Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11
|
|
|
- Ellen Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation
2 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen taxol? Me Me N
3 2. Elektrofil addition π-bindningar är svaga nukleofiler π-bindningens elektroner är lättrörliga alkener kan därför fungera som nukleofiler
4 2. Elektrofil addition π-bindningar är svaga nukleofiler nukleofil substitution C 3 C 3 bra nukleofil tillräckligt bra elektrofil elektrofil addition tillräckligt bra nukleofil bra elektrofil
5 2. Elektrofil addition Addition av vätehalogenider X X = Cl,, I X mekanism: X X 3 karbokatjon X X X 1 karbokatjon
6 2. Elektrofil addition Karbokatjoner (repetition) alkylgrupper kan donera in elektroner (induktion) ju fler alkylgrupper desto stabilare katjon ju stabilare katjon desto snabbare reaktion C 3 C 3 3 C C 3 C 3 C 3 metylkatjon primär sekundär tertiär stabilare karbokatjon snabbare reaktion
7 2. Elektrofil addition Addition av vätehalogenider X X = Cl,, I X reaktionskoordinatdiagram: energi ΔG X
8 2. Elektrofil addition Markovnikovs regel Markownikoff... (Mарковников) i en jonisk addition av ett osymmetriskt reagens till en dubbelbindning, hamnar den positiva delen så att den stabilaste karbokatjonen bildas Vladimir Markovnikov Tumregel: vätet hamnar på kolet med flest väten
9 2. Elektrofil addition Stereokemi karbokatjoner är plana attacken av halogeniden kan ske från båda sidor X X detta ger en racemisk blandning (om stereokemi)
10 2. Elektrofil addition Addition av vatten 2, " " mekanism: jämvikter går åt båda håll 3
11 2. Elektrofil addition Addition av brom och klor 2 klor och brom reagerar snabbt med alkener bromoniumjon bromidjon
12 2. Elektrofil addition Addition av brom och klor 2 halidjonen gör en SN2-attack stereokemi: anti enantiomerer
13 2. Elektrofil addition Addition av brom och klor i vatten 2 2 liknande reaktion som addition av brom och klor
14 2. Elektrofil addition Addition av brom och klor i vatten 2 2 detta var förr ett vanligt test för alkener bromvattentestet alken bromvatten
15 3. ydrogenering Addition av vätgas 2 katalysator mycket gynnad reaktion hög aktiveringsenergi katalysator hittar en annan väg ofta Ni, Pt eller Pd energi utan katalysator med katalysator -110 kj/mol 2
16 3. ydrogenering Addition av vätgas 2 katalysator eftersom reaktionen sker på en yta kommer båda väteatomerna att binda in från samma sida
17 4. ydroborering Addition av boran, B3 B 3 B 2 oxidation mekanism (steg 1): B 2 B 2 B 2 B 2 oxidation (steg 2): bor byts ut mot B 2 2 2
18 4. ydroborering Addition av boran, B3 B 3 B 2 oxidation regioselektivitet: -av steriska skäl hamnar bor i den minst hindrade positionen stereoselektivitet: -additionen av boranen sker syn -oxidationen sker med retention hydroboreringar är anti-markovnikovska syn-additioner
19 4. ydroborering Addition av boran, B3 B 3 B 2 oxidation hydroboreringar är anti-markovnikovska syn-additioner vilken produkt bildas:
20 5. Radikaladditioner Före 1933 rådde stor förvirring kring Markovnikovs regel oftast RR ibland
21 5. Radikaladditioner Före 1933 rådde stor förvirring kring Markovnikovs regel R R 2 R R R +
22 Radikaler 5. Radikaladditioner alkylgrupper kan donera in elektroner (induktion) ju fler alkylgrupper desto stabilare radikal ju stabilare radikal desto snabbare reaktion C 3 C 3 3 C C 3 C 3 C 3 metylkatjon primär sekundär tertiär stabilare radikal snabbare reaktion
23 6. Polymerisering Katjonisk polymerisering 3 styren n polystyren
24 6. Polymerisering lika monomerer ger olika plaster n polyeten Cl n Cl polyvinylklorid
25 Alkener kan oxideras 7. xidation xidation -ökning av bindningar till syre och/ eller minskning av bindningar till väte (elektroner avges) Reduktion -minskning av bindningar till syre och/eller ökning av bindningar till väte (elektroner tas upp)
26 Anti-hydroxylering 7. xidation mcpba eller 3 mekanism (steg 1): Cl meta-klorperoxybensoesyra Cl Cl
27 Anti-hydroxylering 7. xidation mcpba eller 3 epoxider kan öppnas surt eller basiskt:
28 Syn-hydroxylering 7. xidation KMn 4 0 C mekanism Mn Mn
29 7. xidation ur gör man cancermedicinen taxol? asymmetrisk dihydroxylering s4 Me Me Me N N N K. Barry Sharpless Nobelpris 2001 N Me Me N N
30 7. xidation Klyvning med KMn4 KMn4 100 C klyvning med kaliumpermanganat ger oxidation till karboxylsyror KMn C
31 7. xidation Klyvning med ozon (3) ozon klyvning med ozon (ozonolys) ger aldehyder 1) 3 2) Ac, Zn
32 Föreläsning Alkeners reaktioner syn-addition + syn-addition av vätgas anti-addition av vätgas epoxidering följt av öppning av epoxiden ger anti-addition E E , Pd/CaC Li / N KMn 4, 0 C eller s KMn 4,, 100 C ) RC 2) Zaitsevs regel: Vanligtvis bildas den mest substituerade dubbelbindningen. Markovnikovs regel: I en jonisk addition av ett osymmetriskt reagens till en dubbelbindning kommer den positiva delen av reagenset att hamna så att den stabilaste karbokatjonen bildas. X , , Pd eller Pt ) B 3 2) 2 2, , peroxider syra eller R ljus eller peroxider ) 3 2) Zn, Ac X hydrogenering antimarkovnikovaddition antimarkovnikovaddition polymerisation allylisk substitution + ozonolys
Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12
Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre
1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?
Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila
Olika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Reaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer
KARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14
Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion
Reaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2
. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare
Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.
EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar
Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15
Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska
Hans Adolfsson - Organisk Kemi Stockholms Universitet
ans Adolfsson - rganisk Kemi Stockholms Universitet Stereocenter och kiralitet ans Adolfsson, Stockholms universitet Stereocenter i molekylernas värld Vad är kiralitet? Ett föremål är kiralt om det inte
Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt
Omättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en
ALKENER mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Del B ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp 2 -orbitaler
Tentamen i Organisk kemi 16/ ,
Tentamen i rganisk kemi 16/12 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p 5 75-90p 1) Besvara
Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift
Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +
Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju
Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.
Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,
Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.
Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen
Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004
Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Karolina Larsson, Jakob Nilsson, Ulf Nilsson,
Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade
TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004
RGANISK KEMI Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Karolina Aplander, Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Jakob Nilsson,
Kapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann
Kemi- och bioteknik, T 2013-03-16 1(15) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK081, 130316, 08.30-12.30 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller
LARS ERIK ANDREAS EHNBOM
GAISK KEMI FÖELÄSIGA T 06 LAS EIK ADEAS EBM rganisk kemi - kolföreningarnas kemi * kan framställas från organismer (1828) * behövdes ingen livskraft (1860) Kolföreningar består av ett kolskelett Grupp,
ALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat Ex: baskatalyserad hydrolys av en ester jmf substraten p-nitrofenylacetat och fenylacetat OH - attackerar karbonylkolet
Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén
Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla
1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Föreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens
Föreläsning 20 Sammanfattning 1) Introduktion 2) rganiska reaktioner 3) Mekanismer A) adikalreaktioner B) Joniska reaktioner 4) eaktioner och reagens 1. Introduktion Grundläggande kunskap 21.1 rganisk-kemisk
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.
1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Kapitel 1. Kemisk bindning
Övningar Övningar Övningsuppgifterna följer läroboken. Till varje kapitel finns ett antal instuderingsfrågor. Exempel: 2.1.1. Efter instuderingsfrågorna kommer ett antal övningsuppgifter. Exempel: 2.2.1.
ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,
Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KALISKA ISTITUTET Biomedicinutbildningen TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI FAIT FEDAGE DE 13 JAUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Oxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Periodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
1.1.3 Hur många valenselektroner har kol, kväve, syre, fluor och neon? Vad menas med att ett system är kinetiskt stabilt?
Övningar Övningar Övningsuppgifterna följer läroboken. Till varje kapitel finns ett antal instuderingsfrågor. Exempel: 2.1.1. Efter instuderingsfrågorna kommer ett antal övningsuppgifter. Exempel: 2.2.1.
#"bindning Vanliga exempel
ALKENE mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Komp Del B 2007-10-25 ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi K081 2009 03 09 1(3) CALMERS TEKISKA ÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- C BITEKIK Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (K041) samt Kf1 (K081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar)
Namnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl
Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper Karlstads universitet Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl 08.15 13.15 Betygsgränser: respektive:
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Organiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!
1. Vilket grundämne har följande elektroniska konfiguration: Which element has the following ground-state electronic configuration: 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z? 1 kol / carbon kväve / nitrogen syre / oxygen
Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen
Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas
Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2
Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning
ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av
Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
KEMI 3. Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma.
KEMI 3 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al. : Kemi 3 - Reaktioner och energi + MAOL!!! Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma. Kursinnehåll
VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!
1 1. Vilken elektronkonfiguration har kväve? What is the ground-state electronic configuration of nitrogen? 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z 1s 2 2s 2 2p 4 1s 2 2s 2 2p 2 1s 2 2s 2 2p 6 E 1s 2 2s 2 2p 2 x 2p 2
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Här växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Repetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl
TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.
Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
Kursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Organisk kemi I Organic Chemistry I 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KO2003 Gäller från: HT 2017 Fastställd: 2016-11-21 Ändrad: 2017-08-18 Institution Institutionen
http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan