SPEKTROSKOPI- TABELLER IR, NMR, MS
|
|
- Carl-Johan Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SPEKTRSKPI- TABELLER IR, NMR, MS Roland Gustafsson rganisk kemi Umeå universitet (00-05)
2 INNEÅLLSFÖRTEKNING IR-TABELLER Översiktsfigur Förkortningar KRRELATINSTABELLER KLSKELETTET Aromatiska föreningar Alkaner, alkylgrupper Alkener Alkyner KARBNYLFÖRENINGAR Aldehyder, ketoner, kinoner Estrar, laktoner Karboxylsyror Anhydrider Amider Syrahalider ALKLER, FENLER, ETRAR Alkoholer Fenoler Etrar KVÄVEALTIGA FÖRENINGAR Aminer Iminer Nitroföreningar Nitriler, isonitriler ALGENFÖRENINGAR SVAVELFÖRENINGAR NMR-TABELLER Protonskift (översiktsbild) Kemiskt skift för,, Beräkning av skift för X- -Y Skift för protoner i omättade system Skift för protoner bundna till, N, S Skift för protoner i aromater och heteroaromater Beräkning av protonskift i subst. bensenföreningar Kopplingskonstanter proton-proton Skift för kol (översiktsbild) Skift för deutererade lösningsmedel Kolskift för alkaner, cykloalkaner Substituenters inverkan på kolskift Kolskift för substituerade alkener Beräkning av kolskift i subst. bensenföreningar Kolskift för några heteroaromater MS-TABELLER Atommassor och isotophalter Intensitet av isotoptoppar i halogenföreningar Vanliga fragment som elimineras i
3 Bindningstyp Kol-kol ( ( ( (((( ( str == str = str - str ( ) "rock" n - str = cis Kol-väte ( ( ( - str ( ( ( ( =- str - böjn - böjn = trans Aromatiska ( Ar- str (((((( ## # # ((((((( komb band ring vib Ar- böjn Kol-syre ((((((( ((((((((( = str - str Kol-kväve (( (((((((( ((((((( N str =N str -N str Syre-väte ((((( ((((( - str - böjn. Kväve-väte (( ((( N- str N- böjn Svavel-syre =S= str (asym) ((((( (((((((( =S= str (sym) Vågtal (cm ) UNGEFÄRLIGA ABSRPTINSLÄGEN I IR FÖR VISSA BINDNINGSTYPER FÖRKRTNINGAR asym böjn def komb konj m s str sym v vib w asymmetrisk böjning deformation kombination(s-) konjugerad mediumintensitet stark intensitet sträckning symmetrisk varierande intensitet vibration svag intensitet 1
4 Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * 1. KLSKELETTET (i) Aromatiska föreningar ((w (((m((m monosubst. ((s Band vid 700 cm (w ((m ((m ((s kan saknas (m " " orto-disubst. ((s " " meta-disubst. ((s ((s " " para-disubst. ((s arom. = str - def ur planet (ii) Alkaner och alkylgrupper ((s ((s s(( (((m/s -, -, - etc. yklopropaner ((s " s(( ( (m/m ( ) - Två lika intensiva m-toppar " s(( ((m ( ) - Typiska m/s-toppar (s " (((m ((s " (((w (sp ) (iii) Alkener (m =- (((w/m ((s ( (s/s (m (m -=- (trans) (((w/m ((s (m -=- (cis) (((w/m (m =< (((w/m ((s ((s (m -=< (((w/m (((s (iv) Alkyner (s - (terminal) (w - - ((w (ibland svår att se) - str str = str - def - def ur planet Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * *. KARBNYLFÖRENINGAR (i) Aldehyder, ketoner, kinoner Aldehyder (((m Mättad alifatisk (s Flera toppar vid lägre vågtal. (((m Aryl och ß-omättad ((s Ketoner Mättad, icke cyklisk (s ß-mättad (s Monoaryl (s - str = str (forts.)
5 Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * Ketoner (forts.) Diaryl (s Alla = str kommer 10-0 cm högre i lösning. Fyrledig cyklisk keton (s Femledig cyklisk keton (s Sexledig cyklisk keton (och större ringar) -Diketoner ((s ((s (((((((( ß-Diketoner (enoler) ((((s - str i enol Kinoner = i samma ring ((s = i olika ringar ((s (ii) Estrar och laktoner Estrar av myrsyra ((s (s Estrar av ättiksyra (s ((s Estrar av längre mättade syror (s ((s ß-mättade (s ((((s((s -Keto (s ((((((((s ß-Keto (enoliserad) ((s ((((((((s Mättad femledig lakton (s ((((((((s Svårt avgöra med säkerhet vilken topp som härrör från - str. ß-mättad femledig lakton (s ((((((((s Många andra starka toppar kommer i det här området. ß -mättad femledig lakton ((s ((((((((s Mättad sexledig lakton (s ((((((((s Estrar av aromatiska syrar (s ((s ((s (iii) Karboxylsyror och deras salter ((((((((((m (s ((((s Mättade alifatiska syror - str från vätebundna dimerer etc. Breda toppar, cm (s ((((s ß-mättade syror (s ((((s Aromatiska syror (gruppen på ringen) (((s ((((s Anjon av karboxylsyra (anti och sym str) (iv) Anhydrider av karboxylsyror Mättad, icke cyklisk (( ((s/s cm mellan (((((s topparna Mättad, femledig cyklisk (( ((s/s (((((s Aromatisk eller ß-omättad, icke cyklisk (( ((s/s (((((s Aromatisk eller ß-omättad, femledig cyklisk (( ((s/s (((((s = str - str
6 Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * (v) Amider (m (m (((s ((((m (((m/s Primära ((((m((w (((s (((s Sekundära (N-substituerade) ((s Tertiära (vi) Syrahalider (((s N- str = str och N- def Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * *. ALKLER, FENLER, ETRAR (i) Alkoholer ((( ((((((((s Primära alkoholer ((((m (((((s Lägre frekvens i lösning Fri Vätebunden (w/m) (bred) skarp Sekundära alkoholer ((((m ((((s (Fri endast i utsp. lösn.) Tertiära alkoholer (((((m ((((s (ii) Fenoler ( (((((((((m/s (((( ((((((s w/m m Fri Vätebunden (bred) (skarp) (iii) Etrar Mättade alifatiska etrar ((((s Alkyl-aryletrar, alkyl-vinyletrar (s (((s Di-aryletrar ((((s ykliska etrar (inte epoxider) (((s Epoxider ((s - str - str (eller - def) Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * 4. KVÄVEALTIGA FÖRENINGAR (i) Aminer ((((m(w (w saknas ofta) ((((s ((((s Primära aminer ((((m Endast aryl N anti/sym ((((((m ((((((w (((s Sekundära aminer Endast aryl N N- str N- def -N str (forts.) 4
7 Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * * (i) Aminer (forts.) (((s Tertiära aminer Endast aryl-n< -N str (ii) Iminer (((m =N str (iii) Aromatiska nitroföreningar ((((s ((s (((s (((((((m anti sym (Syns inte alltid) (iv) Nitriler, isonitriler Nitriler ((s Isonitriler ((s N str N= str Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * * 5. ALGENFÖRENINGAR Alkylhalider och aromatiska halider med halogenatom i sidokedja Monokloro ((((s Allt -X str >l, -l ((((s Monobromo ((((((s >Br, -Br (((s Monojodo ((((s Arylklorider (-Br och -I str kommer under 400 cm ) Aryl -l str ((((s Vågtal (cm ) * * * * * * * * * * * * * * 6. SVAVELFÖRENINGAR (((w S- str merkaptaner Sulfid (-S str) resp. disulfid (S-S str) ((((w ((((w ((((((((m - str Sulfonsyror (((((s (((m ((((m Sulfonatestrar ((((s ((s ((((m (((m/m Primär sulfonamid, -S N ((s ((s (((m Sekundär sulfonamid, -S N- ((s ((s Tertiär sulfonamid, -S N< ((s ((s Sulfoxider ((s Sulfoner ((s N- str S= str 5
8 -Si ( -(sp ) ( (sp )- -(sp ) ( (cyklisk) (( (cyklopropan) ( -(sp )-- ((( -= (( -Ar ((( -- ((((( -N(sp ) ((((((( (sp )- -- ((( (sp )- -N(sp ) ((((( - ((( -- (((( (sp )- -- ((((((( >-- ((((((((( Ar-S (( R- ((((((((((((((((((((((((((((( Ar-N (((((((( (sp )- -N ((( >= (((((((((( -=- ((((((((((((((((((((((( Furaner, pyrroler (ß-) (((((( Furaner, pyrroler ( -) ((((((((((( Bensenderivat (((((((((( Pyridiner (ß, -) ((((( Pyridiner ( -) ((((( Ar- (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( - ((( - (((((((((((((((((((( -S ((((((( (ppm) UNGEFÄRLIGA PRTNSKIFT FÖR VISSA RGANISKA FÖRENINGAR 6
9 KEMISKT SKIFT FÖR -, - -GRUPPER ( -VÄRDEN) 1 X -X R- -X R R -X (a) Kolsubstituenter alkyl = =-= =-= * - -R Ph.9 -=N-R.0 - N R NR R (b) Kvävesubstituenter -N, -NR N-R NR N N.9 (c) Syresubstituenter -R S R.58 -R (d) alogensubstituenter I Br l F (e) Svavelsubstituenter -S..4 -SR S R.6.1 (f) Alicykliska ringar Ringstorlek BERÄKNING AV SKIFT FÖR ALIFATISKA METYLENGRUPPER, X- -Y Formel: 0.+[konst. för X]+[konst. för Y] X/Y KNST X/Y KNST X/Y KNST X/Y KNST R I = NR R R NR.7 -S R N N SR F Br N l.5 -R.6 7
10 KEMISKT SKIFT FÖR PRTNER I MÄTTADE SYSTEM R 1.80 R Signalen från terminala alkyner försvinner om föreningen behandlas med D. R R 4.65 R R R c 6.7 a b R 5.6 R N 7.85 R 8.0 R Ar 9.9 KEMISKT SKIFT FÖR PRTNER BUNDNA TILL ANDRA ATMER ÄN KL (Skiften beroende av lösningsmedel, temperatur och koncentration. Protonerna byts lätt mot deuterium.) FÖRENING KMMENTAR Syre: R fta bred singlett. Spår av syra ger skarp singlett. enoler 116 Ar Läget beror på grad av vätebindning. R 10 RS R=N 9 Kväve: RN, RNR, cykliska aminer 0.5- I regel bred topp. ArN, ArNR.5-6 RN fta mycket bred. Ibland svår att upptäcka. Svavel: RS 1.5 ArS.4-4 8
11 KEMISKT SKIFT FÖR PRTNER I NÅGRA ARMATISKA ETERARMATISKA FÖRENINGAR BERÄKNING AV PRTNSKIFT I SUBSTITUERADE BENSENFÖRENINGAR Formel: 7.7+substituentparametrar SUBSTITUENT orto meta para = F l Br I R SR R N NMe NR N N , R N R
12 KPPLINGSKNSTANTER PRTN-PRTN (z) Mättade föreningar Acykliska N 4.8 S 4-8 Alicykliska gem cis trans cyklopropaner epoxider aziridiner cyklobutaner cyklopentaner cyklohexaner 107 diaxial 81; axial-ekvatorial och diekvatorial -4 mättade föreningar a b d J a,b 0-; J a,c 18; J b,c 6; J c,d 50; J a,d, J b,d 0- c N cyklopropen cyklobuten cyklopenten cyklohexen cyklohepten cyklookten Aromatiska och heteroaromatiska föreningar Bensenderivat orto 5-9 meta - para 0 Furan J 1.8 J.5 J 0.8 J 1.6,,4,4,5 Tiofen J 5. J.6 J 1. J.7,,4,4,5 Pyrrol J.7 J. J 1.4 J 1.9,,4,4,5 Pyridin J 5.5; J 7.5; J 1.9; J 0.9; J 0.9; J 0.4,,4,4,5,5,6 Pyrimidin J 1.5; J -; J 5.0; J.5,5,4 4,5 4,6 Tiazol J 1-; J ; J -4,5,4 4,5 Pyrazol J 1.9,4 10
13 = ketoner ((((((((( = aldehyder (((((((( = syror (((( = estrar, amider (((((( =S tioketoner ((((( =N azometiner ((((((( N nitriler (((( =N heteroaromater (((( = alkener ((((((((((((((( = aromater ((((((((( = heteroaromater ((((((((( alkyner ((((((( =-= ( kvartär) ((((((((( =-- ((((( =-N ((((( =-S- ((((((( =-hal (((((((((((((((( --= ( tertiär) ((((((((((( --- (((((( --N- (((((( --S- ((((( --hal (((((((((((( - -= ( sekundär) ((((((( cykloprop( - -- (((((((((((( - -N- ((((( - -S- (((((( - -hal ((((((((((((( -= ( primär) ((((((((( -- ((((( -N- (((((((((((( -S- (((( -hal ((((((((( (ppm) UNGEFÄRLIGA -SKIFT FÖR RGANISKA FÖRENINGAR 1 1 -SKIFT -SKIFT FÖR NÅGRA VANLIGA DEUTERERADE LÖSNINGSMEDEL Namn Formel 1 ( ) Multi- 1 ( ) Multiplicitet plicitet Aceton-d 6 D D Bensen-d D (bred) Kloroform-d Dl Deuteriumoxid D Dimetylsulfoxid-d (DMS) D SD Metanol-d 4 D D Diklorometan-d D l Pyridin-d 5 5D 5N (bred) (bred) (bred)
14 1 -SKIFT FÖR NÅGRA ALKANER YKLALKANER ( ) FÖRENING Metan -. Etan 5.7 Propan Butan Pentan exan eptan ktan Nonan Dekan yklopropan -.5 yklobutan.4 yklopentan 5.6 yklohexan INVERKAN PÅ -SKIFT VID UTBYTE AV MT Y (Addera följande värden till lämpligt värde ur föregående tabell) - ß- - Y slut- inre- slut- inre = R l N R Fenyl R R N NR NR N N S SR F l Br I SKIFT FÖR NÅGRA MNSUBSTITUERADE ALKENER ( = -X) X Br R I Br l NR
15 1 BERÄKNING AV -SKIFT I MNSUBSTITUERADE BENSENFÖRENINGAR Formel: 18.5+substituentvärde ur tabellen Substituent Substituent ( ) 15.8( ) ( ) () 4.1( ) ( ) () 1.4( ) = () 11.0( ) ( ) 195.7(=) ( ) l N N N N F l Br I S SKIFT FÖR NÅGRA ETERARMATER ( ) Förening Substituent Furan Metylfuran Furan--karboxaldehyd Pyrrol Metylpyrrol Pyrrol--karboxaldehyd Tiofen Metyltiofen Tiofen--karboxaldehyd Tiazol Imidazol Pyridin Pyrimidin Pyrazin
16 ATMMASSA NATURLIG ALT AV NÅGRA VIKTIGA ISTPER ISTP ATMMASSA % % (av vanligaste isotopen) N N F Si Si Si P S S S l l Br Br I INTENSITETER AV ISTPTPPAR FÖR KMBINATINER AV BRM KLR alogen(er) % % % % % % % M M+ M+4 M+6 M+8 M+10 M+1 Br Br Br l l l l l l Brl Br l l Br
17 FRAGMENT SM FTA ELIMINERAS FRÅN MLEKYLJNEN (SM RADIKAL ELLER MLEKYL) Jon Grupp som vanligen kan förklara massförlusten Möjlig slutsats om föreningen M - M- - M4 - omolog? M M6 Ar-N, N -, sulfoxid M6 N ArS N, -N M7 - M7 N - M8 Alkohol, aldehyd, keton etc. M9 F Fluorider M-0 F Fluorider M-6 Aromatiskt kolväte M-7 N Aromatisk nitril, kväveheterocykel M-8 Kinoner M-8 4 Aromatisk etyleter, etylester, propylketon M-9 - M-9 5 Etylketon, Ar- 7 M-0-6 M-0 Aromatisk metyleter M-0 N Ar-N M Metylester M- Metylester M- S - M- + - M- S Tiol M-4 S Tiol M-41 5 Propylester M-4 Metylketon, arom. acetat, ArN M-4 Butylketon, iso-butylketon, arom. propyleter, Ar M-4 Propylketon, Ar M-4 Metylketon M-44 Ester (oml.), anhydrid M-44-8 M-45 Karboxylsyra M-45 5 Etylester M-46 5 Etylester M-46 N ArN M-48 S Aromatisk sulfoxid M Butylester M Ar- 5 11, Ar 4 9, pentylketon M Butylketon M-57 5 Etylketon M M-60 Acetat 15
Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Kapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 12 mars, 2011 1(16) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 19 mars 2011, kl 14-18. Plats: V Lärare: Nina Kann, tel: 0705 162172 eller anknytning
FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Olika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Vibrationer. Matti Hotokka
Vibrationer Matti Hotokka Identifiera ämnet Det här har jag sett tidigare. Jag vet vad det här är för någonting Identifiera ämnet Låt oss kolla spektralbanden Film: Polymer Aromatic C-H Aliphatic C-H Group
ALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Namnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt
CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén
Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer
Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
ORGANISK KEMI Del A-2009
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK080, ,
Kemi- och bioteknik, T 2012-03-07 1(14) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK080, 120310, 14.00-18.00 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller
KARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor
SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR
SAMMAFATTG AV MEKLATUR REGLER FÖR SYSTEMATSK AMGVG: Kolvätekedjan: 1. Längsta kolkedjan bildar basnamn. 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol
ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol
Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener Niklas Dahrén Halogenalkaner (alkylhalogenider) En halogenalkan är en alkan där en eller flera av väteatomerna
Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3 Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: Introduktion till organisk kemi och organiska föreningar Tabeller
TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl
TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.
Organisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
a) 25 mol% b) 33 mol% c) 50 mol% d) 67 mol% e) 75 mol%
2012-03-13 Provet omfattar 18 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar. Svara på bifogad svarsblankett. Svenskt
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:
ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur
Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5
Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande
Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium
Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel
ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning
1503 Förteckning 1, kategori 1 4-aminobifenyl 612-072-00-6 202-177-1 92-67-1 4-aminobifenyl, salter 612-073-00-1 arsenikpentoxid 033-004-00-6 215-116-9 1303-28-2 arseniksyra och dess salter 033-005-00-1
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2011/EMM Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) eller Ar = aromat Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1.
Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 10 mars, 2009 1(15) Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Fredagen den 13 mars 2009, 14 00-18 00. Plats: Lärare:. Tel: 772 3071
Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel
Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15
Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska
Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.
1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan
Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Vibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Vibrationspektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Teoretisk modell Translationer, rotationer och vibrationer z r y x Beaktas inte Translationer Rotationer Rotationspektrometri senare Vibrationer Basmodell
AKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
AKTA HÄNDERNA Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier! Att arbeta med farliga kemiska ämnen är riskfyllt. För att åstadkomma en säker arbetsmiljö gäller
Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift
Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
Akta händerna välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier Det är riskfyllt att arbeta med farliga kemiska ämnen. För att det ska vara möjligt att skapa en
NOMENKLATUR (kort version)
1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan
ORGANISK KEMI Fö
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).
Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12
Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre
Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna
Det organiska stamträdet funktionella grupper avgör egenskaperna 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande funktionella grupper: en-, tvåoch trevärda alkoholer,
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann
Kemi- och bioteknik, T 2013-03-16 1(15) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK081, 130316, 08.30-12.30 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller
Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)
Funktionella grp med Syre. Fö 6-2010 ALKLE - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - Namnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) 3 Metanol Träsprit
Kemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans
NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,
Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje
LARS ERIK ANDREAS EHNBOM
GAISK KEMI FÖELÄSIGA T 06 LAS EIK ADEAS EBM rganisk kemi - kolföreningarnas kemi * kan framställas från organismer (1828) * behövdes ingen livskraft (1860) Kolföreningar består av ett kolskelett Grupp,
2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2
. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.
EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?
Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila
Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk
Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +
Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning)
Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Inför provet Kolföreningarnas kemi
Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse
Kursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Organisk kemi I Organic Chemistry I 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KO2003 Gäller från: HT 2017 Fastställd: 2016-11-21 Ändrad: 2017-08-18 Institution Institutionen
Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230
Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Leif A. Eriksson KER 210/220/230 Allmän/Analytisk/Organisk Farmaceutisk Kemi 1. Presentation av lärare 2. Kurslitteratur 3. Genomgång av schema 4. Innehåll 5.
4. Organiska föreningars struktur
4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALISKA ISTITUTET Biomedicinprogrammet TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI: FAIT SDAGE DE 15 FEBUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11
Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen
Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer Niklas Dahrén Fenoler Fenoler är föreningar som har minst en OH-grupp (hydroxylgrupp/hydroxigrupp) bunden direkt till en
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Mål och betygskriterier för kemi
Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Aromatiska föreningar
Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om
Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol