Referat av Iain Tolhursts föredrag på FoUdagarna 21 sept 2016 i Skövde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referat av Iain Tolhursts föredrag på FoUdagarna 21 sept 2016 i Skövde"

Transkript

1 Referat av Iain Tolhursts föredrag på FoUdagarna 21 sept 2016 i Skövde Sara Furenhed Rådgivningsenhet Söder Elisabeth Ögren Rådgivningsenhet Norr Iain Tolhurst firade samma vecka som FoU-dagarna 40-års jubileum som ekologisk odlare. Gården Tolhurst Organic strävar efter att ha ett slutet kretslopp och vara så självförsörjande som möjligt. De jobbar mycket medvetet med att använda biodiversitet vid planeringen av odlingarna, för att ha ett ekosystem i balans och uppnå naturlig bekämpning av skadegörare. Meriterad odlare Iain Tolhurst är medlem i IOTA, Institute of Organic Training and Advice, alltså en ackrediterad rådgivningsfirma. Rådgivningen sker främst via studiebesök på gården och vid arrangerade fältvandringar. Under åren har Iain samlat på sig mycket kunskaper och erfarenheter genom att vara värd för undersökningar och utfört fältförsök, till exempel försök om effekter av skalbaggsåsar, daggmaskar, agroforestry (samodling av träd, buskar och perenner med annuella grödor) och the carbon footprint study (studie av klimatavtryck). Gården är en community interest company, det vill säga den drivs inte endast i privat vinstsyfte utan ger något tillbaka till samhället. Aktiviteter som ordnas på gården är matmarknader och festivaler med olika teman såsom jordgubbar och pumpa. Iain Tolhurst vid en av de ettåriga blomsterremsorna i den muromgärdade trädgården, där de främst odlar primörer. Foto: Elisabeth Ögren 1

2 Festivaler Festivalerna på gården har blivit en viktig marknadsföring. Dessa tillfällen blir möjligheter att visa besökarna vad som pågår på gården och att samtala om livsmedelsproduktion. Festivalerna är populära evenemang med mycket underhållning och musik, till stor del även för barn med clowner och aktiviteter. Försäljning Tolhurst Organic odlar ca 70 olika grödor och producerar ca 100 ton grönsaker per år på 8 ha. Grönsaksodlingen består av ett mycket stort sortiment, men några grönsaker odlas i större omfattning: ca 1 ha potatis, 1 ha purjolök och lök, 1 ha kål och 1 ha pumpa och squash (som blivit allt viktigare grödor senare år). Försäljning: 50 % Prenumerationer på grönsakslådor. Av det köps 10 % in vid hungergapet i slutet av vintern/ början av våren. Som mest hade gården 450 prenumeranter på ett år, men idealet är st. 25 % Gårdsbutik 12 % Bondens marknad, två till tre gånger/månad 12 % Lokala butiker och andra gårdar med grönsaksprenumerationer. Markbördighet, växtnäringsförsörjning och växtföljd Jordarten är sandy clay loam med över 4 % sten som är över 10 mm. ph-värdet i jorden är högt, 7,6. Jorden är inte så bra på att hålla vatten och risken för växtnäringsläckage är stor. Jorden är alltså inte perfekt för ekologisk grönsaksodling. I England delar man in jordarna efter en skala från 1 till 5, där 1 är de bästa odlingsjordarna. Jorden på Tolhurst Organic har graden 3c, som karaktäriserar en spannmålsjord. Nederbörden är riklig i regionen och årsnederbörden ligger på 550 mm. Det är ett maritimt klimat med stora variationer. Perioder med extremväder förekommer då och då. Växtnäringsförsörjningen klarar de genom en genomtänkt växtföljd, gröngödsling och kompost av träflis. På en yta om totalt 8 hektar finns dels en 500 år gammal muromgärdad trädgård med växthus och plasttunnlar och dels en 7 hektar stor frilandsodling. Gröngödsling odlas två av åtta år. Växtnäringsinnehållet i jorden mäts i mg per liter jord i England. Kaliumnivån bör ligga på 100 mg/l jord i grönsaksodlingar. Värden på runt 50 mg ger låga skördar, 200 mg/l anses som högt. Tolhurst Organic har mätt under en 30-års period och kaliumvärdet har stigit från 85 till 135 mg/l. Var kommer kaliumet ifrån? Jorden innehåller 16 % lera. De har tillfört kompost av träflis under 10 år. Iain menar att grödorna och odlingsmetoderna ökat tillgängligheten av 2

3 det kalium som ändå finns bundet i jorden. Djuprotade grödor som lucern kan gå ner till tre till fyra meters djup, även rödklöver har ett djupt rotsystem. Med djuprotade gröngödslingsgrödor i växtföljden blir det en bättre hantering/utnyttjande av jordens växtnäring. Mikroorganismerna från träfliskomposten gör kalium och fosfor tillgängliga och att hålla marken bevuxen större delen av året behåller näringsämnena i jorden. Fosfornivån följer ett liknande mönster och har också stigit under åren. Många odlare använder råfosfat men det är en ändlig resurs och finns inte så mycket kvar av nu. Iain menar att det handlar mycket om att hålla kvar växtnäringen i jorden och använda det man har. Mikroorganismerna i jorden spelar en viktig roll. Ligger ph-värdet i jorden på 5 måste jorden kalkas upp till ph 6,5-7 för att gynna mikroorganismerna. Mest växtnäring går förlorat från jorden genom regn, mindre med de produkter som säljs från gården. I en sandjord kan det bli problem med kalium, men de flesta jordar innehåller lera. Mykorrhiza spelar en viktig roll för fosforförsörjningen. Träflis-komposten gynnar mykorrhiza. Fånggrödor, mellangrödor och bottengrödor är mycket bättre på att förhindra växtnäringsförluster än marktäckning. Växtnäringsförlusterna kan vara stora från ett icke-levande marktäckningsmaterial. I gårdens gröngödslingar ingår normalt två till tre arter. I de fleråriga är det i regel fem baljväxter, två till tre gräsarter och minst 20 blommor/örter. I den muromgärdade trädgården sår de rödoch vitklöver mellan raderna i grödor med stora radavstånd som störbönor och squash. De odlar ett år till i de öppna ytorna och låter det sedan växa igen år tre och blir då en gröngödsling. På så vis blir det tre år gröngödsling i den nioåriga växtföljden i den muromgärdade trädgården. Bottengrödor som baljväxter sås in mellan raderna, t.ex. vitklöver mellan störbönor eller squash, och får året därpå täcka hela odlingsytan. Den åttaåriga växtföljden innehåller en tvåårig gröngödsling och flera kvävefixerande botten- och mellangrödor. Foto: Elisabeth Ögren 3

4 Pumpa och vintersquash odlas på fält och planteras ut i början av juni på 1,6 x 1,6 m avstånd. Det blir då möjligt att först bearbeta ogräs genom att köra åt båda hållen. När plantorna har brett ut sig cirka 50 cm över jordytan sår de in gröngödslingen. Det är väldigt viktigt att det sker under rätt tid, det är under en veckas tid som detta bör ske. Något år har det gått förlorat, två av 20 år. Gröngödslingen får sedan växa vidare efter skörd av pumporna och ligger kvar under följande år. De etablerar även bottengrödor såsom vitklöver i vinterkålen. Squash med vitklöver som bottengröda. Foto: Johan Ascard Den fleråriga gröngödslingen slår de fyra till fem gånger under säsongen. De lämnar remsor som får fortsätta att blomma. När blommorna slås av förlorar man det man byggt upp. Nästa gång de putsar klipper de ner dem och lämnar då andra remsor. De putsar ner grönmassan i små bitar som får ligga kvar på ytan. Djuprotade grödor är viktigare för att bygga upp jorden än tillförsel av kompost. Djuprotade grödor påverkar jorden på ett betydligt större djup än en inblandning av kompost i ytan gör. Fler olika typer av grödor ger en större variation, ju fler desto bättre. Det minskar trycket av skadegörare. Därför är växtföljden så viktig. 4

5 Schema över växtföljden på Tolhurst Organic. Foto: Johan Ascard Tunnlar och växthus I den muromgärdade trädgården odlas primörer för tidig skörd som följs av gröngödsling. I det gamla växthuset drar de upp plantor för odlingen på fälten. I tunnlarna odlar de tomater och bladgrönsaker. De odlar fem till sex sorters tomater i olika storlekar, från körsbärstomater till bifftomater. På vintern tillverkar de pastasåser av frysta bifftomater. När tomaterna är 1 m höga sår de in vitklöver och humlelusern som bottengrödor, som får växa vidare under vintern när plantorna rivs ut. Det är viktigt att inte så för tidigt för då konkurrerar bottengrödan för mycket med tomaterna och inte heller för sent då tomatplantorna skuggar för mycket. Bottengrödan får växa vidare över vintern fram till slutet av januari då de sår en första omgång av exempelvis spenat. Bladgrönsaker är en viktig gröda på gården. I tre av tunnlarna odlar de olika typer av blad från februari till november. Det brukar bli tre grödor på ett år. Tunnlarna är 9 m x 33 m. 5

6 I den 500 år gamla muromgärdade trädgården odlas primörer, bönor, tomater och gurka varvat med blomsterremsor och gröngödsling. Foto: Johan Ascard Stockfree och träfliskompost Gården har varit certifierad stockfree, utan införsel av stallgödsel eller annan påverkan på djur, i 12 år. Det enda material som tillförs gården är wood chips, träflis, som komposteras på platsen. Jordstrukturen är en stor utmaning eftersom jordens innehåll av kol kan vara låg. De komposterar allt material från putsning och bortsortering. Träfliskomposten gör de av beskärningsmaterial som beskärningsfirman tidigare fick betala för att bli av med. Flera lastbilar kommer in varje vecka med träflis. Man ser komposten som ett sätt att sluta kretsloppet mellan stad och land. 6

7 Komposten som består av färsk träflis och skörderester från odlingen får ligga i månader. Foto: Elisabeth Ögren I träflis-komposten ligger ph på 8,5. Träden kommer från marker med ett ph-värde på 7, 5 8. Det är stor variation på vilka trädslag som ingår. Det är viktigt att träfliset är färskt när det läggs i strängar, annars kommer inte processen igång. Det tar längre tid att kompostera tall. De lägger komposten i en limpa som är 1,5 m hög och 4 m bred. De vänder den var tredje till fjärde månad. Kväve är inte problemet i komposten, men det måste finnas svampar och bakterier som kan bryta ner materialet. Det tar cirka ett år innan kvävet blir tillgängligt i komposten. Temperaturen i komposten går upp till 80 C och det tar månader innan hela processen är färdig. I tunnlarna läggs upp till 200 kubikmeter kompost per ha vilket motsvara en tjocklek av 20 mm. På fält läggs 50 kubikmeter per ha vilket motsvarar en tjocklek på 5 mm. Det är en liten mängd men ger en stor effekt. De lägger komposten på våren, i april-maj, till den fleråriga gröngödslingen. Då hinner material som inte hunnit omsättas ordentligt brytas ner på jordytan. Den fungerar som jordförbättring och stimulerar mikrolivet i jorden: mykorrhiza, maskar och andra marklevande djur. Daggmaskar Iain menar att det är viktigt att se till hela systemet på en gård. Om en faktor fallerar får det konsekvenser på andra håll i systemet. Iain tar daggmaskar som exempel. Om populationen 7

8 av daggmaskar går ner får det konsekvenser i form av exempelvis sämre dränering och sämre rotutveckling hos kommande grödor med minskad avkastning som följd. Vilken typ av daggmaskar som finns talar om en hel del om jorden eftersom de har olika uppgifter. Vi kan lära mycket om jorden genom att studera dem. Bok om daggmaskar av Darwin är mycket läsvärd än idag. Vi ska se dem som medarbetare. Om daggmaskarna är glada och friska är jorden frisk. Det är viktigt att studera förändringar som sker i maskförekomst och typer av olika maskar. Det finns mest daggmaskar i jorden under åren med gröngödsling. De minskar oftast i antal ju längre ner i växtföljden man kommer. Daggmaskar skadas av jordbearbetning. På Tolhurst Organic försöker man minska på jordbearbetningen så mycket som möjligt, även för att minska förlusterna av kol. Det är viktigt att stänga systemet. Men det är svårare ju mindre odlingen är. Biodiversitet Iain har kommit fram till att ogräs, skadedjur, sjukdomar och markbördighet inte kan ses som enskilda problem som ska åtgärdas allt ingår i en komplex helhet och är på olika sätt tillgångar. När Iain började odla la han ner mycket tid på att försöka bli av med skadegörare och ogräs. Men med tiden har han istället lärt sig att samarbeta med dem. Visst finns det ekonomiska fördelar att försöka bli av med skadegörare och ogräs, som ökade skördar. Men när skördarna kommer upp på en bra nivå menar Iain att det kan vara svårt att räkna hem ytterligare åtgärder för att bli av med skadegörare och ogräs. Iain har under åren arbetat fram ett koncept han kallar systems approach, som innebär att den biologiska mångfalden är den viktigaste faktorn vid design av odlingssystemet. Konkret så betyder det att olika livsmiljöer skapas för att gynna nyttodjur och att biodiversiteten styr när och vilka åtgärder som sätts in mot skadegörare och ogräs. En mångfald av blommor, träd och buskar karakteriserar gården. Perenna livsmiljöer för nyttodjur som hjälper till med skadedjursbekämpning och pollinering är bland annat: Lähäckar Coppice (skottskog) Skalbaggsåsar Blomsterremsor Oklippta fältkanter De har planterat träd på en del på gården som är väldigt fuktig. Det är 8 olika arter och materialet används som ved. Skottskog av salix används till byggmaterial, staket och ved. Alla gårdar hade sådana planteringar förut, men det dog ut under modern tid. Nu börjar det dock komma tillbaka. De klipper 5 rader varje år och skördar alltså vart femte år. 8

9 Skalbaggsåsar finns både med annuella arter och perenna som har legat upp emot 20 år, upphöjda eller i marknivå. De flesta skalbaggsåsar är tre till fyra år men en del kan ligga i upp till 20 år och tar cirka 5 % av arealen. De är viktiga också som vindskydd. Man får se upp så att de inte sprider sig i sidled ut på fältet. Det är oftast en blandning av annueller och perenner. Blodklöver och gurkört kan fröa av sig. Det kostar 100 pund att anlägga en skalbaggsås. De perenna är mest produktiva och gynnande. De perenna remsorna består av cirka 20 arter, men det ändras över åren. Sår man 20 arter blir det vanligtvis arter som kommer upp och andra arter kommer in från den omgivande naturen. En skalbaggsås som kombineras med en rad jordärtskockor bredvid förhöjer ytterligare effekten och ger mer skydd. När de verkar tillsammans blir effekten större. Om var och en härbärgerar 100 insekter vardera blir det 500 insekter när de samverkar intill varandra. Jordärtskockorna har funnits i 15 år intill blomsterremsan. De bearbetar den varje år så att den håller sig i två rader. De skördar de största och låter de minsta vara kvar som utsäde. P På fälten finns fleråriga blomsterremsor för att gynna naturliga fiender och pollinerare. Foto: Elisabeth Ögren I de annuella remsorna kan de så ut 20 olika arter, men det är kanske bara fem som etablerar sig bra. Remsan blir oftast något annat än man tänkt sig. De sådda fröna är bara till för att fylla ut. Det är svårt att etablera annueller. I naturen så släpper de bara fröna på ytan. När vi brukar och sår jorden och täcker fröna med jord kan det försvåra groningen. Det är viktigt att använda den inhemska floran. Anläggning och skötsel av skalbaggsåsar: Så på hösten Använd en inhemsk artblandning med helst minst 20 arter 9

10 Välj sammansättning på arter för en lång blomningsperiod Slå vartannat eller vart tredje år och ta bort höet Bekämpa ogräs runt skalbaggsåsen, ca 1 m Observera vilka insekter som finns i skalbaggsåsen för att se om den har effekt! Direkta åtgärder som riktar sig mot skadegörare är bland annat att låta kålväxter stå kvar och blomma efter skörd så att parasitsteklar kan fullborda sin livscykel. Tidigare hade de stora problem med fjärilslarver. Genom att låta kålen blomma kan de hålla kvar parasitsteklar i odlingen hela året. Det har blivit mer och mer parasitsteklar under åren. Kålen får växa hela året och slås av först strax innan den sätter frö, vilket brukar vara under maj månad. Kålen brukas ned varvid en biofumigeringseffekt uppstår. Därefter planterar de purjolök. Blommande kålplantor är värdväxter för parasitsteklar som angriper skadegörare på kål. Foto: Johan Ascard Ogräs bekämpas intensivt när grödorna är små och inte klarar konkurrens, men sedan får ogräsen stå kvar för att öka den biologiska mångfalden. 10

11 Gröngödsling slås av några gånger per år, och vid varje tillfälle låter de bli att klippa remsor som får fortsätta blomma för att det ska finnas alternativ föda, nektar och pollen till nyttodjuren. Forskning Tolhurst Organic samarbetar med Organic Research Center som utför en rad olika försök. Bland annat har de undersökt hur många vilda arter av blommor det finns på gården. Efter två år visade det sig att det finns 155 arter av vilda blommor under träden i agroforestryplanteringen. De studerar även jordlöpare, hur populationen ändrar sig över tid. Iain tycker att det är viktigt att samarbeta med forskningsstationer. Det ger värdefull information om vad som händer på gården. Han menar att det är viktigt att forskare och odlare arbetar tillsammans. De sortförsök som görs på gården ligger i minst tre år. Det är viktigt att utvärdera en sort under flera år för att få en uppfattning om hur den beter och hur avkastning och smak varierar under olika årsmåner. På Tolhurst Organic testar de alltid nya grödor. Senast flower sprout, en röd blommande brysselkål som kan finnas hos Lindbloms frö. Agroforestry Ett försök med agroforestry, i den här formen alléodling, täcker % av gårdens odlingsbara yta. Rader av träd i nord-sydlig riktning, för att ta tillvara på solinstrålningen på bästa sätt, är planterade med 23 meters mellanrum. I raderna är dvärgväxande äppelträd planterade med 15 meters mellanrum, och mellan dem satte man bland annat ek, ask och körsbärsträd. Ekarna ska växa till full storlek. Bottengrödorna är valda för att kunna tolerera skugga och kunna klara konkurrensen från de stora träden. Fem olika bottengrödor testas, en för varje rad: påskliljor, kronärtskocka, blomsterblandning, rabarber och en är lämnad utan åtgärd. De lägger träflis i trädraderna för att förhindra ogräs under de tre första åren efter plantering. De försöker hålla den öppna delen under träden så smal som möjligt. Att öka andelen träd på odlingsmark innebär också att kolinlagringen ökar, vilket minskar den negativa klimatpåverkan genom att mindre koldioxid släpps ut till atmosfären. En annan positiv effekt är att skapa livsmiljöer för nyttodjur. De har ännu inte haft något större problem med sork under marktäcket med träflis. Problemet är större där det växer gräs. Den sork som kommer in i odlingen kommer från det angränsande skogspartiet. 11

12 Klimatavtryck På gården har gjorts en studie över hur stort klimatavtryck den gör. Om hur man gör en egen analys av sin gårds klimatavtryck kan man läsa mer på Där finns också råd och tips vad man kan göra för att minska sina växthusgasutsläpp. Störst andel växthusgasutsläpp från Tolhurst Organic kommer från leveranserna 33 %, och därefter kommer bevattning och byggmaterial. Gröngödslingen står för 11 % av fotavtrycken genom utsläpp av N2O. Men gröngödslingen är också positiv genom att binda kol. Inköp som är yngre än 10 år tas med i beräkningen. Så år med bra intäkter leder ofta till större fotavtryck på grund av att man då gör investeringar i nya maskiner eller annan utrustning. Fotavtrycken ändras därmed mycket mellan åren men det är uppenbart att hur vi odlar får stor påverkan. Ju mer du köper in, desto större blir ditt klimatavtryck. Man har också tittat på carbon sequestration, alltså långtidsinlagring av kol på gården: Ökning av soil organic matter (SOM) 49 % Coppice (skottskog) 24 % Lähäckar 17 % Bevuxna fältkanter 9 % Det som har störst påverkan är att öka humusförekomsten i marken, och sedan kommer att plantera vedartat material, men det är också viktigt att lämna några områden orörda. Rödklöver som gröngödsling med oputsade stråk för att gynna nyttodjur. Foto: Johan Ascard 12

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne, Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko. Frukt

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko. Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Reviderad 2018 Starta eko Frukt 2 Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Småskalig ekologisk odling

Småskalig ekologisk odling Småskalig ekologisk odling oktober 2018 - september 2019 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019 Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att

Läs mer

Kretsloppskomposten

Kretsloppskomposten Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola

Läs mer

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Börja odla på hösten Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk biologisk

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling Landsbygds- 2020 nätverket samverkan för utveckling Jordbruk är både samspel med de naturliga ekosystemen och en påverkan på desamma, både positiv och negativ. Utan detta samspel och denna påverkan skulle

Läs mer

Att få. blommor och bin. att trivas

Att få. blommor och bin. att trivas Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? INLEDNING Brett perspektiv Varför är skogsträdgården relevant? FOKUS FRAMTID Skogsträdgården PROTOTYP Kretsloppssamhälle Grundläg gande problem

Läs mer

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument

Läs mer

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING Utgivningsdatum 2018-02-28 BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING Text: Christina Winter BLOMSTERREMSANS FUNKTION Blommande växter lockar insekter och spindeldjur genom

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Odla giftfritt. Information till hushåll i Gislaveds kommun

Odla giftfritt. Information till hushåll i Gislaveds kommun Odla giftfritt Information till hushåll i Gislaveds kommun Giftfri trädgårdsodling Hundratusentals kilo kemiska bekämpningsmedel används årligen i parker och bostadsområden, på kolonilotter och i villaträdgårdar

Läs mer

Vardag På kolonilotten

Vardag På kolonilotten ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida

Läs mer

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddstrategier i ekologisk odling Förebyggande åtgärder Varierad växtföljd Friskt utsäde Lämpliga sorter Lämplig odlingsplats Odlingsteknik

Läs mer

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ekologisk odling av grönsaker i England

Ekologisk odling av grönsaker i England Ekologisk odling av grönsaker i England Reserapport från Jordbruksverkets studieresa till södra England för rådgivare och odlare 11 15 augusti 2013 Vi var 24 personer, odlare, rådgivare och andra intresserade

Läs mer

Ekologisk grönsaksodling

Ekologisk grönsaksodling P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 2

Läs mer

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 SJÄLVPLOCK Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017 Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Mångfaldsplan Jannelunds Gård Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar

Läs mer

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2009

Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Växthus Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 6 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare,

Läs mer