Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5
|
|
- Ann Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler
2 Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande egenskaper m du tuggar mirakelbär kommer allt surt att smaka sött ur går detta till? 1. Introduktion
3 2. eteroatomer En heteroatom är vilken atom som helst, utom kol och väte 5.1 ofta, N eller halogen heteroatomer ger ofta helt andra egenskaper propan, C38, kokpunkt -42 C dimetyleter, C26, kokpunkt -25 C etanol, C26, kokpunkt 78 C
4 2. eteroatomer 5.5 F7 kolväte aldehyd keton alkohol karboxylsyra amin N 2 amid N 2 Cl alkylhalogenid
5 3. Nomenklatur lika grupper är olika viktiga 5.2 Vissa substituenter anges alltid med prefix (figur 5.1) F fluoro- N 3 azido- Cl kloro- fenyl- Br I N 2 N bromo- jodo- nitro- nitroso- C3 S C3 metoxi- metyltio- fenoxi- Br
6 3. Nomenklatur lika grupper är olika viktiga 5.2 uvudfunktionen i en molekyl anges med suffix (ändelse) prioritet formel suffix (utan kol) -syra suffix (med kol) -karboxylsyra prefix (med kol) karboxy- butan CN -nitril -karbonitril cyano- -al -on -karbaldehyd formyl- oxo- butansyra propankarboxylsyra N 2 -ol -amin hydroxi- amino- karboxypropan
7 3. Nomenklatur Föreningar med huvudgrupper 5.2 huvudfunktionen i en molekyl anges med suffix om det finns flera huvudfunktioner i en molekyl anges bara den viktigaste med suffix övriga grupper anges med prefix
8 3. Nomenklatur Föreningar med huvudgrupper 5.2 Gör så här: 1) bestäm vilken funktionell grupp som är viktigast 2) välj huvudkolkedja där den funktionella gruppen ingår 3) namnge huvudkolkedjan efter antalet kolatomer 4) numrera kolatomerna så att den funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt 5) ordna alla prefix i alfabetisk ordning (engelska) Br
9 4. Krafter mellan molekyler 5.3 Molekylära egenskaper kan förklaras med olika modeller Alla bygger dock på förståelse för hur elektronerna fördelas kokpunkt syrastyrka
10 4. Krafter mellan molekyler Jon-jonbindning 5.3 jon-jonbindningar är mycket starka (500 kj/mol) gör att salter har mycket höga smältpunkter exempel: NaCl: 801 C KCl: 776 C Na Cl
11 4. Krafter mellan molekyler Jon-dipolinteraktioner 5.3 interaktioner mellan joner och dipoler är medelstarka dessa interaktioner är viktiga vid upplösning av salter i vatten Cl δ δ δ Na
12 4. Krafter mellan molekyler 5.3 Elektronegativa atomer kan ge skev laddningsfördelning C F C δ δ dipolmoment hög elektrondensitet låg elektrondensitet
13 4. Krafter mellan molekyler Dipol-dipolinteraktioner 5.3 dipol-dipolinteraktioner är oftast svaga (5 kj/mol) dessa interaktioner är mycket viktiga i organisk kemi kokpunkt, lösningsmedelsegenskaper, reaktivitet δ δ
14 4. Krafter mellan molekyler Dipol-dipolinteraktioner ε 5.5 polariteten beskrivs med dielektricitetskonstanten, ε vatten dimetylsulfoxid (DMS) dimetylformamid (DMF) 2 S NMe acetonitril C 3 CN 36 metanol C 3 33 etanol C 3 C 2 25 aceton 21 metylenklorid C 2 Cl 2 9 ättiksyra 6 dietyleter 4 bensen 2 heptan 2
15 4. Krafter mellan molekyler Vätebindningar 5.3 vätebindningar är ett specialfall av dipol-dipolinteraktioner krävs väteatom som är bunden till, N eller F svag till medelstark interaktion (5-40 kj/mol) dimetyleter, C26, kokpunkt -25 C etanol, C26, kokpunkt 78 C
16 4. Krafter mellan molekyler 5.4 Kokpunkt kokpunkten är beroende av intermolekylära krafter C 4 N 3 2 F Kp = 161 C Kp = 33 C Kp = +100 C Kp = +20 C inga vätebindningabindningabindningabindningar svaga väte- starka väte- starka väte- i nätverk Si 4 P 3 2 S Cl Kp = 112 C Kp = 88 C Kp = 60 C Kp = 85 C
17 4. Krafter mellan molekyler Vätebindningar 5.3 vätebindningar är extremt viktiga i biologi och fysiologi
18 5. Syrastyrka Vad är en syra? 4.5 Brønsteds definition (1923) En syra är en protondonator En bas är en protonacceptor + NMe 3 + NMe 3 Johannes Brønsted ( )
19 Vad är en syra? Syrastyrka 5. Syrastyrka 4.5 A A K e = [ 3 ] [A ] [A][ 2 ] K a = K e [ 2 ] = [ 3 ] [A ] [A] pk a = - 10 lg K a
20 5. Syrastyrka 4.5 Vad är en syra? Syrastyrka pka = - 10lg Ka ju lägre pka, desto starkare syra syrastyrka är definierad i vatten det går att extrapolera utanför 0 till 16 praktiskt sett -30 till 50 George lah (1927-), Nobelpris 1994
21 Är kolväten syror? extremt svag syra den konjugerade basen blir mycket stark 5. Syrastyrka 4.5 pka = 48-50
22 Är kolväten syror? 5. Syrastyrka 4.5 pka = pka = 44 pka = 25 sp 3 sp 2 sp
23 Syrastyrka 5. Syrastyrka 5.4 syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till syrastyrkan ökar åt höger i periodiska systemet -X-bindningen polariseras beroende på elektronegativiteten hos X X pka C4 N3 2 F ,5 3,0 3,5 4,0
24 Syrastyrka 5. Syrastyrka 5.4 syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till syrastyrkan ökar nedåt i periodiska systemet -X-bindningen polariseras beroende på att atomen X blir större pka F 3 4,0 Cl Br I ,0 2,8 2,5
25 5. Syrastyrka 5.4 Syrastyrka syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till C 4 50 N F 3 2 S Cl Se Br 4-9 I -10
26 5. Syrastyrka Vad ska detta vara bra för? 5.4 F4 organisk syntes: vilket väte är surast? används för att förutsäga reaktivitet pka = 20 pka = 9 biologi/medicin: hur ser ett läkemedel ut i kroppen? p i blodet är 7,4, p i urinen är 6,5 proteiner innehåller grupper som kan vara laddade
27 5. Syrastyrka Vad ska detta vara bra för? biologi/medicin p i blodet är 7,4, p i urinen är 6,5 proteiner innehåller grupper som kan vara laddade distributionen av läkemedel kan påverkas av deras pka mirakulin (surt blir sött)
28 6. Exempel på molekyler 5.5 F7 kolväte aldehyd keton alkohol karboxylsyra amin N 2 amid N 2 Cl alkylhalogenid
29 6. Exempel på molekyler En alkohol har en hydroxi-grupp bunden till ett sp 3 -hybridiserat kol exempel butanoler n-butanol, en 1 alkohol 5.5 F7 sek-butanol, en 2 alkohol tert-butanol, en 3 alkohol hydroxigrupper bundna till sp 2 -hybridiserade kol är inte alkoholer fenol enol
30 6. Exempel på molekyler Exempel på alkoholer metanol, C3 träsprit världsproduktion: ton 5.5 F7 C C 300 atm catalyst C 3
31 6. Exempel på molekyler Exempel på alkoholer glykol kylarvätska 5.5 F7 glycerol fuktighetsbevarande söt smak, finns i många söta viner
32 6. Exempel på molekyler Alkoholers egenskaper vätebindningar ger höga kokpunkter och gör att alkoholer löser sig lätt i vatten 5.5 F7 metanol, etanol och propanol är lösliga i alla proportioner 73 g/l 70 g/l 290 g / L miscible blandbar
33 6. Exempel på molekyler Alkoholers egenskaper alkoholer kan oxideras och reduceras 5.6 F7 xidation -ökning av bindningar till syre och/ eller minskning av bindningar till väte (elektroner avges) Reduktion -minskning av bindningar till syre och/eller ökning av bindningar till väte (elektroner tas upp)
34 6. Exempel på molekyler 5.6 F7 Alkoholers egenskaper alkoholer kan oxideras och reduceras om vi förgiftas av alkoholer kommer kroppen oxidera alkoholerna alkoholdehydrogenas och aldehyddehydrogenas etanol acetaldehyd ättiksyra N coprin N 2 Bläcksvamp, Coprinopsis atramentaria
35 6. Exempel på molekyler 5.6 F7 Alkoholers egenskaper alkoholer kan oxideras och reduceras om vi förgiftas av alkoholer kommer kroppen oxidera alkoholerna alkoholdehydrogenas och aldehyddehydrogenas metanol formaldehyd myrsyra
36 6. Exempel på molekyler Liknande föreningar 5.5 F7 epoxid peroxid S S S etantiol dietylsulfid tiofenol S S S S dimetylsulfoxid dimetylsulfon metansulfonsyra svavelsyra
37 6. Exempel på molekyler svavel ger ofta illaluktande föreningar 5.5 F7 S 3-metylbutan-1-tiol (luktämne hos skunken)
38 6. Exempel på molekyler aminer är kväveinnehållande föreningar 5.7 F7 N 2 N N N metylamin (primär) dimetylamin (sekundär) trimetylamin (tertiär) tetrametylammoniumjon (kvarternär) N N 2 N N aziridin anilin pyridin pyrrol
39 6. Exempel på molekyler aminers egenskaper aminer är ganska starka baser En syra är en protondonator En bas är en protonacceptor F7 + NMe 3 + NMe 3
40 6. Exempel på molekyler aminers egenskaper aminer är ganska starka baser inläggning av sill F7 N N
41 6. Exempel på molekyler Liknande föreningar P P P P F 5.8 F7 trimetylfosfin trimetylfosfinoxid fosforsyra sarin
42 6. Exempel på molekyler Alkylhalogenider är föreningar med en halogen (F, Cl, Br, I) bundet till kol 5.9 F7 fluorometan klorometan bromometan jodometan
43 6. Exempel på molekyler alkylhalogeniders egenskaper hög densitet lägger sig under en vattenfas alkylhalogenider är inte brandfarliga de är dock miljöfarliga 5.9 F7 CF 2 Cl UV-ljus 2 CF 2 Cl + Cl 2 3 Cl 3 2
44 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Aldehyder och ketoner R R R R är en alkylkedja aldehyde keton ketone Karboxylsyraderivat R R N R R R carboxylic acid amide ester karboxylsyra amid ester
45 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Aldehyder vanliga i naturen Me
46 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Aldehyder industrikemikalier
47 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Ketoner vanliga lösningsmedel aceton
48 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Karboxylsyror mycket vanliga i naturen korta kedjor luktar ofta skarpt myrsyra (myror) ättiksyra (ättika) smörsyra (härsket smör) bensoesyra (lingon)
49 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Estrar mycket vanliga i naturen alifatiska estrar luktar ofta fruktigt
50 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Estrar mycket vanliga i naturen aromatiska estrar kan ha andra lukter bensylacetat (jasmin) metyl salicylat (root beer) acetylsalicylsyra (huvudvärkstablett)
51 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Amider aminosyror med alifatiska neutrala sidokedjor 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 R R' R" glycin, Gly, G pi = 6.0 alanin, Ala, A pi = 6.0 valin, Val, V pi = 6.0 essentiell leucin, Leu, L pi = 6.0 essentiell isoleucin, Ile, I pi = 6.1 essentiell 2 N C 2 N C 2 N C aminosyror med aromatiska neutrala sidokedjor aminosyror med hydroxylgrupper N 2 N R R" R' N C N tripeptide 3 N C 2 fenylalanin, Phe, F pi = 5.5 essentiell S 3 N C 2 tryptofan, Trp, W pi = 5.9 essentiell aminosyror med svavelinnehållande sidokedjor S 3 N C 2 tyrosin, Tyr, Y pi = N 3 N C 2 serin, Ser, S pi = 5.7 aminosyror med basiska sidokedjor N N 2 N 3 N C 2 treonin, Thr, T pi = 6.5 essentiell N N 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 cystein, Cys, C pi = 5.0 metionin, Met, M pi = 5.8 essentiell lysin, Lys, K pi = 9.8 essentiell arginin, Arg, R pi = 10.8 histidin, is, pi = 7.6 aminosyror med sura sidokedjor 2 C C 2 andra aminosyror 2 N N 2 3 N C 2 asparaginsyra, Asp, D pi = N C 2 glutaminsyra, Glu, E pi = N C 2 asparagin, Asn, N pi = N C 2 glutamin, Gln, Q pi = 5.7 N C 2 2 prolin, Pro, P pi = 6.3
52 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Amider 2 N N 2 kevlar N N
53 6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Amider N N N N S N C paracetamol lidokain penicillin V
Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merFöreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merFöreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6
Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion
Läs merFöreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6
Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 4 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) enklatur 5) Trivialnamn 6) Systematiska namn 7) Substitutiv nomenklatur 1. Introduktion Vad händer
Läs merVI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.
Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur
Läs merKapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Läs merProtein en livsviktig byggsten
Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa
Läs merOrganisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merDet organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna
Det organiska stamträdet funktionella grupper avgör egenskaperna 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande funktionella grupper: en-, tvåoch trevärda alkoholer,
Läs merFöreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Läs merTABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B
TABELLSAMLIG ATT AVÄDA I SAMBAD MED PRV I KEMI B ågra fysikaliska konstanter Atommassenheten 1u = 1,66 10 27 kg Elektronens massa m = 9,1096 10 31 kg Protonens massa m p = 1,6726 10 27 kg eutronens massa
Läs merALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Läs merFöreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Läs merOrganiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
Läs merFöreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merCH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Läs merPolära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén
Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merOrganiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merFöreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Läs merOrganiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
Läs merALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol
ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merP-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+
1(6) P-Aminosyror (NPU09011) U-Aminosyror/Krea (NPU14178) Csv-Aminosyror (NPU09013) Bakgrund, indikation och tolkning Bakgrund: Medfödda metabola sjukdomar är ovanliga genetiska sjukdomar men eftersom
Läs merSläktskap mellan människa och några ryggradsdjur
Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer
Läs merVad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?
Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten
Läs merVad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs merP-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+
1(5) P-Aminosyror (NPU09011) U-Aminosyror/Krea (NPU14178) Csv-Aminosyror (NPU09013) Bakgrund, indikation och tolkning Bakgrund: Medfödda metabola sjukdomar är ovanliga genetiska sjukdomar men eftersom
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Läs merRapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.
Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited Laboratory Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB Box 887 Sjöhagsg. 3 SE-53119 Lidköping www.eurofins.se Tlf: +46 10 490 8310 Sveriges
Läs merFöreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15
Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska
Läs merNamngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén
Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer
Läs merÖvningsfrågor inför dugga 3 och tentamen
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar
Läs merVanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)
Funktionella grp med Syre. Fö 6-2010 ALKLE - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - Namnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) 3 Metanol Träsprit
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs merOrganiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel
Läs merRepetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merKARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merFöreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merFöreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11
Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen
Läs merTK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
Läs merSAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR
SAMMAFATTG AV MEKLATUR REGLER FÖR SYSTEMATSK AMGVG: Kolvätekedjan: 1. Längsta kolkedjan bildar basnamn. 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merKolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Läs merO O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Läs merFöreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium
Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel
Läs merFöreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Läs mer1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?
Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila
Läs merOrganisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
Läs merLösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
Läs mervan der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs mer4. Organiska föreningars struktur
4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merNågra enkla organiska föreningar
Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2011/EMM Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) eller Ar = aromat Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1.
Läs merKap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Läs mer2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat Ex: baskatalyserad hydrolys av en ester jmf substraten p-nitrofenylacetat och fenylacetat OH - attackerar karbonylkolet
Läs merC Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Läs merProteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén
Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt
Läs merDifferensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha
Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2014 141/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av handels- och industriministeriets förordning om modersmjölksersättning
Läs merTentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,
Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje
Läs merNämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
Läs merAkta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
Akta händerna välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier Det är riskfyllt att arbeta med farliga kemiska ämnen. För att det ska vara möjligt att skapa en
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merTENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs merLösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Läs merArbetslag Gamma År 8 HT 2018
Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merTentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Läs merAKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
AKTA HÄNDERNA Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier! Att arbeta med farliga kemiska ämnen är riskfyllt. För att åstadkomma en säker arbetsmiljö gäller
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener Niklas Dahrén Halogenalkaner (alkylhalogenider) En halogenalkan är en alkan där en eller flera av väteatomerna
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs mer