Trots tuff start står sig Kinas ekonomi stark första halvåret 2008

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(12) Mnr PEKI/ Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 78 Trots tuff start står sig Kinas ekonomi stark första halvåret 2008 Starten på 2008 har kantats av motgångar; jordbävningen i Sichuan som krävt över människors liv, det värsta snöovädret på många år, kraftiga prisökningar, en fallande aktiemarknad, och upploppen i Tibet. Ekonomiskt ska dessa motgångar ses mot bakgrund av en stark finansiell utveckling under Utmaningarna på kort sikt ligger i att hantera den höga inflationstakten och en avstannande tillväxt i USA. Utmaningar på lång sikt handlar om gapet mellan stad och landsbygd som fortsätter att växa, det minst sagt bristfälliga sociala skyddsnätet och den enorma miljöförstöringen. Kinas styrkor inkluderar den stora arbetskraften, en satsning på infrastruktur utan like och en växande inhemsk marknad. Mjuka faktorer som befolkningens starka vilja att förbättra sin levnadsstandard, beredskap att arbeta hårt, entreprenöranda och prioritering av utbildning spelar även en viktig roll. Den omedelbara framtiden ser något osäkrare ut än föregående år, men förväntningarna på tillväxten för 2008 ligger ändå kring 10%.

2 2(12) Skakig början på råttans år De första månaderna i råttans år har inte varit lätta för Kina och den kinesiska regeringen. Året började med ett ovanligt hårt snöoväder i södra Kina. Officiella beräkningar visar att notan för snö- och isstormarna kommer att överstiga 150 miljarder yuan (ungefär lika många kronor). Området som drabbades inkluderade pärlflodsdeltat och yangtzeeflodsdeltat vilka är produktionstäta och utgör nyckeldelar i den kinesiska exportinfrastrukturen. Därutöver förlorade drygt 1,5 miljoner människor sina hem och 20% av jordbrukskörden i området skadades eller förstördes helt. Upploppen i Tibet, vars omfattning kom som en överraskning för regeringen, förvärrades för den kinesiska ledningen av omvärldens koppling till OS som är det nationella prestigeprojektet. När OS-facklan väl kom till kinesisk mark och välkomnades, som förväntat, med öppna armar andades ledningen ut. Ett par veckor senare skedde dock den värsta naturkatastrofen på många år - jordbävningen i Sichuan, som krävde över människors liv. Ekonomiskt fick jordbävningen en mindre direkt inverkan än snöovädret. Sichuan står endast för 3% av landets varuexport. Däremot är området rikt på jordbruksmark och naturgas. Naturgasanläggningar stängdes temporärt av säkerhetsskäl och en del av transporterna av jordbruksprodukter avstannade p.g.a. av det skadade vägnätet 1. Trots dessa faktorer kan den samlade effekten paradoxallt nog bli att BNP ökar till följd av katastrofen. Återuppbyggnaden av hus och vägnät kommer att kräva omfattande investeringar. De stora bankerna har redan, efter uppmaningar från ledningen, lovat att låna ut 83 miljarder yuan i de värst drabbade områdena samt skriva av dåliga lån till ett värde av 6,5 miljarder yuan till låntagare i samma område. Mycket pengar strömmar också in från omvärlden. Även vissa av de fattigaste länderna i världen, t ex Nordkorea och Mauretanien har gett donationer. Händelsen har till viss del vänt den negativa press Kina fick kring händelserna i Tibet och man möts nu istället av sympatiyttringar. En annan omständighet som påverkat människors vardag under våren är de stigande priserna på livsmedel. Samtidigt har aktiemarknaden sjunkit rejält. Shanghaiindex föll från ca punkter i oktober 2007 till ca i juni. Under samma period sjönk p/e-talen från 44 till Europeiska kommissionens delegation i Peking The Economic Impact of the Earthquake in Sichuan Province av Leila Fernandez-Stembridge den 14 Maj 2008.

3 3(12) Motgångarna ska ses mot bakgrund av en stark ekonomisk utveckling under Tillväxten var med 11,4% den högsta på 14 år. Konsumtionens betydelse för tillväxten växte, vilket länge varit en viktig målsättning för regeringen som vill komma bort från ett alltför stort beroende av investeringar och export. Målen om minskad energiintensitet uppfylldes i stort sett. Bolagens vinsterna ökade; i tillverkningsindustrin växte de med 36,7%. Kinesiska banker verkar inte heller ha påverkats i någon större utsträckning av den amerikanska bolånekrisen. Utmaningar på kort sikt: Inflationen, kraftigt minskat förtroende på börsen och svag tillväxt i USA Inflationen sociala konsekvenser och makroekonomisk balansgång Priserna på framförallt livsmedel och råvaror steg ordentligt under 2007 och fortsatte att öka under Tillsammans med överlikviditeten i ekonomin innebar dessa faktorer att inflationen, mätt i konsumentprisindex, nådde i genomsnitt 8,3% under våren (januari maj). Denna nivå är betydligt högre än de senaste årens inflation på en till två procent. De höjda priserna för livsmedel hänger samman med de växande världsmarknadspriserna för spannmål och annat livsmedel. Orsakerna till de höga livsmedelspriserna är många. I utvecklingsländer med stora befolkningar såsom Kina och Indien stiger medelinkomsterna och därmed efterfrågan på mer varierad kost. I Kina ökade t ex den årliga genomsnittskonsumtionen av kött från 10 kg per person 1997 till 50 kg per person 2007 enligt FAO. Vidare, vilket gärna framhålls av kinesiska myndighetsrepresentanter, används spannmål i allt högre utsträckning som bioenergi i väst. Priserna i Kina förvärrades av ett antal utbudschocker, en omfattande grissjukdom som drabbade hälften av landets svinpopulation samt snöstormen och kraftiga översvämningar. En mer långsiktig faktor är att delar av jordbruksmarken omvandlas till industriparker, städer och infrastrukturprojekt. Att likviditeten i ekonomin vuxit hör samman med en rad faktorer 2. Handelsöverskottet, höga investeringsnivåer, ökade lån och centralbankens försök att hålla valutans koppling till en valutakorg (framförallt dollarn) stabil 2 Christer Ljungwall, bitr. professor Handelshögskolan i Stockholm, gästforskare vid China Center for Economic Research vid Pekings Universitet, Vad driver Inflationen i Kina, den 2 april 2008.

4 4(12) är de främsta anledningarna. För att kontrollera valutakursen är centralbanken tvingad att köpa utländsk valuta/utländska statspapper. Historiskt har man förvärvat nästan uteslutande amerikanska statspapper men i och med den sjunkande dollarn försöker man göra en gradvis övergång till euron och andra stora valutor. I dagsläget är valutareserven miljarder US-dollar, vilket vida överstiger rekommenderade miniminivåer för ekonomier av Kinas storlek. För att inte den växande valutareserven ska öka penningmängden i landet och därmed skapa inflation måste centralbanken neutralisera inköpen (t ex genom att sälja kinesiska statsobligationer av samma värde). Detta har man inte lyckats göra i tillräcklig omfattning vilket således spätt på inflationstrycket. Effekten av prisökningarna blir speciellt allvarlig för Kinas många fattiga, vars begränsade inkomst nästan uteslutande går till att täcka kostnader för mat och boende. Enligt en undersökning på People s daily hemsida (en av de största nyhetstidningarna i Kina och partiets språkrör) ansåg en majoritet att prisökningarna borde vara den enskilt viktigaste frågan inför folkkongressen i våras. Det är ännu oklart hur allvarlig den makroekonomiska effekten blir. Än så länge verkar inte inflationen spridits till den övriga ekonomin. Lönenivåerna har stigit i vissa regioner och vissa sektorer, men på aggregerad nivå är uppgången ännu modest jämfört med prisökningarna för livsmedel och olja. Livsmedelsprisernas, som står för en tredjedel av Kinas konsumentprisindex, betydelse i inflationsökningen illustreras i grafen nedan. Under våren har matpriserna ökat med ca 20% medan övriga konsumentprodukter vuxit med 2%. Ökningstakten i matpriser ser nu ut att vika något. Däremot nådde PPI, producentköpsindex 8,2% i maj, vilket främst speglar de ökade energipriserna. Samtidigt är Kina bättre lämpat att bekämpa inflationen än många av sina asiatiska grannar i och med de stora investeringar som gjorts.

5 5(12) Inflationen uppdelat i matpriser och övrig inflation (fram till dec 2007) Källa: Världsbanken Den kinesiska regeringen annonserade nyligen att man skulle använda sig av a thousand ways and a hundred plans to control prices. Sedan årsskiftet har man höjt reservkraven för bankerna fem gånger. Andra åtgärder inkluderar utlåningstak för bankerna (vilka man dock släppt för utlåning i jordbävningsdrabbade Sichuan), priskontroller i olika branscher och subventionspaket till jordbruket, med syfte att öka produktionen. Eventuella subventioner till jordbruket kan dock ifrågasättas ur ett ekonomiskt perspektiv då de höga livsmedelspriserna i sig ger incitament för ökad produktion, samtidigt som det kan vara svårt att ta bort subventionerna i ett läge där priserna sjunker och inkomsterna för lantbrukarna således minskar. Priskontroller kan resultera i, vilket redan skett, svart handel och olaglig export. Om man kunde bekämpa korruptionen mellan bankerna och viktiga personer i provinserna samt införa bättre rutiner för riskbedömning skulle detta få samma effekt som lånetaken/kvoterna, men en sådan förändring är givetvis svår att åstadkomma på kort sikt. Många menar att det som borde genomföras är ytterligare ränthöjningar, då realräntan i dagsläget är negativ. Samtidigt försvåras beslutet av att den nominella räntan är betydligt högre i Kina än i t ex USA eller grannen Hongkong. Appreciering av valutan är en ytterligare möjlig, men omdiskuterad åtgärd. Yuanen har apprecierat med 20% mot dollarn sedan juli 2005, vilket kinesiska myndigheter gärna framhåller. Samtidigt har den deprecierat gentemot euron (och kronan). Det som är svårt att hantera är förväntningarna om att valutan ska appreciera. Om den fortsätter att stadigt och gradvis appreciera gentemot dollarna befästs dessa förväntningar och apprecieringstrycket stärks ytterligare vilket innebär att inflödet av utländskt kapital ökar.

6 6(12) En annan åtgärd har varit att sänka tullar på över 20 varugrupper, bl a fläskkött, fisk och mediciner. Samtidigt är det inte tullarna utan andra icketariffiära handelshinder som verkar hindrande för importen. Att minska dessa importrestriktioner skulle få större effekt. Här hamnar man dock i en målkonflikt då ett av huvudmålen för administrationen är att skydda bönderna från utländsk konkurrens. Även exporttullar för en del produkter har införts. Tidigare under året försökte man också tala ned inflationen, genom att framföra att inflationen på årsbasis skulle hamna på 4,8% för Även om inflationsbekämpningen nu är högprioriterat är ledningen angelägen om att inte dra åt för hårt. En tillväxtnivå om minst 8% per år behövs för att uppnå regeringens målsättning om att skapa 50 miljoner nya arbetstillfällen de kommande fem åren. En svagare ekonomi i omvärlden talar också emot en alltför strikt monetär politik. Börsen bubblan som sprack Shanghaibörsen har sett sitt största fall någonsin under våren I oktober låg index på rekordhöga 6000 punkter medan index i dagarna har gått ned till låga 3000 punkter. Att börsen skulle falla var enligt många oundvikligt p/etalen för enskilda aktier låg ofta över 50. Men storleken på raset överraskade de allra flesta. Vidare trodde många att ett dramatisk fall inte skulle tillåtas ske månaderna före OS, utan snarare efter OS. Att så inte blev fallet illustrerar, kanske tursamt, att regeringen inte har så stor inverkan på börsen som befarats. På senare tid ser man dock av regeringens oro över utvecklingen. För några veckor sedan minskade man engångsskatten på transaktioner på börsen, som infördes förra året, från 0,3% till 0,1%. Man hade befarat att ett börsras av denna storlek skulle förknippas med social oro, men så har inte skett. Man ser att många tar tillbaka sina insättningar till tryggare bankkonton. För landets mognad som finansiell aktör och allmänheten som aktieägare kan det t o m vara nyttigt att ha upplevt att börsen kan gå ned lika snabbt som den gått upp. Avsaknaden av proteseter kan också ha att göra med att allmänheten inte ser nedgången som regeringens fel, men även att missnöjesyttringar i media begränsas eller helt förbjuds. Det finns säkerligen flera faktorer bakom börsfallet. Även om kinesiska banker inte drabbats av bolånekrisen är det troligt att Shanghaibörsen påverkats genom att mängden globalt kapital och intresset hos globala

7 7(12) investerare minskat till följd av krisen. Oron för växande oljepriser och inflation och försämrade framtidsutsikter påverkar också. Man ser redan att den kinesiska exporttillväxten minskat. Vidare är man rädd att regeringens åtstramningspolitik hämmar företagens expansionsplaner. Paradoxalt nog gjorde många börsnoterade kinesiska företag, t ex bankerna, rekordvinster under Men värdet på aktierna speglar, som bekant, framförallt förväntningarna om utvecklingen framöver, och här är tydligt att många tror på tuffare klimat den närmsta tiden. Bankerna drabbas av regeringens åtstramningspolitik och har även tvingats skriva av dåliga lån i Sichuan-provinsen till följd av jordbävningen. Konkurrensen för de statliga bankerna kommer att öka då fler utländska banker ökar sin närvaro på marknaden men kanske framförallt då dörrarna öppnas för inhemska privata banker. Även om siffrorna är dramatiska är det viktigt att komma ihåg att börsen utgör en fortsatt liten del av den kinesiska kapitalmarknaden och att effekterna på ekonomin som helhet därför inte ska överdrivas. Svag ekonomisk utveckling i USA Ett av Kinas orosmoln är den avtagande tillväxten i USA. USA är Kinas andra största handelspart och största exportmarknad. Aktuella siffror visar att 17% av kinesiska textilföretag idag går med förlust. Effekten förvärras av dollarfallet, då mycket av handeln sker i US-dollar. Frågan är hur stor betydelse minskningen av exporttillväxten får i Kina. Kina handlar idag med allt fler länder och USA:s relativa betydelse som exportdestination minskar. Som exempel kan nämnas att Kinas handel med Ryssland och Chile steg med närmare 80% under Sprider sig avmattningen till andra delar av omvärlden, t ex Europa, blir effekten självklart allvarligare. De senaste handelssiffrorna visar en minskning av exporttillväxten och (se grafen nedan). Importtillväxten är nu högre än exporttillväxten vilket nog är första gången på flera år. Fallet i februari torde spegla effekten av snöovädret i början av året samt det kinesiska nyåret som är Kinas största högtid. Den avtagande exporttillväxten är också delvis kopplad till valutakursen som gjort Kina mindre konkurrenskraftig där handeln sker i dollar. En ytterligare anledning är att transporter blir dyrare till följd av det höga oljepriset. Detta borde göra det än mer angeläget att utveckla järnvägen som transportmedel.

8 8(12) Kinas import- och exporttillväxt 2007 och 2008 % Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Export (%) Import (%) Källa: Kinesiska tullverket, ambassadens beräkningar Utmaningarna på lång sikt Gapet mellan stad och landsbygd Kinas utveckling har som bekant främst skett i kustregionerna i södra och östra Kina. En stor del av befolkningen i de inre delarna av landet lever fortfarande under nära medeltida förhållanden. En titt på fördelningen av BNP i jämförelse med arbetskraftens fördelning illustrerar problemen ur en ekonomisk synvinkel. Jordbruket bidrar endast med 12% av BNP men sysselsätter 42% av Kinas arbetskraft. Industrin är landets mest effektiva näring med 49% av ekonomin och endast 26% av arbetskraften. Detta belyser ineffektiviteten i jordbruket och den utmaning som det är att modernisera denna näring. Men det kan även ses som en ytterligare möjlighet till en fortsatt stark tillväxt, i och med de resurser som finns tillgängliga men som inte används effektivt. Structure of the Economy 2007 (Share of GDP) Allocation of the Labour Force % 32% 39% Agriculture Industry Services 42% Agriculture Industry Services 49% Källa: Kinas statistikbyrå, ambassadens beräkningar 26%

9 9(12) Svag social välfärd: hälso- och sjukvård som exempel En av Kinas större utmaningar är det bristande sociala skyddsnätet. Detta är en starkt bidragande faktor till Kinas höga sparandegrad. I genomsnitt 40-50% av inkomsterna sparas, vilket hämmar utvecklingen av den inhemska konsumtionen. De mest omfattande svårigheterna finns inom hälso- och sjukvården. Traditionella hälsoindikatorer ser bra ut. Den förväntade livslängden i Kina är omkring 73 år, vilket kan jämföras med 63 år i Indien och 66 år i Ryssland. Spädbarnsdödligheten är 27 per 1000 födslar, jämfört med 58 i Indien och 28 i Brasilien 3. Dessa är, med tanke på Kinas BNP/per capita, mycket imponerande siffror. De härrör emellertid till stor del från Maos tid. De så kallade barfotaläkarna, som egentligen var hälsoarbetare snarare än utbildade läkare, spelade en viktig roll. Deras insats låg framförallt i att informera om grundläggande hälsofrågor, exempelvis vikten av god hygien. I dagsläget saknar en stor del av landsbygdsbefolkningen och även många inom städerna tillfredsställande hälsovård. Statens andel av de totala hälsoutgifterna har sjunkit från 80% 1980 till 39%. Många väljer idag bort behandling av kostnadsskäl och sjukdom är nu den vanligaste anledningen till djup fattigdom i Kina. Avsaknaden av ett pålitligt nätverk av närsjukvårdsinrättningar utgör ett stort problem. På sjukhusen arbetar mest specialister och även om besöksavgiften är reglerad av staten blir kostnaden ofta mycket hög. Det finns en incitamentsstruktur för läkare att dryga ut lönerna genom att ordinera för mycket och för dyra mediciner (läkarna får vanligtvis en andel av försäljningspriset) samt att rekommendera kostsamma undersökningar. Läkarna, vars löner inte är så höga, får ofta bonus relaterad till de intäkter de drar in till sjukhusen. OECD har räknat ut att relativt inkomstnivån är priset på en sjukhusvistelse i Kina långt högre än någon annanstans i världen. Mellan 1997 och 2006 växte hälsorelaterade utgifter i Kina nästan dubbelt så snabbt som inkomsterna. I samarbete med internationella och kinesiska experter planerar den kinesiska regeringen en övergripande sjukvårds- och hälsoreform. Miljöförstöringen Miljöförstöringen är kanske den svåraste utmaningen för Kina på lång sikt. 30% av landets vattendrag är allvarligt förorenade. 16 av världens 20 mest förorenade städer finns i Kina. I Peking registreras 1000 nya bilar per dag. Det 3 Siffrorna kommer från WHO och är från 2005.

10 10(12) finns flera orsaker. Den tunga industrin är speciellt betydande och framgångsrik i Kina. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att ca 60% av Kinas export kommer från utlandsägda företag. En ytterligare faktor är medelklassen som växer och som vill ha en västerländsk levnadsstandard. Den viktigaste förklaringsfaktorn är emellertid kolet. Kolkraft står för 70% av energiförsörjningen. Detta har resulterat i att Kina numera har världens största koldioxidutsläpp, även om per-capita talen är fortsatt låga. Medvetenheten hos det kinesiska ledarskapet om dessa utmaningar växer och i den nuvarande femårsplanen finns tydliga kvantitativa målsättningar: i) energiförbrukningen ska minska relativt BNP med 20% till 2010 ii) andelen förnyelsebara energikällor ska öka från 5 till 15% till Detta ska genomföras genom 30 nya kärnkraftverk, vattenkraft (t ex Three Gorges, som är världens störst damm), vindkraft, biomassa, och bergvärme m.m. Energieffektivisering är även en viktig komponent. I dessa satsningar är Sverige en förebild. Ekonomiskt och säkerhetspolitiskt är det viktigt att notera att Kina har en hög självförsörjandegrad. Endast en del av oljan måste importeras. Styrkor Mjuka faktorer Kinas kanske viktigaste styrkor ligger i mjuka faktorer. Det finns en imponerande drivkraft hos befolkningen att förbättra sin och sina barns levnadsstandard. Man ser på framtiden med hopp och med en försäkran om att den kommer att bli bättre än nuläget. Globaliseringen och frihandel åtnjuter generellt starkt stöd hos folkopinionen (även om det finns vissa protektionistiska tendenser hos den politiska ledningen). Respekten för utbildning är uttalad och gammal tradition med rötter i Konfucius-idealen. Slutligen finns en medvetenhet och öppenhet om Kinas stora utmaningar (kanske med undantag av de politiska) och en vilja till pragmatiska lösningar. Hårda faktorer Kinas största tillgång är den enormt stora arbetskraften. En annan tillgång, som även möjliggjort och påskyndat landets position som en av världens största handelsnationer, är de ansenliga infrastrukturinvesteringarna. Kinas motorvägsnät nu näst störst i världen. 72 miljarder dollar ska investeras i järnvägsnätet under de kommande fem åren och ytterligare 97 flygplatser ska byggas till Denna jättesatsning är intressant att jämföra med

11 11(12) förhållanden i Indien, som inte alls gjort så stora investeringar, och vars näringsliv nu klagar över hur detta hämmar landets utveckling. Utöver den växande handeln växer även en betydande inhemsk marknad fram i Kina. Medelklassen ökar i antal och beräknas inom kort omfatta 200 miljoner människor. Detta innebär en stark potential för försäljning av varor och tjänster till kinesiska konsumenter. Framtiden Givet de omedelbara utmaningarna ser 2008 något osäkrare ut än föregående år. Förväntningarna på tillväxten hos bedömare som Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och kinesiska institut ligger ändå kring 10%. Detta beror givetvis på hur man lyckas hantera utmaningar såsom den höga inflationen. Samtidigt är de fundamentala tillväxtfaktorerna i ekonomin starka. De ökande livsmedelspriserna torde vara en temporär effekt. Det finns stort utrymme att öka den globala livsmedelsproduktionen. Oljepriserna är värre, Kina måste liksom de flesta andra länder bli bättre på att utveckla substitut, inte minst i transportsektorn samt skapa mer energieffektiv produktion och levnadsstil. Ett annalkande OS gör att frågor som Tibet och det politiska systemet lyfts fram i ljuset. Att OS skulle följas av en ekonomisk nedgång som skett i många andra arrangörsländer verkar i dagsläget inte sannolikt. Fundamenten ser trots allt starka ut och snart väntar nästa jätteprojekt, världsutställningen i Shanghai 2010, som säkert också kommer fungera som en accelerator för ekonomin. Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '06 K1-3 '06 K1-4 '07 K1-2 '07 K1-3 '08 K1-2 4 BNP-tillväxt, procent 10,7 10,7 11,5 11,5 10,6 BNP mrd USD ,3 889 Export mrd USD 691,2 969,1 546,7 878,3 424,6 Import mrd USD 581,4 791,6 434,2 692,6 366,6 Ökn statl investeringar 27,3 24,0 26,7 25,7 25,7 4 Januari april 2008

12 12(12) procent Inflation: KPI procent 1,5 1,5 3,2 4,1 8,5 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion 17,2 12,5 13,6 13,5 11,5 procent Utl dir inv (real) mrd USD 42,6 63,0 31,9 47,2 27,4 Valutareserv mrd USD 987, , ,6 1682,2 Växelkurs RMB/USD 7,904 7,8041 7,5650 7,3950 6,9180 Tillväxt M2procent (året före) 16,8 16,9 17,1 18,45 16,9 HJELMBORN