Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete
|
|
- Maj Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete Christin Mellner Fil.dr., forskare i Arbets- och Organisationspsykologi / Namn Namn, Institution eller liknande Christin Mellner
2 Det nya arbetslivet Globalisering Ny gränsöverskridande teknik Krav på snabba reaktioner på föränderliga marknader Ökad konkurrens Digitalisering Flexibel arbetsorganisation
3 Former för flexibilitet Flexibilitet via utbytbarhet: ökad reglering, centralisering och standardisering: oflexibelt arbete Flexibilitet via förtroende: avreglering, decentralisering, delegering, självstyre: gränslöst arbete Överföring av ansvar från organisationen till individen som alltmer får stå till svars för sitt eget arbete och sin anställningsbarhet
4 Gränslöst arbete Avgöra när, hur ofta, hur mycket och var vi ska arbeta Initiera, definiera, planera och ansvara för arbetet Söka, etablera och upprätthålla kontakter för arbetet Anställningsbar via hög prestation och kompetensutveckling
5 Balansakt (n=3 846 varav chefer) Vilka gränspreferenser har vi? Vilka strategier använder vi, och varför? Hur är det relaterat till livsbalans, sömn, återhämtning och hälsa?
6 Arbete i tid och rum Avtalad arbetstid 39.5 timmar/vecka Faktisk arbetstid 44.5 tim/v (41.5;46) 63% oreglerad arbetstid (chefer 89%) Samband oreglerad arbetstid mycket övertid 27% eget initiativ vid tillfällig arbetstopp 41% eget initiativ för ordinarie arbete (chefer 66%) 6% tillgänglighetsöverenskommelse 26% 31% viktigt att vara tillgänglig
7 Jobbmail via smartphone på fritiden 31% på resor till och från jobbet 29% på kvällar, t ex i reklampauser framför TVn 15% i stort sett det sista innan man går och lägger sig 28% på helger 16% på semestern 59% sätter inte tidsgränser för jobbmail kvällar 64% sätter inte tidsgränser för jobbmail helger
8 Gränshantering i arbetet 75% undviker inte att jobba mer än avtalad tid 71% tar med jobb hem 25% jobbar på semestern 55% säger inte ifrån vid för hög/svår belastning 53% lyfter inte problem till en högre beslutsnivå 47% begränsar inte uppgifter till mer än de klarar av 50% ingen möjlighet att bli avlastade av arbetsgrupp eller ledning 66% kan inte återföra uppgifter till överordnade
9 Gränspreferens och gränskontroll 80% föredrar att separera arbete och privatliv (segmenterare; 20% föredrar att integrera) 74% uppger hög gränskontroll Båda grupper jobbar lika ofta kontorstid och på arbetsplatsen Integrerare jobbar även mer på andra tider (vardagkvällar, helger) och på andra platser (hemma) Integrerare har högre faktisk veckoarbetstid
10 Gränspreferens och gränskontroll Segmenterare n=2,117 Integrerare n=526 Hög gränskontroll Män Kvinnor Låg gränskontroll Procentuell fördelning
11 Vad avgör vår gränskontroll? Socialt stöd Återkoppling Tydliga mål Individförmåga till självreglering/gränskompetens
12 Gränspreferens, gränskontroll och livsbalans Mkt ofta nöjd med livsbalans Låg kontroll segmentering Hög kontroll segmentering Låg kontroll integrering Hög kontroll integrering Män Kvinnor Procentuell fördelning
13 Varför upplever man låg livsbalans? I arbetet: Individen: Otydliga mål Lågt inflytande Tidspress Krav på tillgänglighet Mycket jobbmail på fritiden Många övergångar arbete privatliv Låg gränskontroll
14 Varför jobbar man så gränslöst? I arbetet: Höga mentala krav Hög tidspress (belastning) Tid/resultatstyrning Lågt inflytande Oersättlig vid frånvaro Individen: Mycket jobbmail på fritiden Låg självreglering (gränskompetens) Kompensatorisk gränshantering Tillgänglighetskrav Lågt socialt stöd Låg återkoppling
15 Vad händer och hur mår man? Jobbar anytime _ Ohälsa Hög veckoarbetstid Not switching off Sömn problem Bristande återhämtning Jobbar anywhere Kort sömn Kvinna
16 Gränser, smartphones och switching off Samband mellan att inte kunna släppa tankar på jobbet under ledig tid (switching off) och: Höga förväntningar på tillgänglighet Mycket arbete under vardagkvällar Mycket jobbmail via smartphone på fritiden Låg gränskontroll / Namn Namn, Institution eller liknande
17 Slutsatser Möjlighet till flexibilitet uppskattat Integrerare jobbar mer, har lägre gränskontroll och sämre livsbalans Bristande gränssättning: all the time every where Hög faktisk arbetstid och hög arbetsintensitet Minskad tid för vila och återhämtning Förhöjd fysiologisk aktivitet (stress): brist på nedvarvning always on Sämre sömn, återhämtning och hälsa
18 Organisatorisk och social arbetsmiljö (AV 2015/2016) 10 gällande tydlighet i arbetsuppdraget arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås med arbetet, om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, samt vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras 12 gällande arbetstider som kan medföra risker för ohälsa utpekas långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar som en riskfaktor i tillägg till de traditionella och välkända risker som är förknippade med arbetstidens förläggning och omfattning / Namn Namn, Institution eller liknande
19 Organisationsnivå Tydliggör verksamhetsmål; enskilda medarbetare Regelbundna avstämningar Balanserad arbetsbelastning inom ramen för ordinarie arbetstid Reellt inflytande över viktiga beslut som rör arbetet Socialt stöd: prioritera, avlasta, omfördela arbetsuppgifter Återkoppling på utfört arbete Tillgänglighetsnormer, rutiner och riktlinjer: akut-sms; roterande tillgänglighetsskift? Medarbetarsamtal: gränspreferenser, vad främjar/hindrar gränssättning och gränskontroll?
20 Individnivå Proaktiv gränshantering: lyft problem, säg ifrån vid hög/svår belastning, jobba inte utanför ordinarie arbetstid/avtalad tid mer än i undantagsfall Gränskompetens: lista viktigaste mål och uppgifter över året, månad, vecka och dag; fokusera på huvuduppgifterna och prioritera strängt Minska jobb-uppkoppling på fritiden: medvetna val Sätt tidsgränser för arbete utanför ordinarie arbetstid Ta igen övertid
21 Referenser Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Johansson G, Lundberg U. (2011). Work without boundaries: psychological perspectives on the new working life. Oxford: Wiley-Blackwell. Allvin M, Mellner C, Movitz F, Aronsson G. (2013). The diffusion of flexibility: Estimating the incidence of low-regulated working conditions. Nordic Journal of Working Life Studies, 3(3), Aronsson G, Gustafsson K, Mellner C. (2011). Sickness presenteeism, sickness absenteeism and self-rated health in the Swedish working population. International Journal of Workplace Health Management, 4(3), Barber LK, Jenkins JD. (2013). Examining work-home boundary management, psychological detachment and sleep. Stress & Health, 30, Binnewies C, Sonnentag S, Mojza EJ. (2009). Feeling recovered and thinking about the good sides of one s work. Journal of Occupational Health Psychology, 14(3), Brosschot JF, Pieper S, Thayer JF. (2005). Expanding stress theory: Prolonged activation and perseverative cognition. Psychoneuroendocrinology, 30, Brosschot JF., Gerin W, Thayer JF. (2006). The perseverative cognition hypothesis: A review of worry, prolonged stress-related physiological activation, and health. Journal of Psychosomatic Research, 60, Brosschot JF, Verkuil B, Thayer JF. (2010). Conscious and unconscious perseverative cognition: Is a large part of prolonged physiological activity due to unconscious stress? Journal of Psychosomatic Research, 69, Brown B. (2001). Studying the use of mobile technology. In Brown, B., Harper, R. and Green, N. (Eds.), Wireless world: Social and interactional aspects of the mobile age, Springer, New York, NY, pp
22 Clark S. (2000). Work/family border theory: A new theory of work/family balance. Human Relations, 53, Derks D, Bakker AB. (2012). Smartphone use, work-home interference, and burn-out: A diary study on the role of recovery. Applied Psychology. An International Review, pp doi: /j x Derks D, ten Brummelhuis LL, Zecic D, Bakker AB. (2014). Switching on and off : Does smartphone use obstruct the possibility to engage in recovery activities?. European Journal of Work and Organizational Psychology, 23(1), Derks D, van Mierlo H, Schmitz EB. (2014). A diary study on work-related smartphone use, psychological detachment and exhaustion: Examining the role of perceived segmentation norm. Journal of Occupational Health Psychology, 19(1), Derks D, van Duin D, Tims M, Bakker AB. (2015). Smartphone use and work-home interference: The moderating role of social norms and employee work engagement, Journal of Occupational and Organizational Psychology, 88, Diaz I, Chiaburu DS, Zimmerman RD, Boswell DR. (2012). Communication technology: Pros and cons of constant connection to work. Journal of Vocational Behavior, 80, Duxbury L, Smart R. (2011). The myth of separate worlds: An exploration of how mobile technology has redefined work-life balance. In Kaiser, S., Ringlstetter, M.J., Eikhof, D.R., and Cunha, M.P. (Eds.), Creating balance? International perspectives on the work-life integration of professionals, Springer, Berlin/Heidelberg, Germany, pp Ellingsaeter AL. (2003). The complexity of family policy reform. The case of Norway. European Societies, 5(4), Fenner GH, Renn RW. (2010). Technology-assisted supplemental work and work-to-family conflict: The role of instrumentality beliefs, organizational expectations and time management. Human Relations, 63(1), pp Geurts S, Sonnentag S. (2006). Recovery as an explanatory mechanism in the relation between acute stress reactions and chronic health impairment. Scandinavian Journal of Work Environment & Health, 32(6),
23 Gustafsson K, Lindfors P, Aronsson G, Lundberg U. (2008). Relationships between self-rating of recovery from work and morning salivary cortisol. Journal of Occupational Health, 50(1), Kecklund G, Dahlgren A, Åkerstedt T. (2002). Undersökning av förtroendearbetstid: Vad betyder inflytande över arbetstiden för stress, hälsa och välmående? Rapport 305, IPM och Avdelningen för Stressforskning, Karolinska Institutet. Akademitryck: Edsbruk. ISSN Kivimäki M, Leino-Arjas P, Kaila-Kangas L, Liukkonen R, Vahtera J. et al. (2006). Is incomplete recovery from work a risk marker of cardiovascular death? Prospective evidence from industrial employees. Psychosomatic Medicine, 68, Kompier MAJ, Taris TW, van Veldhoven M. (2012). Tossing and turning-insomnia in relation to occupational stress, rumination, fatigue and well-being. Scandinavian Journal of Work Environment & Health, 38, Kossek EE, Ruderman MN, Braddy PW, Hannum KM. (2012). Work-nonwork boundary management profiles: A person-centered approach. Journal of Vocational Behavior, 81, Kreiner GE. (2006). Consequences of work-home segmentation or integration: a person-environment fit perspective. Journal of Organizational Behaviour, 27, Kreiner GE, Hollensbe EC, Sheep ML. (2009). Balancing borders and bridges: Negotiating the work-home interface via boundary work tactics. Academy of Management Journal, 52, Mellner C, Aronsson G, Kecklund G. (2014). Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among full-time employed professionals in knowledge intensive, flexible work. Nordic Journal of Working Life Studies, 4(4), Mellner C. (2016). After-hours availability expectations, work-related smartphone use during leisure, and psychological detachment: The moderating role of boundary control. International Journal of Workplace Health Management, 9(2), Mellner C, Aronsson G, Kecklund G. (in progr.). Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among full-time employed professionals. A replication study. Mellner C, Kecklund G, Kompier MAJ, Sariaslan M, Aronsson G. (2016). Boundaryless work, psychological detachment and sleep: Does working anytime anywhere equas employees are always on? In J. de Leede (Ed.). New Ways of Working Practices: Antecedents and Outcomes. Emerald Volume 15 of the Advanced Series in Management.
24 Mellner C, Peters P, Toivanen S, (in progress). The moderating role of boundary control between enacted and preferred boundary management and work-life conflict. Mellner C, Toivanen S, Peters P. (in progress). You ve got mail: The mediating role of on-going connectivity between organizational availability norm, individual boundary management and work-life conflict. Mellner C, Toivanen S, Keller-Celeste R. (submitted). Boundaryless work in space and time - The role of psychological detachment for employee sleep, recovery and health. Journal of Occupational Health. Peters P, Den Dulk L, Van der Lippe T. (2009). The effects of time-spatial flexibility on employees work-life balance: the Dutch case. Community, Work & Family, 12, Peters P, Poutsma E, Van der Heijden BIJM, Bakker AB, De Bruijn, T. (2014). Enjoying New Ways to Work: An HRM-process approach to study flow. Human Resource Management, 53, Rosa H. (2014). Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer. Daidalos AB. Sonnentag S, Kuttler I, Fritz C. (2010). Job stressors, emotional exhaustion, and need for recovery: A multi-source study on the benefits of psychological detachment. Journal of Vocational Behavior, 76, Sonnentag S, Fritz C. (2015). Recovery from job stress: The stressor-detachment model as an integrative framework. Journal of Organizational Behavior, 36, Taris T, Beckers D. Verhoeven L, Geurts S, Kompier M, van der Linden. (2006). Recovery opportunities, work-home interference, and well-being among managers. European Journal of Work and Organizational Psychology, 15, Van Echtelt P, Glebbeek A, Wielers R, Lindenberg S. (2007). The puzzle of unpaid overtime: Can the time greediness of post- Fordist work be explained? In Van der Lippe T, Peters P. (Eds.), Competing claims in work and family life, Edward Elgar, Cheltenham and Northampton, MA, pp
Hållbart medarbetarskap och ledarskap i ett föränderligt arbetsliv. Christin Mellner Fil.dr., forskare i Arbets- och Organisationspsykologi
Hållbart medarbetarskap och ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Christin Mellner Fil.dr., forskare i Arbets- och Organisationspsykologi Moderna tider Snabba samhälleliga och teknologiska förändringar
Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete
Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete Christin Mellner, Fil.dr., Forskare Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet Copyright för presentationsmaterial: Christin Mellner
Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete
Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete Christin Mellner, Fil.dr., Forskare Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet Copyright för presentationsmaterial: Christin Mellner
Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015. Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad
Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015 Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad Program 13.00-14.20 Välkomsthälsning och inledning Ulf Bengtsson, generaldirektör för Arbetsgivarverket
Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa
Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa Christin Mellner, Fil.Dr., Forskare Avd. för Arbets- och Organisationspsykologi, Stockholms Universitet Bakgrund Forskningen kring s.k. Gränslöst arbete startade
Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner
Summering Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner 2 Tre samverkande utvecklingar bakom framväxten av det nya arbetslivet * Den nya,
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Christin Mellner, Fil. dr., Forskare Arbets- och Organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms Universitet AFA dnr 130255 Ett föränderligt
Balansakt. En studie om människors konstruktion av gränser inom- och mellan arbete och privatliv. Slutrapport
Balansakt En studie om människors konstruktion av gränser inom- och mellan arbete och privatliv Slutrapport Christin Mellner, Fil. dr., Forskare Avdelningen för Arbets- och Organisationspsykologi Psykologiska
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Christin Mellner, Fil. dr., Forskare Arbets- och Organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms Universitet AFA dnr 130255 Vad kännetecknar
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Christin Mellner, Fil. dr., Forskare Arbets- och Organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms Universitet AFA dnr 130255 Vad kännetecknar
Flexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se
Flexibelt arbete 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se Några faktorer av betydelse Globalisering Ökad konkurrens Föränderlig marknad Mobilitet Växande tjänstesektor 2 Flexibelt
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Ett AFA-finansierat projekt om ledares arbetsvillkor, återhämtning och hälsa samt förutsättningar för hållbart ledarskap Christin Mellner Susanna Toivanen
SLUTRAPPORT. Projekttitel. Hållfast - Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
SLUTRAPPORT Projekttitel Dnr Hållfast - Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv 130255 Projektledare Christin Mellner Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda
Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser"
Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser" Frukostseminarium 6 mars 2012 Ergonomi & Human Factors Sällskapet Sverige, EHSS och Ergonomisektionen inom LSR Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms
Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor
Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Hållbart ledarskap i komplexa organisationer och verksamheter
Hållbart ledarskap i komplexa organisationer och verksamheter Christin Mellner, Gunnar Aronsson Christin Mellner, fil. dr., forskare. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. E-post: christin.mellner@psychology.su.se
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Arbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Relationen mellan fritidsaktiviteter, och ältande över jobbet
42 Relationen mellan fritidsaktiviteter, överengagemang och ältande över jobbet Kvardröjande kognitiva representationer av stressorer kan bidra till att stressreaktiviteten inte upphör trots att exponeringen
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?
HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING? 1 Individ Organisation Stress Individ Organisation Stress 2 FLERA FAKTORER PÅVERKAR Samhälle Stress Individ Organisation VAD GÖR DIGITALA MEDIER MED OSS? 3
Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer
www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00
Att ha kontoret i mobilen
Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Framtidens arbetsplatser
Framtidens arbetsplatser Att utveckla hållbara och friska kontor Susanna Toivanen 15-01-13 Nätverksträff för ergonomer, Högskolan i Gävle Olika typer av kontor Arbetsmiljö i kontor Kontorstyp och hälsa
Att skapa balans i ett gränslöst arbetsliv. Sacos policy
Att skapa balans i ett gränslöst arbetsliv Sacos policy Innehåll Saco vill... 4 Forskning och kunskap... 5 Flexibilitet genom förtroende... 5 Lägre grad av reglering... 5 Från extern till intern reglering...
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra
Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor?
Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Stig Vinberg 1 Susanna Toivanen 2 1 Docent vid institutionen för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 831 25 Östersund. E-post: stig.vinberg@miun.se.
Arbetspsykologi 7. 5 hp
Anvisningar och schema Arbetspsykologi 7. 5 hp 21 januari 2013 25 mars 2013 PSYKOLOGI II Kursansvarig: FD Lars Häsänen, Frescati Hagväg 14, plan 3, rum 335b. e-post: lhs@psychology.su.se Postadress: Psykologiska
Medarbetarundersökning Krav & Kontroll
Medarbetarundersökning Krav & Kontroll Exempelrapport Kontaktuppgifter: Datum: Statistikkonsulterna Jostat & Mr Sample AB 2019-03-12 Drakegatan 5 412 50 Göteborg 031-703 73 70 www.statistikkonsulterna.se
Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund
Mobbning från olika perspektiv Docent/forskare Christina Björklund 2016-03-23 Namn Efternamn 1 Definition mobbning Olämpligt/oacceptabelt beteenden/handlingar Förekommer upprepade gånger Över en tidsperiod
Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet
Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................
Curriculum Vitae - Victoria Blom, Date of Birth:
Updated 24 Augusti 2018 Page: 1 / 6 Curriculum Vitae - Victoria Blom, Date of Birth: 1975 E-mail: victoria.blom@psykologpartners.se Examina 1. Fil dr Psykologi 240 hp, Arbets- och Organisationspsykologi,
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018
Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa Nanna Gillberg 7 mars 2018 Betydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017
Methods to increase work-related activities within the curricula S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017 Aim of the project Increase Work-related Learning Inspire theachers Motivate students Understanding
Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21
Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21 en sammanställning av kunskap och metoder Mötesplats Hälsa 21 mars 2019 Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM VGRs kunskapscentrum
Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad innebär att stå i skottlinjen? 2018-11-19 Namn Efternamn 2 Vad är
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................
Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Micke Svedemar Kontaktombudsman
Micke Svedemar Kontaktombudsman E-mail: ms@sulf.se http://www.sulf.se Äntligen måndag. Eller! Hjärnan är ett underbart organ. Det börjar arbeta så fort du vaknar på morgonen och slutar inte fungera förrän
Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden och handlingar Aktiva
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS
GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering (FORTE, 2014-2017)
Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Projektet Projektgrupp: Elisabeth Björk Brämberg Cecilia Åkerblom 3 års projekt Finaniserat
Inflytande över arbetstiden och sjuknärvaro/sjukfrånvaro
Ett gränslöst arbetsliv: Temanummer till Gunnar Aronsson ARTIKEL Constanze Leineweber, Göran Kecklund, Töres Theorell, Torbjörn Åkerstedt, Kristina Alexanderson och Hugo Westerlund Inflytande över arbetstiden
Betydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa
Betydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa Nanna Gillberg Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Uppdrag och mål Uppdrag: att med utgångspunkt i
Gränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser
Gränslöst arbete Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Vad menar vi med arbete? Det bibliska arbetet pina och plåga Produkten av mödan Det självförverkligande arbetet Marx Lönearbetet det man får
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Christin Mellner, Fil. dr., Forskare Arbets- och Organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms Universitet AFA dnr 130255 Vad kännetecknar
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Systematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön
Kön Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag I samarbete med Respondenter 1330 363 Svar 1042 297 Svarsfrekvens 78% 82% NMI & Index 74 75 78 68 64 67 65 66 68 53 55 59 HME-Index NMI
Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Arbetsorganisation & hälsa
Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial
Chefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv
Chefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden
Commitmentmodellen Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang
Presentation vid slutworkshop för projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Göteborg, 26 november 2013 Commitmentmodellen Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang
MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017
OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017 Total Total Antal svarande: 297 st 297 51 % ÖVERGRIPANDE RESULTAT NMI - Nöjd Medarbetar Index Index NMI 4,3 Arbetssituation 4,0 Arbetsmiljö 4,2 Mål och visioner
Chefers upplevelse av gränslöst arbete inom en säljorganisation
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi Chefers upplevelse av gränslöst arbete inom en säljorganisation Pernilla Aldrin Björkman och Kristian Beckman Kandidatuppsats i psykologi,
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren
Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES
STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Uppkopplad eller Avkopplad?
Uppkopplad eller Avkopplad? - Kommunikationsteknologi i det moderna arbetslivet Nilsson, Isabella 920507 Ulriksson, Jennifer 930119 Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik Kurs: Magisteruppsats i Företagsekonomi
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
- GENERALISERBARHET FÖR PRAKTISKT UTREDNINGSARBETE
Antaganden om olycksfall - GENERALISERBARHET FÖR PRAKTISKT UTREDNINGSARBETE Varför lär man sig ibland inget - eller för lite från olycksutredningar? Hur påverkas utredningar av samma faktorer som orsakar
Chefer i skottlinjen mobbning på arbetet
Chefer i skottlinjen mobbning på arbetet Docent Christina Björklund, interventions och implemeneringsforskning inom arbetshälsa 2018-02-21 Namn Efternamn 1 Vad är mobbning? Definition mobbning Olämpligt/oacceptabelt
: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (
/ / / * / :,...(2001 ),,,. - : / * Backer, ).(2000 :. : : : (, ). (0.05 α). (, ) : ). ( :, -١. -٢., -٣. : : / / :Counseling - ).(2003 :Need - :.( : ) : -.(2002, ) :. :. :.. :.. / : : :(Murray) - ( ) ().(2006,
Psykologi II: ARBETSPSYKOLOGI, 7,5 P KURSANVISNINGAR VT 2008
Psykologi II: ARBETSPSYKOLOGI, 7,5 P KURSANVISNINGAR VT 2008 Välkommen till kursen i arbetspsykologi! Här följer det viktigaste av det du behöver veta för kursperioden som sträcker sig från 22 januari
Chefer. Så kan ni stötta medarbetarna före och efter deras utbildning för ökad effekt och bättre resultat. Forskningsinsikter delade av Knowly
Chefer Så kan ni stötta medarbetarna före och efter deras utbildning för ökad effekt och bättre resultat. Forskningsinsikter delade av Knowly Du som chef är viktig Utbildning är en viktig del för dina
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer
Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor
Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin evalill.nilsson@liu.se Användningen av patientrapporterade mått inom vården
DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden
DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn
Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet
Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet 1 Lasse Frisk Ledarutveckling Arbetsmiljö Grupputveckling Trygg Hansa Taxi Stockholm 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Arbetsbelastning Arbetstidens förläggning
Mejl och mobilpolicy
Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.
Arbetsmarknad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen
Arbetsmarknad Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen Faktorer på många olika nivåer Historia Kultur Makro-social Meso-social Micro-social individ Subindivid
Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4
Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4 Diskussionsfrågor som stöd för att kunna formulera egna mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen.
Anvisningar till kursen. Ledarskapets psykologi (7,5 p) VT 2013
Anvisningar till kursen Ledarskapets psykologi (7,5 p) VT 2013 Momentanvisningar Momentets innehåll På kursen Ledarskapets psykologi diskuteras såväl teoretiska som praktiska aspekter av ledarskap ur ett
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora