Information om KPI-KS

Transkript

1 ES/PR Emanuel Fredrisson Maria Walldov PM till Nämnden för KPI (7) Information om KPI-KS För information Denna pm belyser sillnaderna i måtten KPI-KS och KPIF-KS så som de redovisades enlit den förra presentationen i KPI-nämnden (möte 249) och hur beräninarna av måtten sedan fatist enomfördes. INNEHÅLL 1 BAKGRUND JUSTERING AV METOD JÄMFÖRT MED TIDIGARE REDOVISAD PLAN INDEXERING AV STYCKSKATTER AVGRÄNSNING APPENDIX A1: GRUNDLÄGGANDE BERÄKNINGSSÄTT A2: LISTA MED RELEVANTA SKATTER Barund SCB beränar och publicerar två nya index, benämnda KPI-KS (KPI med onstant satt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och onstant satt) från Det rundläande beräninssättet följer tidiare metod av beräninar av onstantsatteindex som SCB beränat på uppdra åt Sveries Risban. Beräninen av satte- och subventionsavdraet örs doc på ett annat sätt i KPI-KS och KPIF-KS jämfört med tidiare. I beräninen av satte- och subventionsavdraet deflateras de nominella ändrinarna i stycsatter med onsumentprisutveclinen för motsvarande period. I KS-måtten onstanthålls därmed förhållandet mellan stycsattesatsens utveclin och KPI-orens löpande värde.

2 2(7) 2 Justerin av metod jämfört med tidiare redovisad plan 2.1 Indexerin av stycsatter I den ursprunlia planen för beräninen av KPI-KS föreslos en uppdelnin av ändrinar av puntsatter beroende på om justerinen är ontinuerli, dvs härstammar från en årli framsrivnin med KPI (indexerin) eller disret, dvs beror på nåot annat (politist beslutad ändrin, reeländrin mm). De effeter som beror av KPI-indexerin sulle tillåtas påvera måtten KPI/ KPIF-KS medan effeterna från ytterliare ändrinar i en satt eller subvention, utöver KPI-förändrinen, sulle onstanthållas i beräninarna som vanlit, dvs som i tidiare onstantsatteindex från SCB. Det framom på det förra nämndmötet att det är principiellt och teoretist svårmotiverat att särsilja de ontinuerlia och disreta justerinarna av stycsatterna. Det tillämpade alternativet är att rensa alla stycsatter med KPI som om de vore indexerade med KPI. Därmed blir behandlinen av styc- och värdesatter mer li varandra. Det finns doc fortfarande en sillnad i att inflationsjusterinen för en värdesatt följer prisutveclinen på enbart de berörda produterna, medan den för en stycsatt följer den allmänna prisutveclinen enlit KPI-talet. I den ursprunlia planen sulle rensninen av stycsatterna sett årsvis men i tillämpninen örs den månadsvis. 2.2 Avränsnin I de slutlia beräninarna av KPI-KS och KPIF-KS beslutades om en lämpli avränsnin av satter och subventioner med endast liten satteuppbörd eller motsvarande; dessa onstanthålls inte i beräninarna då effeten från ändrinarna är marinella. Följande två avränsninsreler avör när en relevant satt eller subvention sa hållas onstant: Satter och subventioner med en uppbörd höre än 0,5% av den totala satteuppbörden under ett atuellt år tas i beatnin. Minst 95% av de relevanta satterna sa alltid hållas onstanta, oavsett storleen på de ensilda satterna och subventionerna. I appendix 2 listas samtlia relevanta satter och subventioner för KPI-KS och KPIF-KS, där anes ocså om de har inluderats eller exluderats i beräninarna. I tabell 1 nedan redovisas de preliminära resultaten för KPI-KS enlit den ursprunlia planen (redovisades inför nämndmöte 249) och de fatisa resultaten efter metodjusterinarna.

3 3(7) Tabell 1. Genomsnittli inflationstat per år enlit den preliminära och fatisa beräninen av KPI-KS och sillnaden mellan dessa KPI-KS Prel Diff KPI-KS ,7 5,3 0, ,3 5,9 0, ,2 7,5 0, ,7 7 0, ,7 3,5 0, ,9 0, ,2 2,1 0, ,3 2,2 0, ,2 1,3-0, ,1 0, ,4-0, ,9 0,8 0, ,9 0, ,6 2,5 0, ,5 2,4 0, ,8 1, ,3 0, ,4 0, ,4 1,3 0, ,2 2, ,6 3,4 0, ,4-0,3-0, ,4 1,3 0,1 3 2,9 0,1 1,2 1,3-0, (jan-sep) -0,1-0,2 0,1

4 4(7) 3 Appendix 3.1 A1: Grundläande beräninssätt Nedan följer en översitli besrivnin om beräninssättet. 1 Vid beräninen av KPIoch KPIF-KS exluderas effeten från ändrade indireta satter och subventioner (utom lönerelaterade indireta satter) från förändrinen i KPI enlit: KPI - KS KPI (effet från Satter effet av Subvention er) KPIF - KS KPIF (effet från Satter effet av Subvention er) Alla satteförändrinar antas i måtten få ett omedelbart och fullständit enomsla på onsumentpriserna. Det så allade satte- och subventionsavdraet beränas enom att effeterna på onsumentpriserna av ändrade satter och produtsubventioner summeras. Summan av dessa satteeffeter dras bort från förändrinen i onsumentpriserna. Därmed erhålls prisutveclinen som om ina satter hade ändrats för produterna i KPI dvs KPI med onstant satt. Satte- och subventionsavdraet örs för respetive län i enlihet med KPI:s indexonstrution. Från och med 2005 (efter bytet av indexonstrution i KPI) innebär det att följande beränin örs för den avslutande Laspeyres-länen, den s.. år-tillmånadslänen (i det följande besrivs endast KPI-KS fastän samma ocså äller för KPIF-KS): KPI - KS Där KPI W S & S I KPI är år-till-månadslänen för hela KPI, är en specifi satt eller I subvention och S & S är mänden av relevanta satter och subventioner. är ett index som uttrycer en satt eller subventions förändrin från basperioden till jämförelseperioden januari Viten för respetive satt och subvention beränas enom: U W U 1 Information med utförlia besrivninar finns i följande doument (tillänlia via Promemoria Förbättrad KPI-onstrution från januari 2005:Tenis besrivnin, av M. Ribe från Promemoria KPI-KS (KPI med onstant satt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och onstant satt), av Peter Nilsson från Möte 249, Underla pm. NPI och KPI-KS (KPI med onstant satt)

5 5(7) Där U är en estimerad budetintät för respetive satt eller subvention för anivet år.u är hela budetbeloppet i KPI. På motsvarande sätt beränas Walsh-länen (den s.. år-till-årlänen) till: KPI - KS KPI S & S W / I I beräninen av Walsh-viter används budetintäter för två år och även ett satteindex för respetive satt och subvention, enlit nedan: W / U U U U / I / KPI Beränin av satte- och subventionsavdraet I en inflationseonomi då priserna stier över tiden faller ocså en stycsatts andel av onsumentpriset över tiden. Exempel på stycsatter är eneri-, alohol- och vissa tobasatter. Sattesatserna är ivna i ronor per enhet av varan eller tjänsten, dvs. r/wh, r/liter, r/ram etc. För att bevara sattens andel av priset över tiden indexeras därför måna av Sveries stycsatter årlien med KPI. En värdesatt, med sattesats iven i procent av onsumentpriset, justeras däremot automatist i tat med prisutveclinen på de produter som satten belastar. Den tillämpade principen i KPI-KS och KPIF-KS är att justera för ändrinarna i en stycsatt som avvier från den enerella prisutveclinen, dvs satten anses inte ha ändrats i och med den årlia indexerinen med KPI-utveclinen. Endast ändrinar utöver denna reala justerin dvs reella ändrinar justeras för. Principen an säas innebära en beränin av KPI med onstant satt i reala ronor. Därmed blir behandlinen av stycssatter och värdesatter i nåon mån mer li varandra. Det finns doc fortfarande en sillnad i att inflationsjusterinen för en värdesatt följer prisutveclinen på enbart de berörda produterna, medan den för en stycsatt följer den allmänna prisutveclinen enlit KPI-talet. I beräninen av KPI-KS och KPIF-KS deflateras de nominella ändrinarna i stycsatter med onsumentprisutveclinen för motsvarande period. I KS-måtten onstanthålls därmed förhållandet mellan stycsattesatsens utveclin och KPI-orens löpande värde.

6 6(7) 3.2 A2: Lista med relevanta satter Stycsatter inluderade (där ocså reell satteförändrin beränats) Enerisatter/bensinsatter Bensin (ursprunli) jan jan 1985 Bensin jan dec 1994 Bensin (tidiare allad bensinsatt) jan Andra oljeproduter/bränslen jan Elraft jan Diesel jan Koldioxidsatt Bensin jan Andra oljeproduter/bränslen jan Diesel jan Satt på alohol och toba Tobassatt jan Satt på öl (malt och läsedrycer) jan Spritdrycer jan Vin jan Vätrafisatt Försäljninssatt på motorfordon jan jan 2001 Tränselsatter Särsild beredsapsavift/särsild satt för oljeproduter och ol Andra oljeproduter jan jan 1991 Bensin jan jan 1991 Stycsatter exluderade Enerisatt Elabonnentavift Elberedsapsavift Alylatbensin Stadsas Miljösatt Satt på naturrus Satt på flytrafi Satt på avfall Svavelsatt Andra oljeproduter Vätrafisatt Brosatt (Svinesundsbron) Övria satter Satt på cholad och onfetyr Satt på videobandspelare Avift på vissa drycesförpacninar Satt på assettband Satt på tenisa preparat Satt på vissa resor Satt på nyhetstidninar, prenumerationer

7 7(7) Värdesatter inluderade Vätrafisatt Satt på trafiförsärinspremier Fastihetssatt Enahem Subventioner Investerinsbidra av permanentbostäder ROT, enahem Extra statlit stöd till bostäder (EH) Miljöbilspremie Tillfällit investerinsbidra för bostäder (EH) Enahem, indiret onsumtion Sattelättnad för hushållsnära tjänster Mervärdesatt Enahem, vatten & avlopp Enahem, renhållnin Enahem, apitalförslitnin Enahem, rep. tjänster Enahem, sotnin Andra oljeproduter Elraft Hushållsas Bensin Kontrollbesitnin Järnvä Inriesfly Livsmedel Nyhetstidninar, lösnummer Vinstmarinal för paetresor inom EU Biobiljetter Utbildnin Teater etc. Båtresor Loaltrafi Tele Dans Garae Hårvård Taxi Beravninstjänster Campin "Turistmoms", brevmoms Elabonnentavift Kolletiva tranporter Djurparer Böcer & tidsrifter Kommunal parerin Restauran och caterin exlusive alohol Förtärin utom hemmet, hotellvistelser mm Motion Värdesatter exluderade Mervärdesatt Sidlift