Verksamhetsberättelse 2015

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Individ- och familjeomsorg SÄN/2016:12

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Ansvarsområde Uppföljning av målen Kund - nöjd väsbybo Samhälle och miljö - hållbart Väsby Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Ekonomi god ekonomisk hushållning Avstämning av nämndspecifika uppdrag SVV SÄN Omvärldsanalys och framåtblick Med utblick mot Bilagor Bilaga 1: Kvalitetsberättelse IFO Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 2(28)

3 1 Sammanfattning Under året har fokus varit att arbeta med att förbättra samverkan såväl internt inom Individ- och familjeomsorgen som med externa samverkanspartners som till exempel Arbetsförmedlingen. Individ- och familjeomsorgen kommer införa mer nätverksbaserade arbetsmetoder. Under hösten har utbildningsinsatser för all personal att genomförts. en från brukardialoger visar på nöjdhet hos brukarna kring bemötande och det stöd man får. Hög arbetsbelastning påverkar utredningstiderna negativt. Verksamhetens kvalitetsarbete och personalförsörjnings behöver fortsätta att utvecklas. Verksamhetens störta utmaning har varit och kommer även under 2016 vara svårigheterna med att rekrytera och behålla erfarna socialsekreterare. Svårigheterna delas med alla kommuner och bristen på kompetens utgör risker för såväl kvalitet som ekonomi. Mottagande av ensamkommande barn har varit stort. Under har kommunen tagit emot 130 ensamkommande barn varav 112 har kommit sedan juli månad. Mottagande av flyktingar och integrationsarbetet kommer vara en stor utmaning de kommande åren. Insatser till våldsutsatta som skyddat boende har ökat. En anledning är att det blir allt mer känt att kommunen kan och är skyldig att ge bistånd till våldsutsatta. Våld är också en vanlig orsak till kontakter med socialtjänsten inom barn- och ungdomsvården. Individ- och familjeomsorgens resultat är 5,1 mkr. Största budgetavvikelserna består i orörd buffert 2,5 mkr och lägre kostnader för ekonomiskt bistånd 5,6 mkr. Kostnaderna för skyddat boende överstiger budget med -2,5 mkr och kostnaderna för insatser till barn och unga med - 2,9 mkr. 2 Ansvarsområde Ordförande: Kontorschef: Ann-Christin Martens Barbro Johansson Social-och äldrenämnden ansvarar för individ-och familjeomsorgen som innehåller Förebyggande insatser Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga i vissa fall, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen om unga lagöverträdare Biståndsbedömda insatser i form av stöd och behandling i öppenvård eller dygnsvård Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder Övriga lagstyrda insatser inom området Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 3(28)

4 3 Uppföljning av målen 3.1 Kund - nöjd väsbybo Kunden i fokus Individ- och familjeomsorgens verksamhet ska kännetecknas av god tillgänglighet, bra bemötande och delaktighet.(sän) Målet är delvis uppfyllt Brukarenkät för myndighetsenheterna genomfördes under maj månad. et bland de som besvarat enkäten är bra. Antalet svar är dock något lägre än förra året och bortfallet i enkäten var 50 procent. Verksamheten kommer under 2016 genomföra den gemensamma enkät som SKL har tagit fram för Individ- och familjeomsorg. Denna testades i trettio kommuner under Inom Individ- och familjeomsorgen har det genomförts brukardialoger i flera olika former. en från enkäter visar i allmänhet på goda upplevelser av tillgänglighet och bemötande. en för utredningstiden för försörjningsstöd, 25 dagar, är sämre än uppsatt mål. Utredningstiderna har dock förbättrats under året och var första halvåret 27 dagar och andra halvåret 22 dagar. et under årets första del belastas till en del av missade registreringar i verksamhetssystemet. Omfattningen av dessa har minskat varför resultatet för årets avslutning bedöms som tillförlitligare. För barn och ungdomsutredningarna har de uppmätta utredningstiderna blivit längre under året. Den stora belastningen med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och svårigheten att rekrytera till vakanser innebär att utredningar inte hinner färdigställas inom de fyra månader som är stipulerade i Socialtjänstlagen. För att komma i fatt med utredningarna planeras extrainsatser för att skriva utredningar under februari Sammantaget är bedömningen att målet delvis är uppfyllt. Nyckeltal Andel i % som upplever gott bemötande inom de myndighetsutövande verksamheterna Utredningstid i dagar ekonomiskt bistånd ** 2014 Mål Länssnitt Medel riket Utredningstid inom barn -och ungdomsvården medelvärde** Antal genomförda brukardialoger i syfte att utveckla individ-och familjeomsorgens verksamhetsområden. *** 6 11 ** Läns och riks resultaten avser första halvåret och för barn och unga exklusive ärenden som avser ensamkommande barn. I resultaten för Upplands Väsby kan inte ensamkommande barn exkluderas. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 4(28)

5 Handlingsplan Tillgänglighet, bemötande och delaktighet inom Individ- och familjeomsorgen Under året ska en övergripande enkätundersökning genomföras kring bemötandet inom de myndighetsutövande delarna. Brukarinflytande : Samtliga enheter inom Individ- och familjeomsorgen ska under genomföra brukardialoger kring verksamhetsfrågor. Tillgänglighet: All personal inom Individ- och familjeomsorgen ska arbeta för god tillgänglighet. Tillgängligheten i telefon och epost följs upp genom egenkontroll enligt kvalitetsledningssystemet och den kommungemensamma uppföljningen i kommunernas kvalitet i korthet (KKiK). Bemötande: I medarbetardialoger ska samtal återkommande föras kring gott bemötande. Enkätresultat och mottagna synpunkter och klagomål ska ligga till grund för analys och åtgärder för förbättringar. En rad olika former av inhämtning av brukarnas åsikter har genomförts under året inom ifo:s olika verksamheter. Det kan till exempel vara i form av fokusgrupper, referensgrupper eller enkäter. Svårast att utveckla brukarinflytandet är det inom myndighetsdelarna. Inom utredning barn och unga har omvärldsbevakning lett till att det nu kommer att testas en modell, "Västernorrlandsmodellen", under 2016 för brukardialog med barn inom socialtjänsten. De brukarenkäter som genomförts i verksamheten kring brukarnas nöjdhet med bemötande visar genomgående på bra resultat. En brukarenkät gemensam inom länet för ungdomsmottagningar visar att ungdomsmottagningen i Upplands Väsby är i toppen i länet och att 98 procent av brukarna upplever att de blivit respektfullt bemötta. Återkoppling från enkäter tas till vara och påverkar planeringen i verksamheten när det är möjligt. Ett exempel är flytt av personalens mötestider på 96:an för att möta brukarnas behov av tillgänglighet som framkommit vid brukarundersökningen. Utredningsenheten barn och ungdom har regelbundet möten med Väsby Direkt för att säkerställa tillgängligheten. En särskild tillgänglighetspolicy är också framtagen. Handläggarna har telefontider och på övrig tid finns jourtelefon. Under inledningen av året har översyn av delar av informationen på hemsidan inletts. Informationen kring boendefrågor, ekonomiskt bistånd och familjefrid har setts över. Informationen på hemsidan behöver utvecklas ytterligare och frågan finns med som en aktivitet inom Social- och omsorgskontoret under Individ- och familjeomsorgens verksamhet ska ha god kvalitet. Myndighetsutövning ska vara rättssäker (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Individ- och familjeomsorgen har under året arbetat vidare med att bygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete. Mycket är klart men ännu är inte alla processer, rutiner och egenkontrollplaner på plats i kvalitetsledningssystemet för alla verksamheter. Orsaken till detta är framförallt arbetsbelastning och vakanser inom barn och ungdom och ekonomiskt bistånd som har gjort att utvecklingsarbetet har fått nedprioriteras. En förutsättning för ett gott kvalitetsarbete är ett stöd från verksamhetssystemen. Ett ändamålsenligt system ska ge kontroll över ärendeflöden, beslut och insatser. Införandet av Pulsen Combine har inneburit förlust av kontroll inom ett flertal områden. Det saknas ännu rapporter för att ta fram uppgifter och statistik från systemet. De förbättringsbehov som har identifierats gäller såväl kunskap hos användare om hur uppgifter ska registreras som utveckling av rapporter från systemet. En sammanvägd bedömning är att målet endast delvis är uppfyllt. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 5(28)

6 Struktur för kvalitetsarbetet inom socialtjänst Individ- och familjeomsorgens kvalitetsarbete utgår ifrån kraven på kvalitet enligt socialtjänstlagens krav på kvalitet enligt 3 kap 3. De indikatorer som används för att bedöma kvaliteten är; självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet samt att verksamheten ska vara kunskapsbaserad. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter i SOSF 2011:9 ska socialtjänsten ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska vara ett stöd för verksamheterna att planera, leda, kontrollera och följa upp sin verksamhet. Ledningssystemet är tillgängligt för alla medarbetare via insidan. Ledningssystemet ska innehålla de rutiner och arbetsprocesser som alla inom verksamheten arbetar efter. För att kontinuerligt kunna arbeta med att förbättra verksamheten krävs att information om avvikelser och synpunkter tas till vara. De delar ledningssystemet som ska fånga upp sådant som behöver förbättras är riskbedömningar, egenkontroller, klagomål och synpunkter samt uppgifter som framkommer i samband med rapporteringsskyldighet. Nyckeltal 2014 Mål Genomförda kvalitetsrevisioner Andel enheter som har haft genomgång av Lex Sarah och klagomålshantering * * Nyckeltalet att genomföra uppdatering av lex sarah är nytt för. Jämförelsetal för län och riket saknas Länssnitt Medel riket Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 6(28)

7 Handlingsplan Kvalitetssäkring Alla enheter ska ha strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att processer och rutiner ska underhållas, riskbedömningar ska genomföras löpande och en systematisk egenkontroll ska finnas för att undersöka att processerna är säkra och fungerar. Varje enhetschef har ansvar för att aktuell relevant lagstiftning finns tillgänglig och är känd av alla medarbetare på enheten. Alla medarbetare ska känna till rutiner och sitt ansvar för Lex Sarah-rapportering och klagomålshantering. En analys av överklagade beslut inom ekonomiskt bistånd som ändras av domstol ska genomföras årligen och redovisas i kvalitetsberättelsen. Minst en kvalitetsrevision ska genomföras inom ifo under.(kvalitets-och utvecklingsledarens uppdrag). En kvalitetsberättelse enligt SOSFS 2011:9 ska upprättas. (Kvalitets-och utvecklingsledarens uppdrag). Inom utredningsenheten barn och ungdom utökas mottagningsfunktionen och handläggningen av barn, ungdomar och ensamkommande flyktingbarn med fler socialsekreterare. Assistentstöd köps av Stöd och process för att klara de administrativa behoven inom framför allt utredningsenheten barn och ungdom. Under året har det arbetats vidare att etablera strukturerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Ännu är inte alla processer, rutiner och egenkontrollplaner på plats i kvalitetsledningssystemet vilket innebär att det fortfarande är ett utvecklingsområde inför Under året har respektive enhet igenom sina viktigaste processer i förhållande till funktionaliteten i verksamhetssystemet pulsen Combine med syfte att hitta områden där arbetssätt och processer kan utvecklas så att det fungerar bättre att arbeta med systemet. En lista med 26 punkter där förändringar kan göras för att förbättra arbetet blev resultatet av genomgången som behöver hanteras. Riskbedömningar har gjorts till exempel i samband med planering av personals ledigheter. Detta har bland annat lett till utökade öppettider för socialjouren. Inför sommaren och jul gjordes en riskanalys för bemanning och tillgänglighet. Respektive enhet har genomfört uppdatering av medarbetarnas kännedom om ansvar för rapportering enligt Lex Sarah och klagomålshantering. Utredningsenheten för barn och ungdom har numera ett administrativt stöd och mottagningen av ensamkommande flyktingbarn har förstärkts på grund av det ökade antalet flyktingbarn kommunen har ansvar för och det förväntade fortsatta inflödet. Verksamheten har som kvalitetsrevision genomfört en belysning av hur mottagandet av nyanställda medarbetare fungerar. Under året har 28 skriftliga klagomål inkommit där merparten handlar om bristande återkoppling till enskild i samband med beslut om ekonomiskt bistånd. Klagomålshanteringen kommer framöver hanteras i "ArtVise" som är ett digitalt verktyg som gör det möjligt att följa återkoppling i ärenden. Verksamheten har under året utrett två lex Sarah-ärenden. Inget av ärendena har bedömts varit tillräckligt allvarliga för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamheten har tagit emot 10 krav på yttrande när enskild har anmält sin fråga till IVO. I samtliga fall bedömer IVO att handläggning, insats och beslut är korrekt hanterat från aktuell enhet. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 7(28)

8 3.1.2 Kunskap och lärande Individ- och familjeomsorgen ska bidra till barns och ungdomars skolutveckling. (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Individ- och familjeomsorgen har en rad stödverksamheter som bidrar till barn och ungdomars möjligheter inom skolan. Bedömningen är att dessa verksamheter utvecklas och fungerar väl. Inför tertial 2 rapporten gjordes en stickprovsundersökning på genomförandeplaner. Stickprovskontrollen visar på att det i de genomförandeplaner som finns upprättade finns planering kring skolgång. Genomförd internkontroll visar dock på vissa brister när det gäller förekomsten av dokumenterade genomförandeplaner. Planen var att inför bokslut göra en fullständig genomgång av placerade barns genomförandeplaner genomföras. Se internkontroll avsnitt På grund av den stora arbetsbelastningen inom barn och unga under hösten i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har dock inte genomgången hunnits med. Ny plan är att genomgången ska vara klar under februari Sammantaget bedöms målet som delvis uppfyllt med hänsyn till bristen av genomförandeplaner. Nyckeltal 2014 Mål Länssnitt Medel riket Andel genomförandeplaner i % för barn i samhällsvård där behovsområde utbildning är dokumenterad Antal barn i fokus hos Familj- och skolservice ska vara minst 425* Minst 90 procent av nyanlända barn som tas emot i mottagningsfunktionen på Väsby skolan ska erbjudas råd och stöd av kurator. * Handlingsplan Barns skolutveckling Alla verksamheter ska beakta barns och ungdomars skolutveckling. Kunskapsresultaten för barn i samhällsvård ska fokuseras och förbättras. Individ- och familjeomsorgen deltar med kompetens i skolutvecklingsprojektet och följer utvecklingen. En särskild satsning riktas till nyanlända barn och deras föräldrar i form av förstärkning av en kuratorstjänst med placering på Väsbyskolans mottagningsenhet. Föräldrastödet till nyanlända föräldrar förstärks med en deltidstjänst. Båda resurserna har fokus på barnens skolutveckling. Stödet till skolor kring barn i behov av särskilt stöd, inklusive så kallade "hemmasittare" vidareutvecklas under. Uppdraget behöver förtydligas i nära samarbete med skolutvecklingsprojektet och lokala BUS-gruppen. (Samverkan mellan kommun och landsting kring barn i behov av särskilt stöd.) Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 8(28)

9 Handlingsplan För placerade barn har ansvarig socialsekreterare eller familjehemssekreterare regelbundna uppföljningsmöten som bland annat fokuserar på skolsituationen. Utbildningsbehov ska dokumenteras i genomförandeplaner. Skolgång planeras parallellt med planering av placering. Inför initierade Individ- och familjeomsorgen ett ökat stöd i mottagningsfunktionen på Väsbyskolan genom att en kurator finansierad av medel för integrationsinsatser placerades där. Målet var att samtliga nyanlända elever skulle erbjudas stöd och råd av kurator. Insatsen har fallit väl ut och alla barn har erbjudits detta. Inför 2016 kommer utbildningsnämnden att ta över ansvaret för kuratorsinsatsen i samband med att de statliga medlen för integrationsinsatser fördelas om. Samordnaren på Familj och skolservice har deltagit i projektet ett lärande Väsby samt skrivit ett förslag om hur skolorna kan arbeta med ströfrånvaro, frånvaro och hemmasittare. Förslaget har lämnats till utbildningskontoret Social hållbarhet, trygghet och hälsa Individ- och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande, erbjuda tidiga insatser och vård på hemmaplan så långt det är möjligt (SÄN) Målet är uppfyllt Individ- och familjeomsorgen har en rad verksamheter som arbetar med förebyggande insatser som fungerar bra. Målet är att insatser ska sättas in tidigt och i förebyggande syfte när så är möjligt. Den egna öppenvården inom både barn och ungdom och beroende är väl fungerande och uppskattad av klienterna. Bedömningen är att målet uppfylls. Andel beslut om öppenvård är 61% inom barn och ungdomsvården. Måttet mäter de insatser som beviljats efter utredning enligt 11 kap 1 Socialtjänstlagen. Mycket av de förebyggande och tidiga insatser som erbjuds i kommunen är inte biståndsbedömda utan familjer hänvisas till verksamheterna utan att först vara föremål för utredning. Detta leder till att de barn som blir aktuella för socialtjänstens myndighetsutövning är de barn och familjer som har mer komplex problematik. Detta kan vara en förklaring till att målet att 70 % av de biståndsbedömda insatserna ska vara i öppenvård varit svårt uppnå. Måttet har funnits i verksamhetsuppföljningen sedan 2010 då resultatet var 53 procent. Sedan dess har det högsta resultatet varit 65 procent. Nyckeltal 2014 Mål Länssnitt Medel riket Andel beslut i % om öppenvårdsinsatser (vuxen)* Andel beslut i % om öppenvård för barn och ungdom* Handlingsplan Förebyggande insatser och öppenvård Barn, ungdomar, föräldrar och enskilda vuxna ska få råd och stöd för att förebygga ohälsa och social problematik. Vid behov sker stödet i samverkan med andra berörda aktörer. Individ- och familjeomsorgen ska bedriva öppenvårdsinsatser och behandling som fyller invånarnas behov av stöd och hjälp. Så långt det är möjligt ska vård på hemmaplan prioriteras. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 9(28)

10 Handlingsplan Individ- och familjeomsorgen ska samverka i trygghetsskapande aktiviteter för kommunmedborgarna genom fältarbete, Ung&Trygg och Tryggt boende. Uppföljning av kommunens ANDT-strategi genomförs under året. (Alkohol, narkotika, doping och tobaks-strategi). Samverkan med ideella organisationer och civilsamhället ska vidareutvecklas. Metoden "Social insatsgrupp" (SIG) ska utvecklas tillsammans med polisen under. (Ett lokalt arbete för att motverka en kriminell livsstil bland unga). Inom individ-och familjeomsorgen erbjuds service utan biståndsbeslut både för familjer och enskilda vuxna samt anhöriga. Stödsamtal erbjuds på ungdomsmottagningen, familjecentralen, familj- och skolservice och familjerådgivningen. Inom öppenvården erbjuds 3-5 så kallade generella samtal. Genom att erbjuda service utan behovsprövning förväntas fler söka hjälp i ett tidigt skede. Workcenter har verksamhet för att förebygga behov av ekonomiskt bistånd t.ex. budget och skuldrådgivning, cvgenomgångar och "hur hitta jobben"-aktiviteter för olika grupper som tillexempel elever i gymnasieskolan. Öppenvård i egen regi finns inom barn-och ungdomsvården och beroendevården och ska vara högkvalitativ och flexibel för att kunna matcha behoven. I vissa fall köps extern öppenvård inom ramavtal. Uppdraget till verksamheten är att tillgodose behoven så långt det är möjligt med vård på hemmaplan. Komplexiteten och vårdtyngden i de ärenden som blir aktuella för utredning och insatser inom utredningsenheten barn och ungdom innebär att slutenvård fortsatt utgör en relativt stor del av de beslut som fattas. Under året har utredningsenheten barn och unga arbetat med att utveckla skyddsarbetet i ärenden då barn berättar att de utsatts för våld. Utvecklingsarbetet sker tillsammans med extern utförare av behandlingsinsatsen. Målsättningen är att familjen ska få hjälp och stöd på hemmaplan och att barnet inte ska behöva placeras utanför det egna hemmet. Under har arbetssättet tillämpats i 17 familjer med bra erfarenheter. En omedelbar intervenering i det krisläge som uppstår när våld uppdagas innebär bättre förutsättningar för att arbeta upp en bra relation mellan klient och behandlare. I det fortsatta arbetet ska bland annat undersökas hur Väsby behandlingsteam kan kopplas in i detta arbetssätt. I en stor del av barn och ungdomsärendena är våld en aktuell fråga. Revideringen av ANDT-strategin är framflyttad till våren 2016 eftersom nya nationella riktlinjer kommer i slutet av året. Ideella organisationer och civilsamhället är inbjudna att delta i arbetet. Modellen sociala insatsgrupp är implementerad i ordinarie verksamhet. En samverkansstruktur är skapad tillsammans med polisen för att stödja det gemensamma arbetet. Dessvärre är tjänsten som SIG-samordnare vakant sedan hösten. Individ- och familjeomsorgen har en kurator från Förebyggande och behandling som arbetar tillsammans med mottagningsfunktionen för att nå föräldrar till de nyanlända barnen för att informera vilket stöd man kan få som föräldrar. Detta har resulterat i att en grupp med nyanlända föräldrar genomgått en ABC-utbildning (utbildning i föräldraskap) Individ- och familjeomsorgen ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och ha en trygg boendesituation. I allt arbete ska barn och ungdomars situation särskilt uppmärksammas. (SÄN) Målet är uppfyllt Individ- och familjeomsorgens arbete med att tillgodose människors grundläggande behov av självständigt liv och tryggt boende fungerar väl. Inom ekonomiskt bistånd och vägval vuxen nås de som är beroende av långvarigt försörjningsstöd och de som står långt från arbetsmarknaden. Antalet hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd minskar. Samarbetet med arbetsförmedling och bostadsbolagen fungerar bra. Stödet till personer i försökslägenheter har inneburit att fler kunnat gå vidare till eget boende. Sammantagen bedömning är att målet är uppfyllt. Utbetalningarna av försörjningsstöd har minskat med 6,2 mkr jämfört med 2014 till 20 mkr. Samtidigt har utbetalningarna av försörjningsstöd till nyanlända flyktingar ökat från 0,5 mkr under 2014 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 10(28)

11 till 1,8 mkr under. Kostnaderna för försörjningsstöd till nyanlända flyktingar har helt och hållet täckts med ersättningar från migrationsverket. Antalet hushåll som någon gång har fått försörjningsstöd under året har minskat från 607 stycken 2014 till 548 stycken. Av de 548 hushållen är 53 stycken kategoriserade som nyanlända flyktingar. Antalet hushåll med behov av stöd minst 10 av 12 månader har minskat från 127 hushåll under 2014 till 100 hushåll under. Flera orsaker ligger bakom minskningen av antal hushåll. Framförallt är arbetsmarknaden stark i regionen vilket innebär att fler personer kan går från försörjningsstöd till egen försörjning. Antalet personer som beviljas ersättning från försäkringskassan och därmed ej längre behöver försörjningsstöd har också ökat. Inom beroendevården nås inte riktigt nivåerna på andelen som satts upp som målnivåer på nyckeltalen. Något som kan ha samband med att en större andel av besluten resulterar i öppenvård jämfört med tidigare år. Nyckeltal Andel ungdomar i åldern år i % som ej återaktualiseras ett år efter avslutad insats.* Andel personer i % som ej återaktualiseras ett år efter avslutad beroendevård. Andel personer i % som fullföljer öppenvårdsprogrammen Fenix och KBT ** Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (10 av 12 månader) ** Andelen personer i % i försökslägenheter som får eget hållbart boende i förhållande till det totala antalet försökslägenheter. ** 2014 Mål Länssnitt Medel riket * Uppgifter kan inte lämnas. Mätningen ska avse insatser avslutade 1:a halvåret 2014 och under den perioden byttes verksamhetssystemet vilket inte möjliggör uttag av avslutade insatser för perioden. ** Specifika mått för Upplands Väsby, jämförelsetal saknas. Handlingsplan Stärka individers självständighet Individ- och familjeomsorgen ska i sitt arbete med att stötta individer att stärka sin förmåga till ett självständigt liv ha utgångspunkt i att ta tillvara individens egna resurser och att stärka dennes egna nätverk. Råd och stöd ska erbjudas tidigt. Särskilda insatser ges till särskilt utsatta grupper gällande sysselsättning, försörjning och boende. Samarbetet med bostadsbolagen vidareutvecklas avseende bostadssociala frågor, trygghetsåtgärder och försökslägenheter. Tydligare verksamhetsmått för vräkningsförebyggande arbetet arbetas fram för att kunna följa upp effekterna av insatserna. Ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande och stöd in i vuxenlivet. Den övergripande handlingsplanen angående våld i nära relationer reviderades och antogs i social- och äldrenämnden i mars. Ett nytt delmål lades till vid revideringen, att arbeta våldspreventivt. Under våren fick Upplands Väsby kommun möjligheten att ingå i referensgruppen för det treåriga våldspreventiva projektet En kommun fri våld. Målet med projektet är att utveckla en modell för systematiskt och samordnat våldspreventivt arbete med barn och Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 11(28)

12 Handlingsplan unga i en kommunal kontext. Kommunen kommer att få kostnadsfri utbildning i utbildningsprogrammet MVP, Mentors in violence prevention som syftar till att förebygga pojkars och mäns våld. Målet är att minst en skola i kommunen ska gå utbildning i Mentors in violence programmet eller påbörja annat våldspreventivt arbete under Under har ingen skola haft möjlighet att medverka i projektet. I april år fattade SÄN beslut om att prova att införa insatsen Bostad Först. Verksamheten startades under hösten. Införandet kommer att utvärderas under första kvartalet år Under har 20 boende i försökslägenhet kommit vidare till annat eget ordnat boende. Det motsvarar ungefär 19 procent av beståndet av försökslägenheter under året. Målet på att minst 12 procent av de boende ska komma till annat boende under året har därmed nåtts. Två utvecklingsområden finns avseende försöksboendena. Det är rutiner för boendestödet så att sanitära olägenheter undviks samt samordning av boendestödet för bästa kvalitet och effektivitet. Ett arbete med att bredda deltagandet och dialogen i möten med bostadsbolagen har inletts i slutet av året. I det vräkningsförebyggande arbetet används de beprövade metoder som utarbetats i arbetet med Väsbyhem även i kontakter med andra hyresvärdar. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat kraftigt under hösten och ytterligare två socialsekreterare för att klara av mottagandet och uppföljningen har rekryterats. Totalt har Upplands Väsby tagit emot 172 ensamkommande barn sedan oktober 2010 varav 130 under. 157 av barnen finns kvar som kommunens ansvar vid årsskiftet. De flesta som mottogs under kom under hösten vilket har inneburit en hög arbetsbelastning. Prioriteringen har varit att hitta boendelösningar och arbetet med att följa upp och utreda de mer långsiktiga behoven för varje enskilt barn har fått har fått skjutas på framtiden. En stor del av arbetet består av att hitta boendeformer för de mottagna barnen. Under året har ett nytt avtal skrivits med Vårljus om 15 abonnerade platser. De första ungdomarna som togs emot börjar fylla 21 år och ska flytta ut i eget boende. Hittills har de som varit aktuella för flytt hittat egna lösningar. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby Näringsliv och arbete Individ- och familjeomsorgen ska stärka enskilda individers förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Även om resultaten i de valda nyckeltalen för andel i egen försörjning efter insats ej uppfyller målen är ändå bedömningen att de arbetsmarknadsinsatser som kommunen driver är av god kvalitet och leder till att stärka individernas förutsättningar. WorkCenter arbetar med personer som aktualiseras från ekonomiskt bistånd. I takt med att antalet personer som är beroende av ekonomiskt bistånd minskar är det fler personer med socialmedicinska och/eller rehabiliteringsskäl som försörjningshinder som aktualiseras till WorkCenter. De personerna står ofta långt från arbetsmarknaden och är del- eller heltidssjukskrivna. De är ofta i behov av långvarig coachning, arbetsförberedande insatser, praktik eller sysselsättning. För denna målgrupp är självförsörjning ett mål på längre sikt. WorkCenters uppdrag blir ofta att via grupprogrammet och sysselsättningspraktik initiera samverkan med AF och där påbörja arbetsförmågebedömning som kan leda till sjukersättning eller anställning med anställningsstöd. Detta kan för denna målgrupp öka möjligheten till självförsörjning. Målnivåerna i nyckeltalen är anpassade till den målgrupp som Vägval Vuxen har hanterat de senaste åren vilket tidigare har det varit personer som stått betydligt närmare arbetsmarknaden än de personer som numera aktualiseras från ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 12(28)

13 Arbetslösheten i Upplands Väsby har minskat mellan december 2014 och december från 6,1 procent av arbetskraften till 5,9 procent. Räknat i antal arbetslösa är det dock ungefär lika många, i december jämfört med i december Störst är minskningen för gruppen som minskat från 9,7 procent till 7,8 procent. 185 personer mellan 16 och 24 är var arbetslösa i december jämfört med 230 december Arbetslösheten bland utrikes födda är 11,6 procent och inrikes födda 3,6 procent. Nyckeltal 2014 Mål Länssnitt Medel riket Andel personer i % år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Andel personer i % över 25 år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Jämförelsetal för län och riket saknas. Handlingsplan Förutsättningar för arbetsmarknaden Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras hos WorkCenter för att öka förutsättningarna för individer med försörjningsstöd att komma in på arbetsmarknaden. Vägval vuxen ska vidareutveckla arbetsmarknadsinsatser i samarbete med styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor och i samverkan med andra enheter inom kommunen samt arbetsförmedlingen. Projektet kommunala visstidsanställningar avslutas under året och utvärderas. Förslag på eventuell fortsättning behandlas i förutsättningar för flerårsplan Projektet Vägval ungdom 2.0 ska genomföras tillsammans med arbetsförmedlingen och utvärderas under år. Projektet vänder sig till målgruppen år som varken studerar eller arbetar. En projektledare/ungdomscoach på WorkCenter leder projektet under år. Eventuell implementering av arbetssättet i ordinarie verksamhet och finansiering år 2016 behandlas i förutsättningar för flerårsplan WorkCenter har en rad verksamheter som verkar för att öka förutsättningarna för personer att komma in på arbetsmarknaden. Var 4:e vecka startar ett jobbintroprogram med deltagare som aktualiserats från Ekonomiskt bistånd eller Introduktion nyanlända. WorkCenter samordnar också kommunens feriejobb. Under var det 405 ungdomar som ansökte om feriejobb. 168 fick en plats under 3 veckor. 55 platser var i ideella föreningar, 27 i privata företag och 97 inom den kommunala verksamheten. Individ- och familjeomsorgen har aktivt deltagit i arbetet med att se över hanteringen av arbetsmarknadsfrågorna i kommunen i styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor. KVA-projektet avslutades under våren. I projektet har 14 långtidsarbetslösa med långvarigt behov av försörjningsstöd fått en kommunal anställning för att kunna få färsk arbetslivserfarenhet och bli mer anställningsbar. En slutrapport har redovisats för kommunstyrelsen före sommaren. et efter avslutad anställning har varit lyckat. I april har sex personer heltidsjobb, två har deltidsarbete och sex personer är arbetssökande med ersättning från A-kassan. Ingen av projektets deltagare har återkommit som mottagare av försörjningsstöd efter projektets avslutande. Projektet Vägval ungdom vänder sig till ungdomar år som varken studerar eller arbetar. Målet är att utveckla struktur och insatser som är effektiva för ungas etablering i studier eller på arbetsmarknaden. Under har projektet arbetat med 101 ungdomar varav 60 är aktuella inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (16-20 år som ej fullföljt gymnasiet). Inom ramen för projektet har 74 ungdomar deltagit i aktivitet med syfte att etablera sig på arbetsmarknaden. 55 ungdomar har avslutats i projektet. Av dessa har 33 jobb eller utbildning, 11 har valt att avstå vidare kontakt, 6 har flyttat från kommunen och 5 av annan orsak som t.ex. föräldraledig eller hanterad av annan myndighet. Regeringens initiativ till nya arbetsmarknadsinsatser följs noga. En överenskommelse med arbetsförmedlingen avseende insatser för ungdomsarbetslösheten har tecknats under. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 13(28)

14 3.2.2 Miljö och klimat Det systematiska miljöarbetet ska följas upp och utvecklas inom alla resultatenheter. Målet är delvis uppfyllt Alla enheter har under året arbetat med att ta fram miljöförbättringsförslag i sin egen enhet. Fyra av fem enheter har redovisat minst två förslag som genomförts. Målet är därmed delvis uppfyllt. Nyckeltal 2014 Mål Länssnitt Medel riket Antal enheter som tagit fram och genomfört två miljöförbättringsförslag.* 5 4 Nyckeltalet nytt för. Jämförelsetal för län och riket saknas. Handlingsplan Miljöarbete Alla enheter ska ha ett miljöombud. Individ- och familjeomsorgens miljöplan ska följas. Enheterna har arbetat efter individ- och familjeomsorgens miljöplan med ett utsett miljöombud och med miljöfrågan regelbundet på arbetsplatsträffar. De miljöförbättringsförslag som hittills tagits fram på de olika enheterna handlar till exempel om att alltid överväga möjligheten att åka med kollektivtrafik och underlätta införskaffandet av SL-biljetter. Andra förslag handlar om att skaffa lösningar för att se till att belysning och datorer blir avstängda när man lämnar arbetsplatsen samt att minska matavfall och förbättra källsorteringen. 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Stolta medarbetare Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom Väsby Välfärd ska öka Målet är uppfyllt Individ- och familjeomsorgen behöver vara en bra arbetsplats för att kunna rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal. en från medarbetarenkäten står sig mycket väl i jämförelse med andra kommuner som redovisat sina resultat från Individ- och familjeomsorg i kommun och landstingsdatabasen KOLADA. Målet som var satt för var att HME skulle öka som helhet inom Väsby välfärd. Väsby välfärd upphörde dock som organisation under året och något resultat för helheten kommer inte att redovisas. en för HME för Individ- och familjeomsorgen uppfyllde den uppsatta nivån. Därmed bedöms målet uppfyllt. Nyckeltalet "Frisknärvaro" mäter andelen medarbetare som varit sjuka mindre än 40 timmar under året. Samtidigt har antalet sjukdagar per anställd varit oförändrad vilket innebär att sjukfrånvaron Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 14(28)

15 varit oförändrad jämfört med 2014 men att de som varit frånvarande på grund av sjukdom i genomsnitt haft längre frånvaro. Nyckeltal 2014 Mål Länssnitt Medel riket Frisknärvaro Hållbart medarbetarengagemang (HME) Antal sjukdagar per anställd och år et för antal sjukdagar har räknats om för 2014 jämfört med vad som angetts i tidigare redovisningar för att resultatet ska vara jämförbart med. Orsaken är att omorganisationen har inneburit att medarbetare hamnat på annan enhet än ifo. Hade den kunskapen funnits vid upprättande av verksamhetsplan för hade inte målnivån blivit till 21 dagar. Handlingsplan Frisknärvaro (SVV) Frisknärvaron ska öka genom att skapa delaktighet och ansvar hos medarbetarna i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö. Enheterna har genomfört olika gemensamma friskvårdsaktiviteter och samarbetsövningar. På ett par enheter har det genomförts aktiviteter för att stärka den psykosociala arbetsmiljön med stöd av företagshälsovård. Medarbetare Medarbetarna inom Individ- och familjeomsorgen ska ha relevant kompetens, känna engagemang för sitt arbete och vara nöjda med sin arbetssituation. Systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs i bred och aktiv dialog med medarbetare och fackliga representanter. Tid ska avsättas för reflektion för medarbetarna kring arbetsmiljö. Medarbetarenkäten ska analyseras och handlingsplan tas fram. Kompetensutvecklingsplaner ska tas fram årligen för varje medarbetare, arbetsgrupp/enhet respektive en gemensam för ifo. Kompetensutvecklingsplanerna ska stödja de väsentligaste utvecklingsområden/processerna för ifo. Under år är det intern samverkan respektive nätverksarbete som metod och förhållningssätt som är prioriterade utvecklingsområden. Ett särskilt ledarforum för individ-och familjeomsorgens chefer och arbetsledare ska erbjudas 3-4 gånger per år för att stärka ledarskapet och samverkan över enhetsgränserna. Introduktionen för nyanställda ska vidareutvecklas. I övrigt ska främjande aktiviteter göras i samarbete med HR-avdelningen för att trygga personalförsörjningen. I början av året har samtliga enheter arbetat med sina resultat från medarbetarenkäten och tagit fram handlingsplaner. Respektive enhet och ifo övergripande har också planerat kompetensutvecklingsinsatser i kompetensutvecklingsplanen för de kommande åren. Den stora övergripande satsningen är att förstärka kunskaperna om nätverksarbete som omfattar aktiviteter under Under hösten har det genomföras grundutbildning i nätverksarbete för all personal. Under våren har ledarforum med chefer och arbetsledare haft en dags utbildning i ledarskap utifrån ett systemperspektiv. Enhetschefer har sedan tidigare genomfört en mer grundläggande utbildning och dagen var till för att börja förankra en gemensam grund i ledarskapet. Under hösten genomförde Arbetsmiljöverket inspektion inom Individ- och familjeomsorgens enheter för försörjningsstöd och utredning barn och unga. Brister uppmärksammades inom åtta områden som ska återrapporteras till Arbetsmiljöverket före den 8 februari De brister som uppmärksammades innebär att en särskild handlingsplan upprättas inom social och omsorgskontoret för att rätta till dem. Konsultföretaget Unik Resurs har anlitats för att med start i januari år 2016 göra en översyn av personalsituationen inom individ-och familjeomsorgen. Arbetet ska fokuseras på faktorer som bidrar till att medarbetare stannar kvar och även hur verksamheten kan attrahera nya sökande. Rapport och analys beräknas vara klar under mars år Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 15(28)

16 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Ekonomiskt resultat Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Målet är uppfyllt Individ- och familjeomsorgens resultat för innebär ett överskott på 5,1 mkr. I resultatet ingår kostnader på 0,3 mkr för förberedelser för ankomstboende för flyktingar som var prognostiserat att täckas av centrala medel för flyktingmottagande. Orsaker till överskottet: 2,5 mkr består av outnyttjad buffert. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd minskade under året och är 5,6 mkr bättre än budget. Behoven av placering inom beroendevården var låga i slutet av året och gav ett överskott med 1,0 mkr. Offentligt skyddad anställningar har ett överskott på 0,9 mkr. et beror dels på att kommunen fått retroaktiv ersättning från arbetsförmedlingen för kostnader vi tidigare inte visste vi kunde få ersättning för. Den största delen, drygt 0,4 mkr, beror på förändringen av semesterlöneskulden. Placeringskostnaderna för barn och unga överskred budgeten med -2,5 mkr. Även budgeten för externa köp av öppenvård översteg budgeten, -0,4 mkr. Kostnaderna för försöksboenden översteg budgeten med -0,6 mkr. Underskottet består av kostnader för renoveringskostnader, tomhyror och kundförluster efter avskrivna fordringar på obetalda hyror. Kostnaderna för insatser för våldsutsatt, t.ex. skyddat boende, överstiger budgeten med -2,5 mkr. Diverse övriga poster ger ett överskott på 1,1 mkr jämfört med budget. Samtliga enheter utom utredningsenheten för barn och unga har en budget i balans vid årsskiftet. Målet att budgeten ska vara i balans är uppnått. Nyckeltal 2014 Mål Länssnitt Medel riket Andel enheter i % med budget i balans avvikelse i % av omslutningen 2,4 1,2 2,3 Jämförelsetal för län och riket saknas. Handlingsplan Uppföljning av budget Rutiner och struktur för månatliga uppföljningar - en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetad och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef och verksamhetscontroller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående Budget och volymer har följts löpande och redovisats till nämnden. Åtgärdsplaner har tagits fram när avvikelse prognostiserats. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 16(28)

17 räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut 2014 Budget Avvik. INTÄKTER (+) Intern kommunersättning 155,1 157,2 157,2 0,0 Intern täckningsbidrag 0,1 0,1 0,0-0,1 Försäljning och avgifter 0,2 0,2 0,1-0,1 Hyror och arrenden 5,4 5,1 5,3 0,2 Bidrag 33,7 41,1 61,9 20,8 Försäljn verksamhet / entreprenad 2,5 4,0 2,8-1,2 Summa intäkter 197,0 207,7 227,3 19,6 KOSTNADER (-) Buffert 0,0-2,5 0,0 2,5 Bidrag -27,1-26,5-21,8 4,7 Entreprenad / köp av verksamhet -59,3-66,5-88,6-22,1 Övrigt material och tjänster -11,5-13,2-15,8-2,6 Personalkostnader -78,6-82,3-79,5 2,8 Lokal- och markhyror -11,6-12,4-12,2 0,2 Övriga fastighetskostnader -0,4-0,5-0,5 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern täckningsbidrag -3,7-3,8-3,8 0,0 Intern kommunersättning Summa kostnader -192,2-207,7-222,2-14,5 Finansiering 4,8 0,0 5,1 5,1 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 17(28)

18 per verksamhet Budget Verksamhet Kom. ers. Fsg av verksam. Intäkter Övr. int. Summa Köp av verksam. Kostnader Övr. kostn. Summa Buffert 2,5 2,5-2,5-2,5 0,0 Centrala kostnader och adm. Barn och ungdomsvård 9,7 0 0,9 10,6-3,1-7,5-10,6 0,0 84,1 2,9 25,5 112,5-55,8-56,7-112,5 0,0 Beroende 16,1 0,6 1,1 17,8-5, ,8 0,0 Ekonomiskt bistånd 37,2 0,6 5,9 43,7-1,5-42,2-43,7 0,0 Vägval vuxen 7,6 0 13,0 20,6-0,3-20,3-20,6 0,0 Summa verksamheter Verksamhet 157,2 4,1 46,4 207,7-66,5-141,2-207,7 0,0 Kom. Ers. Fsg av verksam. Intäkter Övriga int. Summa Köp av verksam. Kostnader Övriga kost. Summa Buffert 2,5 2,5 2,5 Centrala kostnader och adm. Barn och ungdomsvård 9,7 0,3 0,5 10,5-0,4-9,2-9,6 0,9 84,1 1,8 47,2 133,1-76,5-59,0-135,5-2,4 Beroende 16,1 0,0 1,4 17,5-4,8-12,1-16,9 0,6 Ekonomiskt bistånd 37,2 0,0 6,9 44,1-4,0-37,5-41,5 2,6 Vägval vuxen 7,6 0,6 11,4 19,6-0,3-18,4-18,7 0,9 Summa Verksamheter 157,2 2,7 67,4 227,3-86,0-136,2-222,2 5,1 Utfall jämfört med budget innebär att omsättningen blev betydligt högre än budgeterat. Förklaringen är den stora ökningen av ensamkommande flyktingbarn som hade kostnader på 40,5 mkr under jämfört med budgeterade 22,7 mkr. Under 2014 var kostnaderna för hanteringen av ensamkommande barn 14,7 mkr. Kostnaderna under har täckts av de statliga ersättningarna från migrationsverket. Detta gäller även de kostnader som individ- och familjeomsorgen haft för introduktionsinsatser för flyktingar. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 18(28)

19 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget Avvikelse Ekonomiskt bistånd Antal hushåll/månad Medelbistånd i kr per hushåll o månad Bruttokostnad totalt i mkr 26,1 25,5 19,9-5,6 Insatser Våld i nr mkr (-0,8)* 1,5 4,0 2,5 Institutionsplaceringar barn o ungdom Antal årsplatser 15,5 15,0 18,4 3,4 Kostnad per årsplats tkr Kostnad per dygn i kr Familjehem Antal årsplatser 86,2 83,0 86,1 3,1 Kostnad per årsplats i tkr Kostnad per dygn i kr Bruttokostnad totalt i mkr 48,1 45,7 50,5 4,8 Institutionsplac. vuxn Antal årsplatser totalt 11, Varav årsplats boende 4,8 4,5 4,1-0,4 Kostnad per dygn boende i kr Varav årsplats behandling 6,0 4,5 3,9-0,6 Kostnad per dygn behandling i kr Bruttokostnad totalt i mkr 5,8 5,8 4,9-0,9 till volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Beroende I budget för finns utrymme för nio årsplatser för köp av beroendevård till en kostnad av 5,8 mkr. Under året behovet varit lägre än budget. Det är både platser för boende och behandling som har minskat. Insatser vid våld i nära relationer Kostnaderna för insatser vid våld i nära relationer, främst skyddat boende, var drygt 0,8 mkr under Antalet våldsutsatta som vänder sig till socialtjänsten ökar stadigt och i års budget var 1,5 mkr avsatt för insatser. Under året har dock antalet våldsutsatta som beviljats skyddat boende varit högt och kostnaderna hamnade på 4,0 mkr. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 19(28)

20 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll med försörjningsstöd har minskat under året jämfört med föregående år. Under året har snitt 204 hushåll haft försörjningsstöd per månad. De senaste tolv månaderna har totalt 548 hushåll haft försörjningsstöd. Under helåret 2014 var det 607 hushåll. Antalet hushåll med långvarigt behov av bistånd minskar och 100 hushåll har haft bistånd mer än 10 månader det senaste året. Barn och ungdom I budget för är totalt 98 årsplatser till en total kostnad av 45,7 mkr. Utfall slutade på 104,5 årsplatser. Antalet platser på institutionsvård är något högre än budgeterat. Dygnskostnaderna är dock lägre än budgeterat eftersom det är ett antal som varit placerade i form av stödboende. Antalet platser på familjehemsvård är något högre än budget och framförallt är dygnskostnaderna högre än beräknat. Den högre dygnskostnaden beror framförallt på att det finns några ärenden där vårdnadshavare har placerats tillsammans med barnet vilket drar upp snittkostnaden. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 20(28)

21 Känslighetsanalys Placeringskostnader barn och unga Kostnaden för en barnplacering på SIS (LVU) är ca kr per dygn, ca 146 tkr per månad, tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med behandling är i snitt ca kr per dygn, ca 85 tkr per månad, tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med stödboende är i snitt ca kr per dygn, ca 39 tkr per månad, 470 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i arvoderat familjehem är ca 700 kr per dygn, ca 21 tkr per månad, 255 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i köpt familjehem är ca 2000 kr per dygn, ca 61 tkr per månad, 746 tkr per år. En procents ökning av priset för köp av insats av barn/ungdom innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 460 tkr. Placeringskostnader beroendevården Kostnaden för en placering av vuxen på SIS (LVM) är ca kr per dygn, ca 104 tkr per månad, tkr per år. En procents ökning av priset för placeringar inom beroendevården innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 52 tkr. Kostnader för utbetalt försörjningsstöd 1 procents ökning/minskning av genomsnittliga antalet biståndsmottagare per månad (2 hushåll) ger en ökad/minskad kostnad med 200 tkr per år. Totalt IFO 1 procents löneökning innebär ca 0,6 mkr i ökade personalkostnad. 1 procents ökning på övriga kostnader innebär ca 0,7 mkr i ökad kostnad. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 21(28)

22 3.4.2 Effektivitet Individ- och familjeomsorgen ska förbättra den interna samverkan och mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara kostnadseffektiva lösningar. (SÄN) Målet är uppfyllt Jämförelse av kostnader inom individ- och familjeomsorg med övriga kommuner i Stockholms län visar att kostnaden per invånare har minskat i Upplands Väsby medan snittvärdet bland länets kommuner har ökat något. Skillnaden mellan kostnaden i Upplands Väsby och snittet i länet har därmed minskat från 19 procent till 17 procent. Det är minskningen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd som gjort att nettokostnaderna totalt har minskat. Arbetet med att införa mer nätverksbaserade arbetsmetoder har inletts men är ett långsiktigt arbete som inte kommer att ge några snabba effekter. Samverkansfrågorna är ständigt aktuella och under inledningen av året har flera aktiviteter till bättre samverkan genomförts. Sammantaget görs bedömningen att verksamheten har startat upp förbättringarna som ska leda till mer nätverksbaserat arbetsätt och bättre samverkan vilket i längden bör leda till en effektivare verksamhet. Kombinerat med en minskad skillnad mellan kommunen och länet snitt kostnad gör att målet bedöms vara uppfyllt. Nyckeltal Nettokostnaden per invånare i % av snittet för Stockholms län.* 2014 Mål Länssnitt Medel riket Nettokostnad är kostnaden för individ- och familjeomsorg exklusive kostnader som finansieras med externa medel som till exempel medel från migrationsverket för flyktingar. Observera att det är utfall 2014 som redovisas som resultat. Sammanställning av alla kommuners ekonomiska redovisningar tar tid och resultatet för är troligtvis inte klart förrän i juni månad. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 22(28)

23 Handlingsplan Effektivitet Samverkan: Chefer och arbetsledare ska uppmuntra kreativa idéer och bidra till att skapa strukturer för samverkan. Intern samverkan ska vara stående punkt på arbetsplatsträffar för att fånga goda idéer, följa upp och sprida kunskap. Samordnad planering för gemensamma brukare inom individ- och familjeomsorgen ska upprättas i en individuell plan. Nätverksarbete: Individ- och familjeomsorgen ska genomföra ett treårigt förändringsarbete för att allt mer mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara effektiva lösningar. Implementering av förändringsarbetet sker under. Arbetet med att förbättra samverkan inom kommunen är ständigt aktuellt. Under inledningen av året har många aktiviteter genomförts. Bland annat har ifos ledarforum, som består av chefer och samordnare, haft en heldag med syfte att utveckla strukturer och aktiviteter för utveckling av samverkan. Under året har enheterna Ekonomiskt bistånd och Beroendeenheten tillsammans arbetat fram nya rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske. Ekonomiskt bistånd och utredningsenheten barn och ungdom håller på att ta fram nya rutiner för samverkan i ärenden rörande unga vuxna och våldsutsatta familjer. Verksamheten har skapat "tvärgrupper" med handläggare från individ- och familjeomsorgens olika verksamheter för att skapa forum för att dela med sig av olika erfarenheter vilket ska ligga till grund för bättre samverkan. Under våren genomfördes planering och uppstart av arbetet med att införa mer nätverksbaserade arbetsmetoder inom Individ- och familjeomsorgen. Planen sträcker sig över 3 år. Under hösten har bland annat inspirationsföreläsning och grundläggande utbildningar genomförts för all personal. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 23(28)