Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004"

Transkript

1 RGANISK KEMI Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Karolina Aplander, Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Jakob Nilsson, Ulf Nilsson, lov Sterner, Johan Tejler, Jörgen Toftered Johan Wingstrand ANDRA UPPLAGAN

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Kemisk bindning Kovalent bindning Kolväten Kolvätens egenskaper Substituerade kolväten Stereokemi rganikerns sinnen Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Substitutionsreaktioner Alkener och alkyner I bildning av multipelbindningar Alkener och alkyner II reaktioner Alkener och alkyner III system av multipelbindningar Aromatiska system Aromaters reaktioner elektrofil aromatisk substitution Andra reaktioner hos aromater Karbonylgruppens kemi I direkt addition av nukleofiler Karbonylgruppens kemi II karbonylföreningar med lämnande grupper Karbonylgruppens kemi III keto-enoljämvikten rganisk syntes Blandade uppgifter

4 4

5 1. Kemisk bindning 1.1 Vad är en atom uppbyggd av och vilken laddning har delarna? 1.2 Vad är en isotop? 1.3 ur många valenselektroner har kol, kväve, syre, fluor respektive neon? 1.4 Vad är en endoterm respektive exoterm reaktion? 1.5 Vad är entropi? 1.6 Vad är en orbital? 1.7 ur ser en s- respektive en p-orbital ut? 1.8 Vilka tre regler bestämmer en atoms elektronkonfiguration och hur lyder de? 1.9 Varför föreligger väte men inte helium som en diatomär förening? 1.10 Visa hur elektronerna är fördelade i en ensam neutral kolatom respektive en neonatom 1.11 Kombinera ihop lämpligt antal väten med kol, kväve respektive syre för att bilda neutrala föreningar, rita Lewisstrukturer för föreningarna. Vad heter dessa föreningar? 1.12 Vad innehåller flest molekyler: 1 gram socker eller 1 gram salt? 1.13 Vilken volym upptar 0.68 mol etanol (δ=0.79 g/cm 2 )? 1.14 Vilken volym klorgas (antag att gasen är ideal, 298K och atmosfärstryck) behövs för att reagera ekvimolärt med gram natrium? 1.15 Beskriv hur man gör 300 ml 1M natriumbikarbonatlösning (NaC 3 i vatten). 5

6 6

7 2. Kovalent bindning 2.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter elektronegativitet (lägst först). 2.2 Vad är induktiv effekt? 2.3 Vad är en jonbindning respektive en kovalent bindning, och vad skiljer dem åt? 2.4 Vilken är drivkraften vid hybridisering av atomorbitaler? 2.5 Vilka typer av hybridorbitaler förekommer för kolatomer? 2.6 ur många och vilka är de ingående atomorbitalerna i en sp 2 - respektive en sphybridiserad kolatom? 2.7 ur många är sp 3 -orbitalerna och hur är de ordnade i rymden? 2.8 ur många är sp 2 -orbitalerna och hur är de ordnade i rymden? 2.9 Vad är en σ respektive en π-bindning? 2.10 Vad är en molekylorbital? 2.11 Vad är en radikal, en karbanjon respektive en karbokatjon? 2.12 Varför är svavel mer elektronegativt än kisel? 2.13 Är vätet i Na surt? 2.14 Varför är NaCl vattenlösligt? 2.15 Rita ut dipolen i metan, kloroform, aceton respektive vatten. 7

8 2.16 Använd molekylerna nedan för att visa: a) En sp 3 -hybridiserad kolatom b) En sp 3 -hybridiserad heteroatom (heteroatom=inte kol eller väte) c) En sp 2 -hybridiserad kolatom d) En sp 2 -hybridiserad heteroatom e) En sp-hybridiserad kolatom f) En sp-hybridiserad heteroatom g) En kovalent bindning h) En polariserad kovalent bindning i) En jonisk bindning j) En bindning mellan atomer med olika hybridisering N Na Testosteron (manligt könshormon) Kokain Ibuprofen (aktiv substans i Ipren) Me NC N Me Me Me Etinylestradiol (ingår i p-piller) Verapamil (läkemedel mot högt blodtryck och kärlkramp) 2.17 Är det fri rotation runt en σ respektive en π-bindning? Varför? 2.18 ur många elektroner finns runt kol i en metylradikal? 8

9 3. Kolväten 3.1 Rita ut de utelämnade väteatomerna samt märk ut ett primärt, sekundärt, tertiärt och kvarternärt kol. 3.2 Vad har följande kolväten för suffix? a) b) c) d) e) 3.3 Två substituenter i en bensenring är en vanlig situation i organisk kemi. ur anges substituenterna i förhållande till varandra? 3.4 Ange trivialnamnet för följande monosubstituerade aromatiska kolväten: a) C 3 b) c) N 2 d) e) C Aromatiska föreningar med två olika substituenter namnges, om möjligt, som ett derivat till de monosubstituerade aromaterna. Namnge nedanstående aromater. a) C 3 b) C 3 c) C 2 C 3 N 2 C 3 C 2 C Namnge följande grenade kolväten: a) b) c) d) e) 9

10 3.7 Namnge följande föreningar enligt IUPAC, även E/Z-nomenklatur: a) Cl Cl b) Cl c) Cl d) Cl 3.8 Rita strukturformler för följande föreningar: a) (E)-1-bromo-1-kloro-2-metyl-1-hexen b) (E)-2-bromo-3-kloro-5-metyl-2-hexen 3.9 Namnge följande föreningar enligt IUPAC: a) b) c) 3.10 Namnge följande föreningar enligt IUPAC: a) b) c) Br 10

11 4. Kolvätens egenskaper 4.1 Rita alla strukturisomerer av C Varför ökar kokpunkten för n-alkaner med ökad kedjelängd? 4.3 Det finns två möjliga stolkonformationer av metylcyklohexan. Rita figurer av båda stolkonformationerna och markera vilken som är stabilast och motivera varför. 4.4 ur definieras en syra enligt Brønsted respektive Lewis? 4.5 Vilka av följande föreningar är Lewis-baser och vilka är Lewis-syror? a) C 3 C 2 b) C 3 NC 3 c) MgBr 2 d) B(C 3 ) 3 e) C 3 + f) P(C 3 ) Rita upp och ordna de cykliska strukturisomererna av C 6 12 efter ökande förbränningsvärme, motivera ditt svar. 4.7 Titta längs med C2-C3 bindningen hos butan. Det finns två olika kryssformer och två olika ekliptiska former. Rita dessa och markera den stabilaste konformationen samt förklara varför den är stabilast. 4.8 Visa med pilkrökning hur aceton kan agera som en Lewis-bas: Aceton 4.9 Förklara varför cis-1,2-disubstituerad cyklohexan, som exempelvis cis-1,2- diklorocyklohexan, måste ha en grupp axiell och en grupp ekvatoriell cis-1,2-dimetylcyklobutan är mindre stabil än sin trans-isomer, men cis-1,3- dimetylcyklobutan är mer stabil än sin trans-isomer. Rita isomererna och förklara varför det blir så här Bygg en modell av 1,2-etandiol (etylenglykol) och undersök dess olika konformationer. a) Vilken är den stabilaste konformationen? Ledning: vätebindningar är stabiliserande. b) Lite grovt skulle man kunna säga att 1,2-etandiol är som butan där man ersatt de två metylgrupperna med hydroxylgrupper. Stämmer detta vad gäller de två föreningarnas stabilaste konformationer? Förklara! 11

12 4.12 Rita de två stabilaste konfirmationerna av respektive förening och avgör vilken som är stabilast. a) cis-1,2-dimetylcyklohexan b) trans-1,2-dimetylcyklohexan c) cis-1,3-dimetylcyklohexan d) trans-1,2-dimetylcyklohexan e) cis-1-isopropyl-2-metylcyklohexan 4.13 Cis eller trans isomeren av 1,3-di-tert-butylcyklohexan antar twist-båtkonformation istället för stolkonformation. Vilken och varför? 4.14 Rita de två stabilaste konfirmationerna av respektive förening och avgör vilken som är stabilast. a) cis-1,2-dimetylcyklohexan b) trans-1,2-dimetylcyklohexan c) cis-1,3-dimetylcyklohexan d) cis-1,4-dimetylcyklohexan 4.15 β-glukos består av en sexring där alla substituenterna samtidigt är ekvatoriella eller axiella. Rita β-glukos i sin mest stabila stolkonformation. 12

13 5. Substituerade kolväten 5.1 Vad är bindningsenergi samt bindningsdissociationsenergi? Vad är skillnaden mellan de två? 5.2 Dispersionskrafter verkar mellan alla molekyler men är viktigast för opolära ämnen. Vilka tre krafter verkar mellan polära ämnen? ur uppstår de olika krafterna? 5.3 Mellan olika laddade joner verkar en stark kraft som ger upphov till en jonbindning. Jonbindningar gör till exempel salter väldigt stabila. Salter är oftast olösliga i organiska lösningsmedel men lösliga i vatten. ur kommer det sig? 5.4 Vad menas med och vad beror den induktiva effekten på? 5.5 Vad anger ett ämnes dielektricitetskonstant? 5.6 Vad betyder det att ett ämne är ett reduktionsmedel respektive ett oxidationsmedel? 5.7 Vad innebär resonans och vad menas med att en molekyl är resonansstabiliserad? Visa resonansformerna för bensen. 5.8 ur kan syra-bas-egenskaperna relateras till det periodiska systemet? 5.9 Vad menas med polära och opolära lösningsmedel? Nämn några. Vilka av dessa är protiska respektive aprotiska? 5.10 Varför är TFA (trifluorättiksyra, pk a =0) en ungefär gånger starkare syra än vanlig ättiksyra (pk a =5)? 5.11 Ättiksyra är gånger surare än etanol (pk a =16). Vad beror det på? 5.12 Rotationsbarriären hos trimetylamin är 18 kj/mol medan den för motsvarande bindning i dimetylformamid är 90 kj/mol. ur kommer det sig? N C 3 3 C N C 3 C 3 90 kj/mol C 3 18 kj/mol 5.13 Rita formeln för följande suffix -karboxylat, -karboxylsyra, -karbaldehyd, - karbonitril, -ol. samt amin Vilken är skillnaden mellan trivialnamn och systematiska namn. 13

14 14

15 6. Stereokemi 6.1 Märk ut stereocentrat i strukturen nedan, samt ange om molekylen har R- eller S- konfiguration. 6.2 Vad är skillnaden mellan diastereomerer och enantiomerer? 6.3 Nämn ytterligare tre sätt, förutom det som används i uppgift 6.1, som används för att ange konfigurationen för olika molekyler? När används dessa? 6.4 Vad menas med en mesoförening? 6.5 Vinsyra har följande struktur: Märk ut samtliga stereocenter i vinsyra, samt rita och namnge samtliga stereoisomerer. 6.6 Ge ett exempel på en kiral molekyl som saknar stereocenter. 6.7 Det finns en metod som kan användas för att mäta koncentrationen av kirala substanser i en lösning. Vilken egenskap hos de kirala substanserna utnyttjar denna mätmetod? 6.8 De två nedanstående föreningarna har båda ett stereocenter. Rita stereokonfigurationen för samtliga enantiomerer. a) b) Cl Cl 6.9 Avgör om följande föreningar har R- eller S-konfiguration. a) b) Cl c) 6.10 Vilka molekyler nedan har ett symmetriplan? Cl F Cl Cl C 3 C 3 C 3 (1) (2) (3) (4) Cl Cl 15

16 6.11 Följande strukturer representerar de fyra stereoisomererna av 1,2,3-butantriol. C 2 C 3 C 2 C 3 C 2 C 3 C 2 C 3 (1) (2) (3) (4) (a) Skriv ner IUPAC namnen för respektive förening. (b) Vilka föreningar är enantiomerer? (c) Vilka föreningar är diastereomerer? 6.12 Följande strukturer är Newman projektioner av 2,3-butandiol. Me Me Me Me Me Me Me Me (1) (2) (3) (4) (a) Är några projektioner identiska? (b) Är några projektioner enantiomerer? (c) Är några projektioner diastereomerer? (d) Är några projektioner mesoföreningar? 6.13 Den specifika rotationen för (S)-(-)-mandelsyra är 158. En blandning av (S)-(-)-mandelsyra och (R)-(+)-mandelsyra uppmätte en specifik rotation på 134. ur många procent av blandningen är (S)-(-)-mandelsyra? ur stort är det enantiomera överskottet av (S)-(-)-mandelsyra jämfört med (R)-(+)-mandelsyra? (Enantiomert överskott förkortas ofta ee och defineras som: antalet mol av den ena enantiomeren minus antalet mol av den andra enantiomeren dividerat med det totala antalet mol) 6.14 Identifiera alla stereocentra i molekylerna nedan. a) b) c) 16

17 7. rganikerns sinnen 7.1 Redogör för principen för kromatografi. 7.2 Varför kommer polära föreningar att vandra långsammare vid tunnskiktskromatografi på kiselgel? 7.3 På vilka sätt skiljer sig kromatografi på normal fas (straight phase) mot omvänd fas (reversed phase)? 7.4 Redogör för principen för masspektrometri. 7.5 Varför inträffar fragmentering vid masspektrometri, och hur kan det utnyttjas? 7.6 Vad beror isotoptoppar i masspektra på, och hur kan vi utnyttja dem? 7.7 Vilken ytterligare information kan vi få om vår masspektrometer är högupplösande? 7.8 Varför skiljer sig en förenings molekylvikt ( för nitroetan) från den exakta massa ( för nitroetan) som mäts i ett högupplöst masspektrum? 7.9 ur skiljer sig den elektromagnetiska strålningen som används i UVspektroskopi, IR-spektroskopi och NMR-spektroskopi med avseende på energi, våglängd och frekvens? 7.10 Vilken strukturinformation ges framför allt i: a) UV-spektroskopi? b) IR-spektroskopi? c) NMR-spektroskopi? 7.11 Varför är NMR-signalerna i ett kolspektrum så mycket svagare än signalerna i ett protonspektrum? 7.12 Vilka tre viktiga informationer får man i proton-nmr? 7.13 Vad innebär molekylmekanik och hur kan vi använda denna teknik? 7.14 Beräkna omättnadstalet för följande föreningar: a) Salicin (C ) b) Paracetamol (C 8 9 N 2 ) c) Morfin (C N 3 ) d) Neopentylbromid (C 5 11 Br) e) Palytoxin (C N 3 54 ) 17

18 18

19 8. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider 8.1 Vad karaktäriserar en alkohol? 8.2 Ge exempel på en primär, en sekundär och en tertiär alkohol. 8.3 Vad skiljer en fenol från en alkohol? 8.4 ur kan man tillverka alkylklorider och alkylbromider från alkoholer? 8.5 ur man kan tillverka etrar? 8.6 Varför kan det vara riskfyllt att använda en gammal flaska dietyleter? 8.7 Ge exempel på en primär, en sekundär och en tertiär amin. 8.8 Ge exempel på en imin, en nitril och en nitroförening. 8.9 Ge exempel på en karboxylsyra, en ester och en amid Vad skiljer en lakton från en ester? 8.11 Vilken förening har högst kokpunkt. Varför? a) b) c) N N 2 S 8.12 Är tert-butylamin en tertiär amin? 8.13 Bekämpningsmedlet 2,4-D tillverkas industriellt med hjälp av Williamsons etersyntes genom att låta 2,4-diklorfenol, natriumhydroxid och klorättiksyra reagera. Vad har 2,4-D för strukturformel? Cl Cl Na + 2,4-D Cl 8.14 ur kan nedanstående etrar bildas genom Williamsons etersyntes? a) b) c) d) F 19

20 8.15 Visa hur man kan tillverka butylmetyleter från metanol och butanol. ur ska du gå till väga och vilka reagens kommer du att behöva? 8.16 Vad bildas i nedanstående reaktioner? a) Cr 3, 2 b) Cr 3, 2 c) PCC d) PCC e) Cr 3, 2 f) Cr 3, ur kan nedanstående föreningar tillverkas från 1-propanol? a) b) c) d) e) Cl Br 8.18 När en ester hydrolyserades bildades smörsyra och 2-propanol. Rita upp hur den ursprungliga estern såg ut PCC (pyridinium chloro chromate) är ett oxidations reagens som stannar vid aldehyden. Mekanismen är lik den för kromsyra men görs vattenfri. Ge ett förslag på mekanismen för oxidation av 1-butanol till butanal med PCC. 20

21 9. Substitutionsreaktioner 9.1 Vad kallas det tillstånd som under en reaktions förlopp har den högsta energin, och vad kallas energin som krävs för att uppnå det tillståndet? ur förkortas de? 9.2 Vad menas med hastighetsbestämmande steg? 9.3 Bör en bra nukleofil ha ett elektronöverskott eller elektronunderskott? 9.4 Nämn tre olika faktorer som gör en molekyl till en bra elektrofil? 9.5 Vad står S N 1 och S N 2 för? ur ser deras hastighetsuttryck ut? 9.6 Visa mekanismen för en S N 2 reaktion. 9.7 Visa mekanismen för en S N 1 reaktion. 9.8 Vad har de respektive mekanismerna för S N 1 och S N 2 för effekt på det stereokemiska utfallet av reaktionen? 9.9 Vad är ett polärt protiskt respektive polärt aprotiskt lösningsmedel. Vilken sorts lösningsmedel stabiliserar S N 1 respektive S N 2 reaktioner? 9.10 Vad gör en grupp till en bra lämnande grupp? 9.11 Lista nukleofilicitetsordningen hos vanliga nukleofiler i ett polärt protiskt lösningsmedel Lista nukleofilicitetsordningen hos vanliga nukleofiler i ett polärt aprotiskt lösningsmedel ur skiljer reaktiviteten hos primära, sekundära och tertiära kol när det kommer till S N 1 och S N 2 reaktioner? 9.14 Nämn tre faktorer som har inverkan på en karbokatjons stabilitet Markera ut de partiella positiva och negativa laddningarna i följande molekyler: a) Br b) F c) 21

22 9.16 Klassificera följande lösningsmedel som protiska (P) eller aprotiska (A): a) DMF b) Et 2 c) Et d) EtAc e) C 2 Cl 2 f) dioxan g) acetonitril h) glykol i) aceton j) toluen k) heptan l) etylenglykol m) TF n) 2 o) DMS 9.17 Visa mekanismen för en S N 2 reaktion mellan etylbromid och NaCN Visa mekanismen för en S N 1 reaktion mellan tert-butylfluorid och NaI Varför gynnas en S N 1 reaktion av ett polärt protiskt lösningsmedel? 9.20 Förklara vilken reaktion som går snabbast i varje par och varför. a) Br DMF eller Br Et 2 b) I 2 eller I 2 c) F S 2 S eller S S 2 S d) Br DMF eller Br DMF e) Br 2 eller Br 2 f) Br eller Br DMF DMF g) Br 2 eller Br 2 = 2 M = 1 M t-bubr = 1 M t-bubr = 2 M h) Br 2 eller Br 2 22

23 9.21 Vilken effekt har följande förändringar på reaktionshastigheten mellan 1-jod-2- metylbutan och cyanidjon i DMF? a) Cyanidjon koncentrationen dubbleras och 1-jod-2-metylbutan koncentrationen halveras. b) Koncentrationen av 1-jod-2-metylbutan dubbleras och koncentrationen cyanidjon tredubblas. c) Volymen lösningsmedel dubbleras ydroxidgruppen är en dålig lämnande grupp. Nämn tre sätt att göra om den till en bra lämnande grupp och exempel på reagens som åstadkommer detta Visa mekanismen för följande reaktion: Br 2 Br 9.24 Vilken hybridisering och geometri har karbokatjoner? 9.25 Vilka är produkterna A och B? Cl Na A NaCN B 9.26 Följande är ett av många steg mot substansen Giberillinsyra som syntetiserades av E.J. Corey och medarbetare. Vad har basen för roll? Visa mekanismen för reaktionen. Br Me Me Me + bas Me 9.27 Reaktionen nedan genomfördes med ett antal olika startkoncentrationer av de båda startmaterialen ([A] 0 och [I - ] 0 ). Den initiala reaktionshastigheten mättes i varje fall och följande tabell kunde göras. Br I + I A [A] 0, mol/l [I - ], mol/l astighet, mol/l*sek 1.5 x x x x x x x x x x x x10-4 a) Är detta en S N 2- eller en S N 1-reaktion? Förklara med hjälp av mekanismer. b) Ange ett lösningsmedel som denna reaktion skulle kunna ha genomförts i. 23

24 24

25 10. Alkener och alkyner I bildning av multipelbindningar 10.1 Nämn två olika mekanismer för elimination Visa mekanismen för en E1-reaktion Visa mekanismen för en E2-reaktion Vilka sorts substrat kan reagera enligt en E1- respektive E2-elimination? 10.5 Visa hastighetsuttrycket för en E1- respektive E2-reaktion Varför är en proton på en kolatom bredvid ett katjoncenter så mycket surare än motsvarande proton då katjoncentret inte har bildats? 10.7 Varför är S N 1-reaktioner ofta en sidoreaktion vid E1-elimination? 10.8 Vilken sorts alkohol (primär, sekundär eller tertiär) är enklast att dehydratisera och varför? Vad kan vara ett problem vid dehydratisering av sekundära alkoholer? 10.9 Förklara Zaitsevs regel Visa hur stabiliteten hos dubbelbindningar ändras med substitutionsgraden ur måste de fem atomer som är involverade i en E2-reaktion ligga i förhållande till varandra? Vad heter de två möjligheter till detta och vilken är den form som är energimässigt mest gynnad? Visa mekanismen för dehydratisering av en tertiär alkohol via en E1-mekanism Visa mekanismen för hur en alkyn kan bildas från en vicinal dibromid med hjälp av stark bas Vilka av följande kommer att ge eliminationer? Rita ut eventuell produkt samt ange vilken typ av eliminering som förekommer. a) Br Me b) Br t-bu c) Δ d) Br Me Förklara varför trans-1-brom-2-metylcyklohexan bildar anti-zaitsev produkt vid elimination med bas. 25

26 10.16 För att bilda trippelbindningar från vicinala dibromider krävs två ekvivalenter stark bas. När trippelbindningen sitter terminalt så krävs en extra ekvivalent stark bas. Varför? Br Br 3 ekv. stark bas Det finns många etrar med summaformeln C 6 13 I. m dessa behandlas med natriummetoxid i metanol kan både S N 2- och E2-reaktioner ske. Rita i varje fall nedan upp en kiral isomer av C 6 13 I där a) både S N 2- och E2-produkten är kirala. b) vare sig S N 2- eller E2-produkten är kiral. c) en S N 2-reaktion är möjlig men inte en E2. d) en E2-reaktion är möjlig men inte en S N 2. e) S N 2-produkten är kiral men inte E2-produkten Vilken/vilka produkter förväntas i nedanstående reaktion? m flera produkter förväntas förklara vilken som kommer överväga samt varför. Br K 1-brom-1-metylcyklohexan Det finns åtta möjliga diastereomerer av 1,2,3,4,5,6-hexaklorcyklohexan. En diastereomer eliminerar Cl med E2-mekanism nästan 1000 gånger långsammare än alla de andra. Rita denna isomer i sin stabilaste konformation och förklara skillnaden i reaktionshastighet. 26

27 11. Alkener och alkyner II reaktioner 11.1 Rita en orbitalmodell för eten, a) ur är atomerna hybridiserade? b) Vad skiljer en C-C dubbelbindning från en C-C enkelbindning med avseende på bindningslängd, vinklar, reaktivitet och styrka? 11.2 Rita och namnge de sex möjliga isomera dienerna som har summaformeln C Rita mekanismen för addition av Br till 2-metylpropen. a) ur många isomerer kan det bildas och vilken bildas det mest av? b) Förklara Markovnikovs regel med hjälp av svaren i a). c) Vilket är det hastighetsbestämmande steget (rita gärna ett reaktionskoordinatdiagram)? 11.4 Varför kommer en hydroxylgrupp i anti-markovnikovposition vid hydroborering? Visa med mekanism för hydroborering av 1-metylcyklohexen Vad bildas i följande reaktioner? m det kan bildas flera produkter ange vilken det bildas mest av. a) ICl b) KMn 4, 100 C c) KMn 4 2, d) Br 2 e) f) Br 2 Br 2, 2 g) mcpba h) Zn, Ac 11.6 Visa med mekanismer två olika metoder för polymerisering av styren? Vad kallas de tre olika stegen vid radikalpolymerisation? 11.7 Vilka produkter bildas om vi gör ozonolys följt av zinkreduktion på 1,3- cyklohexadien? 11.8 Visa med mekanismer varför oxidation av cyklopenten med KMn 4 ger en syn diol medan oxidation med mcpba följt av sur eller basisk öppning ger anti diolen. 27

28 11.9 Vilka reagens behövs för följande tre reaktioner? Förklara utfallen i reaktionerna Rita strukturen för ett kolväte som reagerar med 1 ekvivalent 2 vid katalytisk hydrogenering och som bara ger pentanal efter en reaktion med ozon och zink Förening A, C 8 8, reagerar bara med 1 ekvivalent 2 vid katalytisk hydrogenering och B bildas. Vid hydrogenering under förhållanden som även reducerar den aromatiska ringen reagerar A med 4 ekvivalenter 2 och kolväte C, C 8 16, bildas. Då A reagerar med KMn 4 under sura förhållanden fås C 2 och karboxylsyra D, C Vilka är strukturerna A, B, C och D? Vid radikalreaktion av vätebromid till en alken i närvaro av en peroxid kan två produkter bildas. Vilken av följande produkter bildas det mest av och varför? + Br peroxid Br A + B Br Rita ett reaktionskoordinationsdiagram för katalytisk och icke katalytisk hydrogenering av en alken. Diskutera skillnaderna för de två diagramen och förklara varför en katalysator är nödvändig för hydrogenering. Rita även upp ett mekanismförslag för reaktionen. 28

29 12. Alkener och alkyner III system av multipelbindningar 12.1 Vad menas med allylisk substitution? 12.2 Rangordna olika former av radikaler efter stigande stabilitet Rangordna olika former av karbokatjoner efter stigande stabilitet Vad menas med kumulerade, isolerade och konjugerade dubbelbindningar? Ge minst ett exempel på varje Vad menas med en 1,4-addition? 12.6 Vilka krav finns för Diels-Alderreaktioner? 12.7 Vilken av nedanstående omvandlingar sker lättast? a) b) 12.8 Visa med resonansstrukturer vilka kolatomer i molekylerna nedan som tar del av laddningen: a) b) c) d) e) f) 12.9 Rangordna de markerade bindningarna i följande molekyler efter ökande bindningslängd: A A F B B a) b) c) G C E C E D D F C B D A E F Det finns två olika isomera diener med summaformeln C 4 6. Rita ut dessa och markera tydligt atomernas orientering i rymden. 29

30 12.11 Rita ut produkten i nedanstående Diels-Alderreaktioner: a) b) CMe c) CMe Vilka reagens vill du använda för att framställa molekylerna nedan? a) b) c) Me d) CN Man kan diskutera om en produkt är en termodynamisk eller en kinetisk produkt. Förklara vad skillnaden är mellan termodynamisk och kinetisk produkt samt hur vi kan styra reaktionen åt de olika produkterna. 30

31 13. Aromatiska system 13.1 Vad menas med aromaticitet? 13.2 Ge exempel på tidiga förslag till bensens struktur och diskutera varför dessa inte kan vara bensen Ge två förklaringsmodeller för aromaticitet Vilka är de fyra kraven för aromaticitet? 13.5 ur förklaras ückels regel? 13.6 Vad är en annulen? 13.7 Ge exempel på hur två icke-aromatiska föreningar kan bli aromatiska Vad menas med en heterocyklisk förening? 13.9 Vilka av nedanstående föreningar är aromatiska? a) b) c) d) e) N f) g) h) i) j) N N k) l) m) n) o) N N N N p) q) r) s) t) N N u) v) x) y) z) Borazol har summaformeln B 3 N 3 6 och är en stabil oorganisk förening. Den kallas ibland för oorganisk bensen. Rita en möjlig struktur för borazol och förklara varför den är stabil. 31

32 13.11 En Diels-Alderreaktion är reversibel. Visa vilka två produkter som bildas från nedanstående molekyl. Vad driver reaktionen? Antracen kan i teorin reagera i en Diels-Alderreaktion på två olika vis. Rita ut dessa båda möjliga produkter i reaktionen nedan och förklara vilken som är mest gynnad. 32

33 14. Aromaters reaktioner elektrofil aromatisk substitution 14.1 Visa den generella mekanismen för elektrofil aromatisk substitution Vad menas med ett σ-komplex? 14.3 ur framställs elektrofiler för halogenering, nitrering, sulfonering, Friedel- Craftsalkylering och Friedel-Craftsacylering? 14.4 Varför kan inte en katalytisk mängd Lewissyra användas i Friedel- Craftsacylering? 14.5 Vid sulfonering brukar rykande svavelsyra användas. Vad är detta och varför fungerar det bättre än vanlig svavelsyra? 14.6 Varför är primära alkylhalider dåliga för Friedel-Craftsalkylering? 14.7 Friedel-Craftsalkylering kan ge upphov till polyalkylering. Vad är detta och varför ger inte Friedel-Craftsacylering polyacylering? 14.8 Ge tre exempel på elektrondragande substituenter och visa med tydliga mekanismer hur dessa påverkar reaktivitet och regioselektivitet i elektrofila aromatiska substitutioner? 14.9 Ge tre exempel på elektrondonerande substituenter och visa med tydliga mekanismer hur dessa påverkar reaktivitet och regioselektivitet i elektrofila aromatiska substitutioner? ur påverkar halogensubstituenter reaktivitet och regioselektivitet i elektrofila aromatiska substitutioner? tert-butylbensen kan kloreras med hjälp av Cl 2 /FeCl 3. Visa vilka tre olika monoklorerade produkter som kan bildas. Vilken kommer det att bildas mest av? Vilken kommer det att bildas minst av? Ange vilka reagens som krävs för att utföra nedanstående reaktioner och rita produkten: a) nitrering av bensen b) nitrering av produkten i a) c) bromering av toluen d) sulfonering av anisol e) sulfonering av acetanilid f) klorering av brombensen g) Friedel-Craftsalkylering av anisol med hjälp av tert-butylklorid h) Friedel-Craftsacylering av bensen med hjälp av acetylklorid i) nitrering av produkten i h) j) Friedel-Craftsacylering av brombensen med hjälp av ättiksyraanhydrid 33

34 14.13 Kommer Friedel-Craftsalkylering av bensen med (2S)-2-klorbutan att ge optiskt aktiv produkt? Rangordna följande substanser efter ökande reaktivitet i elektrofil aromatisk substitution: a) klorbensen, 1,2-diklorbensen, bensen b) 1-brom-4-nitrobensen, fenol, nitrobensen c) fluorbensen, bensaldehyd, orto-xylen d) bensonitril, 4-metyl-bensonitril, 4-metoxi-bensonitril Sortera följande ämnen efter sjunkande reaktivitet i elektrofil aromatisk substitution: a) N 2 b) C C 2 Cl CCl 2 c) Cl CN d) e) N 2 N N Vilken position i vilken ring kommer att bromeras om nedanstående föreningar behandlas med Br 2 /FeBr 3 (förutsätt monobromering): a) b) c) N 34

35 14.17 Ett sätt att introducera aminer i aromatiska föreningar är att först nitrera och sedan reducera nitrogruppen till en amin. I reaktionsschemat nedan har denna metod använts för att göra 3-amino-bensensulfonsyra. Förklara med mekanismer varför reduktionen av nitrogruppen görs efter sulfoneringen istället för innan. N 2 N 2 N 2 nitrering sulfonering reduktion S 3 S DDT (diklordifenyltrikloretan) kan tillverkas enligt reaktionen nedan. Visa hur detta går till. Reaktionen går via flera steg. Cl Cl 3 C Cl Cl 2 S 4 CCl Identifiera den huvudsakliga produkten i nedanstående reaktioner. Anta att endast monosubstitution sker. C N 2 a) Cl N 3 b) CF 3 Br 2 C 2 S 4 FeBr 3 2 N c) N 3 d) N Cl 2 S 4 AlCl 3 e) f) 2 S 4 N 3 2 S 4 N 2 g) h) Me F Br 2 FeBr 3 35

36 14.20 Föreslå en syntes av följande två ämnen med bensen som startmaterial. a) Br b) C N 2 Br 36

37 15. Andra reaktioner hos aromater 15.1 Visa resonansstabiliseringen för a) en bensylisk katjon, b) en bensylisk anjon, c) en bensylisk radikal Varför är fenol mycket surare än cyklohexanol? 15.3 Varför är cyklohexylamin mycket mer basisk än anilin? 15.4 Visa reaktionsmekanismen för nukleofil aromatisk substitution via S N Ar. Varför kallas detta en additions-eliminationsreaktion? 15.5 Visa reaktionsmekanismen för nukleofil aromatisk substitution via bensyn. Varför kallas detta en eliminations-additionsreaktion? 15.6 ur tillverkas ett aryldiazoniumsalt? Ge minst 6 olika exempel på vad ett aryldiazoniumsalt kan användas till Rangordna följande fenoler i ökande syrastyrka: CN Cl N 2 CN N 2 N 2 (a) (b) (c) (d) (e) (f) 15.8 Redovisa en syntesmetod för att tillverka fenol från bensen (fler än ett delsteg kan behövas) Ange startmaterial (A) och produkt (B) i nedanstående syntesschema. Vad kallas den andra reaktionen? A oxidation 2 ekvivalenter B 37

38 15.10 Polymeren Kevlar, som ingår i bland annat skottsäkra västar, kan tillverkas ifrån tereftalsyra och 4-aminoanilin. Beskriv hur dessa två substanser kan tillverkas från bensen. C N 2 + N N N C N 2 tereftalsyra 4-aminoanilin kevlar C N 2 C N Vilken produkt bildas i reaktionen nedan? Rangordna de olika startmaterialen efter ökande reaktionshastighet. 3? R N 2 C 3 Cl (a) (b) (c) (d) (e) Nedanstående syntes är hämtad ifrån ett forskningsprojekt. a) Första och andra steget sker via samma mekanism, vilken? b) Vilken funktion fyller natriumkarbonat? Vad hade hänt om natriumkarbonat ersatts med natriumhydroxid? c) Varför går det andra steget, trots temperaturhöjning, så mycket långsammare än det första? 2 N N 2 2 N Na 2 C 3 2 N N 2 2 N Na 2 C 3 2 N N 2 F F 20 C, 1 h N F 70 C, 24 h N N Nedanstående Birchreduktioner ger vardera upphov till två isomera produkter. Vilka är de? a) C b) Na, N 3 Me Na, N 3 Me 38

39 16. Karbonylgruppens kemi I direkt addition av nukleofiler 16.1 Vilken hybridisering har kolet i en karbonylgrupp? ur ser bindningsvinklarna ut? 16.2 Rita mekanismen för addition av en stark nukleofil till en keton, exempelvis reduktion av aceton till 2-propanol med ett hydridreagens Svagare nukleofiler kan även dessa addera till karbonylgrupper. ur är detta möjligt? Rita en mekanism? 16.4 Aldehyder är generellt mer benägna att addera nukleofiler än vad ketoner är. Ge en rimlig förklaring till detta Föreslå lämpliga reduktionsmedel för följande synteser: a) b) 2 c) d) N 2 N ur ser strukturen för en imin ut? 16.7 ur kan tert-butylalkohol syntetiseras ifrån aceton med hjälp av en Grignardreaktion? Vilka reagens används och hur ser mekanismen ut? 16.8 Rita mekanismen för acetalbildningen mellan syreinmärkt aceton och glykol nedan. Vad händer med det inmärkta syret? (Märkning med 18 påverkar inte kemiska egenskaperna.) 18 + pts 16.9 Baeyer-Villiger oxidation kan vara en mycket användbar reaktion för att syntetisera 7-ringade estrar, vilka annars kan vara komplicerade att syntetisera. ur ser mekanismen ut för reaktionen nedan? F 3 C 39

40 16.10 Rita mekanisen för acetalklyvningen nedan., Reformatskyreaktioner kan vara användbara för syntes av α-β-omättade estrar. Ett exempel på detta visas i tvåstegssyntesen nedan. Rita mekanismen samt identifiera startmaterialet A, reagens B, samt den bildade mellanprodukten C (αβ-omättade karbonylgrupper kommer att diskuteras vidare i kapitel 18). A Zn ZnBr B C Värme Rita mekanismen för reaktionen nedan. Cl Ph 3 P Cl Bn Bn Vilken produkt bildas i reaktionen nedan? Skriv mekanismen. Me pts Skriv mekanismen för bildandet av N-etylbutanimin från etylamine och butanal Varför bildas iminer enklast vid p mellan 4 och 5 och ogärna vid ännu mer sura eller basiska betingelser. 40

41 17. Karbonylgruppens kemi II karbonylföreningar med lämnande grupper 17.1 Rita fyra exempel på karboxylsyraderivat Visa de generella mekanismerna för nukleofil addition respektive nukleofil addition-elimination Visa mekanismen för följande reaktion. R Et LiAl Visa mekanismen för följande reaktion. 3 R R' R R' 17.5 Visa den generella mekanismen för basisk esterhydrolys Vilket är startmaterialet och visa mekanismen för bildandet av molekylen nedan. N 17.7 Nämn två sätt att bilda nitriler Vad blir produkten nedan? Et LiAl Vad blir produkten nedan? Visa med mekanism. 1) Et, syra 2) exylamin Syraklorider är viktiga syntetiska intermediat, till exempel när man gör anhydrider. Visa hur man kan göra en osymmetrisk anhydrid från bensoesyra och 3-metylsmörsyra 41

42 17.11 Vad blir produkten i reaktionen nedan? C N + MgBr Visa hur nedanstående föreningar kan syntetiseras från fenylättiksyra. a) N 2 b) Me Förestring av en karboxylsyra och en alkohol katalyseras av en syra enligt jämvikten nedan. ur skall man göra för att maximera utbytet av estern, det vill säga driva jämvikten åt höger? ur skall man göra om man istället vill hydrolysera en ester med en syra, det vill säga driva jämvikten åt vänster? syra Estrar kan hydrolyseras under basiska betingelser. Komplettera reaktionsformeln nedan och förklara varför det inte är en jämvikt. + Na Trimyristin är ett ämne som kan utvinnas från kokosnötolja. Den har summaformeln C När man värmer trimyristin i Na(aq) och sedan surgör bildas glycerol och tetradekansyra som enda produkter. Rita strukturformeln för trimyristin Läkemedlet Yomesan (se nedan) används om man fått bandmask. Visa mekanismen för sista steget, från 2-kloro-4-nitroanilin och 2-hydroxy-5-klorobensoylklorid. Cl N Cl N 2 42

43 17.17 Vad sker i reaktionen nedan? Cl syra Br Visa mekanismen för reaktionen nedan. CN 3, Värme Socker kan vara besvärliga molekyler att jobba med. Glukos (se bilden nedan) kan man röra i ättiksyraanhydrid och pyridin i en halvtimme. Man får då en molekyl som är lite lättare att arbeta med. Visa mekanismen för vad som händer och rita produkten Gör molekylen nedan från etylbromid och oorganiska reagens. 43

44 44

45 18. Karbonylgruppens kemi III keto-enoljämvikten 18.1 Vilket pk a -värde har vanliga α-väten? 18.2 Visa den generella mekanismen för baskatalyserad keto-enoljämvikt Visa den generella mekanismen för syrakatalyserad keto-enoljämvikt Visa mekanismen för reaktionen nedan. Et Et + Br Et Et Et 18.5 Visa den generella mekanismen för basisk aldolkondensation Förklara skillnaden mellan konjugataddition och vanlig addition Visa mekanismen för reaktionen nedan. 1) Et Et 2) syra Et 18.8 Dekarboxylering kan göras både surt och basiskt. Visa mekanismen för båda När optiskt aktiv (R)-2-metylcyclohexanon behandlas med Cl (aq) får man ett racemat av 2-metylcyclohexanon. När den optiskt aktiva (R)-3- metylcyclohexanon behandlas under samma förhållanden får man inget racemat. Förklara varför Kanelaldehyd (bilden nedan) kan göras från bensaldehyd och acetaldehyd. Visa mekanismen och förklara vad det kan vara för problem med den här syntesen Vad blir produkten vid intramolekylär aldolkondensation av hexandial? 45

46 18.12 Vad är produkten i reaktionerna nedan? Visa med mekanism. a) + C 3 I K 2 C 3 b) + Br Na DMF Genom att filtrera vissa lösningsmedel genom aluminiumoxid (Al 2 3 ) kan man få dem torra (aluminiumoxid binder vatten). Aluminiumoxid finns som basisk, sur och neutral. Varför är aceton som man filtrerat genom basisk aluminiumoxid fuktigare än innan den filtrerades? ydrolys av estrar ger alkohol och syra. m man gör hydrolys av etylacetat borde man få etanol och ättiksyra. En person ville använda detta sätt för att framställa etanol (ett dåligt sätt). an blandade Na (s) och etylacetat och värmde på spisen. Vad fick han? Visa med mekanism Vad driver denna reaktion och vad bildas mer än natriumacetat? + Cl 2 + Na Rita produkterna av en baskatalyserad aldolkondensation av föreningarna nedan. a) b) c) d) Vilka är startmaterialen i nedanstående robinsonannuleringar? a) K b) pts Varför fungerar korsade Claisenkondensationer inte så bra när båda komponenterna har α-väten? 46

47 18.19 Rita produkten som bildas i reaktionen nedan. a) + NaEt b) + NaEt ur kan följande keton göras från etylpropanoat? Vad bildas i reaktionerna nedan? Visa med mekanism och namnge reaktionen. a) 1) NaEt 2) syra b) 1) Na 2) syra Rita strukturformel för produkten som bildas när nedanstående startmaterial behandlas med natriumetoxid i etanol. a) + b) + c) Rita strukturformlerna för mellanprodukterna A och B samt slutprodukten C för reaktionen nedan. Et + NaEt Et C C C A B C 47

48 18.24 Warfarin är ett antikoaguleringsmedel men används också som råttgift (se bilden nedan). Sista steget i syntesen är en Michaeladdition. Visa mekanismen och identifiera startmaterialen. Förklara också varför molekylen föreligger i enolform och inte ketoform Deuterium är väte som har en neutron, det förkortas som D. Det används för att följa mekanismer och det reagerar på samma sätt som väte. m cyklohexanon rörs i D 3 + byts en del väten ut mot deuterium. ur många väten kan man byta ut? Visa mekanismen för reaktionen nedan. NaEt Et Visa mekanismen för reaktionen nedan. syra 48

49 19. rganisk syntes 19.1 Iso-nootkaton 19.2 β-eudesmol 19.3 Juvenilhormon 19.4 (±)-α-bulnesen ,17-Dehydroprogesteron 19.6 (±)-Dehydrojuvabion 19.7 Dehydroabietinsyra 19.8 Seychellen 19.9 Iso-Irisin 49

50 Iso-nootkaton (13) är en förening som bland annat används i parfymindustrin. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av iso-nootkaton nedan. EtC CEt CEt LiAl 4 PBr 3 1 NaEt, Et CEt Br Br EtC CEt 1) NaEt, Et 2) 3 Me, syra C C 5 6 CMe CMe Na 7 CMe NaMe, Me syra MeC MeC 8 9 LiAl 4 MsCl, pyridin LiAl 4 3 Ms Ms = S 13 50

51 19.1 β-eudesmol (12) är en förening i eudesmangruppen och återfinns bland annat i eukalyptusolja. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av β- eudesmol nedan. 1) B 3 syra 2) 2 2, PCC, C 2 Cl 2 Ts 1) Ph 3 P, C 3 Br 2) LiAl 4 TsCl pyridin Ts NaCN, DMF CN, 160 C Me, syra MeLi C CMe Ts = S 51

52 19.2 Juvenilhormoner kontrollerar larvers metamorfos till färdiga insekter. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av silkesmaskens juvenilhormon (15) nedan. NaB 4 1 K, Me 2 3 syra 1) KtBu, tbu 1) LiAl 4 mcpba 4 2) MeI 5 2) 3 6 LiAl 4 TsCl Na pyridin Ts ) MeLi 10 syra 11 2) 3 3) TsCl, pyridin Ts 12 Na 13 Ph 3 P, BrC 2 CMe mcpba 14 Me 15 Me tbu = Ts = S 52

53 19.3 (±)-α-bulnesen (16) är en förening som återfinns i guajakträdets olja. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av (±)-α-bulnesen nedan. Ac Ac Ac 2, pyridin syra Me Me LiAl 4 4 MeI, Na 5 1) B 3 2) 2 2, 6 PCC, C 2 Cl 2 Me Me Me 7 1) Ph 3 P, C 3 Br 2) 3 8 2, Pt 9 Ph 3 P, C 3 C 2 Br Me Me Me 1) B 3 2) 2 2, 1) PCC, C 2 Cl 2 EtS, Na, DMF Ts Ph 3 P, C 3 Br TsCl KAc, Ac pyridin Ac = 16 Ts = S 53

54 ,17-Dehydroprogesteron (15) är ett förstadium till progesteron (omättnaden i femringen är mättad) som i sin tur är ett så kallat steroidhormon, verksamt vid graviditeter. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av 16,17- dehydroprogesteron nedan. Na, MeI Br 3, Δ Na NaB 4 TsCl pyridin 4 5 Li Ts Ts 6 1) Me 2) Na Me 7 1) Na, N 3 (liq) 2) Na, EtS, DMF Et 8 TsCl pyridin Ts 9 1) Na, 2) Na 3) Cl, Me, 2 Na MeLi = CF 3 C 1) 3 2) Zn, Ac Na Ts = S

55 19.5 (±)-Dehydrojuvabion (13) är en förening som bland annat frigörs vid förbränning av vissa trädslag. Med hjälp av denna och liknande föreningar kan man spåra källan till luftföroreningar. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av (±)-dehydrojuvabion nedan. 1) (EtC) 2 CMg (Et) 2 C NaB 4 Cl Me 2) 3, värme Me NaN 2 Me 1 2 Et 3 MeMgBr Na, N 3 (liq) EtS, Na, DMF Me Me Me 4 Et 5 6 2, Pt AcCl, pyridin Ac 1) CN 2) PBr 3, pyridin 7 8 Ac 9 K, 2 PCC, C 2 Cl 2 1) Cl Ac CN C C 2) Me, syra Ac CMe Ac = 13 55

56 19.6 Dehydroabietinsyra (15) är en viktig komponent i tallkåda. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av dehydroabietinsyra nedan. AcCl, AlCl 3 MeMgI värme 2, Pt ) N 3, 2 S 4 1) N, 5 C Na, N 3 (liq) 4 2) 2, Pt 2 N 5 2) Cu 2 6 MeI, NaEt Br CEt 1) NaB 4 2, Pt t-buk 2) K, 2, värme CEt 12 C 1) Me, syra KMn 4, 2) PhMgBr, värme C C Ph Ph 15 Ph = 56

57 19.7 Seychellen (15) är en förening som återfinns i patchouliolja,som används i parfymindustrin. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av seychellen nedan. NaB 4 K syra ) LiCuMe 2 mcpba värme 2) AcCl Ac Ac Ph 3 P, C 3 Br 1) 2, Pd Ph 3 P, C 3 Br Ac 7 Ac 8 2) K (aq) 3) PCC 9 1) B 3 2) 2 2 MsCl, pyridin 1) 3 2) Cr Ms 12 KtBu, tbu Ph 3 P, C 3 Br Ms Ac = Ms = S tbu = 57

58 19.8 Iso-irisin (22) är en förening som återfinns i den mexikanska växten Iresine celosiodes. Visa fullständiga mekanismer för varje steg i syntesen av iso-irisin. Me NaMe, Me syra t-buk, MeI 1 Me 2 Me 3 NaB 4 2, Pd/C LiAl 4 Me 4 Me 5 Me 6 Ac 2, pyridin 3 C 2 2, NaN 2 7 Ac Ac 8 Ac Ac 9 C, värme NaCN, Me CN C 3 C, syra Ac Ac 10 Ac Ac Cl CN I 2, K CN SCl 2 CN LiAl CN K, 2, värme 17 Me syra Me PCC, C 2 Cl Me K 2 C pyridin värme 21 3 Ac = 22 58

59 59

60 20. Blandade uppgifter 20.1 Vid klorering av propan isolerades 4 regioisomerer (A, B, C och D) med summaformeln C 3 6 Cl 2. Var och en av dessa klorerades vidare och antalet triklorerade regioisomerer (C 3 5 Cl 3 ) som erhölls från varje bestämdes. A gav en triklorerad produkt, B gav två produkter medan både C och D gav tre produkter vardera. Med en alternativ syntesmetod kunde optiskt aktiv C syntetiseras och när denna sedan klorerades visade det sig att en av de triklorerade produkterna, E, var optiskt aktiv medan de andra två var optiskt inaktiva. Det gick även att visa att E hade R-konfiguration. Ge strukturerna för föreningarna A-E Det finns fem isomera föreningar (A, B, C, D och E) med summaformeln C 4 9 Cl. C reagerar snabbast i en S N 2-reaktion. m man först genomför en elimination och sedan adderar Cl till var och en av dessa föreningar så händer följande: A är oförändrad B omvandlas till A C, D och E omvandlas till en blandning av D och E. Vilken förening (A-E) reagerar snabbast i en S N 1-reaktion? Rita ut föreningarna D och E och namnge dessa enligt IUPAC-nomenklaturen Det finns ett antal olika isomerer med summaformeln C 5 11 Br. a) Vilken isomer reagerar snabbast i en E1-reaktion? b) Vilken isomer kan inte reagera i en E2-reaktion? c) Rita samtliga enantiomera par med summaformeln C 5 11 Br. d) Vilka isomerer kan bara ge en enda alken i en E2-reaktion? 20.4 Innan spektroskopiska metoder uppfanns var det relativt svårt att bestämma om två substituenter i en bensenring satt orto, meta eller para till varandra. Körners absolutmetod innebar att föreningen mono-nitrerades och man undersökte hur många isomerer som bildades. En kemist isolerade i slutet av 1800-talet en förening (A) med formeln C 6 4 Br 2. Föreningen nitrerades och tre isomera föreningar med formeln C 6 3 Br 2 N 2 bildades. Visa strukturen av A och förklara hur du kommer fram till denna ,6-Diklorindofenol är en indikator, det vill säga den har olika färg vid olika p. I sin protonerade form är den röd och deprotonerad är den blå. Dess pka är 5.9. Följande görs: 1) Till en separertratt innehållande 50 ml dikormetan och 50 ml vatten sätt 50 mg 2,6-diklorindofenol och 5 ml saltsyra (1 M) och separertratten skakas ordentligt. 2) Därefter sätt 10 ml natriumhydroxidlösning (1 M) till och separertratten skakas ordentligt. 3) Vattenfasen tappas sedan av och 50 ml saltsyra (1 M) sätt till och separertratten skakas ordentligt. Vilken färg har den undre fasen nu? 60

61 20.6 Två flaskor med ren cis-stilben respektive trans-stilben hade förväxlats på laboratoriet. För att ta reda på vilken som var vilken behandlades innehållet med mcpba. Flaska A gav en produkt (C) medan flaska B gav två produkter (D+E). Visa produkterna C, D och E samt ange vilken flaska som innehöll cis-stilben. mcpba Na A C F+G mcpba Na B D+E För att vara helt säker behandlades produkterna med Na (1 M). Produkt C gav två nya produkter (F+G) medan blandningen (D+E) bara gav en produkt (). Visa produkterna F, G och samt mekanismen för denna reaktion Du har tillgång till trans-2-metyl-cyklopentanol och du vill nu använda denna för att syntetisera både cis- och trans-2-metyl-cyklopentylacetat (se figur nedan). Visa hur du gör. Separation av racemiska blandningar är inte tillåtna! trans-2-metyl-cyklopentanol 20.8 a) Meldrums syra (förening 1 nedan) är nästan lika sur som ättiksyra (pka = 5.1). Förklara vilka protoner som är sura och varför. C DMF, svag bas värme 1 2 b) m man blandar 2 ekvivalenter av Meldrums syra med en ekvivalent formaldehyd och värmer i DMF med en svag bas kan man isolera förening 2. Förklara med mekanismer hur detta går till. Reaktionen går via flera steg Galiellalakton är en intressant naturprodukt som isolerats från en mikrosvamp. Ett av stegen i syntesen av galiellalakton visas nedan. Visa med tydliga mekanismer hur detta går till. Detta steg är uppbyggt av två olika reaktionssekvenser som sker efter varandra. syra vatten 61

62 Svarshänvisningar 62

63 63

64 Svarshänvisningar till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi. Studentlitteratur, Kemisk bindning Fråga Avsnitt Kolväten Fråga Avsnitt Kovalent bindning Fråga Avsnitt ; Kolvätens egenskaper Fråga Avsnitt

65 5. Substituerade kolväten Fråga Avsnitt Stereokemi Fråga Avsnitt rganikerns sinnen Fråga Avsnitt ,2, och och och och a) b) c) a) och epilog b) och epilog c) och epilog d) och Fig 9.10 e) och Fig

66 8. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Fråga Avsnitt , 8.6.2, a) 8.1.3, b) 8.3.1, c) , 8.2.1, a) b) c) d) e) Substitutionsreaktioner Fråga Avsnitt , 9.3.1, , , ,

67 10. Alkener och alkyner I bildning av multipelbindningar Fråga Avsnitt , , Alkener och alkyner III system av multipelbindningar Fråga Avsnitt , , , , Alkener och alkyner II reaktioner Fråga Avsnitt Kapitel , , Aromatiska system Fråga Avsnitt , ,

68 14. Aromaters reaktioner elektrofil aromatisk substitution Fråga Avsnitt , , , a) , b) Andra reaktioner hos aromater Fråga Avsnitt , Karbonylgruppens kemi I direkt addition av nukleofiler Fråga Avsnitt Karbonylgruppens kemi II karbonylföreningar med lämnande grupper Fråga Avsnitt , , , , , ,

69 18. Karbonylgruppens kemi III keto-enoljämvikten Fråga Avsnitt , , , , , Blandade uppgifter Fråga Avsnitt , , , , 10.2, 6.1, , , , , , , ,

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004 Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Karolina Larsson, Jakob Nilsson, Ulf Nilsson,

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005, Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv

Läs mer

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18). Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

Olika typer av kolväten

Olika typer av kolväten INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol

Läs mer

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16 Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 16/ ,

Tentamen i Organisk kemi 16/ , Tentamen i rganisk kemi 16/12 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p 5 75-90p 1) Besvara

Läs mer

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10 Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik. rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00.

Tentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Tentamen i organisk kemi, KKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer

Läs mer

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi, andra upplagan. Studentlitteratur, 2007

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi, andra upplagan. Studentlitteratur, 2007 Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi, andra upplagan Studentlitteratur, 2007 Karolina Aplander, Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Jakob

Läs mer

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11 Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013, Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007 ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O + Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju

Läs mer

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen

Läs mer

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) , TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer. Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,

Läs mer

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen. Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt

Läs mer

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, , Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 28 augusti 2007, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och M-skift är bifogade

Läs mer

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska

Läs mer

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ

Läs mer

Kapitel 1. Kemisk bindning

Kapitel 1. Kemisk bindning Övningar Övningar Övningsuppgifterna följer läroboken. Till varje kapitel finns ett antal instuderingsfrågor. Exempel: 2.1.1. Efter instuderingsfrågorna kommer ett antal övningsuppgifter. Exempel: 2.2.1.

Läs mer

1.1.3 Hur många valenselektroner har kol, kväve, syre, fluor och neon? Vad menas med att ett system är kinetiskt stabilt?

1.1.3 Hur många valenselektroner har kol, kväve, syre, fluor och neon? Vad menas med att ett system är kinetiskt stabilt? Övningar Övningar Övningsuppgifterna följer läroboken. Till varje kapitel finns ett antal instuderingsfrågor. Exempel: 2.1.1. Efter instuderingsfrågorna kommer ett antal övningsuppgifter. Exempel: 2.2.1.

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

Läs mer

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12 Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper Karlstads universitet Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl 08.15 13.15 Betygsgränser: respektive:

Läs mer

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2 . SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare

Läs mer

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig? Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila

Läs mer

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14 Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 29 Augusti 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

Hans Adolfsson - Organisk Kemi Stockholms Universitet

Hans Adolfsson - Organisk Kemi Stockholms Universitet ans Adolfsson - rganisk Kemi Stockholms Universitet Stereocenter och kiralitet ans Adolfsson, Stockholms universitet Stereocenter i molekylernas värld Vad är kiralitet? Ett föremål är kiralt om det inte

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA0), 3-03-8 ) Molekylmodeller och är tillåtna hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4. EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Aromatiska föreningar

Aromatiska föreningar Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om

Läs mer

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl Tentamen i rganisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KALISKA ISTITUTET Biomedicinutbildningen TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI FAIT FEDAGE DE 13 JAUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM GAISK KEMI FÖELÄSIGA T 06 LAS EIK ADEAS EBM rganisk kemi - kolföreningarnas kemi * kan framställas från organismer (1828) * behövdes ingen livskraft (1860) Kolföreningar består av ett kolskelett Grupp,

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar)

Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Kemi med biokemi KOO041 2006 03 06 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA SEKTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Föreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens

Föreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens Föreläsning 20 Sammanfattning 1) Introduktion 2) rganiska reaktioner 3) Mekanismer A) adikalreaktioner B) Joniska reaktioner 4) eaktioner och reagens 1. Introduktion Grundläggande kunskap 21.1 rganisk-kemisk

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

1 a) Namnge följande strukturer med gängse trivialnamn eller enligt IUPAC (1p per struktur)

1 a) Namnge följande strukturer med gängse trivialnamn eller enligt IUPAC (1p per struktur) Tentamen i rganisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 28 augusti 2008, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och MR-skift

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Organisk kemi I Organic Chemistry I 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KO2003 Gäller från: HT 2017 Fastställd: 2016-11-21 Ändrad: 2017-08-18 Institution Institutionen

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer