Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/ Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 144

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/ Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 144 Kinas ekonomi andra kvartalet 2006: Tillväxten rekordhög men fortfarande exportledd och resursslukande Den kinesiska ekonomin växte med 11,3 procent under det andra kvartalet och nådde därmed sin högsta tillväxtnivå på över tio år. Återigen var det investeringarna och utrikeshandeln som drev tillväxten. Regeringens målsättning om att skifta tyngdpunkten till inhemsk konsumtion har ännu inte realiserats. Inflationen var 1,5 procent i slutet av perioden och sammantaget med handelsöverskottet innebar det att ekonomin inte uppvisade några av de traditionella tecknen på överhettning. Det utesluter inte underinvesteringar i vissa sektorer och överkapacitet i andra. Industrin växer snabbare än tjänstesektorn vilket sätter press på bl a energiförbrukningen. Sparandet är fortsatt högt och valutareserven nådde 941 miljarder USD vid periodens slut. Detta innebär att likviditeten är oroväckande hög och centralbanken har vidtagit åtgärder såsom räntehöjningar, högre reservkrav för banker och administrativa åtgärder för att minska lån till fastigheter. Prognosen är att tillväxten, i linje med världsekonomin, kommer att avta till 10,4 respektive 9,9 procent under 2006 och 2007, vilket motsvarar en högre nivå än vad som förutsågs vid årets början. Eventuella risker för ekonomin inkluderar en snabbare avmattning än väntat i USA. Andra utmaningar handlar om att få fart på den inhemska konsumtionen, bygga ut ett trygghetssystem, reformera det finansiella systemet och på allvar ta tag i miljöproblemen. Nya siffror från miljöadministrationen visar t ex att miljöförstöringen kostade minst 3 procent av BNP under 2004.

2 2(9) Stark efterfrågan sporrade tillväxten Snabbt stigande investerings- och exportnivåer drev ekonomin framåt under det andra kvartalet. Tillväxten nådde sin högsta nivå på över tio år med 11,3 procent. Tillväxtsiffran for halvåret blev därmed 10,9 procent. De starka siffrorna har förvånat och institut som IMF, Världsbanken och ADB har reviderat upp sina prognoser för den kommande tvåårsperioden. Den sammantagna tillväxten för 2006 väntas bli kring 10,4 procent för att sedan minska, i likhet med utvecklingen i USA och Europa, till 9,9 under Med 13,8 procents tillväxt första halvåret fortsatte industriproduktionen att växa snabbare än tjänstesektorn och jordbruket. Främst var det utländsk efterfrågan som drev tillväxten, men även den inhemska efterfrågan för industrivaror ökade. Ett exempel på ökad inhemsk efterfrågan var bilar, vars försäljning ökade med över 50 procent under första halvåret. Den tunga så kallade andra industrin, vilken inbegriper bl a stål, kol och byggmaterial växte snabbare än genomsnittet, vilket satte press på bl a energiförbrukningen (se senare avsnitt om energi). Vinsterna i industrin växte med 21 procent under samma period. I motsats till regeringens målsättning växte tjänstesektorn något långsammare än förra året och tillväxten hamnade på 9 procent för första halvåret 2. Motsvarande siffra för jordbruket var något lägre, 5,5 procent, trots goda skördar. Investeringarna i fasta tillgångar motsvarade 530 miljarder yuan 3 första halvåret, vilket innebar en ökning på 29,8 procent. Det är 4,4 procentenheter högre än i fjol. Investeringarna var speciellt starka i industrin, framförallt inom livsmedelsindustrin, kol och textil, medan tillväxten inom bl a fastigheter var lägre. Till följd av bl a regeringens speciella satsning skedde många nyinvesteringar i centrala och västra Kina. Satsningen var också huvudanledningen till att investeringarna i järnvägen steg med 88 procent på årsbasis Fortfarande initierar eller stödjer de lokala provinserna investeringarna men privata företag står för en allt större del. En studie från Världsbanken visade nyligen att den privata sektorn erhöll en större andel av investeringarna än helt statliga bolag under det första halvåret. Vidare svarade de sektorer som visade högst vinstmarginaler för starkare investeringstillväxt än genomsnittet, vilket tyder på att marknadskrafterna blir en allt viktigare faktor i investeringsbesluten. 4 1 Sammanvägda prognoser från IMF, ADB och Världsbanken 2 Världsbanken 3 1 RMB = 0,93 SEK, Världsbanken

3 3(9) Exporten fortsatte att växa snabbare än importen och ökade med 24 procent under det andra kvartalet, vilket resulterade i ett rekordhögt handelsöverskott från första halvåret på 62 miljarder dollar. Det var framförallt ökad efterfrågan från omvärlden som motiverade den starka tillväxten. Inhemska företag ökade exporten med 50 procent på årsbasis under det första halvåret. Däremot har andelen "processexport", d v s där insatsvaror, eller delar av produkter, importeras till Kina och sedan sätts samman till exempelvis mobiltelefoner för att därefter exporteras till en tredje marknad, minskat från 54,7 procent 2005 till 51 procent första halvåret Harvard Universitys Kina program 5 visade nyligen att det unika med den kinesiska exporten inte bara är dess snabba tillväxt utan även dess sammansättning. Givet landets ekonomiska nivå har Kina en förvånansvärt hög andel sofistikerad export (t ex tv, videokameror, ljudinspelning). Arbetskraftsintensiv export (leksaker, textilier, enklare elektroniska sammansättningar osv.) spelar en fortsatt stor roll, men den relativa storleken av den sofistikerade exporten är tre gånger högre än vad som kunde förväntas av ett land med Kinas inkomstnivå. Landet befinner sig således på flera nivåer i exportutvecklingscykeln samtidigt. Detta är positivt inte minst då det minskar Kinas utsatthet i handelsammanhang. Konsumentprisindex var 1,5 procent i slutet av perioden. Trots ökade råvarupriser fortsatte inflationstrycket att vara lågt, framförallt tack vare den stora tillgången på arbetskraft. Åtstramningar Tillväxtsiffrorna för halvåret ligger flera procentenheter över regeringens mål på 7,5 procent. Vidare ökade valutareserven ytterligare på grund av framförallt den starka exporten och nådde, i slutet av juni, 941 miljarder USD. Regeringen och Centralbanken har vidtagit åtgärder för att dämpa tillväxten och kontrollera effekterna av överflödet av likviditet i ekonomin. Utlåningsräntan höjdes med 27 basenheter i april och kraven på bankernas reservnivåer höjdes i juli. Vidare försökte man sätta administrativa tak på utlåningen till fastighetsköp och byggande. Man har även sänkt hastigheten på de kinesiska sedelpressarna något, enligt statistik från banken. Samtidigt vill regeringen minska det inhemska sparandet och öka konsumtionen och är därför obenägen att låta centralbanken göra alltför kraftiga räntehöjningar. 5 Dani Rodrick, Harvard University, What's so special about Chinese exports?, januari 2006

4 4(9) Valutan, som sedan juli 2005 tillåts flyta inom ett begränsat spann, apprecierades ytterligare 2 procentenheter gentemot dollarn under första halvåret. I och med dollarns fall mot andra valutor innebar detta dock inte att renminbin deprecierades gentemot euron och yenen. Förändringen i valutans värde hade därmed ingen betydande effekt på handelns storlek under första halvåret. Trots påtryckningar från framförallt USA har regeringen inte gett några tecken på att man är beredd till vare sig en snabb revalvering eller full rörlighet i växelkursregimen. Pålitligheten med en relativt stabil valuta är fortfarande så viktig att andra hänsyn får vika. Är ekonomin överhettad? Regeringen och centralbankens åtgärder har än så länge inte varit tillräckliga för att dämpa tillväxten och fler åtstramningar är att vänta. Det pågår emellertid en intensiv dialog inom regeringen och partiet om för- och nackdelarna med omfattande ingripanden. Rädslan är att långtgående åtstramningar skulle få en alltför dramatiskt avstannande effekt på ekonomin. Till viss del ifrågasätts även behovet av att minska tillväxten nämnvärt. Enligt IMF är tecknen på en överhettad ekonomi främst hög inflation och underskott i handelsbalansen, och Kina uppvisar inga av dessa symptom. Däremot är det troligt att vissa sektorer lider av underinvesteringar medan andra har överkapacitet. Åtstramningarna har heller inte lyckats hämma investeringsnivån hos lokala provinser. Provinsledarna har starka incitament till fortsatta investeringar. Utvärderingen av arbetsprestationen som är kopplat till befordringar, utgår nästan uteslutande från ekonomiska kriterier, som BNP-tillväxt, FDI samt till de lokala finanserna. De senare förbättras på kort sikt av bl a försäljningar av land till nyetableringar och av momsinkomster, som i dagsläget endast är pålagda varuproduktion och således inte gäller tjänstesektorn (som är mindre investeringstung) 6. Incitamenten till de lokala ledarna i kombination med den höga likviditeten och sparandegraden samt bankernas oerfarenhet av lån på marknadsmässiga grunder gör att det finns en oro över huruvida de ökande investeringarna går till rätt syften. Som tidigare påpekats i rapporten växer investeringarna snabbt. Detta är således en strukturell utmaning som Kina måste möta för att säkerställa tillväxt på längre sikt. 6 Världsbanken

5 5(9) Inhemsk konsumtion, ett sätt att lösa strukturella obalanser Det stora beroendet av utrikeshandel och investeringar har länge varit ett orosmoment. Regeringen strävar efter att ombalansera ekonomin till att drivas mer av inhemsk efterfrågan. Ökad konsumtion skulle minska beroendet av utlandet. Det finns flera faktorer som talar för att konsumtionen, som ökat med 13,3 % borde växa ännu snabbare. Antalet människor som bor i städerna blir allt fler, i och med att miljoner migrerar mellan stad och landsbygd. Antalet arbetstillfällen på landsbygden minskar medan möjligheterna i städerna blivit fler. Medelinkomsterna för kineser har också vuxit, framförallt inom städerna, där inkomsterna växte med 10,2 procent i reella termer under första halvåret. Med ökade influenser från omvärlden är också aptiten för konsumtion allt högre. Trots dessa samhällsfaktorer har konsumtionen emellertid inte tagit fart på det sätt som regeringen hoppats. Istället är sparandegraden fortsatt exceptionellt hög, kring 50 procent 7. Hushållens insättningar på sparandekonton ökade med 17,1 procent under det första halvåret. Förklaringen ligger enligt många bedömare framförallt i det svaga välfärdssystemet och i den känsla av otrygghet som följer därav. Hälsovård, utbildning och pensioner brukade vara de stora statliga företagens ansvar. I och med att många av dessa, mycket olönsamma företag, reformerats och arbetsstyrkan minskats drastiskt är många nu tvungna att själva spara för dessa tjänster. Vidare är möjligheten att ta lån fortfarande begränsade. Kontantinsatserna vid t ex bostadsköp överstiger i de flesta fall 30 procent av priset. Regeringen har genomfört vissa initiativ, framförallt inom utbildning, men det är en lång väg kvar till ett välfärdssystem som täcker hela befolkningen. Kina allokerar endast ca 0,6 procent av BNP till hälso- och sjukvård och 2,8 procent till utbildning vilket kan jämföras med OECD-genomsnittet på 6 respektive 4,5 procent. En svårighet är också att sociala tjänster till 90 procent sköts av provinserna. I dagsläget är inkomstutjämningen mellan provinserna svag, vilket gör det särkskilt besvärligt för de fattigaste provinserna att möta åtagandena. Finansiella systemet och andra utmaningar Andra utmaningar för den kinesiska ekonomin inkluderar reformerandet av det finansiella systemet. Enligt WTO-åtagandena ska Kinas banker vara fullt liberaliserade vid slutet av året. Den enda stora förändring som ännu inte är 7 Fan Gang, China Society of Economic Reform,

6 6(9) genomförd är att utländska banker ska kunna acceptera insättningar i yuan. Den mest konkreta utmaningen inför denna och andra förändringar är den höga andel "värdelösa fordringar" eller dåliga lån som bankerna fortfarande sitter på. Ingen vet den exakta storleken på de dåliga lånen och siffrorna som nämns är allt mellan 300 och 900 miljarder USD. Om man ska ta sig igenom problemen är det viktigt att takten av nytillkommande dåliga lån minskar. Det finns flera faktorer som talar för att detta kan klaras, dels reformerna av de statliga bolagen, dels det faktum att hushållen och de privata företagen beräknas ha stått för nära 30 procent av de nya lånen de senaste fem åren. 8 Vidare är det viktigt för hanteringen av de värdelösa fordringarna att den totala tillväxten i Kinas ekonomi inte avstannar för snabbt. Inte heller detta är en stor riskfaktor. Trots detta är problemet oroande, inte minst p g a den bristande öppenheten kring dåliga lån. Aktiviteten på Kinas aktiemarknader har varit ovanligt intensiv de senaste sex månaderna. Detta är följden av regeringens aktiereform som syftar till att göra alla aktier "handlingsbara 9 " på lång sikt. I dagsläget har över hälften av de A- listade företagen mött målsättningen och 25 procent av de övriga har angett att de är på väg 10. Fortfarande är dock omsättningen på börserna relativt liten och förtroendet för de finansiella institutionerna på fastlandet är lågt. Aktier anses inte vara markandsmässigt prissatta och generellt sett övervärderade (de genomsnittliga P/E talen är klart högre än på de flesta västerländska börser). Ett av skälen är att kinesiska fonder endast får köpa aktier i dessa börser. Den kinesiska finansinspektionen, CSRC 11, förefaller ha börjat lyssna mer till missnöjet från de privata spararna och planerar att genomföra reformer. I och med ekonomins starka beroende av utländsk efterfrågan utgör en snabbare än väntat avmattning av ekonomin i USA ett orosmoment. I förhållande till förväntningarna visar dock både Europa och Asien en något bättre tillväxt än väntat. I takt med att de utländska investeringarna vuxit har talet om ekonomisk nationalism vuxit sig starkare. Inom områden av strategiskt intresse är kraven på lokalt innehåll och ägande hårda. Om tendensen växer sig starkare kan det inverka negativt på omfattningen av nyinvesteringarna och möjligheten till 8 Dragonomics Research Asia Ltd. 9 Kinas börser, som präglas av en hög grad statligt ägda bolag, utnyttjas fortfarande i stor utsträckning av staten som finansieringsalternativ till statsägda banker. 10 Dragonomics Research Asia Ltd. 11 China Securities Regulation Commission

7 7(9) kvalificerad import. WTO-fallet med bildelar, där USA och EU anklagar Kina för att indirekt subventionera inhemsk produktion genom att applicera icketillåtna tullnivåer på importerade bildelar, illustrerar detta. I linje med denna tendens har även röster om att Kina är för beroende av utländsk teknik vuxit sig starkare. Ett populärt begrepp är ungefär, "innovation med inhemskt ursprung". I den mån detta resulterar i ökad satsning på forskning är det positivt. Emellertid kan begreppet missbrukas och stödja protektionistiska tendenser. Världens första "gröna BNP" samtidigt som miljöförstöringen utbreder sig Bland de största utmaningarna för Kina är miljöförstörelsen och förbrukningen av naturresurser. Kinas premiärminister, Wen Jiabao, har påpekat att alla grundläggande socioekonomiska mål i den tionde femårsplanen ( ) mötts med undantag av miljömålen. Förutom att miljön är betydelsefull i sig får miljöförstörelsen även negativa konsekvenser för ekonomin. Jordbruksnäringen drabbas av gifterna som sipprar ner i grundvattnet och av att den odlingsbara marken minskar till följd av ökenutbredning (p g a erosion som i sin tur beror på skogskövling). Turismen minskar i områden med stora utsläpp. Det kan finnas incitament för utländska företag på kort sikt att etablera sig i områden med svaga miljöregler, men för de flesta utländska företag gäller att undvika att förknippa sina varumärken med stora utsläpp. Det kan också bli svårt att flytta personal till starkt miljöförstörda områden. Samhällsekonomiskt kostar människors försämrade hälsa p g a luftföroreningar, och att t.ex. rena vattendrag från kemiska utsläpp stora belopp(vilket även drabbar bl a fiskerinäringen). Regeringen lägger nu alltmer kraft på denna fråga, inte minst i samband med årets nationella folkkongress fokus på "ett harmoniskt samhälle", där en av harmonierna som eftersträvas är den mellan människa och natur. I juli 2006 lanserade den kinesiska miljöadministrationen, SEPA State Environmental Protection Administration, tillsammans med den nationella statistikbyrån, NBS National Bureau of Statistics, en så kallade "grön BNP". Man har justerat den traditionella BNP:n för kostnaderna av miljöförstöringen. Beräkningarna visade att miljöförstöringen kostade Kina drygt 64 miljarder dollar år 2004, motsvarande 3,05 procent av BNP. Beräkningarna, som regeringen menar är de första av sitt slag i världen, bygger på kostnaden av användningen av fem naturresurser: land, mineraler, skog, vatten och fisk och ur två aspekter utsläpp och ekologisk skada. Miljöadministrationen menar dock att den verkliga kostnaden är minst dubbelt så stor. Ännu har man inte inkluderat kostnaden av framförallt förgiftningen av jorden, grundvattnet och inomhusluften.

8 8(9) Tanken är att metoden gradvis ska förbättras och att siffrorna ska redovisas regelbundet. Kritiker menar att beräkningarna är en alltför trubbig metod för att effektivt kunna mäta och påverka miljön samt att den kan användas som ett alibi för att slippa göra några egentliga förändringar. Det som skulle kunna få metoden verkligt verkningsfull är dock tankarna på att använda beräkningen i incitamenten för lokala ledare i provinserna. I dagsläget mäts deras arbetsprestation i framförallt klassisk BNP-tillväxt, men miljöadministrationens målsättning är att miljöaspekterna ska inkluderas i utvärderingen. Energiförbrukningen fortsatt ineffektiv Tillväxten i ekonomin kräver givetvis alltmer energi 12. Kina är emellertid i dagsläget mycket energiineffektivt. Energikonsumtionen är cirka 2,4 gånger högre per BNP-enhet än världsgenomsnittet. Ineffektiviteten beror dels på produktionssidan där t ex kolkraftverken använder gammal teknik och på användarsidan där bostäder är dåligt isolerade och där gammal teknik används i de äldre industrierna. Bristen på energisparande åtgärder beror bl a på de förhållandevis låga energipriserna. Energiskatten är mycket låg. Den ökande efterfrågan av energi tillsammans med de växande oljepriserna har gjort kol, av vilka stora reserver finns i Kina, mer attraktivt. Kinas produktion av kol var 1,4 miljarder ton i 2003 och 2,1 miljarder år I Kinas elfte Femårsplan ( ) finns två numeriska mål. BNP per capita ska fördubblas och energivolymen som krävs för en viss BNP-enhet ska sjunka med 20 procent jämfört med 2005 års nivå. Det första halvåret 2006 har energiförbrukningen per BNP-enhet ökat med 0,8 procent. Detta betyder att man i motsats till planen blivit mindre energieffektiv. Enligt NDRC är anledningen framförallt strukturell. Tung och mycket energikrävande industri såsom stål, byggmaterial och oljeledningar, växer snabbare än genomsnittet. Den växande bilparken har däremot, än så länge, begränsad inverkan på energiförbrukningen. Lösningen enligt NDRC:s analysenhet är att minska beroendet och genom strukturella förändringar vrida ekonomin i större utsträckning gentemot tjänstesektorn. Att priserna för energi fortfarande är relativt låga spelar även in. 12 Se tidigare ambassadrapport: "Kinas energipolitik: Hur gör man för att försörja världens snabbast växande stora ekonomi med energi?" China Daily 27 september 2006

9 9(9) Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '05 K1-2 '05 K1-3 '05 K1-4 '06 K1 '06 K1-2 BNP-tillväxt, procent 10,0 9,9 9,9 10,3 10,9 BNP mrd USD ** ** Export mrd USD 342,3 546, ,6 Import mrd USD 302,7 478, ,2 Ökn statl investeringar 25,4 26,1 25,7 27,7 29,8 procent Inflation: KPI procent 1,6 0,9 1,6 0,8 1,5 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion 16,4 16,3 16,4 16,7 17,7 procent Utl dir inv (kontr) mrd USD 86,2 130,3 ** ** 88,5 Utl dir inv (real) mrd USD 28,6 43,2 60,3 14,2 28,4 Valutareserv mrd USD 710,0 769,0 818,9 875,1 941,1 Växelkurs RMB/USD 8,2765 8,0930 8,0702 8,0170 7,9943 Tillväxt M2procent (året 15,7 17,9 17,6 18,8 18,4 före) ** = ingen uppgift LJUNGGREN CC: Hongkong, Generalkonsulat Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat