Patientsäkerhet. Läkarutb T4. Tomas Kirkhorn ht 2014

Transkript

1 Patientsäkerhet Läkarutb T4 Tomas Kirkhorn ht 2014

2 Målet: Alla vill säkerhet! för patienter och personal Exempel: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Trots att frågan har uppmärksammats under flera år och att landstingen bedriver ett systematiskt förebyggande arbete minskar inte förekomsten. Den minskning som tidigare har skett har avstannat, och under de senaste fyra åren har vårdrelaterade infektioner legat stabilt omkring nio procent. ur: Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger (Sverigets Kommuner och Landsting, 2014)

3 Målet: Alla vill säkerhet! för patienter och personal forts: Det finns vetenskapligt stöd för ett flertal förebyggande åtgärder; både god handhygien och hygienrutiner vid till exempel katetersättning och såromläggning är av bevisat värde. Insikterna om vad de landsting och sjukhus gör som lyckas bäst med att förebygga vårdrelaterade infektioner är dock begränsade. ur: Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger (Sverigets Kommuner och Landsting, 2014)

4 Målet: Alla vill säkerhet! för patienter och personal Frågor att ställa oss: Var befinner vi oss? Hur har vi hamnat där vi är? Hur ser det ut omkring oss? Hur jobbar vi? Vad kan hända? Hur nära olyckan är vi? Hur agerar vi när vi är pressade? Vad finns det för stöd? Hur tar vi oss dit?.

5 vi behöver samla under resans gång: Kanske inte bara färdiga tegelstenar - Rutiner (kontroll av ID, av läkemedel ) - Dokumentation - Hygienrutiner - Checklistor utan även andra användbara stenar, olika i färg o form: - hur vi kommunicerar, bemötande - öppenhet, stöd, teamarbete - patientmedverkan - Vi har inte hela bilden!

6 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 (1 jan, 2011) Definitioner Vårdskada: Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarlig vårdskada: Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit Patientsäkerhet: Skydd mot vårdskada

7 SKL skrev om den nya lagen: Ny lag för ökad patientsäkerhet i vården Ansvaret blir tydligare och det blir enklare för patienter att påtala fel och brister i vården. Det är några av de viktigaste punkterna i den nya lagen om patientsäkerhet och tillsyn som riksdagen nu röstat igenom. Syftet med lagen är att göra vården säkrare. Lagen är tydlig om att ansvaret i vården måste förändras. Enligt lagen ska den som bedriver hälso- och sjukvård vara skyldig att göra se till att patienter inte drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukallt som behövs för att vårdspersonal ska vara skyldig att rapportera risker som de lägger märke till i verksamheten. Lagen betonar särskilt hur viktigt det är att arbeta förebyggande. Det står i lagen att hög säkerhet inom hälso- och sjukvården bygger på fungerande system som gör det lätt för personalen att arbeta säkert. Det ska till exempel vara mycket svårt att av misstag koppla in fel slang i en medicinteknisk utrustning eller att ta fel läkemedel. Patienten ska få information om vilka möjligheter det finns att få ersättning för det inträffade samt om patientnämndernas verksamhet. En patient ska på ett enkelt sätt kunna anmäla den inträffade händelsen och sedan få den utredd ur ett brett perspektiv ( )

8 Utvecklingen i grova drag länge sedan: aldrig skada 2000 Inst of Medicine: To err i human Building a safer health system ( avlidna i am sjukvård varje år pga medical errors undvikbara fel) 2007 Synnöve Ödegård: I rättvisans namn (med några kända svenska rättsfall) 2008 Socialstyrelsens vårdskadeutredning (sluten somatisk vård): skadade patienter 8,6% av alla vårdtillfällen avlidna patienter % (1 på 400) 2011 Patientsäkerhetslagen: tydlighet, ansvar, systemsyn 2013 Soc: Förslag till Nationell strategi för ökad patientsäkerhet

9 t. ex. kampanjer Clean Care is Safer Care First Global Patient Safety Challenge Safe Surgery Saves Lives Second Global Patient Safety Challenge Hygienrutiner... Kommunikation

10 Fortfarande skadas många i och av vården. Exempelvis har cirka 9 procent (2013) av alla som ligger på sjukhus en vårdrelaterad infektion (jfrt med 11,3% 2008). Att förbättra patientsäkerheten är därför ett av de viktigaste målen för hälso- och sjukvården Pekar ut 8 riskområden: Fall och fallskador Infektioner vid centrala venkatetrar Läkemedelsfel i vårdens övergångar Läkemedelsrelaterade problem Sårinfektioner efter operation Trycksår Undernäring Urinvägsinfektioner

11 Socialstyrelsen sept 2013 Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet: fem långsiktiga och patientfokuserade mål: God patientsäkerhetskultur i vården Patienten är delaktig i sin vård och behandling. Minskat antal frekventa eller allvarliga vårdskador Rätt kompetens vid rätt tillfälle* Ökad kunskap om effektiva åtgärder * Utöver yrkeskompetens behöver vårdpersonalen dessutom kompetens avseende riskhantering. Rätt yrkeskompetensen säkerställer att vårdpersonalen behärskar de arbetsuppgifter och den vård och behandling de utför på ett säkert sätt. Riskhanteringskompetensen är viktig för att personalen ska kunna bedöma risker, föreslå och vidta åtgärder i vårdens organisation och som kan uppstå i arbetet.

12 Vad kan vi göra? Två strategier för att skapa större patientsäkerhet 1) Lära av det som går fel (reaktivt) 2) Lära av det som går rätt: Resilient Healthcare fokuserar på de situationer då det går rätt utvecklar förmågan att lyckas under olika förhållanden: - att se risker, och påfrestningar - aktivt studera strategier för att stå emot, - anpassa sig efter situationen, och sätta in rätt åtgärd - sedan återgå till normalläge Safety 1 och Safety 2 1 2

13 Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler våren 2014 Rena händer räddar liv Resultaten från PPM-BHK våren 2014 visar att andelen observationer med korrekta basala hygienrutiner och klädregler ligger på 74 procent i landstingen och 51 procent i kommunerna. De steg som har fått den största ökningen till följsamhet är andel som desinfekterat händerna före patientnära arbete. Den vanligaste orsaken till att en vårdanställd inte uppfyller kraven är att denne inte desinfekterar spritar händerna före kontakt med patienten. Om alla bemästrade detta moment, skulle i ett slag mer än 80 procent av personalen (i landstingen) klara alla hygienrutiner och klädregler i landstingen. Bäst av alla grupper är studenterna och sjukgymnaster, ca 84% klarar alla steg. Sämst resultat visar skötare, tandläkare och läkare, med ca 60, 62 resp 66 % följsamhet (i landstingen)

14 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Studie: - 16 landsting o regioner - jfr verksamheter med lägre resp högre förekomst av VRI - intervjuer av ca 100 personer (olika nivåer: kliniskt verksam person, operativ ledning, högsta strategiska ledning) > Åtta Framgångsfaktorer

15 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Resultat: Åtta Framgångsfaktorer 1) VRI ses som oacceptabla Organisationskultur 2) Hygienriktlinjer ses om självklara Mikronivå 3) Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt (professioen) 4) Goda lokalmässiga förutsättningar skapas Mesonivå 5) Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling (operativ ledning) 6) Städning ses dom en viktig del 7) Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt Makronivå 8) Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler (Landstingövergripande) Patienten ses som en viktig medskapare

16 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 1) VRI ses som oacceptabla Organisationskultur Tänk om man skulle jämföra vården med livsmedelsindustrin där skulle det vara helt oacceptabelt att inte följa hygienkraven Hälso- och sjukvårdsdirektör, landsting med lägre VRI-förekomst Det kan var mina händer som sprider smittan Sjuksköterska, sjukhus med lägre VRI-förekomst

17 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 2) Hygienriktlinjer ses om självklara Mikronivå Här följer alla hygien- och klädregler; vårdpersonal, transport och anhöriga Sjuksköterska, sjukhus med lägre VRI-förekomst

18 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 3) Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt Mikronivå Det farligaste som finns på sjukhuset är sängen det finns ingen patient som inte skall mobiliseras Sjuksköterska, sjukhus med lägre VRI-förekomst Under rond går vi alltid till de mest känsliga patienterna först Läkare, sjukhus med lägre VRI-förekomst

19 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 4) Goda lokalmässiga förutsättningar skapas Mesonivå Stetoskopet är inte läkarens utan patientens Avdelningschef, sjukhus med lägre VRI-förekomst Hos oss är alla möbler enkla att rengöra och alla draperier har tagits bort Sjuksköterska, sjukhus med lägre VRI-förekomst

20 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 5) Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling Mesonivå I hygienutbildningen har vi fokuserat på multiresistenta bakterier vilket har ökat intresset för hygien Vårdhygien, sjukhus med lägre VRI-förekomst VRI-arbetet har legat högt på agendan hos varje chef i linjen Chefssjuksköterska, sjukhus med lägre VRI-förekomst

21 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 6) Städning ses som en viktig del Mesonivå Varje patient skall mötas av en ren vårdmiljö Chefssjuksköterska, sjukhus med lägre VRI-förekomst

22 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 7) Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt Makronivå Vårdhygien kommer inte med några pekpinnar utan är ett stöd i vardagen Kvalitets- och utvecklingssamordnare, sjukhus med lägre VRI-förekomst

23 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 8) Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler Makronivå Landstingsdirektörens personliga engagemang har verkligen bidragit till ett ökat fokus i hela organisationen Chefläkare, landsting med lägre VRI-förekomst

24 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger och så patienten (och närstående) som medskapare konkreta åtgärder: - följa rutiner för handhygien - i den mån det är möjligt och tillrådligt, undvika att vara helt sängliggande - fråga om eller påminna vårdpersonalen om hygienrutiner Hela rapporten på (66 sid), och som sammanfattande Broschyr (27 sid)

25 Att bekämpa VRI inte bara händer och kläder Implementing a ventilator bundle in a community hospital. Youngquist P, Carroll M, Farber M, Macy D, Madrid P, Ronning J, Susag A. Jt Comm J Qual Patient Saf Apr;33(4): Abstract BACKGROUND: Mercy & Unity Hospitals of Minnesota implemented the ventilator bundle concept as part of an Institute for Healthcare Improvement (IHI) collaborative on improving care in the intensive care unit (ICU). METHODS: The two hospitals, which function as a single hospital, have a total of 450 beds, and each has a 20-bed ICU. The IHI bundle was composed of (1) head-of-bed elevation, (2) a daily "sedation vacation" along with a readiness-to-wean assessment, (3) peptic ulcer disease prophylaxis, and (4) deep vein thrombosis prophylaxis. Additional interventions likely complementary to the ventilator bundle were a hand hygiene campaign and an oral care protocol.

26 Att bekämpa VRI inte bara händer och kläder (forts) Implementing a ventilator bundle in a community hospital. Youngquist P, Carroll M, Farber M, Macy D, Madrid P, Ronning J, Susag A. Jt Comm J Qual Patient Saf Apr;33(4): RESULTS: Overall compliance with the four bundle elements reached 100% by January At the end of the collaborative, Mercy's VAP rate decreased from 6.1 to 2.70 per 1000 ventilator days, and Unity's VAP rate decreased from 2.66 to 0 per 1000 ventilator days. DISCUSSION: The all-or-none nature of the bundle may have helped multidisciplinary staff members perceive the project as a systemic change versus a one-time intervention. Staff members needed to implement both structural changes, such as preprinted order sets for ventilator management and sedation, and cultural changes, such as increased collaboration with respiratory therapy. CONCLUSION: The decrease in VAP provides a promising example of the potential of intervention techniques and bundle implementation in a community hospital.

27 6:e Nationella konferensen om Patientsäkerhet Stockholm sept Den viktigaste aktören i patientsäkerhetsarbetet är teamet - Ett tvärprofessionellt team som kommunicerar effektivt, testar små förändringar, har aktivt stöd av cheferna och är engagerat kan uträtta underverk. (Chris Hayes, Intensivvårdsläkare, Toronto, Canada)

28 Kommunikation Det största problemet med kommunikation är att man tror att den ägt rum (GB Shaw)

29 Började operera på fel sida Checklistan följdes inte och läkaren började operera på fel handlar sida av patientens om huvud. kommunikation Nu får sjukhuset kritik från! Socialstyrelsen. Det är tidningen Sydsvenskan som rapporterar om en operation vid Skånes universitetssjukhus i Lund som gick fel. En akut sjuk man skulle opereras för en blodansamling på vänster sida av huvudet, men operationen inleddes på fel sida. När läkaren inte hittade den förväntade blodansamlingen avbröts ingreppet och gjordes om på rätt sida. Orsaken till att misstaget kunde begås var enligt tidningen att operationsteamet inte gick igenom den checklista som sjukhuset har. Läkaren hade heller inte träffat patienten före operationen. Händelsen anmäldes till Socialstyrelsen som nu kritiserar sjukhuset och anser att det är anmärkningsvärt att operationen inte genomfördes enligt sjukhusets rutiner. För att undvika liknande misstag har nu all personal på den aktuella operationsavdelningen fått information om att checklistorna måste användas. Thomas Leitner thomas.leitner@dagensmedicin.se

30 Varför? Yrkeskunskaperna är genomgående goda Kliniska kunskaper goda Förmåga att arbeta självständigt inom yrkestillhörighet goda Samarbete i team och förmåga att kommunicera effektivt inte tillräckliga! (Lindh och Sahlqvist: Säker vård)

31 Klimat och hierarki? Att ifrågasätta är viktigt för att utveckla kvaliteten i arbetet. 45 % av vårdpersonalen avvisar råd från yngre kollogor mot 3 % av piloterna. 100% av piloterna tycker det är lätt att diskutera misstag, mot 56% av vårdpersonalen (Sexton, Thomas & Helmreich, 2000)

32 Men kommunikation och situationsnärvaro kan tränas! Tecken på förhöjt riskläge i ett team: Stress Trötthet Fixering Känsla av obehag Tystnad Tvetydighet Förvirring Verbal aggressivitet Leda, apati Avsteg från normer och rutiner Tidspress

33 fixering. Under en behandling av svår andnöd hos en 65-årig kvinna med hjärtinfarkt får sjuksköterskan problem att sätta en perifer nål och när läkaren tar över är även denna procedur svårhanterad. Alla inklusive undersköterskan är intensivt upptagna av att se hur det lyckas för läkaren att få en fungerande infart och ingen lägger märke till att patienten samtidigt blivit pulslös. (Lindh och Sahlqvist, Säker vård, 2012)

34 verbal aggressivitet. Studier visar att: - Dåligt uppförande, eller oprofessionellt beteende, i personalgruppen påverkar patientsäkerheten. Situationsnärvaron förstörs; leder till att medarbetare riskerar att göra fel, att skada patienten. Man blir otrygg och tyst; vågar inte säga till när något verkar gå snett, vill inte riskera att få tillsägelser eller en knäpp på näsan. (Marion Lindh, patientsäkerhetsstrateg i hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting.) [Porath C, Erez A. Does rudeness matter? The effects of rude behaviour on task performance and helpfulness. Acad Manage J. 2007;50: ] Lingard L, Reznick R, Espin S, Regehr G, DeVito I. Team communications in the operating room: talk patterns, sites of tension, and implications for novices. Academic Medicine. 2002;77:232-7]

35 Tekniker för att främja kommunikation och säkerhet Visualisering Lyssna aktivt Lägesorientering (briefing) Uttala sin åsikt (speak up) Tydlig information Bestämt/tydligt tilltal (assertive language) Bestemt/tydligt uttalande (assertive statement) Återkoppla/upprepa (read-backs) Avslutande erfarenhetsutbyte (debriefing)

36 Tekniker för att främja kommunikation och säkerhet Var helt klar över att den väg som leder till ogynnsamma* händelser är kantad av felaktiga antaganden. *) alt. negativa händelser (James Reason)

37 SBAR ett sätt att ge struktur åt dialogen SBAR är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information strukturerat. Om vårdpersonalen använder SBAR:s sätt att strukturera samtalet minskar riskerna för att information glöms bort eller misstolkas. I förlängningen minskar därför risken för vårdskador. SBAR kan inte bara användas som ett verktyg mellan vårdens personal, utan fungerar lika bra i dialogen mellan personal, patienter och deras närstående. (från

38 Fördjupning: Exempel på examensarbete (T5): Patientinformation om hygienrutiner. En kvantitativ indirekt observationsstudie om patientinriktad information om handhygien Användandet av SBAR på IVA på SUS i Lund En utvärdering Kirurgisk Checklista Observationsstudie om användandet av den kirurgiska checklistan Perioperativ läkemedelsdokumentation En analys av skillnader och risker i arbetssätt i verksamheterna i Malmö och Lund Patientsäkerhetskultur Vilka faktorer påverkar patientsäkerhetskulturen och hur resoneras det kring den vid Skånes Universitetssjukhus?

39 Att studera verksamheten och reflektera! Detaljer på separat dokument

40 Er nästa uppgift Skriftlig individuell inlämning av säkerhetsreflektion. Under din vårdcentralsdag och gruppövning på infektionskliniken har du i uppgift att notera patientsäkerhetsaspekter för att sedan kunna reflektera över hur kommunikation och hygien påverkar patientsäkerheten. Syftet är att fokusera på situationer som kan påverka patientsäkerheten i såväl positiv som negativ riktning.

41 Er nästa uppgift (2) (fr kurshemsidan) Innehållskriterier Att du i texten beskriver någon situation under dagen på vårdcentralen eller gruppövningen på infektionskliniken som påverkar patientsäkerheten, med utgångspunkt från kommunikation och/eller hygienrutiner. Att du reflekterar över hur denna situation påverkat patientsäkerheten, positivt och/eller negativt. Resonera även kring bakomliggande orsaker till situationen som du uppmärksammat. Ge förslag till insatser för att förstärka/upprätthålla de fungerande rutinerna, alternativt åtgärder för att eliminera eller reducera de brister du sett. Att du avslutningsvis beskriver hur du som läkarstudent, och sedan i din framtida yrkesutövning, kan medverka till att minska risken för vårdskador.

42 Er nästa uppgift (3) (fr kurshemsidan) Formell utformning av skriftlig inlämningsuppgift om patientsäkerhet Använd typsnitt Times New Roman (som har hakar på bokstäverna) och typstorlek 12 för god läsbarhet. Använd 1½ radavstånd och 2,5 cm marginaler: Då finns det plats att skriva kommentarer vid genomläsningen. Använd klart och tydligt språk och utnyttja gärna datorns stavnings-, grammatik- och meningsbyggnadskontroller. Omfattning: cirka 2000 tecken inklusive blanksteg. Den skriftliga uppgiftens sidhuvud ska innehålla namn, termin, personnummer och e-postadress (den som slutar med student.lu.se ).

43 Er nästa uppgift (4) (fr kurshemsidan) Inlämning Den skriftliga reflektionen skickas via e-post, som bilaga i ett format som är kompatibelt med Microsoft Word, till Tomas Kirkhorn patientsakerhetpu4@med.lu.se senast en vecka efter genomförda praktikdagar på vårdcentral och infektionsklinik. Om någon av praktikdagarna är mindre än en vecka före seminariet ska reflektionen skickas senast måndagen i samma vecka som seminariet genomförs. Dokumentets namn ska vara Patientsäkerhet PU4+ditt eget namn exempelvis Patientsäkerhet PU4 Anders Andersson. Byter du seminariedag, byter du senaste inlämningsdag. Meddela Tomas Kirkhorn, tomas.kirkhorn@med.lu.se, vid byten.

44 Er nästa uppgift (5) (fr kurshemsidan) Bedömningskriterier Inlämningsuppgiften blir godkänd om: Kriterierna för den formella utformningen och innehållskriterierna samt inlämningen är uppfyllda (se ovan). Litteratur som kan vara användbar: Lindh M, Sahlqvist L. Säker vård: att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur; Vårdrelaterade infektioner - Framgångsfaktorer som förebygger