pensionärer. De sista två fördelar si unefärlien så att 70 procent av skulden avser den till aktiva och 0 procent den till pensionerade. Denna relation är inte konstant men ändå relativt stabil storleksmässit. I beräkninar som följer benämns skulden till aktiva för C och följaktlien kommer pensionärernas andel vara (-C). Skulden består av två komponenter: " skuld" "skuldaktiv" "skuldens" "skuld" C "skuld" - C S C S ( C) Fortfarande antas att systemet befinner si i betalninsbalans under perioden samt att i steady state fonden är noll. Steady state antaandet medför dessutom att varken mortaliteten eller omsättninstiden förändras. Vidare antas att det råder balans mellan tillånar och skulder under perioden. Detta uppträder automatiskt om förhistorien inte har nåra avvikelser från det som observeras under denna period. Fonden behövs inte och kan antas vara lika med noll. Formeln för beräkninen av aviftstillånen baserar si på en aritmetisk summa. Därienom anpassar aviftstillånen si till avifternas nivå relativt snabbt helt oavsett skiften i lånsiktia tillväxttrender. Systemet i balans medför att skulder är lika med tillånar: S C S ( C S r OT ) S systemets totala skuld OT - omsättninstid BT asset() debtact() debtens() (6) M900.0 åfrestninen avtar mycket lånsamt, i den takt som pensionsutbetalninarna ersätts med pensioner som rundas på pensionsrätter som intjänats efter skiftet i tillväxttakt. Om den ynste försäkrade antas vara 0 år och den äldste 90 tar hela förloppet 70 år. Full effekt i början och mycket obetydli effekt i slutet av perioden.

18 8 (0) Dnr/ref. AD 00-7 BT t t t r OT C S C S asset( t) r OT debtens( t) S C debtact( t) S C aviftstillån, skalad med en konstant (tillån under period ) skuld till aktiva, skalad på samma sätt skuld till de pensionärer, skalad på samma sätt BT r OT () S C () C Obs att: (7) Nedan beskrivs hur dessa funktioner förändras när systemet enomår ett skifte i tillväxtreim och hur balanstalet påverkas. Skiftet är helt fullbordat t.ex. under period 6. Vidare antas att systemet inte har reler för balanserin, balanstalet används enbart för att beskriva systemets finansiella ställnin. nder infasninen av den nya tillväxt-/inflationstakten uppkommer då ett växande underskott/överskott i fonden men vi antar, för enkelhetens skull, att detta kan hanteras med externa transaktioner. Aviftens förändrin blir: 6 r () r I steady state är alla flöden lika dvs. både nybeviljade pensioner, värdet av pensioner för de som har dött + det som har utbetalts är lika. Det enda som kan få pensionsskulden till pensionärer att växa är förändrinen av inkomstindex. 6 (.) r Indexerinen av pensionsbehållninen till de aktiva är ett år förskjutet (framåt) i förhållande till uppräkninen av pensionerna. Att pensionerna släpar efter avifternas tillväxttakt beror på att de utbetalas efter mätperioden för inkomstindex. Steady state har den behändia eenskapen att summan av de nybeviljade pensionsrätterna är lika med summan av utbetalade pensioner. Arvsvinsterna fördelas inom kollektivet av överlevande. Man kan lätt visa att den uppkomna obalansen för de aktiva härrör uteslutande från utjämninen och eftersläpninen av mätperiodens för inkomstindex i förhållande till avifterna och är direkt proportionell (linjär) till kvoten mellan de olika tillväxtreimernas reala tillväxttakter. 6 7 (.) r M900.0

19 9 (0) Dnr/ref. AD 00-7 BT6 BT BT6 r C r () r C r C r C r C C r C C Ekvation 8 beskriver den uppkomna obalansen. Ekvation 8 med ett numeriskt exempel r =.0; =.00; =.0; =.0; C= 70%.0 BT Som nämnts växer underskottet i fonden snabbt av att avifterna är ca 9% för låa mot pensionerna. Denna försämrin påår, dock i lånsamt minskande omfattnin, fram tills dessa att det intjänade pensionskapitalet bytts ut mot sådant pensionskapital som är intjänat helt och hållet i den nya reimen. Det tar ca 70 år. enom balanserinen korrieras indexerinen av pensionsskulden och systemets finansiella stabilitet upprätthålls. Balanserin som behövs i det numeriska exemplet motsvarar unefär nerskrivnin av skulden (och pensionerna med 9%). Det är däremot otillfredställande att eftersläpninen i indexerinen ska medföra ett sådant balanserinsbehov (8) Illustration av hur skiften i tillväxt- och inflationstakt orsakar finansiella obalanser Den risk för finansiella obalanser som här beskrivits orsakas av överånar mellan olika nominella tillväxtreimer. Avifterna som är systemets största tillån lier nära det inkomstmått som används för att räkna upp skulden, dvs. den enomsnittlia pensionsrundande inkomsten. Vid oförändrad sysselsättnin utvecklas dessa mycket likartat. Illustration av hur skiften i tillväxt orsakar finansiella obalanser kr balans ständit överskott tillväxttakt A avifter pensioner ständit underskott tillväxttakt B tillväxttakt C M900.0 För att inte helt överföra skakia tillväxtförlopp till de utbetalda pensionsbeloppen används ett treårit lidande, eometriskt medelvärde i beräkninen av inkomstindex. Dessutom är inkomsterna inte kända det år tid

20 0 (0) Dnr/ref. AD 00-7 som utbetalninarna sker. 6 Det får till följd att även de senaste observationerna är ett år amla, i förhållande till aviftsnivån som ska finansiera utifterna, vid fastställande av index. Det tar därför unefär perioder för att inkomstindexformeln skall uppfatta fullt ut den nya tillväxten. enom förfarandet att räkna av inflationen under den period inkomstutvecklinen beräknas för och läa tillbaka det senaste årets inflation tar det endast en period för att inflationsförändrinen skall slå ienom i indexerinen. Efter att den nya tillväxtreimen har etablerat si sker det inen korrektion av indexnivån och skillnaden består i princip så läne den nya tillväxtreimen är kvar. Detta medför en betalninsobalans som påår så läne den nya tillväxtreimen består. Vid nästa skifte är det fullt möjlit att tillväxten blir ännu höre och därför kommer eftersläpninen arbeta till den försäkrades nackdel då indexkurvan med sin tröhet inte hinner anpassa si innan den härmar den nya tillväxtreimen. Bilaa. Framskrivninar - utfall med olika reler i ett scenario Bilaan finns i form av en tabell i Excel. M Som ovan redojorts för är inkomsterna inte fullt ut kända de två år som föreår utbetalninen på rund av eftersläpninen i taxerinen. Därför används en pronos eller skattnin av dessa inkomster. Avvikelser mellan utfall och skattninen korrieras för.