Kinas ekonomi 2006: tillväxten slår förväntningarna igen utblicken för 2007 är god

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(13) Mnr PEKI/ Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 33 Kinas ekonomi 2006: tillväxten slår förväntningarna igen utblicken för 2007 är god 2006 blev ett rekordår på många sätt. Den kinesiska ekonomin växte med 10,7 procent, vilket var fjärde året i rad som tillväxten var tvåsiffrig. Handelsöverskottet nådde 176 miljarder dollar, och valutareserven översteg 1000 miljarder. Börsen i Shanghai, som länge haft begränsad aktivitet och värdeutveckling steg med 130 procent. Samtidigt kvarstår många problem i ekonomin. Konsumtionen kommer inte igång på det sätt som regeringen skulle önska, bl.a. till följd av ett högt sparande, som i sin tur beror på ett svagt socialt trygghetsystem, en outvecklad finansiell sektor och stora inkomstklyftor. Den skandinaviska välfärdsmodellen lyfts i dessa sammanhang ofta fram som en modell att hämta inspiration från. Situationen i kapitalmarknaden förbättras men bankerna lider fortfarande av omfattande värdelösa fodringar. Miljön är fortsatt den kanske största utmaningen och är ett område inom vilket regeringen inte når sina mål. Förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen 2007 är ungefär desamma som utfallet för är ett viktigt politiskt år i Kina, då kommunistpartiets kongress äger rum under hösten. Detta kan öka den ekonomiska aktiviteten och försvåra obekväma politiska beslut/reformer. Inga betydande förändringar väntas t ex beträffande valutans värde, valutaregimen eller av mer handels- eller industripolitisk karaktär.

2 2(14) Stark tillväxt utan tecken på överhettning Den kinesiska ekonomin fortsatte att växa snabbt under För fjärde året i rad var tillväxten tvåsiffrig - med 10,7 procent var den dessutom den högsta på 11 år. Det var återigen investeringarna, exporten och industrin som utgjorde de främsta tillväxtfaktorerna. Trots den snabba tillväxten fanns inga tydliga tecken på överhettning i ekonomin som helhet. Inflationen hölls på låga 1,5 procent (även om nivån gick upp under fjärde kvartalet till följd av högre matpriser). Förklaringen kan delvis ligga i en återhållsam finanspolitik, som dämpat efterfrågan. Vissa delar av ekonomin kännetecknas också av överkapacitet, vilket genererat ett deflationstryck i ekonomin. Ökningstakten för fastighetspriserna i städerna, vars snabba stegring utgör ett orosmoment, avtog något under Det bidrog till att hålla inflationen nere. Samtidigt är bilden mer komplicerad då vinsterna, i framförallt de privata företagen, ökade avsevärt under 2006 (industriföretagen upplevde en genomsnittlig vinstökning på cirka 30 procent) och tillsammans med den ökade efterfrågan från omvärlden satte visst uppåttryck på inflationen. Industrins roll i ekonomin växte under 2006 men regeringens fokus skiftar nu till att främja en större och mer avancerad tjänstesektor samt ett modernare jordbruk. Industrin fortsatt mest framgångsrik Industrin, som i dagsläget står för ungefär hälften av Kinas BNP, fortsatte att växa snabbare än både tjänstesektorn och jordbruket. Sektorn växte med 12,5 under 2006, jämfört med 11,4 procent Bakgrunden till framgången är mångfacetterad. Den billiga arbetskraften är endast en faktor. En annan anledning till den starka utvecklingen är att produktiviteten fortsätter att utvecklas snabbt. Internationella jämförelser visar att produktivitetsutvecklingen i den kinesiska industrisektorn har varit ovanligt hög 1. Infrastruktursatsningar, inhämtning av ny teknologi och kapitalinvesteringar har alla bidragit till att öka produktiviteten. Det finns också en utbredd respekt för utbildning och utbildningssystemet främjar naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Utländska investerare som producerar i Kina nämner den höga arbetsdisciplinen som en av huvudfaktorerna till framgången. Tjänstesektorn växande men med bristande internationell öppenhet Tjänstesektorns andel av ekonomin minskade, tvärtemot regeringens mål, något under 2006 och motsvarar nu knappt 40 procent av BNP. Det är 1 T ex: Accounting for growth: comparing China and India, Working Paper 12943, 2007, National Bureau of Economic Research,

3 3(14) betydligt mindre än OECD-genomsnittet, som ligger på nära 70 procent. Siffran speglar delvis att Kina har långt kvar till att, som helhet, kunna karakteriseras som ett industriland. Samtidigt är det möjligt att storleken på tjänstesektorn underskattas. Tjänster är svåra att mäta och bara för ett år sedan uppvärderades BNP med nära 17 procent då ett stort antal tidigare inte redovisade tjänster räknades med. Det finns ett allt större tjänsteinnehåll i traditionella industriföretag som inte alltid redovisas som tjänster. Dessutom är en betydande del av sektorn informell och därmed svår att uppskatta. Faktum är att privatpersoner i Kina i allmänhet köper relativt mycket tjänster, i förhållande till det man spenderar på varor och i förhållande till många länder i t ex Europa. Även många kinesiska låginkomsttagare köper tjänster såsom restaurangbesök, hårklippning, massage, taxi m.m. Anledningen är främst att dessa tjänster ofta är mycket billiga i Kina i förhållande till varor och fasta tillgångar. Arbetskraft är mycket billigt och tjänster är inte momsbelagda. Däremot är många högkvalificerade tjänster underutvecklade, t ex marknadsföring, redovisning, juridiska tjänster, management- och prkonsulttjänster, finansiella tjänster, media, och kultur. En anledning är att kinesiska företag traditionellt inte har lagt pengar på marknadsföring, konsulter osv. Detta börjar gradvis att förändras i och med att företagen ser hur mycket västerländska företag tjänar på att ha starka varumärken, vilket tillåter dem att ta ut priser som långt överstiger produktionskostnaden. En ytterligare anledning är att flera av dessa sektorer, t ex juridiska tjänster, media och till viss del finansiella tjänster, delvis är stängda för utländska konkurrenter. Det har resulterat i att dessa delar av tjänstesektorn inte har tagit del av kunskapsöverföring från utlandet i samma utsträckning som industrisektorn. Det finns också ett generellt problem i form av bristande innovation i den kinesiska ekonomin som hämmar utveklingen i denna sektor. Till viss del kan det vara kopplat till en bristande öppenhet i samhället, där kontroll och likformighet uppmuntras mer än kreativt tänkande. Det är också fallet i utbildningssystemet som också till stora delar är utformat enligt korvstoppningsteknik för att producera utantillkunskaper. Den kinesiska regeringen är dock tydlig med sin önskan att öka tjänstesektorns betydelse och ett antal intiativ har lanserats. Under 2006 startade handelsministeriet, MOFCOM, en egen avdelning för tjänstehandel, vars syfte är att identifiera och genomföra policys samt praktiska hjälpmedel som kan öka tjänstehandeln. En viktig målsättning är att attrahera ytterligare utländska investeringar i tjänstesektorn, bl a anser man att potentialen att outsourca tjänster i Kina är outnyttjad (i jämförelse med t ex Indien). Kina

4 4(14) har ett stort handikapp genom att engelskan inte är utbredd. Däremot tror man att Kina skulle man kunna locka till sig outsourcing från östasiatiska grannar, såsom Sydkorea och Japan. Under mars 2007 tillsatte regeringen även en speciell grupp direkt under sig, vars uppgift är att främja tjänstesektorn - det långsiktiga målet är att tjänstesektorn ska stå för mer än 50 procent av ekonomin I arbetsplanen ingår att Kina ska bli öppnare för investeringar av utländska tjänsteföretag (t ex inom telecom, järnvägar, flyg och IT). En av anledningarna till att regeringen vill öka betydelsen av tjänstenäringen i ekonomin är att den överlag är mindre energi- och resursintensiv, vilket är av stor vikt i ett läge där föroreningarna från industrin och jordbruket ökar snabbt. Jordbruket moderniseringen går långsamt Jordbrukssektorns roll i den kinesiska ekonomin blir allt mer mindre. Dess andel av BNP var 11,8 % för Samtidigt är nära 45 procent av befolkningen sysselsatt i jordbruksnäringen, d v s ungefär 600 miljoner människor. Produktiviteten är låg bl a till följd av att investeringar i ny teknologi sker i långsam takt. Ett problem är att bönderna har svårt att ta lån, i och med det relativt outvecklade finansiella systemet på landsbygden samt att privat ägande av mark inte tillåts (den nya lagen om rätten till privat ägande omfattar inte den form av kollektivt ägande som är allmän på landsbygden). Därmed är det svårt att finansiera investeringar som är nödvändiga för moderniseringsprocessen. Statliga subventioner och skyddstullar inom jordbrukssektorn är relativt begränsade i Kina. OECD uppskattar att PSE 2, ett mått på skyddsnivån, ligger kring 6 procent i Kina medan OECD-genomsnittet är 31 procent. Kinas nivå är densamma som Rysslands och 2 procent högre än Brasiliens. Skyddsnivåerna kan dock förväntas bli högre framöver, framförallt med motivet att stävja eventuell social oro. Till saken hör också att Kina har ett handelsunderskott i jordbrukshandeln. Importen kommer framförallt från USA, Brasilien och Argentina medan exporten går till 70 procent till Asien, med Japan som vikigaste handelspart 3. EU:s export till Kina är begränsad liksom Sveriges. Livsmedelssäkerhet har blivit alltmer av ett modeord för policyskapare och utgör ett effektivt hinder mot utländsk konkurrens. Ris och sädesproduktion uppmuntras trots att det inte är ett område i vilket Kina kan 2 Product Support Estimate 3 Svensk exporten uppgick till drygt 166 miljoner SEK under 2006.

5 5(14) sägas ha en komparativ fördel i klassisk mening. Det är en typ av odling som kräver mycket land och vatten, vilka är bristvaror i Kina. Inkomstskillnaderna mellan städerna och landsbygden blir alltmer flagranta. Under 2006 beräknar man att inkomstrelationen var 3,3:1. Jordbrukets andel av inkomsterna på landsbygden blir också allt lägre. Från att ha representerat nära två tredjedelar står de i dagsläget för omkring endast 45 procent. En ny källa till inkomst är inkomsttransfereringar från det ökande antalet migrantarbetare i Kina, som åkt till städerna och fabrikerna för att hitta arbete, och som skickar hem pengar. Utrikeshandeln slår nya rekord En viktig bidragande faktor till tillväxten var handeln som växte starkt under Exporten fortsatte att öka i en snabbare takt än importen med 27 respektive 22 procent. Det innebar att handelsöverskottet ökade snabbt och hamnade på 176 miljarder dollar för 2006, en ökning med 75 procent jämfört med föregående år. Exporten gick framförallt till USA och Europa medan Japan och en del asiatiska grannar hade handelsöverskott gentemot Kina. De växande överskotten mot USA och Europa har skapat ökade spänningar. Fler och fler fall har förts till eller är på väg att tas upp till tvistlösning i WTO. Förutom tidigare konflikter beträffande kläder och skor presenterade USA nyligen ett fall gällande subventioner, vilka man menar snedvrider konkurrensen till fördel för kinesiska företag. Som svar på dessa anklagelser anför Kina bl a det faktum att utländska företag står för ca 60 procent av exporten. Man har vidare räknat ut att så kallade processed trade står för två tredjedelar av handelsöverksottet och att majoriteten av denna kommer från utländska företag. Bilden ger dock inte hela sanningen då det händer att kinesiska företag omregistreras i t ex Hongkong för att klassificeras som utländska och på så sätt få del av olika skattelättnader. Den situationen bör dock förändras i och med den nyligen införda unified tax law som syftar till att harmonisera skattesatserna mellan inhemska och utländska företag. Den nya gemensamma satsen är 25 procent, en kompromiss mellan de tidigare nivåerna på 33 respektive 15 procent. De utländska företagen kommer att få en fem års utfasningsperiod. Den nya lagen innehåller också fortsatt speciella skatterabatter för investeringar som är högteknologiska, miljövänliga eller energisnåla. Kinas regering verkar vara inställd på att försöka minska handelsöverskottet mot omvärlden. Anledningen är delvis politisk då man vill minska de spänningar som överskottet orsakar. Den är också i linje med önskan om att

6 6(14) ombalansera tillväxten till att drivas mer av inhemsk efterfrågan. Några åtgärder som man föreslagit är att ta bort kraven på importlicenser för ett antal produkter samt avveckla skatterabatter på energikrävande exportprodukter. Den kända Kantonmässan ska i år också för första gången ha ett importinslag. Åtagandena verkar dock hittills ha litet genomslag. Handelsöverskottet de två första månaderna slår t ex nya rekord. Valutareserven Den starka exporten bidrog även till att valutareserven nådde rekordstorlek under 2006 och vis årsskiftet översteg 1 biljon US dollar. Valutareserven är världens största och diskussionerna om hur den bäst bör användas blev allt mer intensiva under I början av 2007 bestämde den kinesiska ledningen att 200 miljarder skulle avsättas i en fond för köp av aktier och obligationer på utländska marknader. Syftet är främst att öka avkastningen. Tanken är att vända sig mer mot näringslivet än statsobligationer och det är möjligt att fonden också kan bli ett sätt att något minska andelen dollarinnehav. Modellen följer Singapores fond. Den stora skillnaden är volymen; då det tog Singapore fem år att bygga upp fonden till 20 miljarder dollar planerar Kina att placera 200 miljarder dollar redan i år. Valutan Den växande valutareserven härrör också från förväntingarna om att den kinesiska valutan, yuan/rmb, kommer att appreciera ytterligare. Under 2006 stärktes den cirka 5 procent gentemot dollarn. Trots det är rörligheten mycket begränsad och i och med att handelöverskottet blir allt större ökar trycket, från framförallt från USA, på en substantiell appreciering/revalvering av den kinesiska valutan. I maj äger det andra mötet för den nya amerikansk-kinesiska högnivådialogen om ekonomi (Strategic Economic Dialogue) rum, och det är möjligt att trycket ökar ytterligare vid detta tillfälle. Få tror dock på någon större förändring av valutans värde eller valutaregimen under det kommande året (se nedan). Investeringarna växer snabbt men inte alltid i rätt riktning I debatten om den tillväxtpolitiska inriktningen (se tredje kvartalsrapporten 2006) har investeringarna i Kina fått en central roll. De mycket höga tillväxtnivåerna i investeringar under senare år (ofta kring 30 procent) är kontroversiella. Att ökningstakten minskade till 21 procent under 2006 ses av många som en framgång. Faran med höga investeringsnivåer är att man skapar överkapacitet i vissa sektorer. Stålverk är ett sådant område där storleken ökat med hundratals procent de senaste åren och där företag inte

7 7(14) går runt. Investeringarna får också negativa konsekvenser för miljön då de är mycket energi- och resursintensiva. Infrastrukturprojekt är ett annat exempel på snabbt ökande investeringar. Medan många är högst motiverade, menar t ex vissa bedömare att för många flygplatser har byggts, ofta därför att de ger en känsla av status och modernitet till provinser och städer. Den omfattande likviditeten i systemet, bl a till följd av den höga sparandekvoten, har också resulterat i omfattande spekulationer i fastigheter. Vidare har provinsledarna incitament att öka industritillverkningen för att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Att sedan dra ner på dessa ofta icke lönsamma investeringar blir senare politiskt svårt då det sociala skyddsnätet vid uppsägningar är mycket svagt. Samtidigt finns det stora investeringsbehov i andra delar av ekonomin, framförallt i de västra och inre delarna av Kina som är långt mindre utvecklade än östkusten samt i sociala sektorer, t ex vad gäller ett mer omfattande hälso- och sjukvårdssystem. Således är en möjlig tolkning att det inte är volymen på investeringarna som är det mest problematiska utan inriktningen. Under 2006 har regeringen försökt att dämpa spekulationer och en alltför stor investeringstillväxt genom räntehöjningar och en skärpning av bankernas reservkrav. Många menar dock att dessa instrument är trubbiga och inte tillräckligt verkningsfulla i den kinesiska situationen. Privata företag i Kina (som står för en ökande del av de totala investeringarna) återinvesterar vanligtvis sina införtjänade vinster och är således inte beroende av lån och nytt kapital för sina investeringar. Statliga företag har vanligtvis nära relation till de statliga bankerna och har inte sällan speciella avtal om lånevillkor. I och med de omfattande reformerna av de statliga bolagen och den växande marknaden går dessutom fler och fler bolag med vinst. De sammanlagda vinsterna från de 161 statliga bolag som ligger under den statliga ägarmyndigheten, SASAC beräknas ha nått 750 miljarder RMB för Enligt officiella uppskattningar finansierades 60 procent av deras investeringar av vinster. De officiella uppgifterna om att investeringstillväxten sjunkit kan således inte uteslutande förklaras med åtgärderna ovan. En möjlig förklaring kan också vara bokföringsteknisk, i och med att endast investeringar som överstiger en halv miljon RMB (ungefär lika många kronor) behöver redovisas som investeringar. I och med riktlinjerna från Peking om att minska investeringstillväxten har provinserna incitament att redovisa lägre siffror. Något som skulle kunna få mer effekt enligt många bedömmare är regeringens plan att börja ta utdelningar från de statliga bolagen som går med

8 8(14) vinst 4. Iden är att en del av vinsterna ska gå till SASAC i ett första skede och användas till fortsatt omstrukureing av företagen samt satsningar på forskning och utveckling. I senare skede vill emellertid det kinesiska finansministeriet att pengarna ska gå in i den statliga budgeten. Att göra något åt riktningen på investeringarna kan kräva mer omfattande åtgärder/reformer. Regeringen har annonserat att man kommer att minska stålproduktionen och investera mer i landsbygden men samtidigt ifrågasätter många hur stora förändringar regeringen, och provinserna som inte alltid är lätta att styra, är villig att göra inom en snar framtid. Utländska direktinvesteringar uppgick till 63 miljarder dollar under 2006, vilket var något högre än föregående år. Regeringen har annonserat att man kommer att ställa högre krav på de utländska investeringarna. Ledordet är kvalitet snarare än kvantitet. Investeringar med högteknologiskt innehåll ska få företräde. Vidare kommer man att ställa högre krav på mijlöhänsyn och energieffektivitet. Enligt regeringen ska även de kinesiska investeringarna utomlands öka. Konsumtionen ökar men inte lika snabbt som regeringen önskar En av regeringens mål för tillväxtens sammansättning är att den inhemska konsumtionen ska öka. Enligt den officiella statistiken ökade detaljhandeln med 13,7 procent under 2006, vilket således var snabbare än BNP-tillväxten. Denna siffra övervärderar emellertid troligtvis den verkliga konsumtionsökningen, i och med att den inkluderar handel i flera led, grossistförsäljning etc. Den egentliga konsumtionsökningen bedöms vara lägre. Med tiden bör dock konsumtionen komma igång mer. Inkomsterna, framförallt i städerna fortsätter att växa. Under 2006 steg inkomsterna med 10,4 procent i städerna respektive 7,4 procent på landsbygden. Sparkvoten är, som tidigare konstaterat, mycket hög, ca 40 procent i genomsnitt. Det finns dock goda skäl för det höga sparandet. Det sociala trygghetssystemet täcker endast en liten del av individernas kostnader för hälso- och sjukvård, utbildning och pensioner. En ytterligare anledning är bristerna i det finansiella systemet. Att ta lån för bostadsköp och bilinköp m.m. är fortfarande ett nytt fenomen. Ofta betalas mer än hälften av bostadsköpen kontant. Vissa bedömare menar att i och med att den första vågen av bostadsköp är över så kommer det finnas utrymme för mer konsumtion framöver. Om valutan fortsätter att apprecieras kommer köpkraften att öka. 4 Financial Times,

9 9(14) Det sker stora inveseringar i detaljhandeln, en marknad med 1,3 miljarder lockar. Problemen är dock att en konsumtionsstark medelklass fortfarande är relativt begränsad. Beräkningar visar på 100 miljoner människor, ca 210 miljoner om fem år. Både antalet konsumenter och summorna som spenderas växer således. Denna grupp är dock geografiskt spridd, avståndet mellan Peking och Kanton är ungefär detsamma som mellan Stockholm och Rom. I städerna är det många varuhus som är nästintill tomma på folk. Det främsta sättet för dem att tjäna pengar är att ta betalt av varumärken för att synas. I livsmedelsbutiker är det inte ovanligt att produkter som är reltavit okända får bättre placering än de som är mest populära hos kunderna. Fenomenet förekommar i många länder men är speciellt vanligt i Kina. Kapitalmarknaden växande men fortfarande underutvecklad Banksystemet Den kinesiska kapitalmarknaden fortsatte att utvecklas under Banksektorn innhar fortsatt den absolut största delen av de finansiella tillgångarna i ekonomin (se figur 1). Den tredje av de fyra största bankerna, ICBC, börsnoterades under 2006 och blev snabbt värderad som en av de fem högst värderade bankerna i världen, vilket framförallt speglar förväntningarna inför framtiden och potentialen i den kinesiska marknaden snarare än bankens värde i dagsläget. Figur 1. Sammansättningen i kapitalmarknaden

10 10(14) Samtidigt präglas banksystemet av stora volymer av dåliga lån/värdelösa fordringar, vilka sammanlagt utgör en av Kinas största ekonomiska utmaningar. Kinesiska ledningen pekar på de reformer som gjorts och på att andelen dåliga lån minskar stadigt. Emellertid fortsätter volymen dåliga lån att öka. Börserna Börsen i Shanghai har varit ett hett ämne i Kina. Efter många år av relativt liten aktivitet och värdeutveckling steg börsen med 130 procent under Mycket talar för att värdeökningen inte reflekterar bolagens befintliga värde, t ex är p/e-talen 5 kring 33, vilket anses högt. Till viss del kan det handla om förtroende för fortsatt tillväxt i den kinesiska ekonomin och ökade vinster för bolagen på sikt. Emllertid sammanhänger värdeökningen säkerligen också med att det blivit lättare för privata investerare att köpa aktier, samt att alternativen för finansiella placeringar är få. Börserna i Shanghai och Shenzen lider av problem med instransparens. Nära relationer mellan bolagen och revisorer samt börsanalytiker gör också att man ibland kan ifrågasätta korrektheten i den information som är tillgänglig. Regeringen har blivit alltmer bekymrad över att antalet privata spekulanter ökat snabbt under det senaste året. Fler och fler satsar sina sparade medel, belånar sina hus för att placera pengar i aktiemarknaden. Spel är förbjudet i Kina men kulturellt är det mycket populärt och aktiemarknaden kan delvis fungera som ett sätt att komma runt lagstiftningen. Samtidigt är Kina fortfarande ett utvecklingsland vad gäller hur stor andel av finansiella tillgångar som finns i aktier och obligationer. Bankkonton med låg akvastning står för en mycket större del av placerade medel än OECDgenomsnittet. Storleken och värdeökningen på börsen är också mycket mindre än i jämförbara asiatiska länder, t ex Indien där aktiemarkanden fyrdubblats under senare år. Att Shanghaibörsens storlek och betydelse kommer att växa i framtiden är därför mycket troligt. Emellertid finns det också mycket som talar för ökad volatilitet av den typ vi såg under det plötsliga börsfallet den 27 februari 2007, då börsen föll med 9 procent under en dag. Vissa bedömare menar att händelsen t o m kan ha varit positiv i och med att nya oerfarna investerare fick erfara att börsen kan gå ner lika snabbt som den går upp. Detta kan vara ett steg i en mognadsfas där riskanalyser blir mer vanligt förekommande. 5 Price per earning - vanligt mått på hur högt värderarde aktier är.

11 11(14) Miljön största utmaningen? Enligt Världsbanken finns nu 16 av världens 20 mest förorenade städer i Kina. På sikt kan detta skrämma iväg utländska investerare. För Kina är den kanske största utmaningen på längre sikt miljöförstöringen och energiförbrukningen. Regeringens målsättning om att minska energiintensiteten i förhållande BNP möttes inte under Enligt femårsplanen ska energiförbrukningens ökning vara 20 procent mindre än BNP-tillväxten till år Till 2020 ska BNP ha fyrdubblats och energiförbrukningen fördublats, dvs Kina ska ha blivit mer energieffektivt. Under 2006 gick trenden för första gången på flera år åt rätt håll och energiintensiteten minskade med 1,2 procent. Detta är dock en mycket blygsam nedgång och det är för tidigt att tala om ett trendbrott. Det är fortfarande den energikrävande industrin som går starkast framåt och att genomföra regeringens ombalanseringspolitik kan innebära ekonomiska och sociala kostnader på kort sikt. Energin, som till nära två tredjedelar utvinns ur kolkraft, står för stora delar av landets utsläpp av koldioxid och svaveldioxid. Den internationella energimyndigheten, IEA, förutspådde under 2006 att Kina kommer att gå om USA som det land som släpper ut mest koldioxid före Målet om att luftföroreningarna (pollutants) skulle minska med 2 procent under 2006 uppnåddes inte heller var ett ovanligt varmt år vilket försvårade norra och västra Kinas brist på vatten. Grundvattennivån sjunker stadigt och öknen brer ut sig ytterligare för varje år. Vattenbristen är också problematisk för det vattenintensiva jordbruket. En möjlig lösning som diskuteras allt mer är att marknadsanpassa priserna på elekrtricietet och vatten, som är satta på en articifiellt låg nivå. En sådan lösning skulle emellertid behöva ta sociala konsekvenser/hänsyn i beaktande. Utblick förväntningar om ett fortsatt starkt år för Kina Tillväxten för 2007 förväntas bli fortsatt stark. Bedömningarna varierar mellan 9 och 10,5 procent. Fortsätter tillväxten i samma takt kan det dock bli högre inflationstryck framöver. Regeringens mål är endast 8 procent tillväxt, men vid det här laget har det blivit en tradition att tillväxtmålen sätts lågt och i stort sett alltid överträffas. En tolkning är att man gör detta av budgettekniska skäl, en lägre beräknad siffra gör det lättare att hålla kostnaderna under kontroll är ett viktigt politiskt år i Kina. Kommunistpartiets kongress, som sammanträder vart femte år, äger rum under hösten. Nya medlemmar kommer att utses till den mycket viktiga Politbyrån samt till Centralkommitten. Presidenten måste också erhålla ett nytt femårsmandat. Ekonometriska studier har visat att året som föregår Partikongressen visar

12 12(14) höjda investeringar och högre tillväxt, då provinsledare och andra måste höja sin popularitet genom ekonomiska framgångar inför de kommande interna valen. Huruvida regeringens önskan om lägre investeringstillväxt kommer att införlivas är därmed osäkert. Vidare är det troligt att svåra och obekväma politiska beslut/reformer kommer att skjutas till efter kongressen. Någon större förändring av valutaregimen eller värdet av valutan är t ex inte trolig. Den politiska inriktning som annonserats under den årliga folkkongressen i mars är att satsa på landsbygden och de västra och inre delarna av Kina. Mycket uppmärksamhet ägnas nu åt de ökade klyftorna i samhället. Man har utlovat många nyinvesteringar inom de sociala sektorerna och specifikt till regionerna ovan. I denna policyutveckling är erfarenheter från den skandinaviska välfärdsmodellen av stort intresse. Vidare ska det finansiella systemet på landsbygden utveklas. Postsparbanken ska öka sin närvaro och utgöra ett alternativ till Agricultural Bank of China, som är den mest problemtyngda av de fyra stora bankerna och som också ska genomgå en modernisering. En annan stragi är att kinesiska företag ska öka sin närvaro i utlandet, importen ska öka och handelsunderskottet minska. Att hantera miljöförstöringarna, utan för stora negativa ekonomiska och sociala konsekvenser, ses som den svåraste utmaning man står inför. Regeringen menar att man bör vara beredd att offra viss tillväxt på kort sikt för att hantera problemen, men i vilken utsträckning detta kommer att få genomslag under detta år är osäkert. Troligt är att en sådan ny strategi kommer att ta lång tid att genomföra. Slutligen är 2007 ett speciellt år av ett ytterligare skäl. Enligt den kinesiska månkalendern är vi inne i det mycket lyckosamma guldgrisens år. Detta inträffar endast vart 60 år och är enligt mytologin ett bra år för affärer, för att skaffa barn osv. Huruvida det finns någon guldgriseffekt i ekonomin är oklart, å andra sidan är denna typ av föreställningar vitt utbredda i Kina.

13 13(14) Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '05 K1-4 '06 K1 '06 K1-2 '06 K1-3 '05 K1-4 BNP-tillväxt, procent 9,9 10,3 10,9 10,7 10,7 BNP mrd USD Export mrd USD ,6 691,2 969,1 Import mrd USD ,2 581,4 791,6 Ökn statl investeringar 25,7 27,7 29,8 27,3 24,0 procent Inflation: KPI procent 1,6 0,8 1,5 1,5 1,5 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion 16,4 16,7 17,7 17,2 12,5 procent Utl dir inv (kontr) mrd USD ** ** 88,5 132,8 ** Utl dir inv (real) mrd USD 60,3 14,2 28,4 42,6 63,0 Valutareserv mrd USD 818,9 875,1 941,1 987,9 1066,3 Växelkurs RMB/USD 8,0702 8,0170 7,9943 7, Tillväxt M2procent (året 17,6 18,8 18,4 16,8 16,9 före) ** = ingen uppgift LINDSTRÖM CC: Backteman, Linda Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulatet Hongkong, Generalkonsulat UD-IH Washington, Ambassaden Tokyo, Ambassaden Seoul, Ambassaden Bryssel, Representationen GENEVE, Representationen Berlin, Ambassaden

14 14(14)