Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

Transkript

1 Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener Niklas Dahrén

2 Halogenalkaner (alkylhalogenider) En halogenalkan är en alkan där en eller flera av väteatomerna har ersatts av en atom från halogengruppen (grupp nr. 17) i det periodiska systemet. Halogenerna betraktas som substituenter: De halogener som sitter bundna till kolvätekedjan betraktas som substituenter eftersom de har ersatt en väteatom. Är det flera halogener ska dessa numreras och anges i bokstavsordning. I övrigt gäller samma regler vid namngivning av halogenalkaner som vid namngivning av andra kolväten. Brometan 2-jodpropan Diklormetan

3 Uppgift 1: Namnge nedanstående halogenalkan Lösning: 1. Ta reda på stamkolvätet: Den längsta kolvätekedjan utgörs av pentan. Ingen funktionell grupp finns (klor och brom behandlas som substituenter vid namngivningen). 2. Vilka substituenter ingår?: Klor och brom. 3. Numrera kolatomerna: Kolet längst till vänster får nummer 1 eftersom den sitter närmast en substituent CH2 - CH2 - CH - CH2 - CH3 4. Numrera funktionella gruppen och/eller substituenterna: 1-klor och 3-brom. Cl Br 1- klor 3-brom 5. Namnge föreningen: Placera substituenterna i bokstavsordning och stamkolvätet sist. Namnet på föreningen är: 3-brom-1-klorpentan.

4 Uppgift 2: Namnge nedanstående halogenalkaner 1. CH 3 F 2. CH 3 I 3. CH 3 CH 2 Br 4. CH 3 CCl 2 CBr 3 Svar: 1. Fluormetan (metylfluorid) 2. Jodmetan (metyljodid) 3. Brometan (etylbromid) 4. 1,1,1-tribrom-2,2-diklorpropan

5 Uppgift 3: Namnge följande halogenalkaner Svar: 1-fluorbutan (butylfluorid) Svar: 1,2-diklor-1,2-difluoretan Svar: 2,3-diklor-1,1,1,4,4,4-hexafluorbutan

6 Cykliska kolväten Cykloalkaner: En alkan där kolatomerna sitter i en ringstruktur. Cykloalkener: En alken där kolatomerna sitter i en ringstruktur. Cykloalkyner: En alkyn där kolatomerna sitter i en ringstruktur. Cyklopropan Cyklopentan Cyklobutan Cyklopenten

7 Uppgift 4: Rita streckformlen för nedanstående cykliska kolväten a) Cyklobutadien b) Cyklohexadien c) Cyklooktyn Lösning: Cyklobutadien Cyklohexadien Cyklooktyn

8 Även cykliska kolväten kan innehålla alkylgrupper Om ett cykliskt kolväte innehåller en eller flera alkylgrupper så ska dessa tas med i det systematiska namnet. En grundregel är att kolatomerna i kolväteringen numreras så att alkylgruppen/alkylgrupperna får så lågt nummer som möjligt. Molekylen till höger är ett cykliskt kolväte som har en metylgrupp. Vi numrerar då kolatomerna så att metylgruppen sitter på kolatom nr Metylcyklopentan (1-metylcyklopentan)

9 Namngivning av cykliska kolväten med alkylgrupper Numrera kolatomerna så att alkylgrupperna får så låga nummer som möjligt. Om flera lösningar ger samma låga numrering så ska den största alkylgruppen ha det lägsta numret etyl-3-metyl-cyklopentan 1-etyl-3-metyl-cyklohexan 4-etyl-1,1-dimetyl-cyklohexan

10 Uppgift 5: Vad heter nedanstående molekyl? Svar: 1-etyl-1,4-cyclohexadien

11 Uppgift 6: Namnge nedanstående molekyl Svar: 4-metyl-1-cyklohexen

12 Arener (aromatiska föreningar) Arener: Mono- och polycykliska kolväten (ringformade kolväten) med aromaticitet. De härstammar från bensen. Innehåller minst 1 ringstruktur med delokaliserade elektroner (bensenring). Många arener luktar mycket och kallas därför ofta för aromatiska kolväten eller aromatiska föreningar (aromaticitet= luktar). Användningsområden: Arener används som lösningsmedel och för framställning av plaster, färgämnen och läkemedel. Bensen Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen, C 6 H 6 : Bensen är den enklaste arenen och utifrån bensen kan kemister syntetisera en rad andra arener. Bensen är starkt cancerframkallande. Innan man visste detta ingick bensen som lösningsmedel i t.ex. målarfärg. Bensin finns dock fortfarande i bensin (högst 1 % bensen är tillåten inom EU).

13 Bensen kan ritas på flera olika sätt

14 Exempel på arener: Bensen Toluen (metylbensen) Naftalen Xylen (1,2-metylbensen)

15 Arener har olika resonansstrukturer Arener har en ringstruktur med delokaliserade elektroner: 2 elektroner i varje dubbelbindning är inte bundna till en specifik plats mellan 2 atomer, utan elektronerna är fria (delokaliserade) och kan byta plats i bensenringen. Man kan säga att elektronerna tillhör alla atomer. Det kan därför uppstå 2 olika s.k. resonansstrukturer. Elektronerna är delokaliserade p.g.a. att kolatomernas p-orbitaler har sammansmält med varandra vilket har skapat en tunnelbana på insidan av bensenringen där elektronerna kan åka omkring! Bensen är inte så reaktiv p.g.a. detta (jämfört med andra kolväten som har dubbelbindningar) eftersom den negativa laddningen från dubbelbindningarna är utspridda över alla kolatomer i bensenmolekylen. Vi kan rita de 2 resonansstrukturerna för bensen enligt bilderna överst. Men vi kan också välja att rita en sammanfattande bild som visar att elektronerna kan byta plats inom hela bensenringen. Vi ritar då inga dubbelbindningar utan vi ritar en ring inuti sexkanten. Bensens olika resonansstrukturer

16 Orto-, meta- och parasubstituerade arener orto para meta orto-xylen meta-xylen para-xylen (1,2-dimetylbensen) (1,3-dimetylbensen) (1,4-dimetylbensen) Alkylgrupperna kan sitta på olika positioner på bensenringen. Dessa positioner kallas för orto, meta och para. Detta innebär även att vi kan namnge substituerade arener på 2 olika sätt. T.ex. är orto-xylen och 1,2- dimetylbensen 2 olika namn av samma ämne.

17 Dibrombensen med 3 olika substitueringar orto meta para orto-dibrombensen meta-dibrombensen para-dibrombensen (1,2-dibrombensen) (1,3-dibrombensen) (1,4-dibrombensen)

18 Flera olika läkemedel är arener Salicylsyra och acetylsalicylsyra: Om vi i en bensenring substituerar (byter ut) tva va teatomer mot en hydroxylgrupp resp. en karboxylgrupp (i ortosta llning), erha ller vi salicylsyra. Om vi sedan substituerar hydroxylgruppens va te mot en acetylgrupp erha ller vi acetylsalicylsyra, som inga r i ma nga sma rtstillande och febernedsa ttande la kemedel, som t.ex. Aspirin, Albyl, Magnecyl och Treo. Salicylsyra Acetylsalicylsyra Ibuprofen och paracetamol: En annan vanlig aktiv substans i va rk- och febernedsa ttande la kemedel a r ibuprofen, som bland annat a terfinns i la kemedlen Ipren och Ibumetin. Även paracetamol a r vanlig och anva nds bl.a. i la kemedlen Alvedon och Panodil. Ibuprofen Paracetamol

19 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: