Betalningsbalansen Sverige 2010 Betalningsbalansen Bytesbalansen Export Import Netto Varor Tjänster

Transkript

1 Reetition Handelsteori och internationell finansteori Bruttonationalroduten, BNP BNP definieras som allt som roduceras inom ett land för slutlig användning, vi sa alltså inte räna med det som företagen använder som insatsvaror. Men BNP an ocså beränas som summan av alla företags förädlingsvärden. Förädlingsvärde är företagets inomster minus dess ostander för insatsvaror. Företagen använder förädlingsvärdet till att betala ut löner räntor och vinster. Förädlingsvärdena utgör därmed en stor del av hushållens samlande inomster, nationalinomsten. Betalningsbalansen har tre delar: 1. Bytesbalansen 1. Exort och imort av varor och tjänster 2. Fatorinomster (löner och aitalavastning) 3. Löande transfereringar (avgifter, gåvor arv etc.) 2. Kaitalbalansen Kaitaltransfereringar 3. Finansiella balansen Sarande och investeringar Betalningsbalansen Sverige 2010 Betalningsbalansen Bytesbalansen Exort Imort Netto Varor Tjänster (transfereringar som används till investeringar) Handel totalt inflöde utflöde Fatorinomster från utland Löande transfereringar Bytesbalansens saldo Kaitalbalansen Finansiella balansen iretinvesteringar Portfölj investeringar Risbanens valutareserv 1078 Finansiella balansens saldo Restost NX NFI NTU CA KA FA Statens utlandstrans Produtmarnad Handels- och tjänstebalans (exort och imort) Hushållens utlandstrans Hushåll Staten Företag Finansmarnad Finansiella balansen (Investeringar och nettoulåning utomlands) Fatormarnad Löner och aitalavastning till och från utlandet 1

2 Sammanfattning av nationalräensaernas vitigaste evationer =+++ =+ =++ = + =+ = = ++=0 Inflation: en rocentuella öningen av risnivån. efinition av växelurser En växelurs (E) är riset å en valuta utryct i en annan valuta. Eftersom växelursen är relativriset mellan två valutor an det utrycas å två sätt. 1. Antal enheter av den inhemsa valutan som rävs för att öa en enhet av den utländsa valutan. 2. Antal enheter av den utländsa valutan som rävs för att öa en enhet av den inhemsa valutan. För att undvia missförstånd måste man därför vara noga med att ange hur man definierar växelursen. Areciering och dereciering När värdet å en valuta öar, dvs när man an öa fler enheter utländs valuta för en enhet av den inhemsa valutan, säger vi att valutan arecierar. Om värdet sjuner säger vi att valutan derecierar. Observera att orden areciering och dereciering enbart används om växelurser, inte om några andra riser. Om växelursen noteras som utländs valuta er inhems valuta innebär en areciering att växelursen öar. När värdet öar an vi ju öa mer utländs valuta för en enhet av den inhemsa valutan. Om växelursen anges som inhems valuta er utländs valuta innebär en areciering att växelursen minsar. När värdet öar går det ju inte åt lia många enheter inhems valuta för att öa en enhet utländs valuta. Efterfrågan å svensa ronor bestäms av efterfrågan å svensa exortvaror och å utlänningar benägenhet att sara i svensa ronor. Utbudet av svensa ronor bestäms av svensars efterfrågan å imortvaror och svensars benägenhet att sara i utländs valuta. När vi öer utländs valuta måste vi sälja svensa ronor. /SEK Växelursen bestäms av särningsunten mellan utbud och efterfrågan. SEK Om efterfrågan å svensa varor och tjänster öar, eller om fler vill sara i Sverige öar efterfrågan å svensa ronor Arbitrage och ice-ursärad räntearitet /SEK Om växelursen noteras som utländs valuta er inhems valuta är en rörelse uåt en areciering Växelursen arecierar = etta är den ursärade ränteariteten, covered interest rate arity. = etta är den ice-ursärade ränteariteten, uncovered interest rate arity. = 1+ = SEK 2

3 = =0,028 Vid växelursen E = 1 är räntan: =0,028 =0,028 Vid växelursen E = 1,02 är räntan: =0,028,, =0,048 Vid växelursen E = 0,98 är räntan: =0,028,, =0,008 Absoluta öraftsariteten (Absoluta PPP-hyotesen): Om lagen om ett ris gäller för alla varor och tjänster bör den genomsnittliga risnivån var samma i alla länder. = etta utryc talar om vad nominell växelurs sa vara om den absoluta öraftsariteten är ufylld. en sa vara lia med den relativa risnivån i de båda länderna. Relativa öraftariteten = = etta allas för den relativa öraftsariteten och innebär att växelursförändringar sa vara lia med sillnaden i inflationstat mellan de båda länderna. Absolut och relativ öraftsaritet. Om den absoluta öraftsariteten är ufylld är den relativa öraftsariteten ocså ufylld. Men den relativa öraftsariteten an vara ufylld även om den absoluta inte är det. Om två länder har olia risnivåer men sillnaden i risnivå är onstant över tid är den relativa öraftsariteten ufylld men inte den absoluta. en reala växelursen. en reala växelursen anger hur våra riser utveclas i förhållande till risutveclingen utomlands. en reala växelursen an noteras å två sätt, antingen som inhemsa riser dividerat med utländsa riser eller som utländsa riser dividerat med inhemsa riser. I den här ursen anger vi den som inhemsa riser genom utländsa riser: Real växelurs: = = => = + Storleen å den reala arecieringen är lia med summan av den rocentuella nominella arecieringen och inhems inflation minus utländs inflation. Sillnaden mellan real och nominell växelurs en reala växelursen anger hur mycet inhemsa varor som vi behöver för att byta till oss utländsa varor. en nominella växelursen anger hur mycet inhems valuta som går åt för att öa utländs valuta. På lång sit bestäms växelurser av handeln och därmed av riser, rodutivitetsnivåer samt av referenser för inhemst resetive imorterade varor. På ort sit styrs växelurserna av finansiella flöden och därmed av relativa räntenivåer en reala växelursen och öraftsariteten Om den absoluta öraftsariteten är ufylld är den reala växelursen alltid lia med 1. Om den relativa öraftsariteten är ufylld är den reala växelursen oförändrad över tid. = Förväntningar om framtida handel bestämmer fols förväntan om framtida nominell växelurs Ränteariteten innehåller indiret alla fatorer som bestämmer växelursen. 3

4 Intern balans Ett mål med stabiliseringsolitien är att minsa onjuntursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Extern balans Ett annat mål med stabiliseringsolitien är att hålla bytesbalansens saldo å en rimlig nivå. Om landet är suldsatt rävs det översott i bytesbalansen för att betala tillbaa utlandslånen. Om landet har stora tillgångar utomlands an man unna sig undersott ett tag. Eftersom målet om extern balans handlar om ubyggnad av suldsättning är det i någon mån mer långsitigt. Men om man bygger u stora sulder mot andra länder an det utlösa drastisa risförlo. Stabiliseringsolitisa åtgärder: Exansiv enningoliti: Risbanen öar enningmängden / säner reoräntan. (När risbanen säner reoräntan, ommer de att sälja färre statssuldsväxlar än vad som förfaller till inlösen. Pengar strömmar ut ur risbanen, varvid enningmängden öar) Åtstramande enningoliti: Risbanen minsar enningmängden / höjer reoräntan. Exansiv finansoliti: Regeringen öar offentlig onsumtion eller säner satten. (Med lägre satter öar hushållens disonibla inomster och hushållens onsumtion öar). Åtstramande finansoliti: Regeringen minsar offentlig onsumtion eller höjer satten. (Med högre satter minsar hushållens disonibla inomster och hushållens onsumtion minsar). Vi ommer att använda två modeller: IS-LM-IRP-modellen ger oss aggregerad efterfrågan i eonomin vid en given fix risnivå. AS-A-LAS-modellen får efterfrågan från IS-LM-IRP-modellen och interagerar den men aggregerat utbud för att ge oss inflationstaten. ISLMIRP-modellen: = = + = = Om vi matar in dessa arametrar och exogena variabler i datorn får vi följande IS-LM-IRP-modell: i IS LM i IRP =+h + = Y E 4

5 Inflation inflationsmål AS-A-LAS-modellen LAS A AS Raortera och förlara Raortera Ränta Växelurs BNP/nationalinomst Förlara förlara C I G EX IM (förlara varje variabel från den/de variabler som ingår i dess evation) Statsbudgetens saldo: = AS-A-LAS Inflation Sysselsättning Arbetslöshet Bytesbalansens saldo =++ = +0+0 Y Mål för stabiliseringsolitien BNP sa vara så nära LAS som möjligt. Varje Land, valutaområde, måste välja en sida i triangeln och tvingas då välja bort motstående hörn. Fast växelurs Trilemmat Oututga = BNP LAS sa vara så nära noll som möjligt. Inflationen sa vara så nära risbanens inflationsmål som möjligt. anmar Kina Avreglerad valutamarnad USA, Sverige, Euro-området Oberoende enningoliti APPLICATION The Trade Balance and the Real Exchange Rate Barriers to Exenditure Switching: Pass-Through and the J Curve FIGURE 18-5 (2 of 2) J-urvan (forts) et innebär att nettoexorten TB = EX IM till en början faller ga av dyrare imort och onstant exort. Först efter ett tag öar den när imorten minsar och exorten öar. Penningolitiens laggar J-urve-hyotesen anger att effeten å bytesbalansen av en dereciering an vara negativ. et är doc enbart å ritigt ort sit i länder där imortriser noteras i utländs valuta. På lite längre sit är den ositiv recis som vi antagit i IS-LM-IRP-modellen. Men den ommer att slå igenom först ut först efter 1 till 2 år.g.a. att det tar tid innan imortörer lägger hittar nya leverantörer efter en dereciering. Långsitiga elasticiteter är större än ortsitiga. Så enningolitiens effet å exorten ommer först efter en tids fördröjning. Även effeten å investeringar har en viss fördröjning eftersom det tar viss tid från det att företagsledningen beslutar att bygga en ny fabri till dess att bygget startar. ärför ränar risbanen med att en förändring av reoräntan åverar efterfrågan först efter 1 till 2 år. Risbanens beslut an därför inte baseras å inflationen just nu utan å rognoser om vad inflationen ommer att vara om 2 år. 5

6 Finansolitiens lagg I höst ommer risdagen att besluta om en budget för 2015 som ommer att ange statens onsumtion och vila sattesatser som ommer att gälla under Så redan i år måste man besluta om finansolitien nästa år sa vara exansiv eller åtstramande. ärför måste finansolitien baseras å rognoser om hur onjunturläget ommer att vara om ett år. Klassisa handelsmodellen. MRT beror inte av hur mycet vi roducerar av resetive vara, rodutionsmöjlighetsurvan en rät linje. Reetera genom att lösa ugift 3.2 Konsumtion och rodution utan handel USA Preferenserna är lia i båda länderna, indifferensurvorna har samma utseende. Men rodutionsmöjlighetsurvorna siljer sig åt. Relativriset blir olia i de båda länderna. I USA är bilar billiga och tyg dyrt. I är tyg billigt och bilar dyra. Prodution med handel Konsumtion med handel USA USA När relativriset blir lia i båda länderna, ommer USA att öa bilrodutionen och minsa rodutionen av läder. (riset å läder sjön och riset å bilar öade) ommer att öa rodutionen av läder och minsa rodutionen av bilar. (riset å bilar sjön och riset å läder öade) Konsumtionen av tyg öar i USA när tyg blir billigare. Konsumtionen av bilar minsar eftersom de blev dyrare. Konsumtionen av bilar öar i när de blir billigare medan onsumtionen av tyg minsar eftersom tyg blev dyrare. 6

7 exort imort Konsumtion med handel USA imort USA exorterar bilar, dessa bilar imorteras av. exorterar tyg som imorteras av USA. exort Fatorrisutjämning och inomstfördelning: USA: Efterfrågan å bilar öar eftersom det nu ocså finns en efterfrågan från, riset å bilar stiger, Produtionen av bilar öar Efterfrågan å amerianst tyg minsar eftersom onsumenterna öer imorterat tyg istället, riset å tyg sjuner, Produtionen av tyg minsar Öad efterfrågan å aital, minsad efterfrågan å arbetsraft Kaitalavastning öar, löner sjuner Nationalinomsten i USA steg eftersom man nu an öa mer onsumtionsvaror när man säljer rodutionen, men arbetarna får en lägre andel av nationalinomsten. Fatorrisutjämning och inomstfördelning: : Efterfrågan å tyg öar eftersom det även finns en efterfrågan från USA, riset å tyg stiger, Produtionen av tyg öar Efterfrågan å indisa bilar minsar eftersom onsumenterna öer imorterade bilar istället, riset å bilar sjuner, Produtionen av bilar minsar. Öad efterfrågan å arbetsraft, minsad efterfrågan å aital Löner öar, aitalavastning sjuner Nationalinomsten i steg eftersom man nu an öa mer onsumtionsvaror när man säljer rodutionen, men aitalägarna får en lägre andel av nationalinomsten. Utan handel: Löner i USA Löner i > Kaitalavastning i USA Kaitalavastning i När vi börjar handla: Fatorrisutjämning När aitalavastning stiger och löner sjuner i USA sjuner vänsterledet När lönerna stiger och aitalavastningen minsar i öar högerledet. Handeln öar tills: Löner i USA = Kaitalavastning i USA Löner i Kaitalavastning i För då är alternativostnaden i varurodutionen, MRT, samma i båda länderna. et finns inte längre anledning att imortera tyg från. en största delen av inombranschhandel ser i heterogena roduter, exemelvis bilar och mobiltelefoner där olia mären och modeller siljer sig åt. Vi ommer att disutera tre olia teorier för inombranschhandel: 1. Produtcyelteorin 2. Linder hyotesen 3. Salfördelar Inombranschhandel Produtcyelteorin enna teori bygger å att förutsättningar för rodution och onsumtion av en rodut förändras över tiden. Länder secialiserar sig å olia faser i rodutens livscyel. I-länder roducerar nyutveclade roduter U-länder roducerar färdigutveclade roduter i stora serier 7

8 Första fasen: Nyutveclade roduter säljs till ett högt ris, räver närhet till östara onsumenter. Prodututvecling räver högutbildad arbetsraft, både för att utvecla roduten och rodutionsmetoderna Nyutveclade roduter ommer därför i första hand att såväl roduceras som onsumerar i ria länder med höga inomster och högutbildad arbetsraft. Andra fasen: Produten är nu så standardiserad att den av ostnadssäl flyttas till länder med billig arbetsraft. Eventuellt ocså så billig att den börjar säljas där. Landet där roduten utveclades blir nu imortör av roduten. Linder Hyotesen Inhemsa roducenter ritar in sin rodution mot den inhemsa befolningen. När ett företag behöver en större marnad och beslutar sig för att exortera är det lättast att exortera till länder med liartad efterfrågan, där onsumenterna har liartade referenser. Oftast är det ett land med ungefär samma inomstnivåer Men onsumenterna vill ocså ha en variation av olia mären och modeller. ärför an det ocså finnas en efterfrågan å att imortera samma ty av rodut från utländsa roducenter. Teorin an vara en del i förlaringen av den öande inombranschhandeln mellan länder med liartad inomstnivå. Salfördelar och inombranschhandel På en marnad med en årlig försäljning av bilar anse det uommer 4 mären som säljer bilar var. På en större marnad med en årlig försäljning av bilar anse det uommer 10 mären som säljer bilar var. På den större marnaden har vi lägre rodutionsostnader och större valfrihet för onsumenterna. Internationell inombranschhandel är ett sätt att saa en större marnad. Välfärdseffeter av arbetsraftsrörelser mellan länder Land A Land B Lön Sl Sl Lön Sl Sl Lön Välfärdseffeter av arbetsraftsrörelser mellan länder Arbetare flyttar från B till A Land A Sl Sl Lön Land B Sl Sl W A W A W A d c W B W A d c W B b W B g b W B i h g Arbetsraft Arbetsraft Land A: Nationalinomsten öar med area b + c Arbetsgivarna tjänar yta d.g.a. av lägre lön och ruta c.g.a. mer arbetsraft. Arbetarna som redan bodde där förlorar area d. Arbetarna som flyttar in tjänar yta b men förlorar g. (Area b är doc större) Arbetsraft Arbetsraft Land B: Nationalinomsten minsar med area g + h Arbetsgivarna förlorar yta i.g.a. av högre lön och ruta h.g.a. färre arbetare. Arbetarna som stannar tjänar area i. Arbetarna som flyttar tjänar yta b men förlorar g. (Area b är doc större) 8

9 Välfärdseffeter av aitalrörelser mellan länder Land A S S S S Välfärdseffeter av aitalrörelser mellan länder Land A Kaitalavastning Land A investerar i Land B Kaitalavastning Land B Kaitalavastning Land A investerar i Land B Kaitalavastning Land B S S S S R A R A d c b R B R B g R A R A d c b R B R B i h g Kaital Land A: BNP minsar med area b + c Kaitalägarna förlorar yta b men tjänar yta g och d. Arbetarna förlorar area d och c. Kaital Kaital Land B: BNP öar med area g + h Kaitalägarna förlorar yta i. Arbetarna tjänar area i + h Area g betalas till aitalägarna i Land A. Kaital 9