Global utblick. 17 januari, Veckans knorr. Internationell utblick. Strategi och taktik. Safe Return

Transkript

1 Global utblick 17 januari, 2017 Veckans knorr Internationell utblick Strategi och taktik Safe Return

2 I nuläget signalerar finansmarknaderna global tillväxtoptimism. Vi förväntar oss ett positivt börsscenario de kommande månaderna. På kort sikt saknar den svenska aktiemarknaden energi. Politisk osäkerhet inför den valda presidenten Donald J. Trumps installering på fredag och kommande rapportperiod håller Stockholmsbörsen kortsiktigt tillbaka, trots att den är översåld. Börserna i Asien, Europa och USA gick i sidled föregående vecka (v. 2). Den svenska börsen, OMX Stockholm 30, steg +0,03 procent. Den tyska börsen DAX30 steg med +0,3 procent. Amerikanska S&P500 föll med -0,1 procent likt japanska Nikkei 225 som sjönk med -0,9 procent. Börspositivt är att rapportsäsongen för det tredje kvartalet var tillfredsställande. Tillväxttillförsikt råder för Europa och USA. Börsnegativt är att det globalt råder en viss likviditetsbrist, något som främst drabbar Indien och Kina. Vi fortsätter därför att främst rekommendera börserna i Europa och USA framför övriga aktiemarknader. På kort sikt hålls börsutvecklingen tillbaka av politisk osäkerhet inför den valda presidenten Donald J. Trumps installering på fredag och kommande rapportperiod. Den svenska inflationen är inte död I torsdags föregående vecka släppte SCB inflationssiffror för december 2016 som visade prisökningar på 1,7 procent, mätt som KPI, jämfört med december Den svenska kronan stärktes på beskedet. Vi har tidigare skrivit att den svenska Riksbanken med nuvarande penningpolitik är vilse i pannkakan. Före jul lämnade Riksbanken ett penningpolitiskt besked, där den viktigaste styrräntan, reporäntan, lämnades oförändrad på -0,50 procent. Vidare beslutades om ett utökat QE-program med köp av stats- och realobligationer för ytterligare 30 miljarder kronor, något som syftar till att pressa ned ränteläget i ekonomin. Tabell 1: Sveriges handelsbalans mellan 2006 till 2016 Källa: Trading Economics Riksbanken meddelade i samband med beskedet att de fortfarande räknar med att nuvarande minusräntan inte kommer att behöva höjas förrän i början av år Vidare indikerar de i samband med beskedet att det är mer sannolikt i närtid att Riksbanken sänker räntan än att den höjs. Tre ledamöter reserverade sig dock mot beskedet.

3 Vår syn på Riksbankens besked är att penningpolitiken är väldigt expansiv givet att producentpriserna i november steg med 3,6 procent på årsbasis, KPI i december steg med nämnda 1,7 procent på årsbasis och BNP för det tredje kvartalet steg med 2,8 procent på årsbasis. Vad än mer oroande är att Sveriges handelsbalans försvagats allt mer de senaste åren (se diagram 1). Försvagningen av handelsbalansen har skett trots en svag valuta och indikerar att Sveriges konkurrenskraft försämrats. Den svagare svenska konkurrenskraften pekar på att löneutvecklingen är allt för stark i nuläget relativt omvärlden. Tabell 2: Sveriges inflationstakt (KPI) mellan 1981 till 2016 Källa: Trading Economics Penningpolitik syftar till att påverka utbudet och efterfrågan i en ekonomi för att stabilisera ett lands handelsbalans, sysselsättning, valuta, inflation och kreditmarknader. Den svenska Riksbanken har beslutat att fokusera på att inflationen ska vara 2 procent. I Tabell 2 framgår att inflationen i den reala ekonomin har varit låg de senaste åren. Tabell 3: Sveriges husprisindex mellan 2005 till 2016 Källa: Trading Economics I Tabell 3 framgår dock att prisutvecklingen (inflationen) för hus har mer än dubblats de senaste åren. Att inflationen mätt som KPI är låg samtidigt som huspriserna stiger kraftigt påvisar att den svenska kreditmarknaden inte är i balans. Riksbanken har inte ensamt

4 ansvar för prisutvecklingen för hus i Sverige. Riksbanken kan dock inte trovärdigt argumentera för att de saknar ansvar för prisutvecklingen på hus. Vår uppfattning är att Riksbankens penningpolitik är på tok för expansiv. En lat mans ränta bör över tid, mellan tummen och pekfingret, vara 1 procentenhet högre än inflationen. Den svenska styrräntan borde därför, utifrån ett sådant resonemang, vara 2,7 procent. Sverige behöver likt USA och övriga OECD-länder en återindustrialisering. Problemen är att Sveriges etablissemang fortsätter att tro på en tillväxtmodell bestående av allt mer skuldsatta privatbostadsköpare, en ökad högt betald statlig administration och ökad lågt betald privat café- och restaurangsektor. Nuvarande skulddrivna tillväxtmodell har nått vägs ände. Flödena på de finansiella marknaderna gynnar i ett 20-årigt (s. 4) tidsperspektiv aktiemarknaderna i OECD-länderna framför räntemarknaderna. Valet av Donald J. Trump till amerikansk president har förstärkt denna trend, eftersom allt fler inser att OECD-länderna inte längre kan flytta fabriker till BRICS-länderna och hålla sysselsättningen uppe genom enklare kaféjobb och fler offentlighetsanställda. Trenden av kapitalflykt från OECD-området har pågått sedan sent 1990-tal. Den trenden har nu i ett övergripande tidsperspektiv vänt till ett kapitalinflöde. Diagram 4: Inflöden i aktie- och räntefonder sedan 2006 Källa: I diagram 4 framgår ett starkt flöde in i räntefonder relativ aktiefonder sedan Vi bedömer att denna trend nu har vänt. Detta innebär att aktiemarknaden bedöms få en skjuts av att finansmarknadsaktörer viktar upp andelen aktier relativt obligationer. Diagram 4 signalerar att OECD-länderna är på väg in i en period av en investeringsledd tillväxtmodell. Den nya investeringsledda tillväxtmodellen kommer att präglas av offentligt- och privat samverkan (OPS), något som kommer att gynna aktiemarknaden enormt mycket.

5 Global utblick och prognos för 2017 Den globala ekonomin förväntas vara i en spekulativ fas av optimism stora delar av 2017, där tillväxtförväntningarna och den framtida ekonomiska utvecklingen överskattas. Tillväxtoptimismen förväntas kulminera andra halvåret i år förväntas utgöra grunden för en period mellan 2018 till 2019 som präglas av betydande osäkerhet och oro. Den amerikanska dollarn förväntas stiga mot Euron och Yenen 1:a halvåret 2017, varefter den förväntas nå en högpunkt det 2:a halvåret. Drivkrafterna för en stigande dollar, första halvåret 2017, förväntas vara räntehöjningar från Fed, en bättre konjunktur och Trumponomics, som innebär handelstullar i syfte att förbättra USA:s handelsbalans. Långräntorna förväntas stiga det 1:a kvartalet för att därefter nå en högpunkt det 2:a eller 3:e kvartalet. En bättre konjunktur brukar historiskt leda till stigande långräntor. Långräntorna förväntas vara en bra barometer på konjunkturutvecklingen De långa räntorna förväntas vara det tillgångsslag som leder utvecklingen på finansmarknaderna. En risk med vårt scenario är om den globala ekonomin drabbas av stagflation. Råvarupriserna förväntas stiga under det 1:a halvåret. Det 2:a halvåret förväntas råvarupriserna nå en högpunkt för att därefter påbörja en övergripande nedgång. Råvarupriserna förväntas bekräfta konjunkturutvecklingen nästa år. När råvarorna inte längre bekräftar en allt bättre konjunktur så har konjunkturen nått en högpunkt. Börserna förväntas att vara uppåtriktade det 1:a, 2:a och 3:e kvartalet med en slagig/volatil underton. Det 1:a halvåret förväntas börserna ha en högsta punkt i mars/april. Det 2:a halvåret förväntas börserna att nå en högpunkt under kv. 3. Kv. 4 förväntas att bli oroligt. Instrument 2016:4 2017:1 2017:2 2017:3 2017:4 2018:1 USD/EUR / Högpunkt Högpunkt USD/JPY / Högpunkt Högpunkt USD/SEK / Högpunkt Högpunkt Brent / Högpunkt Högpunkt Copper / Högpunkt Högpunkt Gold / Högpunkt Högpunkt SWE 10Y Högpunkt Högpunkt USA 10Y Högpunkt Högpunkt S&P500 / Högpunkt DAX30 / Högpunkt OMXS30 / Högpunkt Tabell 1: Prognos för 2017 för valutor, råvaror, räntor och aktieindex Strategi och taktisk allokering Utvecklingen för räntor, valutor och råvaror och aktier följer vår prognos för 2016/2017. Vi är positiva till aktiemarknaden. En hög aktieandel relativt räntebärande (s. 36) rekommenderas. Risken är medelhög (s. 38). Historiskt (s. 39) brukar börsen stiga det första kvartalet. Övervikt rekommenderas för branscherna energi och industri. Undervikt rekommenderas för IT och Teleoperatörer. Taktiskt rekommenderas neutral vikt mellan små/medelstora och stora aktier. Små aktier ser dock ut att börja få fart. Neutral vikt rekommenderas mellan tillväxt- och värderingsdrivna aktieinvesteringar. Tillväxtaktier ser dock ut att få fart.

6 Sammanfattning Kort- och långsiktigt. + Börspositivt är att oro rörande det amerikanska valet av Donald. J. Trump som president har vänts till tillförsikt. Rapportsäsongen för det tredje kvartalet var tillfredsställande. Tillväxttillförsikt råder för BRIC-länderna, Europa och USA inför Börsnegativt är en viss oro för kommande rapportperiod och att det råder en viss likviditetsbrist globalt, något som för närvarande främst drabbar Indien och Kina. Övergripande tycks börserna befinna sig i Fas 3 av 3 i en Bull market inom ramen för en 20-årig rationaliseringsfas. Fas 3 är en spekulativ hausse där framtidens vinstmöjligheter överskattas. Den långa trenden (6 v. till 9 m.) är positiv. Medelhög risk. Den övergripande konjunkturen (>1 år) förbättras långsamt. 20-årstrenden är en neutral rationaliseringsfas. Strategi: Hög aktieandel. 2

7 Sammanfattning Tillförsikt signaleras för På kort sikt är index översålt. 3

8 Internationell utblick (20-årstrend) Aktier relativt råvaror indikerar på ett övergripande plan att aktiemarknaden 1966 Tillväxtfas 1940 Rationaliseringsfas Aktier Råvaror Vi är här Råvaror 2019 Tillväxtfas drivet av ny teknik liksom världsekonomin befinner sig i en större rationaliseringsfas 4

9 Internationell utblick (20-årstrend) Världsekonomin är i en 20-årig rationaliseringsfas av globala obalanser, som byggts upp av en 20-årig tillväxtfas. Rationaliseringarna beror på en obalans mellan utbudet relativt efterfrågan på olja. 1. Ökat arbetskraftsutbud i BRIC och låga oljepriser utlöste en tillväxtfas i världsekonomin i början av 80-talet. 2. Obalanser har byggts upp mellan BRIC som sparat (investerat) och OECD som konsumerat (låg investeringsnivå). Inflationen var låg globalt. Lågkvalificerade jobb slogs ut i OECD. En kreditexplosion i OECD utlöstes till den finansiella relativt den reala ekonomin. USA:s utgifter på bidrag/försvar respektive EU:s på administration/bidrag har minskat investeringsnivån i OECD-området ytterligare och bidragit till obalanser mellan konsumtion och sparande. 3. Tillväxtfasen avslutades när råvaruutbudet inte längre var i balans med efterfrågan, något som höjde råvarupriserna relativt arbete och kapital (inkl. aktier m.m.). Höga råvarupriser utlöste en rationaliseringsfas globalt. En tillväxtfas infaller när avregleringar, effektiviseringar och innovationer återigen öppnar för ökat utbud av arbetskraft och energi. 5

10 Internationell övergripande utblick Konjunkturen globalt följer en bana som kan liknas vid ett w. Vår prognos signalerar tillväxttillförsikt inför Fas 3/3 Fas 2/3 Fas 1/ Feb Tillväxtfas drivet av ny teknik påbörjas En initialt snabb ekonomisk återhämtning övergick 2010 i en period av låg tillväxt i OECD-området. Vi förväntar en ny konjunkturavmattning mellan 2017 till 2019 innan en 20-årig tillväxtfas kan påbörjas. 6

11 Internationell övergripande utblick Världen är i en övergripande normalisering av obalanser i arbetskraftsutbud/naturresurser, reala/finansiella investeringar samt bytesbalans och konsumtion/sparande mellan BRIC/OECD. 1. Nämnda normalisering har stabiliserats av expansiv fiskal- och penningpolitik. Den expansiva fiskalpolitiken har avvecklats allt mer medan penningpolitikens roll utvecklats. 2. Realekonomiskt präglas stabiliseringen av relativt lägre tillväxt globalt jmf. med perioden 2003 till Tillväxten förväntas globalt vara positiv, men relativt låg så länge den expansiva penningpolitiken inte kan avvecklas. En expansiv penningpolitik och en tillfredställande likviditet på marknaderna är en förutsättning för stigande aktiepriser. 3. Börserna är i Fas 3 av 3 i en Bull market. Fas 1 ien Bullmarket inleds när förväntningarna vänt uppåt efter att värsta möjliga utfall diskonterats. I Fas 2 svarar indexen mot ett allt bättre företagsklimat. I Fas 3 uppstårienspekulativhaussedärdenstyrkanidenframtida utvecklingen överskattas. 7

12 Långsiktig internationell utblick USA Europa Ryssland Kina Japan Indien Brasilien Positiv faktor? och förändring till bättre/sämre Negativ faktor

13 Långsiktig internationell utblick + Brasilien (sol): Tillväxten förväntas överraska positivt. Negativ bytesbalans. Stram penningpolitik. Gynnas av en långsiktig stabilisering av olje- och råvarupriserna. + Europa (sol): Ok tillväxt. Positiv bytesbalans. Förväntas framöver att ha en allt mindre expansiv penningpolitik. + Indien (sol): Ok tillväxt. Negativ bytesbalans. Problem inom banksektorn och sannolikt med kapitalutflöden. Nere på starka stöd. + Japan (sol): Tillväxten förväntas överraska positivt. Allt mindre expansiv penningpolitik. ± Kina (?): Ok tillväxt. Positiv bytesbalans. Problem inom banksektorn och med kapitalutflöden. + Ryssland (sol): Tillväxten förväntas överraska positivt. Positiv bytesbalans. Stram penningpolitik. Gynnas av en långsiktig stabilisering av olje- och råvarupriserna. + USA (sol): Ok tillväxt. Hög statsskuld. Stram penningpolitik en balanserad USD. Nuvarande penningpolitik från Fed är tillräcklig för att lyfta riskaptiten och därmed råvarupriser och börserna globalt. 9

14 Långsiktig internationell utblick Råvaror och räntor + Börspositivt är att oljepriset och många andra råvarupriser, i februari 2016, långsiktigt har bottnat. I nuläget signalerar råvarumarknaden tillväxttillförsikt inför Börspositivt är att amerikanska långräntor, på våren 2016 bottnade på 1,5 procent, något som ger BoJ:s, ECB:s och Fed:s utrymme att bedriva en expansiv penningpolitik. Aktiemarknad Större trend Lång trend USA Neutral Positiv (tvekar) Brasilien Neutral Positiv (studsar uppåt) Japan Neutral Positiv Kina Neutral? (nära brott ned) Indien Neutral Positiv (studsar uppåt) Tyskland Neutral Positiv (tvekar) Ryssland Neutral Positiv Stockholm Neutral Positiv (tvekar) 10

15 Långsiktig internationell utblick Aktier och råvaror bottnade prismässigt febr Nuläge: Fas 3/3 Aktieprognos: topp 2017 Aktier Långräntor Oljepriset Återackumulation 2017 Distribution Återdistribution Ackumulation Feb Aktier, råvaror och räntor är i eller på väg upp i Fas 3/3 från en bottnen i februari

16 Räntor och avkastningskurvor Avkastningskurvorna är i Japan, Schweiz, Tyskland, Sverige, UK och USA och Tyskland. Långsiktigt handlas räntor i större bottenformationer. Låg tillväxt i väst, globalisering och ny teknologi har sänkt räntorna det senaste decenniet. Begränsat utbud av arbetskraft och råvaror har grundlagt behov av produktionseffektiviseringar och förutsättningar för ett långsiktigt inflationsscenario. Ovanstående gäller bara om världen inte går in i en global depression. I nuläget handlas långräntor inom ramen för stora bottenformationer. Avkastningskurvan i Sverige signalerar högkonjunktur 12

17 Räntor 10 år USA Lång (2017:1) efter att mål nåtts på 1,5% (2016:1) Signalerar tillväxttillförsikt och åtstramande Fed Fed likviditeten i febr Fed i jun

18 Räntor 10 år Sverige Lång (2017:1) Överköpt Motstånd på 1.0% Riksbanken likviditeten i juni

19 Valutor EUR/USD Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt i USA lyfter USD Rekylberedd Fed i aug. 15 Fed i juni 16 Fed likviditeten i febr. 2016? 15

20 Valutor EUR/SEK Lång trend Översåld och handlas på stöd 16

21 Valutor GBP/SEK Nått mål på 11,50 SEK/ På väg ned från överköpta nivåer Stöd 10,60 SEK/ BoE likviditeten i aug. 2015! 17

22 Valutor USD/SEK Lång trend (2017:1) RB likviditeten RB likviditeten Fed:s int. toppar dec

23 Valutor USD/YEN BoJ:s interventioner toppar maj Lång trend (2017:1) Stramare Fed lyfter USD Fed i jun

24 Råvaror - Ranking * Råvarorna är grupperade enligt råvarutyp och relativ styrka. De fyra starkaste/ svagaste är markerade med grönt/rött Starka: Cotton (ny), Lean Hogs (ny), Soybean Oil och Wheat Neutral: Orange Juice (ny) och Sugar (ny) Svaga: Azuki Beans, Natural Gas, Rough Rice och Palladium 20

25 Råvaror - Ranking * Råvarorna är grupperade enligt råvarutyps Relativa Styrka. De fem starkaste/svagaste är markerade med grönt/rött 21

26 Råvaror Baltic Dry index Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt Rekyl från överköpta nivåer Februari

27 Råvaror Guld Lång trend (2017:1) På väg upp från översålda nivåer och stöd Fungerar som skydd vid politisk osäkerhet 23

28 Råvaror Koppar Impulsiv uppgång Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt Februari

29 Råvaror Olja (Brent) 200 d. SMA Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt Ska toppa sist Stöd på 200 d. SMA Februari

30 Råvaror Zink Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt Mål: 3600 Februari

31 Råvaror - Vete Lång trend Mat är en ändlig resurs Studs uppåt allt närmare överköpta nivåer 27

32 Aktier - Globalt Starka Jmf. med Stockholmsbörsen Svaga Starka: Neutral: Svaga: Italien, Japan och Ryssland Indien (ny) Danmark, Indonesien (ny) och Sydafrika 28

33 Aktier USA/Wall Street Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt Rekylmogen? 200-d. SMA 29

34 Aktier Sydamerika/Sao Paolo Lång trend (2017:1) Studsar uppåt från stöd 30

35 Aktier Asien/Japan Lång trend (2017:1) Nikkei stiger när yen faller Febr

36 Aktier Asien/Bombay Lång trend (2017:1)? Översåld visar svaghet Problem med kapitalutflöden 32

37 Aktier Asien/Shanghai Lång trend (2017:1) Visar svaghet Problem med kapitalutflöden 33

38 Aktier Europa/Frankfurt Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt Febr

39 Aktier Östeuropa/Moskva Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt 35

40 Strategisk allokering (> 4 veckor) 100% 90% 80% Strategisk allokering / Rekommenderad aktieandel Prognos om börsläget + Index stiger normalt ~ 11 %/år + Index handlas i en större konsolidering 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Räntor Kassa Aktier Övergripande: Neutral Lång sikt:positiv Medelhög risk Rekommenderad aktieandel: Hög 0% Hög Neutral Låg 36

41 Strategi Stockholmsbörsen (> 4 veckor) Lång trend (2017:1) Tillväxttillförsikt 37

42 Strategi risk (6 veckor till 9 månader) Sv. TED och volatilitet Avkastning kontra risk Medelhög risk rel. 200 d. SMA TED 200 d. SMA Volatilitet Medelhög risk: Börsen handlas över 200 d. SMA 38

43 Strategi kalendereffekter Historiskt är januari en bra månad v. 3 39

44 Taktisk all. sv. branscher (> 4 veckor) Övervikt Undervikt Övervikt: Undervikt: Energi och Industri IT och Teleoperatörer 40

45 Taktik små rel. stora sv. aktier (> 6 v.) Små svenska aktier utvecklas relativt starkare än stora Överköpt Översålt 41

46 Amerikanska branscher Starka Svaga Starka: Financials och Oil & Gas Neutral: Utilities (ny) Svaga: Healthcare och Consumer Goods (ny) 42

47 Små kontra stora amerikanska aktier Små amerikanska aktier har vänt upp relativt stora aktier Överköpt Översålt 43

48 Europeiska sektorer Starka Svaga Starka: Svaga: Banks, Basic Resources och Insurance Food & Beverages, Health Care och Utilities 44

49 Taktik värde rel. tillväxt Europa (> 4 v.) Vi rekommenderar neutral vikt mellan tillväxt- relativt värdeaktier 45

50 Små kontra stora europeiska aktier Vi rekommenderar neutral vikt mellan små- relativt stora aktier (ny) Överköpt Översålt 46

51 Nordiska branscher Starka Svaga Starka: Svaga: Finans och Material Hälsovård och IT 47

52 Små kontra stora nordiska aktier Små fortsätter att utvecklas relativt starkare än stora nordiska aktier 48

53 Disclaimer This research report is produced by Safe Return Nordic Securities AB (Safe Return) for the private information of recipients. Neither the information nor any opinion which may be expressed herein constitutes a solicitation by Safe Return of purchase or sale of any securities nor does it constitute a solicitation to any person in any jurisdiction where solicitation would be unlawful. All information contained in this research report has been compiled from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, express or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents, and it is not to be relied upon as authoritative. Opinions contained in this research report represent Safe Return current opinions as of the date of the report only. While Safe Return endeavours to update its research reports from time to time, there be legal and other reasons why Safe Return cannot do so and accordingly, Safe Return disclaims any obligation to do so. Recipients are urged to base their investment decisions upon such information, analysis and investigation as they deem necessary. No liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from the use of this research report or any information or opinion which may be set forth herein. This report is confidential and may not be reproduced, redistributed or republished by any recipient for any purpose or to any person. Recipients should be aware that Safe Return, any member or affiliate of Safe Return, and any officers, directors or employees of Safe Return or any such other entity may from time to time (a) have a long or short position in the securities (including derivative instruments thereof) of companies mentioned herein, (b) buy or sell such securities, (c) provide corporate finance services to such companies or in relation to such securities, (d) be represented on the board of directors or similar statutory advisory bodies of such companies in addition. 49