Personalbokslut Årsredovisningen för kommun och kommunkoncernen 2010 KS-2011/343

Transkript

1 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Personalbokslut - Årsredovisningen för kommun och kommunkoncernen KS-211/343 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa personalbokslut samt att anmäla sitt beslut till kommunfullmäktige Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\211\1153\Personalbokslut_Ordf.doc

2 PERSONALBOKSLUT FÖR KNIVSTA KOMMUN

3 Innehåll personalbokslut 1. Mål 2. Verksamheternas arbetsmiljörevision Hälso- och arbetsmiljöarbete Risker i arbetsmiljön Hur skapar du en frisk arbetsplats? 4 3 Förebyggande insatser och rehabilitering Personalronder Företagshälsovård Rehabiliteringsarbete Hälso- och rehabfond Sjukdomsorsaker 5 4 Kommunövergripande hälsoinsatser/hälsoprojekt Riktade hälsofrämjande insatser Hälsosamtal Lunken Hälsovecka Motionera Mera Friskvårdssubvention Hälso- och arbetsmiljöenkät 8 5 Arbetsskador och tillbud Arbetsskador Tillbud Personalresurser 1 7 Anställda: fördelning, åldrar, yrkesgrupper och kön Sjukfrånvaro Övertid och pensionsavgångar 2 1 Analys 21 2

4 1. Hälso- och arbetsmiljömål för Mål Resultat Kommentar Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska sänkas i jämförelse med 29 års frånvaro Alla arbetsgrupper som befinner sig i riskzon (uttrycker behov, har hög sjukfrånvaro, utmärker sig i hälso- och arbetsmiljöundersökningen) ska få riktade hälsofrämjande insatser Vid hälso-och arbetsmiljöundersökningen 28 ansåg 77% av de anställda att de hade en god hälsa. Detta goda resultat ska bibehållas till hälso-och arbetsmiljöundersökningen år. 29: 5,49% : 5,64% Sex arbetsplatser har fått riktad insats från hälsoutvecklaren utifrån önskat behov. Hörseltester har utförts på fyra skolor Sjukfrånvaron sänktes inte men är i stort oförändrad. Målet anses uppfyllt 76 % var resultatet. Målet anses uppfyllt 2. Verksamheternas arbetsmiljörevision Nedan presenteras en sammanställning från verksamheternas egen arbetsmiljörevision. 2.1 Hälso - och arbetsmiljöarbete Kommunens hälsoarbete har fortsatt genomslagskraft ute på arbetsplatserna. Olika typer av både hälso- och arbetsmiljöarbete pågår på alla arbetsplatser. Samtliga verksamhetsområden har anlitat hälsoutvecklaren och detta redovisas särskilt under block 4. Inom respektive område framkommer följande hälso- och arbetsmiljöarbete: Vård och omsorg: Fortsatt handledning och utbildning för att minska och hantera hot och våld, installation av larmtelefon, regelbundna riskanalyser m.m. Förskolan: Ergonomistöd, egna friskvårdsaktiviteter i grupp, massagestol, förstahjälpen och brandutbildning, projekt för att minska korttidsfrånvaro m.m. 3

5 Skolan: Individuella hörselskydd till anställda, brandskydd, stresshantering bl.a. : Säkerhetsutbildning, snabba åtgärder av arbetsmiljöbrister, stresshantering. 2.2 Risker i arbetsmiljön Varje verksamhetsområde har sina specifika risker i arbetsmiljön som är viktiga att beakta. Gemensamma risker för skola och förskola är som tidigare den höga ljudnivån orsakat av stora barngrupper samt i viss mån lokalernas utformning, halkrisk på gårdarna, kalla lokaler. Inom förskolan framhålls även oplanerade lyft, trånga lokaler, hög belastning, ensamarbete som riskfaktorer. Vid några skolor har ett alltmer aktivt engagemang från föräldrar yttrat sig i form av ett mer aggressivt beteende gentemot lärare och rektorer när synpunkter på undervisning, metoder m.m. framförs. I flera fall har personal upplevt detta hotfullt och svårhanterat. Inom Vård och omsorg anges hot och våld från kunder, trånga lokaler, stress vid arbete nära kund och dess familjemedlemmar som riskfaktorer. För den personal som arbetar administrativt anges långa pass av stillasittande, hög arbetsbelastning vissa perioder samt stress. 2.3 Hur skapar du en frisk arbetsplats För att skapa en frisk arbetsplats är det många av cheferna inom Knivsta kommun som fortfarande uttrycker att skratt, glädje samt att visa varandra uppskattning är viktiga komponenter. Att ha ständig koll på arbetsmiljön, vara lyhörd, uppmärksamma och åtgärda riskfaktorer är andra viktiga inslag. Framförhållning i personal och kundplaneringen och att sätta till vikarier vid frånvaro är ytterligare några samt ansträngningar för att bibehålla god psyko- social arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen Uppmuntran till att delta i kommunövergripande hälsoprojekt och aktiviteter lyfts också fram som viktigt för den friska arbetsplatsen, samt att arbeta med arbetsplatsens eget hälso- och friskvårdsarbete. 3. Förebyggande insatser och rehabilitering 3.1 Personalronder Personalchefen tillsammans med personalsekreteraren besöker varje år ett antal arbetsplatser för s.k. personalrond. Urvalskriterierna har hittills varit arbetsplatser med hög resp. låg sjukfrånvaro. Från arbetsplatsen medverkar chefen, skyddsombudet och ibland friskvårdsombudet och man gå här systematiskt igenom frågor som sjukfrånvaro, lokaler, arbetsschema, konflikter, rehabiliteringsarbete mm. En handlingsplan fastställs utifrån framkomna uppgifter och uppföljning sker efter 6 månader. Syftet med personalronden är att minska sjukfrånvaron och stötta chefer i arbetet med arbetsmiljön. Genom att även besöka arbetsplatser med låg sjukfrånvaro framkommer viktiga friskfaktorer som finns att ta fasta på för fortsatt arbetsmiljöarbete. Under har åtta arbetsplatser fått en personalrond. Tre nya arbetsplatser har besökts och orsaken har varit hög sjukfrånvaro. Uppföljning från tidigare besök har skett vid tre arbetsplatser och på begäran av chef har ytterligare två arbetsplatser fått personalrond. De handlingsplaner dessa besök mynnat ut i har t.ex. innehållit strukturerad satsning tillsammans 4

6 med personalenheten på insatser för att sänka korttidsfrånvaron, säkerhet i arbetsrutiner, motionsprojekt och samarbete med företagshälsovården. 3.2 Företagshälsovård Uppsalahälsans numera Previa - tjänster används till arbetsmiljörelaterade insatser i förebyggande eller rehabiliterande syfte för hela arbetsplatser, till stöd för enskilda anställda samt till olika utbildningar. I tabell nedan framkommer hur professionerna utnyttjas inom företagshälsovården. I rehabiliteringsarbetet för anställda sker ett fungerande samarbete i team med representanter från företagshälsovården, arbetsgivaren, personalorganisationer och försäkringskassan m.fl. Utifrån behov som framkommer vid den årliga arbetsmiljörevisionen från arbetsplatserna i kommunen så utarbetas årligen projekt för insatser i samarbete med bl.a. företagshälsan. Chefer vid skola och förskola har i revisionen uppgett att den höga ljudnivån är ett riskmoment för anställda och som en konsekvens av detta utförde företagshälsan 29 hörseltester inom förskolan och under på börjades detsamma för skolpersonal. Previas tjänster utnyttjande efter målgrupp och profession i timmar Målgrupp År Beteendevetare Ergonom Psykolog Läkare Sjuksköterska Arbetsplats Anställd Läkartimmar för anställda har minskat vilket helt enkelt beror på att behovet varit mindre under det gångna året och att en större del av rehabiliteringsträffarna kunde ske i team enligt ovan utan läkare. Sjuksköterskans tid avser främst hörseltester. 3.3 Rehabiliteringsarbetet Cheferna har ansvar för rehabiliteringsarbetet inom sin verksamhet. Arbetet utövas vid behov i samarbete med t.ex. personalenheten försäkringskassan, företagshälsan med dess olika professioner av t.ex. läkare, beteendevetare, sjukgymnast samt representant från personalorganisation. På grund av de senast förändrade sjukförsäkringsreglerna krävs ett mycket aktivt rehabiliteringsarbete för anställda såsom särskilda insatser för att sjukskrivna anställda ska klara av samt återkomma till sitt arbete. Under året har tre personer varav en tillfälligt - kunnat erbjudas arbete på annan enhet inom kommunen då de inte klarat av att vara kvar på sin ordinarie arbetsplats eller i sitt ordinarie yrke. Flera anställda har därutöver fått nya och ibland anpassade sysslor på sin egen enhet. Hälsoutvecklaren har som tidigare engagerats för individuella hälsoinsatser gällande ett antal personer i rehabiliteringssituation. Det har under detta år handlat om stresshantering och fysisk aktivitet där personerna fått stöd samt individuella program. 5

7 Under året har projekt med satsning på att minska korttidsfrånvaron pågått på fyra arbetsplatser. Arbetet har i praktiken inneburit att rutinen för sjukanmälan tydligt strukturerats. Därutöver har respektive chef tillsammans med personalenheten träffat anställda med hög korttidsfrånvaro och erbjudit dem insatser från t.ex. företagshälsan eller hälsoutvecklaren med påföljande uppföljning. Sjukfrånvaron har sjunkit på dessa arbetsplatser. 3.4 Hälso- och rehabfond Av varje enhets budget går,5 % till en kommungemensam hälso- och rehabfond. Fonden administreras av personalenhet och fackförbund och dess medel delas ut två gånger per år till enheternas kostnader för hälsofrämjande insatser och rehabiliteringsinsatser. Under har fondens medel delats ut till enheter för extrakostnader i samband med anpassade arbetsuppgifter i förebyggande syfte och vid återgång i arbete efter sjukskrivning vidare till arbetsträning utöver verksamhet på egen eller annan arbetsplats under rehabilitering. Kostnader för förebyggande insatser såsom grupphandledning för att minska hot och våld på arbetsplatsen har också beviljats. 3.5 Sjukdomsorsaker Antalet sjukskrivna med problem i rörelseorganen som kraftigt minskat i alla åldersgrupper från år 28 visar under ett ökat antal i flera åldersgrupper. Det är främst besvär i rygg och axlar som förekommer och finns i alla yrkesgrupper d.v.s. nu även vid administrativ sysselsättning. Antalet sjuka i infektioner som ökat sedan år 28 står nu i stort sett på samma nivå som föregående år. Antalet sjukskrivna p.g.a. depression/stress och krisreaktion visar vardera endast en mindre ökning sedan föregående år. 4. Kommunövergripande hälsoinsatser/hälsoprojekt under Riktade hälsofrämjandeinsatser Hälsoutvecklaren i kommunen arbetar med riktade hälsofrämjande insatser på arbetsplatser med uttryckta behov och önskemål. Under arbetade hälsoutvecklaren med 6 olika arbetsplatser. Arbetsplatserna har olika behov och önskemål och därför ser också insatserna olika ut, det kan vara specifika stresshanteringskurser eller hälso- och aktivitetskurser med olika teman. Vissa arbetsplatser har velat ha en lite större insats på 5-1 tillfällen medan andra har haft några färre träffar. Alla insatser har utvärderats och har visat ett mycket positivt resultat. Många anställda och chefer upplever en stor effekt av att arbeta med dessa frågor tillsammans med kollegorna i den egna arbetsgruppen. Hälsoutvecklaren har också varit involverad i riktade hälsofrämjande insatser gentemot enskilda individer. Det kan vara personer som varit långtidssjuka eller personer där det finns en risk för långtidssjukskrivning. Insatserna ser olika ut beroende på individens behov och önskemål. Under är det fyra personer som hälsoutvecklaren jobbat tillsammans med. 6

8 Under våren genomfördes det också en hälsokurs som heter Det Goda Livet, den kursen riktar sig framförallt till långtidssjuka men även till andra med den typen av behov och önskemål. Hälsosamtal Hälsosamtal erbjuds till alla anställda, både individuella hälsosamtal och hälsosamtal i grupp. Hälsosamtal i grupp Från och med januari har vi erbjudit arbetsplatser/arbetslag hälsosamtal i grupp. Bakgrunden till detta är att vi har upptäckt att de individuella hälsosamtalen tyvärr inte når alla, samt att de hälsofrämjande insatserna som görs med hela arbetsplatser/enheter/arbetslag är de som ger bäst resultat. Hälsosamtal i grupp genomförs med den egna arbetsplatsen tillsammans med hälsoutvecklaren i kommunen. Man diskuterar hälsan på arbetsplatsen, samarbetet och arbetsmiljön, för att tillsammans bestämma hur vi vill ha det på arbetsplatsen, skapa en gemensam målbild. Under har förskolan, dagbarnvårdare och skolan erbjudits sådana samtal och 16 av 16 förskolor/dagbarnvårdare har nappat på det erbjudandet. 6 av 9 av våra skolor nappade på erbjudandet. Individuella hälsosamtal Erbjudandet om individuella hälsosamtal med frivilligt konditionstest finns kvar. Det är ett samtal kring livsstil och hälsa tillsammans med person utbildad inom området hälsa och friskvård. Man får också möjlighet att under det samtalet genomföra ett konditionstest på ergometercykel. De anställda som är intresserade av ett sådant samtal för själva kontakta hälsoutvecklaren för att boka en tid. Lunken En kommungemensam friluftsdag med tipspromenad, aktivitet och förtäring i naturen som gemomförs årligen både höst och vår. Höstlunken hade 363 deltagare och vårlunken hade 335 deltagare. På vårlunken firade vi också att kommunen fått sitt tredje hälsodiplom. Hälsovecka års hälsovecka, hade hela 326 deltagare på de aktiviteter som fanns på schemat. Det fanns 45 aktiviteter att välja mellan. Av dessa 4 aktiviteter var det fyra aktiviteter som blev inställda av olika anledningar. Varje år som vi haft hälsoveckan har vi ökat deltagarantalet vilket är jätteroligt, det är fler och fler som är aktiva i poängjakten och de olika tävlingarna som vi har. Förutom detta är det anställda som besöker Form, Friskis och Svettis samt Hälsohuset. Det var många verksamheter som beställde fruktkorgar, SAMREK fick hela 12 beställningar på frukt. 7

9 Nya aktiviteter för var badminton, föreläsning vettiga vuxna, streetjazz, judo, syjunta, testa livet som brandman, viryayoga, sticka och virka dig till bättre hälsa, mindfulness, det goda samarbetet, surdegsbakning och taktil massage. Hälsoveckan har överlag varit mycket välbesökt detta år och vi har endast behövt ställa in två aktiviteter på grund av för få deltagare. Men de aktiviteter som varit mest populära är streetjazz, linedance och mindfulness. Det var även andra aktiviteter som var mycket välbesökta så som, må bra kvällen, innebandy, stickning & virkning och tai chi. Motionera mera Detta är en löpande aktivitetsinsats där anställda lämnar in aktivitetskort på utförd fysisk aktivitet och har möjlighet att vinna små priser vid månatlig utlottning. Det delas dessutom ut ett årspris till den som lämnat in flest aktivitetskort under året. lämnades det in 52 aktivitetskort av 79 personer. Friskvårdssubvention genom Friskvårdskuponger till alla anställda Subvention för friskvård finns för anställda i Knivsta kommun i form av ersättning med 1 kronor per år som delas ut till alla anställda i form av Friskvårdskuponger. Skatteverkets regler gäller för vad subventionen kan användas till 4 % av pengarna har använts av våra anställda till att investera i sin hälsa., vilket är mycket bra. De anläggningar som vi i Knivsta kommun använt våra friskvårdskuponger till mest är: Hälsohuset, Form, Amyris, Friskis o Svettis (Knivsta, Uppsala, Stockholm) och Fyrishov. Pengarna kan på dessa anläggningar både användas till köp av träningskort, simning och massagebehandlingar. Hälso-och arbetsmiljöenkät I september genomfördes en hälso-och arbetsmiljöenkät för alla anställda i kommunen. Detta var fjärde gången som en liknande enkät genomfördes i Knivsta kommun. I jämförelse med kommuner av samma storlek som Knivsta kommun så ligger Knivsta mycket bra till i sitt resultat. I enkäten ställs frågor kring bl.a. ledarskap, trivsel, utveckling, inflytande, uppskattning och engagemang. I jämförelse med resultatet från samma enkät år 28 så har det goda resultatet bibehållits. Svaren från de anställda gällande trivsel, uppskattning och engagemang t.ex. ser mycket bra ut. Resultatet har presenterats på respektive arbetsplats och varje enhet arbetar nu vidare med målen som de har satt utifrån sitt resultat. 8

10 5. Arbetsskador och tillbud 5.1 Arbetsskador Verksamheter År Lyft Hot/Våld Olyckor Övrigt Totalt Vård o Omsorg Skola Förskola Kommunkontor Summa Lyftskador har successivt minskat vilket troligen kan tolkas som att olika insatser såsom utbildningar inom ergonomi och användning av hjälpmedel har gett effekt. År rapporterades ingen lyftskada. Antalet olyckor har ökat inom de tre stora verksamhetsområdena. Olyckorna är av så varierande art varför det inte går att dra någon slutsats av orsaken. Ett antal halkolyckor både inomhus och utomhus förekommer årligen men de har inte ökat. Vanliga orsaker till halka är t.ex. isfläckar utomhus och något som spillts på golvet inomhus. Hot/våld inom Vård och Omsorg avser slag från brukare i olika situationer och i skolan där lärare gått emellan vid bråk mellan elever. Olyckor inom Vård och Omsorg avser halka vid två tillfällen utomhus, nålstick samt ett djurbett hos brukare. Inom skolan avser olyckorna en klämskada samt fem halkolyckor varav tre utomhus. Inom förskolan har olyckorna främst skett i samband med måltidshantering. 5.2 Tillbud År Vård o Sociala Skola Förskola Totalt Omsorg enheten Tillbuden inom Vård och Omsorg avser vid två tillfällen hanterande av rullstol och övriga tillfällen hot och aggressivt agerande från boende/ brukare gentemot personal. Inom sociala enheten avser tillbuden hotfulla situationer. Tillbuden inom skolan avser tre halksituationer samt resterande i situationer med elever i affekt. 9

11 Tillbudet på kommunkontoret avser ett hotfullt samtal från medborgare. Vid förskolan är det halka samt högt skrik som genererat rapporter. Antalet tillbud inom Vård och Omsorg främst vid LSS-enheten fortsätter att minska vilket tolkas som att utbildning och ständig handledning och diskussion kring hur man förhåller sig och agerar i situationer med hotbild har effekt. 6. Personalresurser Chefer arbetsmiljöansvar Medarbetare var och en är ansvarig för arbetsmiljön och stämningen på arbetsplasten, vi är varandras arbetsmiljö- Samverkansgrupp Hälsostrategisk grupp Friskvårdsgrupp Personalchef Personalhandläggare Hälsoutvecklare Skyddsombud Fackliga representanter I Knivsta kommun finns det i dagsläget 5 friskvårdsombud som verkar som kommunikatörer gällande hälsa och hälsoarbetet samt är inspiratörer för hälsa och hälsoarbetet på den egna arbetsplatsen. 1

12 7. Anställda: fördelning, åldrar, yrkesgrupper och kön Fördelning av fast anställa och visstidsanställda Fast anst Visstid Antalet fast anställda har stabiliserats något och uppgick till 77 vid utgången av. De visstidsanställda har minskat något till ca 59 vid utgången av. Antal anställda inom förskola, undervisning och vård Förskola Lärare Vård Sammanlagt finns drygt 7% av våra fast anställda inom dessa tre verksamheter. (Till förskolan räknas samtliga barnskötare, förskollärare och dagbarnvårdare, i lärargruppen ingår även fritidspedagoger 11

13 Procentuell fördelning av anställda i olika åldersgrupper Det är procentuellt lika många i gruppen 3 39 år som i 4 49 år. En liten minskning av gruppen 29 från året innan kan också märkas. En viss utjämning av åldersgrupperna börjar dock märkas. Genomsnittsåldrar i olika yrkesgrupper Adjunkt Lärare 1-7 Bad- o idr hallsarb Barnskötare Vårdbiträde Undersköterska Ek biträde Förskollär Lokalvårdare Sjuksköt Socialsekr TOTALT Den totala genomsnittsåldern har inte förändrats så mycket och ligger på totalt 44,4 år. En viss föryngring har skett i gruppen lärare 1 7, socialsekreterare och ek biträden. I tre yrkesgrupper ligger genomsnittsåldern under 4 år, nämligen hos 1-7 lärare, bad- och idrottshallsarbetare och förskollärare. 12

14 Procentuell fördelning på kön 26-1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Kvinnor Män Det sker ingen nämnvärd ökning av andelen män bland kommunens anställda. Övertidstimmar/anställd Tim/anst Antalet övertidstimmar/anställd har ökat något under. 8. Sjukfrånvaro Riksdagen beslutade år 23 om en ändring i Lagen om kommunal redovisning (SFS 22:165) vilket innebär att förvaltningsberättelsen skall, under avsnittet Väsentliga personalförhållanden, innehålla upplysningar om de anställdas frånvaro p g a sjukdom under räkenskapsåret. Sjukfrånvaron skall redovisas enligt en framtagen modell vilket bl a innebär att den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Vi redovisade tidigare i antal sjukdagar per person. 13

15 Vi startar med att redovisa sjukstatistiken på det sätt som föreskrivs i Svenska kommunförbundets cirkulär, nr 23:37 och som följer av de nya reglerna om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron. Enligt kommunförbundets anvisningar skall denna statistik omfatta både fast anställda, tidsbegränsat anställda och vissa timanställda. Följande sju nyckeltal har ställts upp som gemensamma redovisningstal: Total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro minst 6 dagar Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män Sjukfrånvaro i åldersgruppen upp till 29 år Sjukfrånvaro i åldersgruppen 3 49 år Sjukfrånvaro i åldersgruppen från 5 år och uppåt Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i procent av arbetad tid Total sjukfrånv Långtid >6 d Sjukfr kvinnor Sjukfrv män Sjukfr < 29 år Sjukfr 3-49år Sjukfr > 5 år 26 7,88 62,24 8,73 3,33 4,4 8,82 8, ,6 62,2 8,5 2,8 5 8,5 7,8 28 6,57 46,1 7,6 3,77 4,51 6,53 7,4 29 5,49 4 5,99 2,6 4,33 5,29 6,25 5,6 31,3 6,2 2,3 4 5,8 6, Den totala sjukfrånvaron ligger på 5,6%, en liten ökning från 29. Långtidssjukfrånvaron har minskat medan sjukfrånvaron för kvinnor ökat något. Observera att långtidssjukfrånvaron ska utläsas att av den totala sjukfrånvaron på 5,6% utgör 31,3% långtidsfrånvaro. 14

16 Jämförelse sjukfrånvaron inom sju närliggande kommuner Salem Nykvarn Vaxholm Håbo Knivsta Gnesta Trosa Samtliga kommuner har sänkt sin sjukfrånvaro. Hel- och deltidssjukskrivningar Heltid Deltid Antalet deltidssjukskrivningar (mätning gjord på de längre sjukfallen) är fler än heltidssjukskrivningarna.. 15

17 Sjukdagar i procent per yrkesgrupp 29 och Lokalv Vaktm Ek bitr Elevass 4-9 lär 1-7 lär Persnl ass Dbv 29 Usk Vårdb Bsk Förskoll Sjuksköt Socsekr En minskning har skett i åtta av yrkesgrupperna, en ökning i fyra. Ingen yrkesgrupper ligger över 2% och samtliga utom en ligger under 1%. 16

18 Sjukdagar i procent på arbetsplatser med fler än 1 anställda 29 och Ängbyskolan Thunmanskolan Ängbygården Trygghetsbo Gruppboendet Hemtjänst Måltidsverksamh Personlig ass Gredelby skola Alsike skola 2 Alsike skola 1 Segerstaskolan Långhundra skola Lagga skola Gredelby fsk Tallbackens fsk V Ängby fsk Citronens fsk Individ- o fam En minskning av sjukfrånvaron har skett på 17 arbetsplatser, en ökning på 3. Ingen arbetsplats ligger över 1% år

19 Sjukdagar per person i olika åldersgrupper Totalt Antalet sjukdagar/person har ökat mest i åldersgruppen 6 år och uppåt. Frånvarotillfällen uppdelat på periodens längd dag 2-14 d d d 6-9 d 91 - d Antal sjuktillfällen totalt är högst i perioden 2 14 dagar, där det ligger konstant från 29. En liten miskning har även skett i endagsfrånvaro. Sjukdomsorsakerna i kategorin 2-14 dgr är ofta förkylningar, operativa ingrepp samt graviditetsbesvär. 18

20 Sjukdagar/anställd i olika åldersgrupper Totalt Antalet sjukdagar/anställd har ökat betydligt i gruppen över 6 år. 25 Sjukdomsorsaker 2 Antal Fysiska orsaker Psykiska orsaker Orsaker Antal sjukskrivningar uppdelat på fysiska och psykiska orsaker. 19

21 SJUKLÖNEKOSTNADER FÖR DEN TOTALA SJUKFRÅNVARON t kr tkr tkr tkr 5 94 tkr Produktionsbortfall, kvalitetssänkning, vikariekostnad, administrativa kostnader, PO mm är inte medräknade. 9. Pensionsavgångar Antal pensionsavgångar åren Antal SUMM A Antal Med dagens bemanning (och med 65 år som beräknad pensionsålder) kommer pensionsavgångarna att uppgå till 216 st fram till år 22. Med tanke på att vi nu har en rörlig pensionsålder mellan 61 och 67 år, kan det bli vissa förskjutningar mellan åren. 2

22 Pensionsavgångar i olika befattningar Lär Bs k Vår d Kö Dbv Frp Fsk k Stä d Re ktor Ch ef Ad m Övr

23 22