LYFT matematikundervisningen!

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "LYFT matematikundervisningen!"

Linnéa Pålsson
för 8 år sedan
Visningar:

LYFT matematikundervisningen! Översikt Hur är situationen i Sverige och Norge när det gäller matematikkompetensen? Är det nödvändigt att undervisa på andra sätt än vi gjort tidigare?

1 LYFT matematikundervisningen! Översikt Hur är situationen i Sverige och Norge när det gäller matematikkompetensen? Är det nödvändigt att undervisa på andra sätt än vi gjort tidigare? Hur gör man i länder där man lyckas med matematikundervisningen? Hur ska vi arbeta med ämnet matematik så att eleverna utvecklar en helhetskompetens och samtidigt upplever ämnet som meningsfullt och spännande? Presentasjon av hvordan vi tenker matematikklæring i Pixel. Mona Røsseland Nasjonalt senter for Matematikk Pendeln svänger På vilket sätt har matematikuppgifterna förändrats?

1950-talet En handlare säljer en säck mjöl för 40 kr. Omkostnaden är 4/5 av priset. Hur stor är vinsten? 1960-talet En handlare säljer en säck mjöl för 40 kronor. Omkostnaderna är 32 kronor.

2 1950-talet En handlare säljer en säck mjöl för 40 kr. Omkostnaden är 4/5 av priset. Hur stor är vinsten? 1960-talet En handlare säljer en säck mjöl för 40 kronor. Omkostnaderna är 32 kronor. Beräkna vinsten. Under 1970-talet En handlare säljer en viss mängd mjöl (A) för en viss summa pengar (B). I streckkodsform ska du för mängden B göra fyrtio (IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII) små streck, ett för varje krona. Mängden omkostnader (C) är trettio (IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII) små streck. Rita en bild av mängden C som en delmängd av mängden B och ange resultatmängden (D) som svar på frågan: Hur stor är vinstmängden? 1980-talet och framåt En handlare säljer en säck mjöl för 40 kronor. Omkostnaden är 4/5 av detta, alltså 32 kronor. Vinsten blir då 1/5, det vill säga 8 kr. Stryk under ordet mjöl och diskutera med din kamrat.

3 Förändring av matematikprestationerna Endring i matematikkprestasjoner i 8.trinn i årskurs Förändring av matematikprestationerna i 4.trinn Hongkong USA Korea Nederland Skottland Ungarn Romania Slovenia Australia Singapore Iran New Zealand Kypros Japan Belgia (Fl) Russland Slovakia Norge Sverige England Kypros New Zealand Hongkong Slovenia Ungarn Australia Singapore Iran USA Japan Skottland Nederland Norge TIMSS 2007, kommentarer till Sveriges resultat: Asien ligger på topp i TIMSS! För mycket självstudier när det gäller förståelse av begrepp och beräkningsprocedurer. Det är orsaker bakom brister i svenska elevers matematikkunskaper, säger Per-Olof Bentley, vetenskaplig ledare för en studie av den matematiska delen i TIMSS. Lärarna måste prata matematik med eleverna för att upptäcka vad de inte förstår och prata om beräkningsprocedurer så att inte enskilda elever blir utlämnade åt sig själva.

I Singapore var en omläggning nödvändig En bred matematisk kompetens Utbildningsministeriet i Singapore (MOE) lanserade sin vision Thinking Schools, Learning Nation (TSLN) 1997.

4 I Singapore var en omläggning nödvändig En bred matematisk kompetens Utbildningsministeriet i Singapore (MOE) lanserade sin vision Thinking Schools, Learning Nation (TSLN) På så sätt signalerade de behovet av att lägga om den traditionella undervisningen. Enligt TSLN skulle eleverna utveckla en grundläggande och begreppsmässig förståelse och lämna det tidigare fokuset på procedurer och regler. MOE menade att den gamla metoden gav eleverna kunskaper med liten flexibilitet, som var skolbundna och gav begränsade användningsmöjligheter. Matematisk helhetskompetens Stig köper en hel säck med gamla serietidningar på en loppmarknad. Han betalar 430 kronor för hela säcken. Han planerar att sälja serietidningarna vidare med vinst. När han kommer hem ser han att det finns 158 tidningar i säcken. 16 av dem saknar några sidor och 75 ser nästan olästa ut. Resten av tidningarna är hela, men det syns att de har lästs ett antal gånger. Föreslå priser på serietidningarna som gör att Stig kan tjäna på att sälja dem.

5 Vad är bra matematikundervisning? Entusiasm och engagemang Fokusering på ämnet och klara, definierade mål för undervisningen Varför ska eleverna arbeta med olika typer av uppgifter? Eleverna ska utveckla en: Matematisk helhetskompetens Kunskaper om elevernas förkunskaper, intressen och verklighet, och att utnyttja detta i undervisningen Varierande arbetsformer (individuellt, smågrupper och hela klassen) Variera situationer för samma bergrepp (ord, berättelser, konkreta ting, symboler och aktiviteter) Utrymme för reflektioner och matematiska samtal Det innebär bland annat att: Kunna känna igen matematiken i olika sammanhang. Ha automatiserade baskunskaper OCH kunna använda dessa på olika problemställningar. Kunna se sammanhang mellan olika delar av ämnet. Differentiering Varför varierade uttrycksformer? Att kunna matematik innebär många olika saker: Genom att visa ämnet på ett bredare sätt blir det lättare för fler elever att visa att de kan lära sig matematik. Genom att ta upp ett bredare utbud av uppgifter, och inte bara uppgifter till vilka det finns ett rätt svar, kan alla klara en del, som varken är helt rätt eller helt fel.

Barn behöver det konkreta före det abstrakta Fk-3 Barn behöver det konkreta före det abstrakta 4-6 Förenkling Mer utmaningar Använd konkretiseringsmaterial som eleverna känner till: pengar,

6 Barn behöver det konkreta före det abstrakta Fk-3 Barn behöver det konkreta före det abstrakta 4-6 Förenkling Mer utmaningar Använd konkretiseringsmaterial som eleverna känner till: pengar, tiotalsstavar eller tallinje. De elever som bemästrar tiotalsövergång kan nu arbeta med mer abstrakta uppgifter. De kan t.ex. använda tärningar, kort eller äggkartonger för att göra uppgifter som de för in i sina räknehäften.

7 Byta tal Spargrisen Spela två och två. Varje spelare ritar en stor spargris på ett papper. I spargrisen läggs 43 kronor, se mynten på bilden. Kasta två tärningar i turordning. Den spelare som kastar får av den andra spelaren lika många kronor som ögonen på de två tärningarna tillsammans. Spela ett visst antal minuter. Den som har mest pengar vinner. En spelare vinner också om den andra blir av med alla pengar Komponenter/år Komponenter/år Kopieringspärm Facit Övningsböcker Diagnoser IST-material Kopieringspärm Facit Diagnoser IST-material

8 Grundtankar bakom Pixel Ämnesfokus och tydliga inlärningsmål Ämnesfokus och tydliga inlärningsmål Eleverna ska utveckla en bred kompetens Varierade undervisningsformer samma mål Individanpassning inom inlärningsgemenskapen Olika typer av uppgifter och aktivitetsformer Anpassning till individen Inom ramen för en uppgift/aktivitet Vilka kompetensmål ska eleverna nå? Vet eleverna vad de ska lära sig? Hur ska jag som lärare lägga upp mitt arbete så att eleverna når målen? Det är inte säkert att alla når samma grad av måluppfyllelse. - Har vi överblick över vad vi kan förvänta oss av de olika eleverna? - Vilka konsekvenser får detta för min undervisning? Upplägg: Diagnos i boken, uppföljning i boken + övningsbok Kartläggning av kunskap Kartläggningsdiagnoser: Halvårsdiagnoser Årsdiagnos Vägledning till diagnoserna; Vad gör jag nu? Tips för fortsatt arbete Fel på de här uppgifterna beror antingen på att eleverna inte kan multiplikationstabellen och/eller att de inte ser sammanhanget mellan multiplikation och division. De bör öva mycket på praktiska delningsuppgifter. Använd gärna leksakspengar för att göra övningarna Hänvisning konkreta. till Lärarboken Förslag till samtal och aktiviteter med eleverna, se s Se särskilt dessa spel: Bygga kvadrater s. 37 Räknespår s. 37 Fyll ormen s. 43 Hänvisning till kopieringspärmen Kopieringspärmen 4-6: Division 4.42 Spel: restkapplöpning 4.43 Kopieringsspärmen FK-3: Dela med pengar Division , 3.127

Hur Pixel arbetar med de fackliga ämnena; exempel: bråk åk 4 och 5 Exempel på bråk utdrag ur lärarens bok Hur stor del av lyckohjulet ger vinst? Rita alla kulorna. 3 I vilka figurer är 4 färgade?

9 Hur Pixel arbetar med de fackliga ämnena; exempel: bråk åk 4 och 5 Exempel på bråk utdrag ur lärarens bok Hur stor del av lyckohjulet ger vinst? Rita alla kulorna. 3 I vilka figurer är 4 färgade? Viktigst för inlärningen är att barnet vet varför Ämnesfrågor utdrag ur lärarens bok Tre fjärdedelar av eleverna i en grupp gick till biblioteket. Det var 6 elever. Hur många var det i gruppen? I en grupp var det 12 elever. En tredjedel kom till skolan med buss. Hur många var det?

Aktiviteter som bygger förståelse Utforska bråk med geometriska mönsterbrickor Den här aktiviteten innebär att eleverna ska utforska sammanhangen mellan olika delar och helheten.

10 Aktiviteter som bygger förståelse Utforska bråk med geometriska mönsterbrickor Den här aktiviteten innebär att eleverna ska utforska sammanhangen mellan olika delar och helheten. Eleverna samarbetar två och två. Aktiviteten kan antingen vara lärarledd, vilket innebär att läraren ställer olika frågor och eleverna använder brickorna efter varje fråga, eller så kan eleverna arbeta självständigt med uppgiftsblad. För att få full inlärningseffekt av aktiviteten och hjälpa eleverna att fokusera på de matematiska begreppen krävs ändå en summering med hela klassen. Arbeta vidare i boken Förslag till Utmana hämtat från Lärarboken her vil jeg ha inn bilde av side 38 og 39, og blås opp det som står under Utmana

Utmana: Bråk Lösning Ingen vet hur gammal fru Mork är. När Tim frågade henne svarade hon så här: Jag hade levt 2/20 av livet när jag började skolan. Jag ägnade 3/20 av livet till att gå i skolan.

11 Utmana: Bråk Lösning Ingen vet hur gammal fru Mork är. När Tim frågade henne svarade hon så här: Jag hade levt 2/20 av livet när jag började skolan. Jag ägnade 3/20 av livet till att gå i skolan. Jag jobbade 1/20 av livet innan jag gifte mig. Jag var gift 2/5 av livet. Jag hade levt 7/10 av livet när min man dog. Tim hade sett på kyrkogården att det var 24 år sedan mannen dog. 1. Kan du räkna ut hur gammal fru Mork är? 2. Kan du också räkna ut hur gammal hon var när hon började skolan? Hur många år gick hon i skolan? 3. Hur gammal var hon när hon gifte sig? 4. Hur många år var hon gift? Det är 24 år sedan fru Morks man dog. Om hon hade levt 7/10 när han dog, måste de senaste 24 åren vara 3/10 av hennes liv. Då vet vi att 1/10 är 8 år. Hon är alltså 80 år. 1/20 av 80 år är 4 år, och 1/5 av 80 är 16. Hon var 8 år när hon började skolan, hon gick i skolan i 12 år och var 20 år när hon slutade. Sedan jobbade hon i 4 år innan hon gifte sig. Hon var gift i 32 år. God matematikundervisning sker i mötet mellan lärare, elever och de matematiska läromedlen!

Relevanta dokument

Översikt Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever i matematik? Jag kommer att visa hur vi genom olika aktiviteter och metoder kan inspirera och få eleverna att känna glädje inför matematiklektionerna.