Möjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning

Transkript

1 Möjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv. Kön och ålder påverkar inte dessa relationer. Nyckelord: Möjliga själv, personlighet, känsla av sammanhang Johanna Andersson Ledarskapspsykologi C Handledare: Gerry Larsson Örebro Januari

2 Möjliga själv 2 Possible selves Related with personality and sense of coherence! Johanna Andersson Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University Abstract The aim of this thesis is to study if possible self is related to personality and sense of coherence, and if gender and age has any influence on those relationships. A questionnaire was distributed to cadets. It contained background, work related possible selves (The Possible Selves Statements Test), personality (The Five Factor Personality Inventory) and sense of coherence (KASAM). The results showed that different clusters (K-means) of personality profiles do not differ significantly in possible selves. Differences were found between the personality profiles considering feelings and expectations around possible selves. Similar results were found considering the relationship between sense of coherence and possible selves. Gender and age didn t influence those relationships. Key words: Possible Selves, personality, sense of coherence Psychology C, January Supervisor: Gerry Larsson

3 Möjliga själv 3 Möjliga själv Möjliga själv Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Möjliga själv kan på ett enkelt sätt förklaras som en individs bilder av sig själv i framtiden. Det är uppfattningar om vad vi vill bli eller vad vi är rädda för att bli i framtiden (Eriksson, 2006). Konceptet möjliga själv myntades på engelska (possible selves) för 20 år sedan av Markus och Nurius (1986). Enligt den ursprungliga definitionen är möjliga själv inte bara en önskan eller rädsla för vad som kan komma i framtiden. Det kräver också att man har satt sig in i den möjliga situationen och har en känsla över hur det stadiet man tänker sig faktiskt kommer att se ut och upplevas (Eriksson, 2006). Eriksson (2006) hävdar att möjliga själv inte behöver vara antingen positiva eller negativa och inte heller innehålla bara den ena sortens känslor, utan de kan vara fyllda med en mängd olika känslor av både positiv och negativ karaktär. Rädslor och förhoppningar är inte möjliga själv i sig, men de kan ge upphov till möjliga själv. Relationen mellan rädslor och förhoppningar samt möjliga själv är ömsesidig, möjliga själv i sin tur kan ge upphov till nya rädslor och förhoppningar genom att det får oss att se tidigare ignorerade hot och möjligheter (Eriksson, 2006). Det möjliga självet finns med oss överallt i vår värld och begreppet innefattar allt från att du tänker på att stiga upp ur sängen i morgon bitti fram till att du tänker dig att du ska skriva en doktorsavhandlig flera år i framtiden (Eriksson, 2006). Möjliga självet är dock mer än bara en känsla och uppfattning av ett slutstadium, det handlar också om hur möjliga själv kan uppnås eller undvikas, och om de kan uppnås eller undvikas överhuvudtaget, alltså möjligheten till påverkan (Eriksson, 2006). Bildandet av möjliga själv är influerat av individens kulturella och sociala kontext. Dels påverkar den direkta omgivningen oss, de bekräftar eller falsifierar vår uppfattning om oss själva i framtiden, men också våra förebilder och massmedia påverkar oss. De uppfattningar vi har

4 Möjliga själv 4 om vad vi kan bli och åstadkomma i framtiden är till stor del påverkade den grupp och omgivning vi är aktiva i, vilket resulterar i att två identiska möjliga själv kan vara en förhoppning eller en rädsla beroende på den sociala gruppens standard (Eriksson, 2006). Möjliga själv kan bland annat vara mål en person har i livet, olika möjliga själv tillskrivs olika betydelse och man lägger ner mer energi på möjliga själv som är önskvärda. Möjliga själv spelar således en avgörande betydelse för individens motivation, motivationen att arbeta mot specifika möjliga själv (Eriksson, 2006). Hur sannolikt en person uppfattar sitt möjliga själv är av betydelse för personens vilja att sträva efter att uppfylla sitt möjliga själv, även känslan av att kunna kontrollera denna sannolikhet är av stor betydelse för individens strävan och motivation att uppfylla sina möjliga själv (Eriksson, 2006). Idag börjar vi mer och mer uppmärksamma medarbetares och även ledares välbefinnande i arbetslivet, det ges större utrymme för mjuka frågor och personlig utveckling. Då möjliga själv anses vara starkt knuten till motivation, vilket kan relateras till personliga önskningar om utveckling, får detta koncept en intressant roll i arbetslivsforskningen i framtiden. Personlighet Personligheten är ett fenomen som det länge forskats kring, redan i antikens Grekland utformade Aristoteles teorier kring personligheten. På senare tid är det framförallt så kallade trait modeller som fått störst uppmärksamhet när det gäller personlighetsteorier, och främst då de hierarkiska modellerna Giant 3 samt Big Five (Larsen & Buss, 2005). Modellerna är uppbyggda av olika antal dimensioner vilka man anser att personligheten bygger på. Giant 3 utgår från tre dimensioner, psykoticism, extraversion och neuroticism. Big Five däremot bygger på fem dimensioner: utåtriktning, känslomässig instabilitet, målmedvetenhet, vänlighet samt öppenhet. Var dimension i dessa teorier har en mosats och

5 Möjliga själv 5 personer befinner sig någonstans på en skala mellan de två olika sidorna av dimensionen. Big Five utgår från vardagsspråket och kommer här att beskrivas utförligare då denna modell används senare i uppsatsen. Det finns ca ord för stabila personlighetsdrag, vilka utgör grunden i modellen. Dessa har sedan bearbetats och reducerats till fem övergripande dimensioner (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Utåtriktning syftar till sällskapliga personer som gillar att ha uppmärksamheten på sig. De pratar mycket och drar gärna igång en nedstämd fest. De är oftast på gott humör och anses vara självsäkra och framåt. De har dock en baksida då de också tenderar att köra fortare i trafiken och vara med i fler trafikolyckor (Larsen & Buss, 2005). Deras motsats, inåtvända personer, är mer reserverade och gillar att vara ensamma. De är självständiga utan att för den skull ha social ångest eller vara deprimerade (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Känslomässigt instabila personer har lätt för att bli nedstämda och ledsna. De upplever ofta negativa känslor så som rädsla, ångest, skuld och avsky. Detta bidrar till en sämre stresshanteringsförmåga och viss irrationell tankeverksamhet. De personer som är känslomässigt stabila uppvisar däremot ofta en god förmåga att bibehålla ett lugn i stressade situationer (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Målmedvetenhet är en vilja att prestera. Personer som besitter hög målmedvetenhet planerar och organiserar sitt arbete väl, de är samvetsgranna och beslutsamma. Målmedvetna personer är punktliga och man kan alltid lita på dem. Målmedvetenhet kan leda till prestationer utöver det normala, men kan även leda till arbetsnarkomani. Den andra aspekten av dimensionen är personer som kanske inte saknar moral, men de tillämpar den inte i samma utsträckning, Dessa hänger sig mer åt stundens njutning och är till viss del likgiltiga till om ett slutmål uppnås eller ej (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006).

6 Möjliga själv 6 Vänliga personer kommer överrens med de flesta och anser att detta är viktigt, de trivs i harmoniska miljöer och flyr undan konflikter (Larsen & Buss, 2005). Deras motsats är ovänliga personer, dessa är mer skeptiska i sin inställning till andra, de är egocentriska och snarare tävlingsinriktade än samarbetsinriktade. Detta kan vara på gott och ont då skepticism kan leda till mer noggrant utförda analyser medan vänlighet kan leda till nederlag i konkurrenssituationer, då man flyr undan konflikten (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Öppenhet är ett personlighetsdrag som innebär att personen i fråga är öppen för nya erfarenheter. Personen har en livlig fantasi och eftersträvar omväxling. De är lyhörda för sina känslor och uppfattar dessa starkare än slutna personer. Slutna personer föredrar bekanta situationer och har ett mer konventionellt beteende. Dessa personer är dock inte fientliga, intoleranta eller aggressiva (dessa är snarare drag hos extremt ovänliga personer) (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Det finns olika sätt att mäta personlighet enligt Big Five modellen. Bland annat finns en förenklad modell där personen får svara på fem olika frågor, varje fråga representerar en personlighetsdimension. Detta är en mycket förenklad modell vilket kan påverka validiteten i testet, den sparar dock in tid i jämförelse med de längre frågeformulär som finns på marknaden. Ett exempel på ett längre formulär är Five Factor Personality Inventory (FFPI; Hendriks, 1997) som används i föreliggande undersökning. Personligheten påverkar individens handlande, exempelvis om du är framåt och tar nya kontakter, om du tar risker, hur du hanterar stress med mera, detta handlande i sin tur styr hur personen uppfattas av kollegor och överordnade. Deras uppfattning av personen påverkar därefter deras respons gentemot personen, så personligheten blir betydande för den sociala omgivningen du befinner dig i, såväl på jobbet som hemma. Tidigare framkom

7 Möjliga själv 7 att möjliga själv påverkas av en individs sociala kontext, således blir det av intresse att studera hur relationen mellan personligheten och en individs möjliga själv ser ut. Då båda begreppen kan ses knutna till individers sociala kontext. Känsla av sammanhang Aaron Antonovsky är grundaren till konceptet känsla av sammanhang. I sin första bok, Health, stress and coping, 1979, definierade han begreppet känsla av sammanhang som: En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig. (Antonovsky, 1991, s.13; ref. i Kallenberg & Larsson, 2000, s. 90) I sin andra bok, omdefinierade han begreppet något och definierade tre grundläggande komponenter, begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Begriplighet syftar till hur strukturerat och förutsägbart personer upplever sina stimuli. Detta gäller inte bara positiva stimuli utan kan även gälla död, krig och andra motgångar, men personer med hög begriplighet kan finna en mening i stimuli. Hanterbarhet berör huruvida personer känner att de har resurser för att hantera stimuli, det handlar såväl om egna styrkor och resurser såväl som att ha ett socialt stöd, ha bra läkarvård och andra utomstående resurser. Meningsfullhet handlar om huruvida en person känner att det är meningsfullt att möta livets hinder, att lägga ner energi i att lösa problem och tackla motgångar (Antonovsky, 1987). Antonovskys andra definition löd: The sense of coherence is a global orientation that express the extent to which one has a pervasive, enduring though dynamic feeling of confidence that (1) the stimuli deriving from one s internal and external environments on the course of living are structured, predictable, and explicable; (2) the resources are available to one to meet the demands posed by these stimuli; and (3) these demands are challenges, worthy of investment and engagement. (Antonovsky, 1987, s.19) Antonovsky utformade en frågemall som används än idag, den består i sin helhet av

8 Möjliga själv 8 29 frågor, men han gav också förslag på en förkortad version med endast 13 frågor. Dessa frågor poängsätts och man får fram en sammanlagd poäng som beskriver hur stor känsla av sammanhang en person innehar (Antonovsky, 1987). Känsla av sammanhang handlar om hur förutsägbar framtiden uppfattas, vilken förmåga individen känner sig besitta för att hantera och påverka framtida stimuli. Denna teori ligger mycket nära teorin kring möjliga själv då man också anser det vara av värde huruvida personerna känner att de kan påverka om situationer kommer att inträffa samt hur sannolikt det känns. När det gäller känsla av sammanhang mäter man exempelvis om en person känner mening att lägga ner energi på vissa framtida problem, vad gäller möjliga själv är det snarare individens upplevelse av sannolikhet som avgör hur mycket energi som läggs på en framtida bild. Samband mellan personlighet, känsla av sammanhang och möjliga själv Genom sökning i databasen PsychInfo den 12/ erhölls granskade artiklar med nyckelordet personality. Vid sökning på possible selves som nyckelord erhölls 148 granskade (peer reviewed) artiklar. När dessa två begrepp slogs samman till en gemensam sökning efter artiklar som innehöll båda begreppen erhölls 42 artiklar, varav 17 granskade artiklar, efter bortsållning av för uppsatsens syfte icke relevanta artiklar kvarstod endast en artikel av intresse för uppsatsen, denna var publicerad i en japansk tidskrift, och var skriven på japanska och kunde tyvärr inte bidra till uppsatsen. Kontentan av detta är att det saknas publicerad forskning (på ett språk behärskat av författaren till föreliggande uppsats) kring eventuellt samband mellan personlighet och möjliga själv. Sökning på enbart nyckelordet sense of coherence (känsla av sammanhang) gav 623 granskade artiklar vilket tyder på att fenomenet är relativt omskrivet, om man lägger till possible selves (möjliga själv) som nyckelord erhölls inga träffar, detta tyder på att

9 Möjliga själv 9 även detta samband, mellan känsla av sammanhang och möjliga själv, är outforskat. Syfte Att undersöka om framtida möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt undersöka huruvida dessa relationer påverkas av kön och ålder. Metod Undersökningsdeltagare Samtliga nyinryckta vid Yrkesofficersprogrammet (YOP) 2006 deltog i undersökningen (N = 393). Undersökningen genomfördes då de befann sig i början på sin första termin vid någon av Försvarsmaktens arenaskolor eller fack- och funktionsskolor (nio stycken olika i Sverige). En enkät distribuerades av forskare vid Försvarshögskolan i klassrumsmiljö samtidigt som de informerade studenterna muntligt och skriftligt om studien. Deltagarna fick 30 minuter på sig att fylla i enkäten. 330 studenter svarade på enkäten (84% svarsfrekvens). Bortfallet beror på frånvaro vid det tillfälle då undersökningen genomfördes. Medelåldern i undersökningsgruppen var 22,4 år (sd = 2.0). En majoritet av deltagarna var män, 283 (86%) medan endast 46 var kvinnor (14%). Datainsamling Möjliga själv. Modellen som användes för att testa möjliga själv bygger till stor del på The Possible Selves Statements Test (PSST). Det testet är uppdelat i två delar, den första delen är beskrivande, där ombeds den svarande att beskriva sitt möjliga själv med egna ord, i den andra delen skall den svarande gradera sina förväntningar och känslor på en 7-gradig skala (Eriksson, 2006). Testet som används i denna studie är en något modifierad variant av PSST, främst eftersom möjliga själv är begränsade till arbetssituationen men också för att svarande endast ombads uppge fem olika möjliga själv, i det ursprungliga PSST formuläret skall svarande uppge 20 olika. Modifieringen motiveras utifrån studiens syfte, att endast

10 Möjliga själv 10 studera yrkesrelaterade möjliga själv, därav ansågs det också tillräckligt med fem förslag per svarande då endast en aspekt av framtiden undersöktes. Varje möjligt själv inleds med texten i samband med mitt arbete kan jag se mig själv och avlutas med att man skall ge en uppskattning om hur långt fram i tiden detta möjliga själv kommer att inträffa. Efter var och ett av dessa möjliga själv skall den svarande gradera förväntningarna och känslorna kring det specifika möjliga själv. Detta görs genom att svara på fyra frågor: de negativa känslorna i denna upplevelse är:, de positiva känslorna i denna upplevelse är:, kan du själv påverka ifall denna situation verkligen kommer att inträffa eller inte?, och slutligen sannolikheten att denna situation verkligen kommer att inträffa är:, samtliga dessa svar görs på en sjugradig skala där en lägre siffra innebär mindre känslor och förväntningar. Svaren på följdfrågorna adderades så att varje person erhöll ett genomsnittligt värde på positiva känslor, negativa känslor, påverkbarhet samt sannolikhet. Personlighet. För att undersöka personlighet användes den så kallade Five-Factor Personality Inventory (FFPI; Hendriks 1997), den baseras på personlighetsteorin Big Five (se inledningen för utförligare förklaring). FFPI består av 100 frågor, 20 avsedda att mäta vardera personlighetsdrag (utåtriktad, öppenhet, målmedvetenhet, vänlighet och emotionell stabilitet). Svaren på alla frågor kan variera från 0 (stämmer inte alls) till 4 (stämmer helt). Poängen kan variera från -40 (lägsta graden) till 40 (högsta graden). Cronbach s alpha på personlighetsskalorna varierade från Känsla av sammanhang. Känsla av sammanhang (KASAM) mättes med hjälp av Antonovskys (1987) 13 frågeversion, vilket är den något förkortade testformuläret av KASAM. Exempel på frågor i enkäten är Har du känslan av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (avsedd att mäta meningsfullhet) och Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? (avsedd att mäta hanterbarhet). Alla

11 Möjliga själv 11 frågor har en sjugradig svarsskala, poängen på samtliga frågor räknas sedan samman för att få en slutlig poäng på KASAM-skalan. Poängen på denna skala kan variera från 13 (lägsta känsla av sammanhang) till 91 (högsta känsla av sammanhang). Cronbach s aplha på KASAM skalan var Databearbetning Bearbetningen skedde i SPSS. Svaren på möjliga själv kategoriserades i underkategorier och huvudkategorier, se resultat. Klusteranalys (K-means) utfördes för att identifiera olika personlighetsprofiler. En dikotomisering gjordes på KASAM skalan så den lägsta kvartilen jämfördes med den högsta. Korrelationer (Pearson) beräknades mellan personlighetsskalorna och KASAM-skalan. Chi-två tester, t-tester och variansanalyser användes för att identifiera eventuella skillnader mellan undergrupper. Om signifikanta skillnader mellan grupper förelåg följdes dessa skillnader upp med Scheffé post hoc test för att identifiera var skillnaden låg. Scheffé användes för att det är det mest statistiskt krävande test för att påvisa denna typ av mellangruppsskillnader. Statistisk signifikans antogs föreligga vid p < Resultat Beskrivning av utfallet av kategorisering av möjliga själv De olika svar man fått om möjliga själv, 1499 av 1650 möjliga då var person kunde uppge maximalt 5, sorterades först ihop till 40 svarskategorier med liknande svar. Därefter abstraherades dessa vidare till 12 huvudkategorier. De 12 huvudkategorierna var: familj, geografisk placering, personlig utveckling, förebild, misslyckas, psykosocial arbetsmiljö, funktion, utlandsmission, utveckling i arbetet, skador och död, sluta i Försvarsmakten och övrigt. För alla 40 kategorierna se bilaga 1.

12 Möjliga själv 12 Beskrivning av personlighetskluster Två olika varianter av klusteranalys genomfördes. Den första består av tre kluster där varje grupp har en specifik personlighetsprofil enligt tabell 1. I den andra klusteranalysen är samma deltagare uppdelade i fem olika grupper, se tabell 2. Även en lösning med fyra kluster prövades men uteslöts då den ej gav ett meningsfullt utfall, fördelningen av antal personer i vart kluster var ojämn. Tabell 1 Personlighetsprofiler utifrån en 3-kluster lösning Kluster 1, Utåtriktade och stabila (135) 2, Ofokuserade och mindre vänliga (75) 3, Tillbakadragna och slutna (102) Utåtriktning 23,21 19,31 7,97 Vänlighet 19,61 6,21 15,75 Målmedvetenhet 18,84 5,95 14,66 Emotionell stabilitet 23,24 18,80 14,82 Öppenhet 17,14 17,89 8,25 Not. Värden är medelvärden på var grupps poäng på specifika personlighetsdrag enligt en skala från -40 till 40. Siffran inom parantes anger antal deltagare inom var grupp. 18 personer fattas då de ej besvarade samtliga frågor. Tabell 2 Personlighetsprofiler utifrån en 5-kluster lösning Kluster 1, 2, 3, Utåtriktade, Utåtriktade, Utåtriktade, stabila och instabila och stabila och mindre vänliga mindre vänliga vänliga (96) (41) (61) 4, Tillbakadragna och stabila (67) 5, Tillbakadragna och slutna (47) 16,68 4,02 18,98 17,42 12,04 Utåtriktning 23,56 20,03 23,96 8,09 7,74 Vänlighet 9,63 7,34 21,52 17,10 14,15 Målmedvetenhet Emotionell stabilitet 25,07 17,43 22,29 20,75 9,34 Öppenhet 23,07 15,62 15,48 13,45 4,49 Not. Värden är medelvärden på var grupps poäng på specifika personlighetsdrag enligt en skala från -40 till 40. Siffran inom parantes anger antal deltagare inom var grupp. 18 personer fattas då de ej besvarade samtliga frågor.

13 Möjliga själv 13 Personlighetskluster och frågor om möjliga själv Vid den inledande analysen huruvida de olika klustren skilde sig åt avseende möjliga själv erhölls inte fler statistiskt signifikanta resultat än kan förväntas rent slumpmässigt. Inget signifikant samband mellan personlighet och möjliga själv kategorier erhölls. Statistiskt signifikanta skillnader återfanns i hur de olika personlighetstyperna har svarat på de fyra följdfrågor som ställdes till varje möjligt själv. Resultaten för treklusterlösningen redovisas i tabell 3, där kan man se att grupperna skiljer sig statistiskt signifikant åt i svaren på följdfrågorna till de möjliga själv. Tabell 3 Medelvärden (standardavvikelser) av känslor kring möjliga själv hos treklusterlösningen, med test för skillnader mellan dessa grupper med ANOVA och post hoc. Treklusteranalys Utåtriktade och stabila 1 (n = 135) Ofokuserade och mindre vänliga 2 (n = 75) Tillbakadragna och slutna 3 (n = 102) fg F Negativa 2,81 (1,15) 3,07 (0,97) 3,35 1 (0,89) 2 5,66** känslor Positiva 5,33 (1,05) 4,98 (1,04) 4,62 1 (1,00) 2 9,78*** känslor Påverkbar 5,48 (0,99) 5,20 (0,97) 4,96 1 (1,07) 2 5,65** Sannolik 5,60 (0,80) 5,16 1 (0,98) 5,32 (0,92) 2 4,80* Not. Tabellen visar z-transformerade värden. n = antal personer; fg = frihetsgrader; upphöjda siffror indikerar signifikanta gruppskillnader, p <,05, påvisade genom Scheffé post hoc test. * p <,05; ** p <,01; *** p <,001 Det föreligger en statistisk signifikant skillnad mellan grupp 1 och 3. Grupp 1 deltagarna, vilka är mer emotionellt stabila och utåtriktade än grupp 3-deltagarna, har mer positiva tankar kring sina möjliga själv och känner också större möjlighet att kunna påverka om det möjliga självet kommer att inträffa. Grupp 3 däremot har mer negativa känslor kring sina möjliga själv. När det gäller sannolikhetsvärderingen att det möjliga självet faktiskt ska

14 Möjliga själv 14 inträffa, skiljer sig grupp 2, vilka är ofokuserade och mindre vänliga, mot grupp 1 då de upplever en mindre sannolikhet att det möjliga själv skall inträffa. Statistiskt signifikanta mellangruppsskillnader nåddes även vid jämförelse mellan grupperna i femklusterlösningen, se tabell 4. Tabell 4 Medelvärden (standardavvikelser) av känslor kring möjliga själv hos femkluster lösningen, med test för skillnader mellan dessa grupper med ANOVA och post hoc. Femklusteranalys Utåtriktade, stabila och mindre vänliga 1 (n = 41) Utåtriktade, instabila och mindre vänliga 2 (n = 61) Utåtriktade, stabila och vänliga 3 (n = 96) Tillbakadragn a och stabila 4 (n = 67) Tillbakadragna och slutna 5 (n = 47) fg F Negativa 3,05 (1,20) 3,10 (1,01) 2,67 (1,12) 3,21 (0,90) 3,47 3 (0,82) 4 4,06** känslor Positiva 5,08 (1,25) 4,96 (1,06) 5,45 (0,97) 4,71 3 (0,98) 4,63 3 (0,95) 4 5,20** känslor Påverkbar 5,34 (0,82) 5,23 (1,02) 5,55 (1,01) 5,04 (1,09) 4,87 3 (1,06) 4 3,24* Sannolik 5,51 (0,89) 5,11 (0,95) 5,63 (0,78) 5,38 (0,93) 5,29 (0,94) 4 2,59* Not. Tabellen visar z-transformerade värden. n = antal personer; fg = frihetsgrader; upphöjda siffror indikerar signifikanta gruppskillnader, p <,05, påvisade genom Scheffé post hoc test. * p <,05; ** p <,01; *** p <,001 Grupp 3 och 5 skiljer sig statistiskt åt i de positiva och negativa känslorna kring möjliga själv, samt hur stor möjlighet de tror att de har att om påverka det möjliga självet kommer att inträffa. Grupp 3 har i detta fall mer positiva och mindre negativa känslor är grupp 5 samt de är mer optimistiska vad gäller deras möjlighet att påverka om det möjliga självet skall inträffa. Grupp 3 är mer öppen och utåtriktad än grupp 5 som karaktäriseras av tillbakadragelse och inåtvändhet. I de positiva känslorna skiljer sig grupp 3 även från grupp 4 då de har mer positiva känslor. Grupp 4 är en mer tillbakadragen grupp men båda grupperna är emotionellt stabila.

15 Möjliga själv 15 Känsla av sammanhang och frågor om möjliga själv Inledningsvis gjordes en analys huruvida kvartil 1, personer med låg känsla av sammanhang (<65) och kvartil 4, personer med hög känsla av sammanhang (76 <) skiljer sig åt avseende möjliga själv kategorier, signifikant skillnad fanns endast 1 av 49 gånger vilket tyder på att det ej föreligger signifikant skillnad mellan möjliga själv och KASAM. Vad gäller följdfrågorna erhölls signifikanta skillnader enligt tabell 5. Personer med låg poäng på KASAM-skalan (kvartil 1) visade sig ha mer negativa känslor än personer med hög poäng (kvartil 4). Personer i kvartil 1 känner också lägre sannolikhet att deras möjliga själv skall inträffa än personer i kvartil 4. Tabell 5 Medelvärdesjämförelse mellan höga och låga känsla av sammanhangpoäng på följdfrågorna till möjliga själv med t-test. Kvartil 1 Kvartil 4 n M Sd n M sd fg t Total Negativa känslor 65 3,18 0, ,74 1, ,40* Positiva känslor 65 4,92 1, ,29 1, ,95 Påverkan 65 5,26 1, ,43 0, ,90 Sannolikhet 65 5,28 0, ,62 0, ,21* Not. n = antal personer; M = medelvärde; sd = standardavvikelse; fg = frihetsgrader. * p <,05; ** p <,01; *** p <,001 Personlighetskluster, känsla av sammanhang och bakgrunds frågor Följande samband (Pearson) erhölls mellan KASAM-skalorna och personlighetsskalorna: Utåtriktning 0.35, Vänlighet 0.23, Målmedvetenhet 0,35, Emotionell stabilitet 0.60 och öppenhet 0.38 (samtliga är statistiska signifikanta, p <.001). Jämförelse mellan klustren vad gäller kön (chi-två) och ålder (variansanalys) genomfördes. De få statistiskt signifikanta skillnader mellan personlighetsklustren som erhölls var inte fler än vad som

16 Möjliga själv 16 slumpmässigt kan förväntas. Den lägsta och högsta kvartilen på KASAM-skalan skiljde sig inte signifikant avseende könsfördelning (chi-två) och medelålder (t-test). Diskussion Studien påvisade inga signifikanta samband mellan yrkesrelaterade möjliga själv och olika personlighetsprofiler. Det kan tänkas bero på den hårt selekterade gruppen som undersökningsgruppen bestod av. Personers möjliga själv påverkas av dennes omgivning och i detta fall då urvalsgruppen endast bestod av en yrkesgrupp, blivande officerare, var yrkessocialisation mer betydande för olika möjliga själv än personligheten. På följdfrågorna till möjliga själv, det vill säga personens känslor och förväntningar kring sina framtida själv, framkom flera signifikanta samband med personligheten. Bland annat så angav utåtriktade människor mer positiva känslor kring möjliga själv och de kände större möjlighet att påverka huruvida de möjliga själv kommer att ske och vidare kände de större sannolikhet att det skulle inträffa. Att personligheten hade genomslagskraft här kan tänkas bero på att personers inre känslor inte påverkas lika mycket av socialisering utan främst beror på individens personlighet. Man kan också tänka sig att då undersökningen är gjord på endast en yrkesgrupp faller det naturligt att undersökningsdeltagarna har liknande bilder av sig själv i framtiden, medan däremot känslor och förväntningar inte är lika styrd av yrkesvalet. Möjliga förklaringar till sambandet mellan personlighet och följdfrågorna till möjliga själv kan vara dels att öppna och utåtriktade personer anses vara mer nyfikna på livet och söker stimulans, det kan påverka att de har positivare känslor till möjliga själv, då detta är oupplevda situationer vidare anses utåtriktade personer i allmänhet vara gladare och positivare. Vad gäller känslan av att kunna påverka huruvida det möjliga själv inträffar eller ej så faller det sig relativt naturligt att positiva personer med en lätt sinnesstämning och

17 Möjliga själv 17 stresshanteringsförmåga tror sig kunna påverka och ha inflytande över sin framtid. Vidare till dem som uppfattar sina möjliga själv som mindre sannolika, dessa personer är bland annat ofokuserade. Denna ofokusering kan leda till distrahering från slutmålet, det möjliga självet. Kanske har den ofokuserade personen varit med om att tidigare möjliga själv inte inträffat och känner därför sina möjliga själv som mindre sannolika att de skall inträffa. Personen kanske inte är medveten om att det är just dennes brist på målfokusering som resulterade i att det tidigare möjliga självet undveks. Vad gäller känsla av sammanhang så framkommer i studien att personer med låg poäng på KASAM-skalan är emotionellt instabila och har mer negativa känslor kring sina möjliga själv. Medan personer med hög poäng är mer emotionellt stabila och känner större sannolikhet att deras möjliga själv faktiskt kommer att inträffa. Relationen mellan KASAM och emotionell stabilitet är mycket stark (0.6) detta stämmer också överrens med Big Five teorin där emotionellt instabila personer utmärks bland annat för att ha lätt för att besitta negativa känslor. I studien undersöktes huruvida kön, ålder och personlighet påverkade möjliga själv, studien påvisade att dessa variabler saknade effekt, det förelåg inga signifikanta skillnader i de olika gruppernas möjliga själv. Studiens styrkor och svagheter Urvalsgruppen bestod av unga officerare vilket är en hårt selekterad grupp som befinner sig i en speciell miljö, den militära, inte minst om man ser till vilka framtida situationer en officer kan hamna i, men också om man ser till den psykiska stress som läggs på officerare. Man kan vidare anta att denna miljö endast lämpar sig för specifika personligheter vilket avsmalnar undersökningen ännu mer då inte alla personligheter blir rättvist representerade. Den hårt selekterade gruppen gör det omöjligt att generalisera de erhållna resultaten till

18 Möjliga själv 18 befolkningen i stort utan kan endast generaliseras till personer med samma förutsättningar. Undersökningen hade en bra svarsfrekvens, 84%, vilket ökar tillförlitligheten i undersökningen. Då undersökningen genomfördes med redan etablerade testmetoder bidrog detta till ökad validitet i undersökningen. Så som redovisades i inledningen saknas andra studier inom detta område och därför är det bra, och extra viktigt, att man har väletablerade testmetoder i det inledande skedet på ett forskningsområde. Uppsatsen avgränsades så att fokuseringen låg på möjliga själv i arbetslivet vilket påverkar resultatet och förmodligen bidrar till att personer inom samma yrke har liknande möjliga själv i anknytning till arbetslivet. Dock kan poängteras att möjliga själv som uppkom i studien även berörde hem och familj. Slutsats Slutsatser som kan göras ur föreliggande studie är att umgänge och socialisation spelar stor roll för de bilder vi har om oss själva i framtiden, våra möjliga själv. Däremot har inte personlighet någon starkare relation till möjliga själv. Vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv är det motsatt förhållande då personlighet visat sig ha en relation till dessa.

19 Möjliga själv 19 Referenser Antonovsky, A. (1987). Unravelling the mystery of health: How people manage stress and stay well. San Francisco: Jossey-Bass Eriksson, M. G. (2006). Our selves in the future: New angles on possible selves. Lund: Lund University, Department of Psychology. Hendriks, A. A. J. (1997). The construction of the Five-Factor Personality Inventory (FFPI). Gronngen, The Netherlands: Rijksuniversiteit Groningen. Kallenberg, K., & Larsson, G. (2000). Människans hälsa: Livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur och Kultur. Larsson, G., Kallenberg, K., & Carlstedt, L. (2006). Personlighet. I K. Kallenberg, & G. Larsson (Red.), Direkt ledarskap (s ). Stockholm: Försvarsmakten. Larsen, R. J., & Buss, D. M. (2005). Personality psychology: Domains of knowledge about human nature (2nd). New York: McGraw-Hill. Markus, H., & Nurius, P. (1986). Possible selves. American Psychologist, 41,

20 Möjliga själv 20 Bilaga 1 Samtliga kategorier av möjliga själv 1 Familj 1.1 Skaffa familj 1.2 Försumma familj och vänner/svårt att bilda familj, upprätthålla det sociala 2 Geografisk placering/flytta, röra på sig 3 Personlig utveckling/egenskaper 4 Förebild 4.1 Rädda liv 4.2 Bidra/påverka/lyckas 10 Skador och död 10.1 Skada/döda andra 10.2 Bli skadad/dö 10.3 Förlora någon 11 Sluta i Försvarsmakten 11.1 Bli uppsagd/avskedad/avskild 11.2 Säga upp sig/tvivel mellan att vara civil och militär 11.3 Oro över arbetssituationen/inte få arbeta på grund av nedläggning 12 Övrigt 5 Misslyckas 5.1 Göra fel/rädsla för att göra fel 5.2 Göra fel karriärsval 6 Psykosocial arbetsmiljö 6.1 Trivas 6.2 Konflikter 6.3 Relationer/kontakter/vänskap 6.4 Stress 6.5 Vantrivas, uttråkad/tvingas göra något man inte vill 7 Funktion 7.1 Leda 7.2 Utbilda 7.3 Beslutsfattande/ansvar 7.4 Specifik grad 7.5 Specifik arbetsuppgift 8 Utlandsmission 8.1 Strid/skarp situation 8.2 Kulturmöten/okänd miljö 9 Utveckling i arbetet/karriär 9.1 Fysisk förmåga 9.2 Utbildning 9.3 Övningar 9.4 Civilt