Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
|
|
- Ingrid Bergqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel ) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi
2 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar lök??
3 Förra föreläsningen Alkoholers reaktioner F7 osymmetriska etrar görs med hjälp av Williamsons etersyntes Alexander Williamson Na + Na + 1 / 2 2 I ur går detta till?
4 2. Nukleofila substitutioner Bimolekylär nukleofil substitution SN2 ett enklare exempel temperatur lösningsmedel DMF 3 C C 3 22 C nukleofil elektrofil produkt lämnande grupp
5 2. Nukleofila substitutioner Bimolekylär nukleofil substitution reaktionen kan beskrivas på olika sätt. mekanism - hur reaktionen går till δ δ Övergångstillstånd Transition state (TS)
6 2. Nukleofila substitutioner Bimolekylär nukleofil substitution reaktionen kan beskrivas på olika sätt. energier - reaktionskoordinatdiagram ΔG δ δ övergångstillstånd kan inte isoleras! ΔG ΔG
7 Nukleofilen en nukleofil är ett reagens som söker positiva center de har överskott på elektroner S vätesulfid N 3 ammoniak N C cyanid bromid N N N azid I jodid acetat hydroxid F fluorid Cl klorid 2 vatten
8 Nukleofilen en nukleofil är ett reagens som söker positiva center de har överskott på elektroner negativt laddade nukleofiler är starkare än oladdade relativ hastighet
9 Nukleofilen steriska hinder sänker nukleofiliciteten nukleofiliciteten beror på lösningsmedlet
10 Lösningsmedlet ε Polaritet - ett lösningsmedels polaritet bestäms av dielektricitetskonstanten, ε vatten dimetylsulfoxid (DMS) dimetylformamid (DMF) 2 S NMe acetonitril C 3 CN 36 metanol C 3 33 etanol aceton F4 C 3 C metylenklorid C 2 Cl 2 9 ättiksyra 6 dietyleter 4 bensen 2 heptan 2
11 Lösningsmedlet Polaritet - ett lösningsmedelspolaritet bestäms av dielektricitetskonstanten Protisk och aprotiska protiska lösningsmedel har väten som är bundna till N eller aprotiska lösningsmedel har inte väten som är bundna till N eller
12 Lösningsmedlet ε Dimethylformamid (DMF) C3 N S Acetone 0 Protic Aprotic
13 Lösningsmedlet polära lösningsmedel - löser joner dåligt och fungerar därför inte bra för dessa reaktioner
14 Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel - stabiliserar både katjoner och anjoner Cl δ δ δ Na
15 Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel stabiliserar både katjoner och anjoner bra för SN2-reaktioner vanligtvis ökar nukleofiliciteten när vi går nedåt i periodiska systemet relativ hastighet Cl relativ hastighet 1000 S I
16 Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel stabiliserar både katjoner och anjoner bra för SN2-reaktioner för samma atomslag följer nukleofiliciteten basiciteten relativ hastighet
17 Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel stabiliserar både katjoner och anjoner bra för SN2-reaktioner relativ ordning: S CN > I > R > > > N 3 N 3 > Cl > RC > F > 2
18 Lösningsmedlet Polära aprotiska lösningsmedel stabiliserar bara katjoner anjonerna blir nakna kraftig ökning av reaktiviteten S Na + N 3 N 3 + lösningsmedel relativ hastighet metanol 1 vatten 7 DMS 1300 DMF 2800 C3CN 5000 (MPA)
19 Lösningsmedlet Polära aprotiska lösningsmedel stabiliserar bara katjoner anjonerna blir nakna kraftig ökning av reaktiviteten S Na nukleofiliciteten följer oftast basiciteten en stark bas är en bra nukleofil N 2 > R > > RS > CN > S > N 3 > F > Cl > > I
20 Elektrofilen 3. Parametrar Elektrofiler har elektronunderskott Den nya bindningen bildas mellan en fylld orbital i nukleofilen och en ofylld antibindande orbital i elektrofilen δ δ Övergångstillstånd Transition state (TS) δ δ
21 Elektrofilen 3. Parametrar Elektrofiler har elektronunderskott Den nya bindningen bildas mellan en fylld orbital i nukleofilen och en ofylld antibindande orbital i elektrofilen detta leder till inversion av stereokemin δ δ T D D T (S) (R)
22 praktisk gräns 3. Parametrar Elektrofilen Steriska hinder är mycket viktiga i SN2-reaktioner hastighet =
23 Elektrofilen vinylhalogenider och arylhalogenider reagerar inte! bensylhalogenider reagerar bra!
24 Temperatur som en tumregel gäller att en ökning av temperaturen med 10 ger en dubblering av reaktionshastigheten problem: bireaktioner
25 Produkten inversion av stereokemin 3. Parametrar T D D T (S) (R)
26 Den lämnande gruppen en bra lämnande grupp ska vara en svag bas S lämnande grupp pka (motsvarande syra) relativ hastighet hydroxid ( - ) fluorid (F - ) 3 1 klorid (Cl - ) bromid ( - ) jodid (I - ) tosylat tosylat
27 Den lämnande gruppen en dålig lämnande grupp kan göras om till en bra P P P F7 -, dålig lämnande grupp P2, bra lämnande grupp
28 Den lämnande gruppen en dålig lämnande grupp kan göras om till en bra 2 S 4 F7 2 S 4 + 2S4 -, dålig lämnande grupp 2, bra lämnande grupp
29 4. Praktisk användning ur vet vi om en SN2-reaktion går bra? 1) kontrollera att vare sig nukleofil eller elektrofil är steriskt hindrade 2) har du en bra lämnande grupp? 3) vilket lösningsmedel används? protiskt aprotiskt opolärt 4) är nukleofilen tillräckligt bra i detta lösningsmedel?
30 4. Praktisk användning ur vet vi om en SN2-reaktion går bra? I DMF I DMF F N 2 F N 2 Cl DMF Cl
31 4. Praktisk användning Användning för kemisk syntes R RR R X X = Cl,, I R = Methyl, 1, 2 alkyl RS R RN 3
32 5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss S N C S
33 5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss 2 C N N N 2 N N 3 C I 2 C N N 3 C N N N adenosin
34 5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss kan förstöra DNA och proteiner försvarssystem: glutation S N N N 2
35 5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss kan förstöra DNA och proteiner varningssystem: TRPA1
1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?
Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila
Läs merFöreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Läs merFöreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merFöreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11
Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen
Läs mer2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2
. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare
Läs merPolära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén
Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del
Läs merKiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.
Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,
Läs merKARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Läs merFöreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Läs merTentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Läs merFöreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14
Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion
Läs merTentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer
Läs merFöreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15
Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Läs merEfterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +
Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju
Läs merValenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merTentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merTENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl
TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merREAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.
EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar
Läs merH 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Läs merFöreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merLösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Läs merALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Läs merTENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Läs merTentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.
UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merFöreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5
Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande
Läs merTentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00.
Tentamen i organisk kemi, KKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer
Läs mer2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat Ex: baskatalyserad hydrolys av en ester jmf substraten p-nitrofenylacetat och fenylacetat OH - attackerar karbonylkolet
Läs merTentamen i organisk kemi, KOKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010,
Tentamen i organisk kemi, KKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010, 8.00-13.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merOrganisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merSeparation av Yamadas universalindikator med TC
För eleven Separation av Yamadas universalindikator med TC Vilka färgämnen ingår i Yamada? Syftet med laborationen: Att identifiera komponenterna i en universalindikator med hjälp av tunnskiktskromatografi.
Läs merFöreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Läs merTentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA0), 3-03-8 ) Molekylmodeller och är tillåtna hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
Läs mer1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade
Läs merFöreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens
Föreläsning 20 Sammanfattning 1) Introduktion 2) rganiska reaktioner 3) Mekanismer A) adikalreaktioner B) Joniska reaktioner 4) eaktioner och reagens 1. Introduktion Grundläggande kunskap 21.1 rganisk-kemisk
Läs merSvar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Läs merOrganiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
Läs merTotalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merTentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merAromatiska föreningar
Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merAnge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.
Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen
Läs merTentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl
Tentamen i rganisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är
Läs merÖvningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004
Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Karolina Larsson, Jakob Nilsson, Ulf Nilsson,
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALISKA ISTITUTET Biomedicinprogrammet TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI: FAIT SDAGE DE 15 FEBUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Läs merO O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merFöreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12
Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre
Läs merEfternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet ALLMÄN RGANISK KEMI SKRIFTLIG RESTDUGGA 1 MÅNDAG DEN 7 NVEMBER 2011, KL. 8.30-10.00 Skrivningen ska inlämnas senast kl. 10.00. Efternamn:...Mapp nr.. BS! TEXTA
Läs merTentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller
Tentamen i rganisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl 14.00-19.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och MR-skift är
Läs merTentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs mer2. Starka bindningar
2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till
Läs merLämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,
KEMB12 översikt (Housecroft & Sharp 4th ed.) Bindningsteori 1. Kvanttal n, l, ms (s. 9-10, 15, 17); orbitaler (s. 12-15) 2. MO-diagram för diatomära molekyler (s. 48-51) 3. MO-diagram för polyatomära molekyler
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs merTentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
Läs merTotalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) nsdagen den 23 maj 2007, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och M-skift är bifogade
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merVad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merTillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 29 Augusti 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter
Läs merCH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merKe2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merSkrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 12 mars, 2011 1(16) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 19 mars 2011, kl 14-18. Plats: V Lärare: Nina Kann, tel: 0705 162172 eller anknytning
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merOmättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en
ALKENER mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Del B ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp 2 -orbitaler
Läs mer