Eddie Forsman (M) informerar om att första delsträckan av Ölandsleden cykla Fyr till Fyr, Penåsa-Kastlösa, invigs

Transkript

1

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (22) 94 Information. Kommunchef Christina Madeling informerar om - att 74 sökanden har anmält intresse för tjänsten som destinationsutvecklare. Anställningsintervjuer sker under juni månad tillsammans med kommunchefen i Mörbylånga och representanter från marknadsrådet. - fördjupat samarbete med Mörbylånga kommun. Eddie Forsman (M) informerar om att första delsträckan av Ölandsleden cykla Fyr till Fyr, Penåsa-Kastlösa, invigs Kommunfullmäktiges ordförande Jan Erici (M) informerar om presidiets hantering av Lublins filminspelningar av fullmäktigemötena. 95 Dnr 2013/ KS Gärdslösa skola, tillbyggnad. Utbildningschef Lars Bylund, rektor Marwin Johansson och fastighetschef Bo Thoor redogör för ärendet. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till förvaltningschefen att kontakta Borgholm Energi AB för att utreda möjligheten till lösning av resterande investeringsbehov, samt att under förutsättning att resterande finansieringsbehov löses, satsa på en utbyggnad enligt förslag med redan beviljade investeringsmedel som grund. Vid informationen framgår att det finns tre olika förslag på investeringsgrad/utbyggnad; 9,4 mkr ger en utbyggnad om 2 våningar med tre klassrum samt två grupprum och toaletter på bottenvåningen och ett klassrum med ett grupprum samt bibliotek en trappa upp. 6,4 mkr ger en utbyggnad om 1 våning med tre klassrum samt två grupprum och toaletter på bottenvåningen. 5,4 mkr ger en utbyggnad om 1 våning med två klassrum samt två grupprum och toaletter på bottenvåningen. Enligt utbilningschef Lars Bylund förordrar utbildningsnämnden en permanent utbyggnad om 6,4 mkr, vilket även skulle visa att kommunens avser att ha skolan kvar i framtiden. Nämnden önskar att få använda sig av de 4 mkr som finns i investeringsbudget 2013 och äskar 2,4 mkr ur 2014 års investeringsbudget för att kunna slutföra projektet. Vidare framgår att Gärdslösa förskola behöver byggas ut för att säkerställa arbetsmiljö för såväl barn som personal. Kostnaden är preliminärt

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 3 (22) beräknad till ca 1,2 mkr. För detta projekt äskas 1,2 mkr ur 2014 års investeringsbudget. Under ombyggnadstiden behöver nämnden hyra paviljonger för att kunna genomföra undervisningen. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska investeringar över 500 tkr godkännas av kommunstyrelsen för att ha kontroll på likviditeten, vidare ska investeringarna vara självfinansierade. Ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg redovisar dels att det i dagsläget finns 3,0 mkr budgeterade för Gärdslösa skola och 1 mkr för förskolan Näktergalen samt dels att en permanent lösning ur kostnadssynpunkt är att föredra framför paviljonger. Avsikten är att bibehålla 1 mkr till förskolan Näktergalen i investeringsbudgeten för att säkerställa en bra förskola i Runsten. Yrkanden Ilko Corkovic (S) och Ulf Lafveskans (V) yrkar att budgeterade medel 1 mkr till förskolan Näktergalen ska vara kvar i investeringsbudgeten. Kommunstyrelsen beslutar godkänna utbyggnad av Gärdslösa skola enligt förslag om 6,4 mkr, godkänna att budgeterade 3 mkr för Gärdslösa skola i 2013 års investeringsbudget används till utbyggnaden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna utbildningsnämndens äskande om ytterligare 3 mkr för att kunna investera i egen regi, samt därmed utöka 2013 års investeringsram med 3 mkr till totalt tkr. Det noteras att investeringar inför 2014 års budget behandlas i det budgetarbetet. Reservation Peder Svensson (C) och Ulrika Lindh (C) reserverar sig mot beslutet, anser att nämnden ska följa angivna investeringsbudgeten. Protokollsanteckning Vi socialdemokrater utgår att det avsatta medlet i investeringsbudget för renovering av förskolan Näktergalen i Runsten (1 mkr) inte ska tas i anspråk för något annat ändamål än förskolan i Runsten. Ilko Corkovic ( S )

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 4 (22) 96 Dnr 2013/ KS Budgetuppföljning maj Ekonom Evelina Karlsson redogör för kommunstyrelsens budgetuppföljning. Ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg redogör för kommunens totala budgetuppföljning maj Av kommunens totala uppföljning framgår: Resultatet uppgår till minus 0,5 mkr vilket är en försämring med 1,5 mkr i jämförelse med föregående månad. Resultaträkningen redovisar precis som föregående månad högre kostnader för verksamhetsnetto och för pensioner. I likhet med föregående månad beror underskottet inom verksamhetsnettot på högre kostnader inom socialnämnden och kommunstyrelsen. Skatteintäkter och utjämning ligger marginellt bättre än riktpunkt. Finansnettot har stärkts vilket delvis beror på det låga ränteläget för kommunens lån och Kommuninvests minskning av andelen överskottsutdelning som ska betalas in som nytt kapital. Likviditeten Medelsaldot på kommunens checkräkningskredit uppgår till plus 0,6 mkr. Medelsaldot under maj stärktes efter utbetalningen av det individuella valet i slutet av mars och dess negativa inverkan på aprils medelsaldo. Investeringar De budgeterade investeringarna enligt kommunfullmäktige uppgår till 14,4 mkr. Till och med maj är 1,1 mkr investerade. Kommunstyrelsen lägger budgetuppföljningarna med beaktande till handlingarna. 97 Dnr 2011/ KS Överföring av drift- och investeringsmedel från år 2012 till år I tjänsteskrivelse redovisar ekonomiavdelningen förslag på överföringar av drift- och investeringsmedel från år 2012 till år 2013 enligt följande: Överföring av investeringsmedel För år 2012 fanns kronor i investeringsbudet till utrustning för ett serverrum, kylanläggningen skulle bytas ut. Leveransen blev försenad och kostnaderna kommer under år 2013.

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 5 (22) Överföring av driftmedel Överskott för Borgholms Slott Borgholms Slott uppvisar i bokslut 2012 ett positivt resultat med kronor. Överskott ska enligt avtal föras över till nästkommande år för att användas i verksamheten. Caféverksamhet Slottsgården Caféverksamheten på Slottsgården hade 2012 ett positivt resultat på kronor. Det positiva resultatet beror både på högre intäkter i kioskförsäljning samt lägre kostnader för inköp av livsmedel. Biblioteksverksamheten Kaffekassan har gått med ett överskott på 400 kronor. Det är pengar som personalen betalar in för kaffe. Pengarna har inte med bibliotekets egentliga budget utan ska överföras till verksamhetsåret Översiktsplaner Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att äska om att resterade belopp i arbetet med de fördjupade översiktsplanerna förs över till 2013 (SBN 5). Överskottet är i bokslutet kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen att föra över föreslagna poster avseende drift- och investeringsmedel från 2012 till drift och investeringsbudget Kommunstyrelsen beslutar föra över föreslagna poster avseende drift- och investeringsmedel från 2012 till drift och investeringsbudget Dnr 2013/ KS Finanspolicy för Borgholms kommun. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde redogjorde ekonom Linda Kjellin för av ekonomiavdelningen framtaget förslag på ny finanspolicy för Borgholms kommun. Finanspolicyn anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning och finansiering. De kommunala företagen inom kommunkoncernen har för sin del fastställt finanspolicy enligt de ägardirektiv som fastställts på bolagsstämma för respektive företag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna Finanspolicy för Borgholms kommun.

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 6 (22) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Finanspolicy för Borgholms kommun. 99 Dnr 2013/ KS Finanspolicy för Borgholm Energi AB och Borgholm Energi Elnät AB. Styrelsen för Borgholm Energi AB och Borgholm Energi Elnät AB godkände upprättad finanspolicy för de båda bolagen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Finanspolicy för Borgholm Energi AB och Borgholm Energi Elnät AB. 100 Dnr 2011/ KS Utredning - möjliggöra Ölands Museums fortsatta kulturverksamhet. Kommunfullmäktige biföll ett medborgarförslag som innebar uppdrag till kultur- och fritidsnämnden att undersöka vilka möjligheter som finns för att stödja Ölands Museums fortsatta kulturverksamhet. I tjänsteskrivelse föreslår kultursekreterare Maria Johansson att de båda ölandskommunerna beslutar gemensamt om ett årligt bidrag från varje kommun till Ölands Museums barn-, kultur- och utställningsverksamhet. Kommunerna tecknar avtal med museet där det klart framgår vad bidraget ska användas till. En årlig diskussion och utvärdering ska genomföras. Kommunstyrelsen godkänner utredningen och avslutar ärendet från vidare handläggning.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 7 (22) 101 Dnr 2012/ KS Ansökan om verksamhetsbidrag till Ölands museum Himmelsberga för år Ölands museum Himmelsberga ansöker i skrivelse om verksamhetsbidrag om 100 tkr. Ärendet är överlämnat till kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott för bedömning innan beslut i ärendet. Daniel Nilsson (C) ordförande i kommunstyrelsens kultur- och fritidshuskott redogör för ärendet som utskottet behandlade Ölands museum Himmelsberga är en knutpunkt för Öländskt kulturarv och ett uppskattat besöksmål. Verksamheten är av god kvalité och utvecklingsmöjligheterna många genomfördes en hel del förändringar på Himmelsberga för att sänka kostnaderna och samtidigt profilera och utveckla verksamheten. Resultat för 2012 blev ett underskott på kronor vilket är betydligt mindre än 2011 då underskottet var kronor. Ölands museum har för avsikt att söka projektstöd från bland andra Regionförbundet och för att få det beviljat är kommunens medverkan och engagemang för museet av stor betydelse enligt ordförande för Ölands hembygdsförbund och verksamhetsansvarig för Ölands museum Himmelsberga. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslog kommunstyrelsen bevilja Ölands hembygdsförbund, Ölands museum Himmelsberga 100 tkr i verksamhetsbidrag för år Utskottet kan bidra med 20 tkr om kommunstyrelsen kan bevilja resterande 80 tkr. Vidare föreslår utskottet att det tecknas ett avtal med Ölands hembygdsförbund där det tydligt framgår vad bidraget ska användas till. Kommunstyrelsen beslutar uppdra till kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott att teckna verksamhetsavtal med Ölands Museum Himmelsberga, samt utifrån avtalet bevilja verksamhetsbidrag om 100 tkr för år Medel anvisas med 80 tkr ur kommunstyrelsens konto resterande del 20 tkr anvisas ur budget för kulturverksamhet. Bidraget betalas ut efter undertecknandet av verksamhetsavtal och genom faktura från föreningen.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 8 (22) 102 Dnr 2013/ KS Ansökan om bidrag för projektet Mittlandsskogen i min Bakgård, Sättra Kulturbox. Föreningen Sättra Kulturbox ansöker om 20 tkr i projektbidrag till bidrag för fas II av projektet Mittlandsskogen i min Bakgård. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutade att överlämna ansökan från Sättra Kulturbox till kommunstyrelsen eftersom utskottet inte har pengar till samarbetsprojekt/internationella utbyten/affärsutveckling i budget. I tjänsteskrivelse från kultursekreterare Maria Johansson föreslås att föreningen beviljas 20 tkr i bidrag 2013 under förutsättning att även Mörbylånga kommun ger bidrag till projektet. Av tjänsteskrivelse framgår vidare att föreningen genomförde en förstudie Mittlandsskogen i min Bakgård. I titeln till förstudien används orden min bakgård som berättar om vår rätt till skogen och att den ligger nära. Ofta är en bakgård en plats där mycket kan lagras och förvaras och minnen kan gömmas och glömmas. Ölands mitt är i många avseenden gömd och har många glömda platser samtidigt bär den en enorm rikedom både ur kulturell och ur ekologisk synvinkel. Människans närvaro i historiskt perspektiv är uppenbar. Studien bygger på en nyfikenhet, att ta sig in i skogen och återupptäcka den igen, ta plats och våga förverkliga en ny relation. En relation som bygger på interaktion med skogens miljöer. Nu vill föreningen genomföra fas II i projektet. Fas II - Projektets syfte - Verka för nyskapande kultur och experimentella processer. - Se platsen ur ett hållbarhetsperspektiv. - Att fler besökare har möjlighet att uppleva unika platser som tidigare varit gömda - Skapa ett projekt där båda Borgholms kommun och Mörbylånga kommun aktivt deltar i processen. - Våga arbeta experimentellt på nya platser på Öland för att skapa kulturupplevelser för att förstärka platsens kvaliteter. - Verka för att bilda nya arbetsgrupper som kan verka internationellt - Verka för att hitta nya samarbetsformer för kulturaktörer och offentliga aktörer. Fas II Mål och resultat - Att i ett projekt utforska flera platser parallellt och använda sig av en grupp professionella arkitekter, landskapsarkitekter och planarkitekter och konstnärer. - Verka för nyskapande kultur och experimentella processer. - Deltagare i ett hållbarhetsperspektiv. - Skapa ett projekt där båda Borgholms kommun och Mörbylånga kommun aktivt deltar i processen. - Våga arbeta experimentellt och bryta ny mark för att skapa kulturupplevelser och förstärka platsens kvaliteter och ge besökare möjlighet att ta del av nya platser. - Verka för att bilda nya arbetsgrupper som kan verka internationellt. - Verka för att hitta nya samarbetsformer för kulturaktörer och offentliga aktörer. - Nya innovativa strukturer som förstärker kulturarvet och utmanar vår relation till platsen - Bidra till nya samverkansmodeller mellan kulturaktörer näringsliv och markägare.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 9 (22) - Verka för hållbar turism och ny kulturupplevelse. - Skapa nya förutsättningar för hur landsbygden ska bli mer levande. Kommunstyrelsen beslutar avslå ansökan. 103 Dnr 2013/ KS Kalmar konstmuseum ansöker om bidrag till internationellt konstutbyte. Kalmar konstmuseum ansöker om 20 tkr i bidrag för kostnader för hyra av bostad och atelje hos Kultivator, Dyestad, i samband med ett regionalt recidency-program i samarbete med IAQSPIS och Regionförbundet i Kalmar län. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslog kommunstyrelsen bevilja Kalmar konstmuseum 20 tkr i bidrag till internationellt konstutbyte eftersom utskottet inte har medel i sin budget till internationella utbyten. I beslutet framför utskottet sin åsikt att utbytet marknadsför Borgholms kommun internationellt, är en möjlighet att ytterligare utveckla landsbygden och de kreativa näringarna i kommunen. Samarbetet med Ölands museum Himmelsberga känns extra positivt med tanke på framtida utvecklingsmöjligheter. Av beslutet framgår vidare att inför 2013 har Kalmar konstmuseum etablerat ett nytt samarbete med IASPIS för att skapa nya kontaktytor och internationella utbyten i syfte att utveckla regionen. IASPIS är Konstnärsnämndens internationella program för yrkesverksamma utövare inom bildkonst, design, konsthantverk och arkitektur. Deras uppdrag är att utveckla kontakter mellan konstnärer i Sverige och aktörer på den internationella arenan och på så sätt bidra till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbetsvillkor. IASPIS har sen femton år tillbaka recidency-program i storstäderna. Nu vill man etablera detta framgångsrika program även utanför, i regioner med helt andra förutsättningar och möjligheter. Kalmarregionen har valts ut som särskilt intressant för detta försök. Tre platser tagit på sig värdskapet för en tvåmånaders recidency-period var: Lindöateljéerna (Kalmar kommun), Kultivator Dyestad (Borgholms kommun) och Glass Factory i Boda (Emmaboda kommun). Programmet knyter an till Regionförbundets reviderade konststrategi med internationella utbyten och till regionala utvecklingsstrategin att interna-

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 10 (22) tionaliseringen i länets företag ska öka. Programmet syftar till att bredda det internationella nätverket för konstnärer i länet, marknadsföra Borgholm, Emmaboda och Kalmar kommuner internationellt och bidra till att utveckla landsbygdens frågor i en globaliserad värld. Genom samarbetet mellan de tre platserna öppnar programmet upp för framtida samarbeten både med internationella konstnärer och mellan platserna i sig. Kommunstyrelsen beslutar avslå ansökan. 104 Dnr 2013/ KS Äskande av medel till planerare inom mark- och exploatering, samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog kommunstyrelsen att anslå medel för en planerare för mark- och exploatering med motsvarande resurser som budgeterats vid KS för att föra över ansvar och resurser för mark- och exploatering till samhällsbyggnad. att se över ansvar, intäkter och kostnader för kommunal mark som en väsentlig del i markplanering, tillväxt och utveckling. Av samhällsbyggnadsnämndens beslut framgår att någon ersättare för planeringschefen har inte rekryterats och tjänsten har dragits in för Därmed finns inte någon handläggare som ansvarar för dessa för planering och tillväxt så viktiga frågor, vilket torde vara unikt bland jämförbara kommuner. Planarbetet riskerar att försvåras och försenas. Även andra frågor och önskemål från företagare och allmänheten om markavtal, fastighetsregleringar, trafikfrågor, genomförande riskerar att inte kunna handläggas på ett godtagbart sätt. Kommunen mister intäkter och konsultkostnaderna kommer att öka. Antalet planhändelser och färdiga planer har ökat för varje år. För att denna positiva utveckling ska kunna fortsätta måste arbetet ha stöd från mark- och exploatering. Planarkitekterna ska arbeta med planer och inte med mark- och exploatering. Ansvaret för planarbetet ligger hos samhällsbyggnadsnämnden men allt inledande arbete och allt efterarbete ligger hos KS. För att effektivisera planarbetet har genomförandegruppen resonerat om att skilja på ansvar för kommunal mark och ansvar för kommunens bebyggda fastigheter. Markoch exploatering kan handläggas av kommunen/samhällsbyggnad och bebyggda fastigheter av BEAB Fastigheter. Intäkter från kommunal mark bör gå till kommunen och användas till mark- och exploatering, inte som täckningsbidrag till andra verksamheter. Samhällsbyggnadsnämnden motiverar beslutet med att den vanligaste orsaken till att planarbetet försenas är oklarheter i markägar- och arrendefrågor. Markfrågor, arrenden, tomträtter, fastighetsregleringar, trafikplanering, exploaterings- och genomföran-

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 11 (22) deavtal har stor betydelse för att stödja och skynda på planarbetet och genomförandet. Ansvaret för dessa frågor ligger hos kommunstyrelsen, även om samhälls-byggnad har utfört en stor del av dessa uppgifter under senare år. Detta har varit nödvändigt för att öka antalet klara planer. Det finns stora oklarheter i genomförandefrågorna mellan kommunstyrelsens ansvar, Borgholm Energi AB och samhällsbyggnad. För att klara detta praktiskt har genomförandegruppen bildats som en nödlösning, inte som en långsiktigt hållbar lösning. Exploateringsprocessen är en omfattande process som kan delas upp i flera huvudsteg eller delområden. Ansvarsmässigt ligger de flesta i nuvarande organisation på kommunstyrelsen: 1. Projektstart, projektbeskrivning, kalkyl ansvar KS 2. Utredningar, markförvärv, trafik mm ansvar KS 3. Ge uppdrag att ta fram detaljplan ansvar KS 4. Ta fram detaljplan ansvar SBN 5. Genomförande, slutkalkyl, avtal ansvar KS 6. Exploatering, projektering, ansvar KS 7. Markupplåtelse, tomträtt ansvar KS 8. Slutredovisning ansvar KS Under 2012 återbesatte inte samhällsbyggnadsnämnden en arkitekttjänst utan gick istället ut med en rekrytering av en utbildad mark- och exploateringshandläggare, en planerare eller en mexare. Rekryteringen resulterade i 21 ansökningar. Rekrytering fick dock avbrytas på grund av oplanerade besparingskrav och kostnadsökningar som kom under våren Avsikten med rekryteringen var att stärka kompetensen inom mark- och exploatering som stöd för ett ännu mer offensivt planarbete, men också för att hantera övriga mark- och exploateringsärenden. Uppgifter som tidigare legat på planeringschefen. Flera av dessa uppgifter har genomförts under 2012 av planarkitekter och förvaltningschef. Samhällsbyggnadsnämnden har som övergripande idé i sitt balanserade styrkort för Att ta gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen (exploateringsprocessen) för att ge förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland. Nämnden ser det som nödvändigt för att lyckas med planering och tillväxt att samordna och stärka hela exploateringsprocessen i kommunen. Exploateringsprocessen består av många olika delar men det är mycket viktigt att se till helheten, till det gemensamma slutresultatet. De olika delstegen är idag spridda på olika förvaltningar eller bolag där var och en lägger sin pusselbit utan att se till helheten. En helhetsinriktad exploateringsprocess inleds med att man tar fram en gemensam kalkyl där kostnaderna för de olika delstegen finns med och täcks av intäkter från mark och tomter för bästa möjliga kostnadseffektivitet. Någon måste ha ansvaret och hålla i helheten för att inte kostnader och tidplan ska skena iväg. Det är det som är mex-planeraren. Flera andra små och medelstora kommuner genomför liknande samordning för att effektivisera och fokusera på tillväxt och samlar ihop samhällsbyggnad med mark- och exploatering, t.ex. Mörbylånga, Oskarhamn och Nybro. Syftet är också att avlasta kommunledningskontoret som här får tydligare fokus på styrning, ledning och organisationsutveckling samt operativt stöd (ekonomi, IT, personal etc).

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 12 (22) Intäkter för kommunens mark, arrende- och tomträttsavtal uppgår till knappt 2 mkr årligen. Dessa går till BEAB men det framgår inte av bolagets räkenskaper hur dessa medel används. För mark- och exploatering finns inte mycket resurser i kommun men kunskapsområdet är avgörande för att kunna jobba effektivt med planering och tillväxt för att få fram nya bostäder och jobb. Intäkter för mark och exploatering bör därför gå till markoch exploatering och inte täcka driftskostnader inom andra kostnadsområden. Om kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens förslag bör reglementen och delegationsordningar ses över i motsvarande grad. Ansvaret för mark- och exploatering kan lämnas över till samhällsbyggnadsnämnden alternativt ligga kvar ansvarsmässigt på kommunstyrelsen men att samhällsbyggnadsförvaltningen utför uppdragen på samma sätt som förvaltningen idag arbetar åt kommunstyrelsen med översiktsplanering och Kart & Gis. Kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterade samhällsbyggnadsnämndens begäran om medel varvid framkom att arbetsutskottet anser att ansvaret för mark- och exploatering bör finnas kvar under kommunstyrelsen. Eventuell tjänst ska placeras på kommunledningskontoret för att i tätt samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen handlägga mark- och exploateringsfrågor. Yrkande Eddie Forsman (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen beslutar avslå samhällsbyggnadsnämndens begäran, informera samhällsbyggnadsnämnden - att ansvaret för mark- och exploatering ska finnas kvar under kommunstyrelsen - att eventuell tjänst som mark- och exploateringsplanerare ska placeras på kommunledningskontoret för att i tätt samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen handlägga mark- och exploateringsfrågor. 105 Dnr 2013/ KS Utökat mottagande av nyanlända. Vid kommunstyrelsens sammanträde redogjorde handläggare Martina Almqvist och Moa Brändström från Länsstyrelsen i Kalmar län för förslaget att Borgholms kommun under 2013 åtar sig att ta emot 55 nyanlända varav 36 anvisningsbara platser. Hänsyn har tagits till kommunens storlek, arbetsmarknad, andel utrikes född, tillgång till bostäder, anläggningsboende i Migrationsverkets regi samt mottagande av ensamkommande barn.

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 13 (22) Borgholms kommun har i dag en överenskommelse om att årligen ta emot 25 nyanlända varav 15 anvisningsbara platser. Denna överenskommelse lever kommunen i stort sett upp till och flyktingmottagandet fungerar väl i kommunen. Kommunstyrelsen beslutade att remittera ärendet till socialnämnden, utbildningsnämnden och överförmyndarna för synpunkter innan kommunstyrelsen behandling av ärendet vid sammanträde , att uppdra till arbetsmarknadsavdelningen att ta fram ett underlag med förslag på åtgärder för att möjliggöra ett eventuellt utökat mottagande av flyktingar att behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde Till dagens sammanträde finns remissvar från Socialnämnden Borgholms kommun har i dag en överenskommelse om att årligen ta emot 25 nyanlända varav 15 anvisningsbara platser. Länsstyrelsen i Kalmar län föreslår nu att Borgholms Kommun under 2013 åtar sig att ta emot 55 nyanlända varav 36 anvisningsbara platser. Det är en ökning med 30 nyanlända och 21 anvisningsbara platser. Socialnämnden ställer sig positiv till Länsstyrelsens förfrågan men vill lämna några synpunkter att ta i beaktan. Socialnämnden anser att det är av stor vikt att kommunen kan ta väl hand om de personer som hänvisas till Borgholms kommun och det innebär att det måste finnas anpassade bostäder för att möta behovet. Det finns de som när introduktionsersättningen avslutas inte funnit ett sätt att försörja sig och av den anledningen söker försörjningsstöd. Det visar sig ofta att de nyanlända hyr bostäder till en för hög kostnad i förhållande till försörjningsstödets riktlinjer och har svårigheter att finna en annan bostad. Det innebär fördyrade kostnader inom individ- och familjeomsorgens verksamhet. Generellt är det viktigt att kommunen ger nyanlända möjlighet till både bostad till rimlig hyra och möjlighet till arbetstillfällen. Socialnämnden anser vidare att det är viktigt att verka för att bosättningen av nyanlända görs i hela kommunen och inte enbart koncentreras till Borgholms tätort. Det är viktigt att nyanlända blir en naturlig del av hela kommunen. Utbildningsnämnden Beakta att kommunens barnomsorg och skolor ska ha kapacitet att ta emot fler barn/elever med utländsk härkomst. Givetvis måste också beaktas de ekonomiska konsekvenser det medför. Överförmyndarna Vi kan konstatera att nyanlända hitintills inte påverkat vår verksamhet. I dagsläget har vi relativt god försörjning när det gäller gode män och ser inte att fler nyanlända till vår kommun skulle förändra Överförmyndarnas arbete nämndvärt. Utifrån dessa aspekter har vi inget att invända om antalet skulle utökas. Arbetsmarknadsavdelningen lämnar följande utredning Flyktingmottagandet i Borgholm fungerar väl idag. Kommunen tar emot ca 25 flyktingar per år, har en väl fungerande SFI för flyktingarna och samarbetet med Arbetsförmedlingen är gott. Arbetsmarknadsavdelningen har stora svårigheter med att finna boenden till de

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 14 (22) nya flyktingarna och också stora bekymmer med privata hyresvärdar som inte sköter sina lägenheter och som tar ut ockerhyror. Då de flesta får börja med ett andrahandskontrakt genom Borgholms kommun, är det många delar som flyktingsamordnaren får vara mellanhand i. Stor tid går åt till att hitta bostäder för att kunna ta emot dessa 25 flyktingar och att upprätta kontrakt med privata hyresvärdar. Många hyresvärdar tackar nej då de får veta att det är flyktingar och att de i dag inte befinner sig i kommunen och att de därmed inte kan träffa hyresgästen innan kontrakt skall skrivas. Flyktingsamordnaren får kontrollera lägenheter, och i många fall agera hyresvärd då hyresvärden inte sköter sin uppgift som hyresvärd. I flera fall har även försäkringsbolag blivit inkopplade och flyktingsamordnaren får vara talesman för flyktingarna gentemot hyresvärd och försäkringsbolag. Geografiskt sätt är det svårt att placera en flykting på landsorten där kommunikationen är gles till Borgholm. Flyktingen skall delta i SFI i Borgholm och senare även kombinera SFI med praktik. Barnen skall introduceras i skola eller barnomsorg. Då dessa inte har svenskt körkort eller bil måste boende ligga så att de kan ta sig till och från Borgholm med kommunikationen. Kvinnorna kan oftast inte cykla när de kommer till Sverige. Antingen har de aldrig lärt sig cykla eller så får de inte cykla enlig deras religion. Flera av flyktingarna har dålig hälsa vilket man inte alltid vet innan man träffar dem om de t ex klara att bo en våning upp utan hiss. Även våra ensamkommande flyktingbarn/ungdomar kommer att behöva 1:or när de blir mogna för att flytta ut från boendet (Boendet för ensamkommande). I dagsläget finns två ungdomar som behöver eget boende. Många lägenheter i Borgholm har höga hyror och elen tillkommer utöver hyran. Detta gör att flera flyktingar tackar nej till att flytta till Borgholm då hyran skrämmer dem och de har inte så höga inkomster. I jämförelse med t ex Nybro där det finns billigare lägenheter och där värmen ingår. Följande behövs enligt arbetsmarknadsavdelningen beaktas för att möjliggöra ett utökat mottagande av flyktingar med 120 %: - att fler bostäder ordnas för denna grupp, t.ex. genom att en person, som för hela kommunen, samordnar bostäder för de kommunala verksamheterna. Eller att kommunen utökar sina egna kommunala bostäder att hyra ut. - att utöka flyktingsamordnartjänsten till 2 tjänster - att se till att kommunens barnomsorg klarar av att ta emot fler barn i verksamheten, idag är barnomsorgen full och flera står i kö - att skolor klarar av att ta emot fler elever med utländsk härkomst - att SFI (svenska för invandrare)-lärarnas tjänster utökas, ev. lokalen för SFI behövs utökas - att kommunen kommer att behöva hjälpa till ekonomiskt då ersättningen från Migrationsverket inte kommer täcka de utgifter som den utökade verksamheten innebär, då det idag är ett schablon belopp till varje kommun som har en överenskommelse vilket ungefär täcker en flyktingsamordnares lön - utökad kostnad för samhällsorientering, varje vuxen flykting har rätt till samhällsorientering på sitt hemspråk vilket kostar kronor/person, vilket samordnas av Regionförbundet i Kalmar län. - att det kommer att innebära utökade kostnader för försörjningsstöd då vissa familjer inte blir självförsörjande under och efter etableringsperioden pga. nedsatt prestationsförmåga samt höga hyror i Borgholms kommun. Arbetsmarknadsavdelningen föreslår - att utöka flyktingmottagningen med högst 20 %, då detta anses vara mer rimligt i förhållande till den verksamhet kommunen bedriver i dag. Arbetsmarknadsavdelningen bedömer att detta

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 15 (22) kan ske inom befintlig organisation. Kommunstyrelsen beslutar utöka flyktingmottagningen med högst 20 %, från 25 personer till 30 personer, då detta anses vara mer rimligt till den verksamhet kommunen bedriver i dag. 106 Dnr 2011/ KS Turismstrategi för Öland Ölands Kommunalförbund överlämnar Turismstrategi för Öland till medlemskommunerna för godkännande. Turismstrategin ska utgöra en tydlig röd tråd i de gemensamma anstängnitarna från alla inblandade aktörer på och utanför ön och den kommer succesivt att omvandlas till praktisk handling. Detta ske med Ölands Kommunalförbund som samordnande kraft. Som framgår av strategin sjösätts också nya samarbetsorgan; marknadsrådet och Ölands Turistnätverk, som kommer att spela en viktig roll för att nå målet till Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Turismstrategi för Öland Dnr 2013/ KS Remiss - valkretsindelning vid 2014 års landstingsval. Landstinget i Kalmar län efterfrågar i remiss om länets kommuners synpunkter gällande antalet valkretsar vid 2014 års landstingsval. Nuvarande valkretsindelning är sex valkretsar. Yrkanden Eddie Forsman (M) och Daniel Nilsson (C) yrkar att det ska vara 2 valkretsar. Ilko Corkovic (S) yrkar att det ska fortsätta vara 6 valkretsar.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 16 (22) Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen stöder Forsman/Nilssons förslag. Omröstning begärs Följande voteringsproposition godkänns: Den som stöder Forsman/ Nilssons förslag röstar ja. Den som stöder Corkovics förslag röstar nej. Vid omröstningen avges följande röster: Ja: Eddie Forsman (M) Ulrika Lindh (C) Thomas Johnsson (M) Daniel Nilsson (C) Peder Svensson (C) Lisbeth Lennartsson (C) Nej: Ilko Corkovic (S) Inger Sundbom (S) Bengt Jonsson (S) Ulf Lafveskans (V) Kommunstyrelsen beslutar med 6 ja mot 4 nej föreslå kommunfullmäktige förorda två (2) valkretsar i Kalmar län vid 2014 års landstingsval. Reservation Ilko Corkovic (S), Inger Sundbom (S), Bengt Jonsson (S), Ulf Lafveskans (V) till förmån för Corkovics yrkande. 108 Dnr 2013/ KS Markanvisningspolicy för Borgholms kommun. Vid dagens sammanträde informerar projektledare Mattias Andersson och exploateringsingenjör Johanna Kindqvist, Kalmar kommun, om Kalmar kommuns markanvisningspolicy och hur de arbetar med markanvisningar och markreservationer. Till dagens sammanträde finns upprättat förslag till policy för Borgholms kommun. Syftet med policyn är att tydliggöra förutsättningarna för reservation av mark och i förlängningen försäljning av mark. Meningen är också att fastställa vilka begrepp som ska gälla på området. Av policyn framgår också att vid reservation och försäljning av mark är målet att ständigt utveckla Borgholm ur ett uthålligt stadsbyggnadsperspektiv. I det arbetet ska kommunen stimulera till och ta tillvara de goda idéer och möjligheter att utveckla Borgholm på ett positivt sätt som utomstående aktörer för fram. Största möjliga samhällnytta är målet för varje projekt. Enkla och okomplicerade samverkansformer ska eftersträvas.

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 17 (22) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Markanvisningspolicy för Borgholms kommun. 109 Dnr 2012/ KS Motion (Eddie Forsman och Marcel van Luijn M) Borgholms Kulturhus. Marcel van Luijn (M) och Eddie Forsman (M) föreslår i motion att kommunchefen får i uppdrag att undersöka möjligheten att ett kulturhus etableras i Kronomagasinets byggnad; Borgholms Kulturhus med kulturskola, musik, dans och drama m.m. Kommunfullmäktige tog emot motionen och överlämnade den till kultur- och fritidsnämnden för beredning. Kultur- och fritidsnämnden beslutade bifalla förslaget i motionen att kommunchefen får i uppdrag att undersöka möjligheten att ett kulturhus etableras i Kronomagasinets byggnad; Borgholms Kulturhus med kulturskola, musik, dans och drama m.m. I tjänsteskrivelse och förstudie av kultursekreterare Maria Johanson framgår att det är fullt möjligt att bygga om Kronomagasinet till ett fungerande Kulturhus men det kräver stora investeringar. För att kunna beräkna exakta kostnader för Borgholms kulturhus krävs att kommunfullmäktige avsätter pengar till en extern professionell utredning av vad som ska göras och hur mycket det kommer att kosta. Enligt de kontakter som tagits med Länsstyrelsen är det fullt möjligt att inom vissa gränser bygga om Kronomagasinet till ett tillgängligt kulturhus. Länsstyrelsen vill att Kronomagsinet bevaras men också används. Utrymningsvägarna är det stora problemet. Enligt Länsstyrelsen är det möjligt att hitta en lösning på detta problem. Det finns möjlighet att via Länsstyrelsen söka bidrag för projektering av ombyggnationen av Kronomagasinet. Några frågor att ta ställning till; - Vilka verksamheter ska finnas i Borgholms kulturhus? - Ska musikskolans verksamhet förläggas till Kronomagasinet? - Ska det finnas en konsertlokal i byggnaden? - Ska det finnas en konsthall i byggnaden? - Ska det finnas replokaler i byggnaden? - Ska det finnas en dansstudio i byggnaden? - Ska det finnas ateljéer i byggnaden som konstnärer har möjlighet att hyra eller låna?

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 18 (22) - Ska det bli ett öländskt konstmuseum i Kronomagasinet? - Ska föreningar/enskilda kunna hyra lokaler i Kronomagasinet? - Ska det vara möjligt att hyra ut lokaler för kommersiella ändamål som t.ex. café eller någon form av försäljning? Enligt Borgholm Energi kostar det från 2 mkr och uppåt att bygga om Kronomagsinet till ett kulturhus. Driftskostnaden beräknas till ca 130 tkr per år. Kostnaderna är beroende av vilken verksamhet som ska finnas i huset. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen, samt utse kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott som styrgrupp för att genomföra undersökningen. 110 Dnr 2012/ KS Motion (Sune Axelsson S) - markreservation för drivmedelsdistribution (bensinmack). Sune Axelsson (S) föreslår i motion att Borgholms kommun ger sitt bolag BEAB i uppdrag att reservera lämpligt markområde i Triangeln Borgholm 13:2 för att kunna möjliggöra distribution av fordonsgas, bensin, diesel, (olika kvaliteter) samt el m m. Kommunfullmäktige lämnade motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog kommunfullmäktige, att avstyrka motionen om markreservation för en etablering av drivmedelsanläggning inom detaljplanen Triangeln på grund av att platsen inte är lämplig för en sådan anläggning. Av samhällsbyggnadsnämndens redogörelse för ärendet framgår Samhällsbyggnadsnämnden har på kommunstyrelsens uppdrag tagit fram en detaljplan över hela området Triangeln, inklusive Borgholm 13:2 som ägs av Borgholm Energi AB (BEAB). Arbetet påbörjades redan i april 2008 genom beslut i dåvarande miljö- och byggnadsnämnden. Arbetet föregicks av ett planprogram som godkändes av kommunfullmäktige Användningen av markområdet har diskuterats under många år och i många olika instanser, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och i de politiska partierna. Kommunfullmäktige antog detaljplanen et har därefter överklagats. Länsstyrelsen beslutade att upphäva planen på grund av, vad länsstyrel-

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 19 (22) sen ansåg, formella skäl. Därefter har samhällsbyggnadsnämnden på nytt godkänt tidigare antagandehandlingar och planen är utställd igen. Syftet med detaljplanen är att ta fram mark för handel och service. I första hand är planen avsedd för att mark i Yttre hamnen ska kunna frigöras då hamnen avses omvandlas till bostadsområde. Marken ägs dels av BEAB och dels av en privat exploatör. Avsikten är att exploatören ska förvärva fastigheten Borgholm 13:2 av BEAB. Samhällsbyggnadsnämndens motivering av beslutet Etablering av en drivmedelsansläggning inom området har diskuterats vid flera tillfällen och också utretts. Den byggbara ytan inom området är relativt liten genom att ett stort skyddsavstånd måste finnas mot väg 136. Byggnaderna ligger därmed i den norra delen av området mot villaområdet. För bensinmackar och liknande tillämpas ett skyddsavstånd på 100 meter mot bostäder. Det finns möjligheter att tillämpa kortare skyddsavstånd om man kan visa i en riskutredning att det finns andra skäl som talar för en etablering på platsen. Förutom att exploateringsområdet ligger angränsande till bostäder är platsen också mindre lämplig på grund av markens lutning mot bostäderna och att platsen ligger nära en vägkorsning/rondell. Det finns alltså ingen lämplig plats inom detaljplanen Triangeln för en bensinmack. Vid etablering av nya bensinmackar och andra anläggningar för distribution av t ex fordonsgas strävar man efter att placera dessa långt från bostäder, minst 100 meter. Fortfarande finns det dock kvar äldre anläggningar som är placerade mycket nära bostäder eller på andra olämpliga ställen, t ex i eller nära vägkorsningar. En markreservation innebär att kommunen reserverar mark för en intressent och därmed åtar sig att inte sälja marken till någon annan under en viss given tid. En markreservation innebär inte att en kommun kan uppmana en annan markägare, t ex BEAB att reservera egen mark för ett visst ändamål. BEAB kan dock själv söka bygglov, sälja marken eller komma överens med en annan aktör om en visst handlingsalternativ. Detaljplanen och detaljplaneprocessen syftar till att i bred medborgardialog med närboende och i samråd med företag, organisationer och myndigheter planlägga ett markområde för bästa möjlig användning. Detaljplanearbetet har föregåtts av ett planprogram som antagits av kommunfullmäktige, som därmed lagt en grund och lämnat riktlinjer för samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med ny detaljplan för Triangeln. Yrkanden Ilko Corkovic (S) yrkar bifall till motionen. Daniel Nilsson (C) yrkar avslag på motionen. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen stöder Nilssons avslagsyrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen.

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 20 (22) Reservation Ilko Corkovic (S), Bengt Jonsson (S), Inger Sundbom (S), Ulf Lafveskans (V) till förmån för Corkovics yrkande. 111 Dnr 2013/ KS Medborgarförslag (Ulla Bünsow) - erbjuda ungdomar fyra veckors sommarjobb Ulla Bünsow, Kläppingevägen 60, Köpingsvik, föreslår i medborgarförslag att ungdomarna ges tillfälle att under fyra veckor sommaren 2013 får testa på de olika yrken som finns runt om i Borgholms kommun. Jag anser att istället för att låta detta skötas på traditionellt sätt så ska man upprätta ett samarbete med Linnéuniversitetet och erbjuda de elever som studerar en socionomutbildning sommarjobba som handläggare i denna satsning. Alla ungdomar år ska omfattas av olika åtgärder och en ferieskola ska erbjudas den som inte hittar lämplig arbetsuppgift, erbjuds jobb eller som vill plugga upp betygen. (kostnaden för åtgärden ska finansieras av arbetsförmedlingen) Kommunfullmäktige tog emot medborgarförslaget och överlämnade det till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. I tjänsteskrivelse föreslås att medborgarförslaget avslås bland annat med stöd av kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 65/13 att antalet feriejobb 2013 ska vara 40 stycken i enlighet med budgeterade medel. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. Förslagsställaren är inbjuden till dagens sammanträde men har valt att inte närvara. Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. et redovisas till kommunfullmäktige i samband med redovisning av beredning av motioner och medborgarförslag vid sammanträdet i oktober.

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 21 (22) 112 Dnr 2012/ KS Medborgarförslag (Andreas Åsenholm) - utreda arvodesjusteringar till förtroendevalda. Andreas Åsenholm, Nedra Sandby Horvgata 11, Köpingsvik, föreslår i medborgarförslag att kommunfullmäktige må besluta att tillsätta en utredning med syfte att: a. de årliga arvodesjusteringarna för de förtroendevalda beslutas av kommunfullmäktige. b. de årliga arvodesjusteringarnas nivå bestäms utifrån kommunens aktuella ekonomiska situation. Kommunfullmäktige tog emot medborgarförslaget och överlämnade det till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att medborgarförslaget ska anses besvarat då demokratiberedningsgruppen redan i dagsläget har uppdraget att se över arvodesfrågorna. Av tjänsteskrivelsen framgår vidare att - kommunfullmäktiges uppdrog till demokratiberedningsgruppen att bland annat se över arvodesfrågorna. - kommunstyrelsen beslutade att frysa samtliga arvoden till förtroendevalda till 2012 års nivå. - av fastställda riktlinjer (KF 100/03 och 29/04) framgår att samtliga arvoden justeras 1/1 årligen, med början 2005, utan särskilt beslut, utifrån nivån för den genomsnittliga löneökningen för kommunens anställda föregående år. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen att anse medborgarförslaget besvarat då demokratiberedningsgruppen redan i dagsläget har uppdraget att se över arvodesfrågorna. Förslagsställaren är inbjuden till dagens sammanträde men har valt att inte närvara. Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat då demokratiberedningsgruppen redan i dagsläget har uppdraget att se över arvodesfrågorna. et redovisas till kommunfullmäktige i samband med redovisning av beredning av motioner och medborgarförslag vid sammanträdet i oktober.

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 22 (22) 113 Meddelanden och delegationsbeslut. Kommunstyrelsen godkänner redovisning av delegationsbeslut och lägger dessa tillsammans med inkomna meddelanden till handlingarna (BILAGA 1). 114 Dnr 2013/ KS Verksamhetsmål för kommunstyrelsen. Ordförande Lisbeth Lennartsson (C) redogör för att kommunstyrelsen ska ta fram egna verksamhetsmål och ta fram ett balanserat styrkort utifrån de av kommunfullmäktige antagna strategiska målen. Ledamöterna uppmanas att maila in förslag på verksamhetsmål till kommunsekreteraren för att behandlas vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde

23 MEDDELANDEN (händelser) Kommunstyrelsen Sida 1 (2) Borgholms kommun Kommunkansliet BILAGA 1 KS Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In KS gällande remissvar över SOU 2012:76. Gyf ställer sig bakom Torsås kommuns underlag att utredningen inte bör läggas till grund för framtidens onlineundervisning på gymnasienivå m m., Kalmarsunds Gymnasieförbun In KS Underrättelse om utbetalning av ersättning enligt lagen om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser. Belopp som utbetalas till Borgholms kommun kronor., Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap Ut KS Lämnar nedanstående yttrande som svar till Länsstyrelsen, se prokollsutdrag, Samhällsbyggnadsnämnden Projekt - översyn och differentiering av strandskyddet på Öland 2010/338 KS In KS Avslår ansökan om bidrag till projektet Ung Drivkraft Borgholms kommun., Ungdomsstyrelsen Ungdomsprojekt - Ung Drivkraft Borgholms kommun 2012/145 KS Ut KS Möte med KomVux Ölands Gymnasium / KomVux 2013/66 KS In KS SKLs beslut om sammanträdesplan för 2014 och förbundsavgift för år för Borgholms kommuns del kronor. Skickad till ekonomiavdelningen, Sveriges kommuner och Landsting Winess Bardeli Datasystem :44 Antal:7 HAMED

24 MEDDELANDEN (händelser) Kommunstyrelsen Sida 2 (2) Borgholms kommun Kommunkansliet BILAGA 1 KS Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In KS Avvisar överklagandet i den del det avser kommunfullmäktige i Borgholms kommuns beslut att anta detaljplan Järnnian., Förvaltningsrätten i Växjö Detaljplan Järnnian (del av Rälla 1:17) 2012/57 KS Winess Bardeli Datasystem :44 Antal:7 HAMED

25 DELEGATIONSBESLUT (händelser) Kommunstyrelsen Sida 1 (2) Borgholms kommun Kommunkansliet BILAGA 1 KS Info Notering Hid Besl.inst Datum Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl Yttrande Cafe Aven TILLSTYRKS 1/ KS / Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis 2013/ MLJ Grannyttrande Solberga 1:27. Tillbyggnad bostadshus. Ingen erinran., Samhällsbyggnadsnämnden Delegationsbeslut, attestlista - kommunchefen Grannyttrande Löttorp 11:1.Tillfällig åtgärd.uppställning av konstvagn. Ingen erinran., Samhällsbyggnadsnämnden Delegationsbeslut, attestlista - kommunchefen Yttrande Gamla Televerket TILLSTYRKS uteservering ett-år. Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis Yttrande Byggnadsställning Trädgårdsgatan/Strandgatan TILLSTYRKS v Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis Yttrande Skylift Slottsgatan/Storgatan TILLSTYRKS Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis Grannyttrande.Påven 9. Uppförande av plank. Ingen erinran., Samhällsbyggnadsnämnden Delegationsbeslut, attestlista - kommunchefen Grannyttrande. Törnrosen 15 (Storgatan 1). Uppställning av container. Ingen erinran., Samhällsbyggnadsnämnden Delegationsbeslut, attestlista - kommunchefen KS / CM KS / CM KS / MLJ KS / MLJ KS / MLJ KS / CM KS / CM Winess Bardeli Datasystem :39 Antal:14 HADEL

26 DELEGATIONSBESLUT (händelser) Kommunstyrelsen Sida 2 (2) Borgholms kommun Kommunkansliet BILAGA 1 KS Info Notering Hid Besl.inst Datum Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl Kskfu Godkänner KS delegationsbeslut Persnäs hembygdsförening beviljas kr i kulturprogramsbidrag. Delegationsbeslut övriga 2013/ Beviljat transporttillstånd KS Lokala trafikföreskrifter / MLJ Transporttillstånd m m Yttrande NYA CONDITORIET KS uteservering TILLSTYRKS gågatuperioden 2013 Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis 2013/ MLJ Yttrande FILADELFIA sång och musik Sandviks hamn TILLSTYRKS söndagar juli och aug. Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis Yttrande ÖLÄNDSKA BRÖD gatupratare TILLSTYRKS Begagnande av allmän mark/plats Delegationsbeslut - Tillståndsbevis KS / MLJ KS / MLJ Attestlista gällande från 1 juni KS Delegationsbeslut, attestlista / CM kommunchefen Winess Bardeli Datasystem :39 Antal:14 HADEL