Syfte: Lärandemål: Innehåll:
|
|
- Gunilla Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen till Handelsteori och internationell finansteori Lars Bohlin Syfte: Kursens syfte är att ge analytiska verktyg för att förstå utrikeshandeln, handelspolitik, bytesbalansen samt penningoch finanspolitik i en öppen ekonomi. Lärandemål: Innehåll: Efter genomgången kurs ska studenten kunna förklara och analysera: - varför vissa varor och tjänster produceras billigare i vissa länder - varför ett lands välfärd ökar om det deltar i fri handel, genom att exportera varor och tjänster som har en komparativ fördel -varför handelspolitiken, såsom tullar och kvoter leder till välfärdsförluster och inkomst omfördelning - varför handels- och ekonomiska unioner skapar och avleder handeln -vilken makroekonomisk politik passar bäst i en liten öppen ekonomi -varför ett lands växelkurs påverkas (och påverkar) av relativa priser, räntor och andra variabler -under vilka villkor penning- och finanspolitiken kan förbättra den interna och externa balansen Den klassiska och neo-klassiska utrikeshandelsteorin. Samhällsekonomiska vinster av frihandel. Effekter av olika handelshinder (tullar, kvoter, subventioner mm). Handelssamt monetärunion. Olika valutakursteorier (köpkraftsparitet samt ränteparitet). Penning- och finanspolitik under rörliga och fasta växelkurser. Föreläsningar: Internationell finansteori 1 Nationalräkenskaper 2 Växelkurser stabiliseringspolitik 3 IS-LM-IRP modellen 4 Stabiliseringspolitik 5 Växelkursregimer Handelsteori 6 Klassiska handelsmodellen 7 Heckscher Ohlin modellen 8 Inombranschhandel, migration och internat. kapitalrörelser Handelspolitik 9 Tullar 10 Andra typer av handelshinder 11 Internationella handelsavtal 12 Handel och tillväxt Examination: Examinationen av kursen består av en inlämningsuppgift och en salstenta i slutet av kursen. Inlämningsuppgiften görs i grupper om 2 3 studenter. Schemalagt laborationstillfälle Ordinarie inlämningsuppgift inlämnas senast 3 oktober 2014 Omprovsuppgift inlämnas senast 31 oktober 2014 Ordinarie tenta Omtenta onsdag 5 november tisdag 20 januari 1
2 Litteratur: Bohlin, Lars: Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier Husted, Steven L.; Melvin, Michael; International economics 9. ed., International ed. : Upper Saddle River, N.J. : Pearson Education, ISBN: LIBRIS-ID: s. Sawyer, Sprinkle: International Factor Movements Litteratur: Övningar med lösningar i Handelsteori och internationell finansteori Bredvidläsning: Mankiw, N. Gregory; Macroeconomics 8. ed. : New York : Worth, cop ISBN: (hft.) LIBRIS-ID: xxxvi, 623 s. Studieteknik: Förra terminens kursvärdering. Läs igenom litteraturen före varje föreläsning. Räkna igenom ett antal övningar före övningstillfällena. Diskutera med varandra Fråga mycket, tidigt i kursen. Både på föreläsningar och i blackboards diskussionsforum eller via mail. Anteckna lagom mycket. Om ni ska göra omtenta vid senare tillfälle, se till att ha aktuellt material. Studier kräver kvalitetstid. Ask gave realistic examples to help us understand the theories which we were learning. He also was comfortable in front of a crowd, projected his voice, and drew people to the subject matter. Lars rarely ever gave realistic examples or connected the literature to reallife situations. It is vital for teachers to attract students to the subject matter through good use of language, interesting comments, clarity when explaining, and a pedagogical way of interacting with students. "Är ofta oförberedd inför lektionen och ändrar PowerPoint under lektionens gång "Eftersom kursen var uppdelad på två lärare och den ena vart bättre en den andra så förstod man inte av första delen av kursen. Lektionerna under makrodelen var inte värda att gå på. Många elever slutade gå till kursen och närvaron var nere så lågt som personer. När vi sedan studerade mikroekonomi kom det dock tillbaka många elever och närvaron gick upp väsentligt "Önskar Ask hade haft hela kursen, toppenlärare! Lärde mig verkligen av honom då han gick igenom allt noga och mkt och det han gick igenom på lektion var relevant." 2
3 "The course is an absolute mess. To give an example the course does not use blackboard effectively because the information is scattered around. Trade theory is over here, micro/macroeconomics is in another place it's very difficult to coordinate all the information. "Lars wrote his own literature to complement the book chosen. They were wellwritten and easy to follow. They were also very helpful when studying for the test. Both teachers used Blackboard a lot and uploaded extra material such as youtube vidoes that was much appreciated. " 3
4 Ask Hedberg hade ett rykte kring sig innan vi började kursen. Det var andra elever som målade upp läraren på ett negativt vis. Detta är mycket förvånande och ingen i vår kurs förstår var detta kommer från. Under kursen har ingen elev behandlats illa, tvärt om. Ask behandlade elever med respekt och var mycket omtyckt. Det fanns också en hög närvaro under hans lektioner." Some of microeconomics and macroeconomics bases are useful, and I didn't have them so I struggled during the course. "De flesta hade läst makro och mikroekonomi vilket var betydande för att denna kurs skulle vara givande." The students had to work a lot by themselves to grasp and understand the depth and breadth of the subject matter. 4
5 Föreläsnings 1 Nationalräkenskaper Denna föreläsning baseras på kapitlet om Nationalräkenskaper i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. "I think the course would be easier to follow if the 2 parts were more integrated, they felt like two different courses all together. Bruttonationalprodukten, BNP BNP definieras som allt som produceras inom ett land för slutlig användning, vi ska alltså inte räkna med det som företagen använder som insatsvaror. Men BNP kan också beräknas som summan av alla företags förädlingsvärden. Förädlingsvärde är företagets inkomster minus dess kostander för insatsvaror. Företagen använder förädlingsvärdet till att betala ut löner räntor och vinster. Förädlingsvärdena utgör därmed en stor del av hushållens samlande inkomster, nationalinkomsten. Räkneexempel: En brödlimpa kostar 15 kr och Affären köper in den för 7. Bageriet har kostnader för mjöl på 2 kr. Kvarnen har kostnader för spannmål på 30 öre. Om vi summer allt som har producerats blir det = 24,30. Men vi har ju bara producerats en limpa för 15 kr. Vi kan alltså inte räkna med insatsvaror när vi beräknar total produktion. I så fall kommer de att räknas många gånger. Så antingen räknar vi total slutlig användning dvs 15 kr Eller så summerar vi förädlingsvärdena. Bonden 0,30 Kvarnen 1,70 Bageriet 5 Affären 8 Summa 15 kr Sålde spannmål för 0,30 Sålde mjöl för 2 men köpte spannmål för 0, ,30 = 1,70 Sålde bröd för 7 men köpte mjöl för 2 7 2=5 Sålde limpan för 15 men köpte den för =8 Det ekonomiska kretsloppet Produktmarknad Kretsloppet kam också redovisas i en SAM, Social accounting matrix Privat konsumtion av varor och tjänster Försäljningsintäkter Hushåll Inköp av insatsprodukter Företag Löner räntor och aktieutdelningar Kostnad för arbetskraft och kapital Faktormarknad 5
6 Produktmarknad Hushåll 2672 Företag 2388 Faktormarknad 2388 Vi inför finansmarknaden i kretsloppet Produktmarknad Företagens investeringar Hushåll Företag Hushållens sparande Finansmarknad Faktormarknad Vi inför den offentliga sektorn i kretsloppet Produktmarknad Offentlig konsumtion Hushåll bidrag Staten Företag direkta skatter offentligt sparande Finansmarknad Faktormarknad 6
7 Betalningsbalansen har tre delar: 1. Bytesbalansen 1. Export och import av varor och tjänster 2. Faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) 3. Löpande transfereringar (avgifter, gåvor arv etc.) 2. Kapitalbalansen Kapitaltransfereringar 3. Finansiella balansen Sparande och investeringar Betalningsbalansen Sverige 2010 Betalningsbalansen Bytesbalansen Export Import Netto Varor Tjänster (transfereringar som används till investeringar) Handel totalt inflöde utflöde Faktorinkomster från utland Löpande transfereringar Bytesbalansens saldo Kapitalbalansen Finansiella balansen Direktinvesteringar Portfölj investeringar Riksbankens valutareserv 1078 Finansiella balansens saldo Restpost NX NFI NTU CA KA FA Varför summerar en betalningsbalans alltid till noll? Antag att du ska köpa en bok från England. För att göra det måste du växla till dig pund. Antagligen går du till banken. Om banken tar ut pengar från ett konto i en engelsk bank uppkommer en lika stor transaktion på finansiella balansen. Om du växlar dina pengar med en engelsman som vill importera något från Sverige uppkommer en transaktion till på bytesbalansen. Om du växlar med riksbanken minskar den svenska valutareserven, dvs återigen en transaktion på finansiella balansen. Varje gång vi gör en internationell betalning uppkommer alltid en annan betalning i motsatta riktningen. Varför summerar en betalningsbalans alltid till noll? Antag att vi skulle sätta upp en betalningsbalans för Kalle, Pelle och Stina. I bytesbalansen noterar vi vad de köper av övriga personer och vad de säljer till övriga personer. Om de har högre inkomster än vad de använder till att köpa saker av andra får de ett överskott i bytesbalansen. Dessa pengar sparar de genom att låna ut till de andra. Överskottet på bytesbalansen måste vara lika med sparandet, dvs utflödet på den finansiella balansen. En betalningsbalans summerar till noll oavsett vilken grupp av människor vi sätter upp den för. Statens utlandstrans Produktmarknad Handels- och tjänstebalans (export och import) Hushållens utlandstrans Hushåll Staten Företag Finansmarknad Finansiella balansen (Investeringar och nettoupplåning utomlands) Faktormarknad Löner och kapitalavkastning till och från utlandet 7
8 BNP är allt som produceras förutom insatsvarorna. Vi summerar alla poster på produktmarknadens rad utom insatsvarorna =2 388 = Alternativt enligt förädlingsvärdemetoden: BNI är lika med alla svenskars faktorinkomster, radsumman på faktormarknaden. = =2 409 = + Disponibel nationalinkomst: För att få reda på hur mycket pengar landets befolkning kan disponera måste vi också justera för nettot av transfereringar från utlandet. = + = + + = =2 375 Den disponibla nationalinkomsten kan också skrivas som: = = alla inhemska inköp plus bytesbalansen KA + FA C, I, G Inhemska inköp C + I + G BNP Nationalinkomsten BNI Export Import NFI Disponibel nationalinkomst, DNI NTU Nationens sparande Nationens sparande Totalt sparande är lika med summan av privat och offentligt sparande. = + För att pengar in på finansmarknaden ska vara lika med pengar ut från finansmarkanden måste: + + = + = + = Om inhemskt sparande är större än inhemska investeringar måste överskottet placeras utomlands, det kommer att strömma ut på den finansiella balansen vars saldo blir negativt. Totalt sparande är lika med summan av privat och offentligt sparande. = + För att pengar in på finansmarknaden ska vara lika med pengar ut från finansmarkanden måste: + + = Om den finansiella balansens saldo är negativt kommer bytesbalansens saldo vara positivt: + = Bytesbalansens saldo är ett mått på nationens finansiella sparande som definieras som totalt sparande minus inhemska investeringar + = + Sparidentiteten 8
9 Internationellt sparande och internationell upplåning ,00 Bytesbalans miljoner dollar Betalningsbalansidentiteten: + + =0 Eftersom kapitalbalansen oftast är försumbar gäller ungefär att: Ett land med överskott i bytesbalansen har ett positivt finansiellt nettosparande. Deras tillgångar utomlands kommer att öka. För närvarande är exempelvis Japan Kina och Norge nettosparare. Ett land med underskott i bytesbalansen är nettolånare, deras utlandsskuld kommer att öka. För tillfället är exempelvis länderna i Sydeuropa och USA nettolånare , ,00 0, , , , , , Canada China,P.R.: Mainland Greece Germany Japan Norway Sweden United Kingdom United States 4 Tillgångar utomlands / Utlandsskuld En utländsk tillgång är en fordran på andra länder. När kinesiska staten köper amerikanska statsobligationer är de ur kinesiskt perspektiv en utländsk tillgång. Ur amerikansk perspektiv blir samma statsobligationer en del av utlandsskulden. Om vi summerar alla utlandska tillgångar och drar ifrån alla utlandskulder, för staten, inhemska företag och inhemska hushåll får vi ett lands nettotillgångar utomlands. Om dessa är negativa kallar vi det utlandsskulden. I den officiella statistiken kallas nettotillgångarna utomlands för utlandsställning , , , ,00 0, , , ,00 Nettotillgångar i utlandet, miljoner $ Canada China,P.R.: Mainland Germany Greece Japan Norway Sweden United Kingdom United States , ,00 Bytesbalans miljoner dollar, ej USA ,00 Nettotillgångar i utlandet, miljoner $, ej USA , , , , , ,00 0,00 Canada China,P.R.: Mainland Greece Germany Japan Norway Sweden United Kingdom , , , ,00 0,00 Canada China,P.R.: Mainland Germany Greece Japan Norway Sweden United Kingdom , , , ,
10 Skilj på utlandsskuld och statsskuld USA s och Japans Statsskuld i miljarder USD Om staten har ett budgetunderskott under en längre tid ackumuleras en statsskuld, staten måste låna pengar antingen av landets egna invånare eller från utlandet. Om vi har en negativ bytesbalans under en följd av år ackumuleras en utlandsskuld. Svenskarna lånar mer från utlandet än vad utlänningar lånar av oss. Statens lån från utländska banker ingår både i statsskulden och utlandsskulden men svenska hushålls lån från utländska banker ingår inte i statsskulden och statens lån av svenska hushåll ingår inte i utlandsskulden. 0, , , , , , , , , , , Japan United States Orsakas bytesbalansunderskott av underskott I statsbudgeten? CA = S p + S g I Ofta är de relaterade och kallas därför ibland för tvillingunderskotten. Så är det exempelvis för närvarande i USA där staten står för en stor del av utlandsupplåningen. Men det finns också exempel på motsatsen, i Japan är hushållens sparande så stort att det både räcker till att finansiera statens budgetunderskott och lånas ut till andra länder. Skillnaden mellan brutto och nettonationalprodukt En viss del av investeringarna åtgår till ett ersätta utsliten eller föråldrad kapitalutrustning. Nettoinvesteringar är den andradelen, den som bidrar till att kapitalstocken ökar. Vi beräknar nettoinvesteringarna genom att dra av avskrivningar, vilket är en uppskattning av värdeminskningen på existerande realkapital. = På motsvarande sätt kan nettonationalprodukten beräknas genom att dra ifrån avskrivningarna från BNP. = Sammanfattning av nationalräkenskapernas viktigaste ekvationer = = + = + + = + = + = = Prisförändringar och ekonomisk tillväxt De två vanligaste inflationsmåttet är KPI och BNP deflatorn. KPI är prisökningarna på privat konsumtion inom landet, häri ingår en hel del importerade produkter. BNP deflatorn är prisökningarna på allt som produceras inom landet, däri ingår inte importerade konsumtionsvaror, vilka ingick i KPI men däremot offentlig konsumtion investeringar och export som inte ingår i KPI. KPI används för att beräkna den reala inkomstutvecklingen. BNP deflatorn används för att beräkna den ekonomiska tillväxten. Om exportpriserna stiger mer än importpriserna ökar BNP deflatorn mer än KPI. När vi beräknar tillväxten genom att dividera med BNP deflatorn kommer denna förmodligen att bli betydligt lägre än ökningen av real nationalinkomst vilken deflateras med KPI även om faktorinkomster från utlandet är oförändrade. Med andra ord om oljepriset stiger och Norge pumpar upp mindre olja än året innan kommer oljeproduktionen att minska samtidigt som inkomsterna från oljeproduktionen ökar. 10
11 Förbättrad terms of trade ger ökade inkomster Terms of trade är relationen mellan exportpriser och importpriser Antag att nominell BNP och nominell BNI båda ökar med 3 procent samtidigt som terms of trade förbättras. Dvs exportpriserna stiger mer än importpriserna. BNP deflatorn är 3 procent och KPI är 1 procent. Nominell BNP ökar av två skäl dels därför att priserna stiger dels därför att vi producerar en större mängd Ökningen av nominell BNP är således lika med ökningen av BNP deflatorn plus den ekonomiska tillväxten. Ökningen av nominell BNI kan delas in i två delar, dels ökningen av KPI dels ökningen av real inkomst. BNP tillväxten är Real inkomsttillväxt är: 3 3=0procent 3 1=2procent 11
1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST
1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merTentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merNATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merDel 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.
Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.
Läs merFörsörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Läs merExtra frågor att träna på
Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merMälardalens högskola. Lösningar. Handelsteori och internationell finansteori Höstterminen 2014
Mälardalens högskola Lösningar Handelsteori och internationell finansteori Höstterminen 2014 Innehåll 1 Övningar om nationalräkenskaper och växelkurser... 3 2 Övningar om makroekonomisk politik och växelkursregimer...
Läs merInternationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, regionuppsala.
Internationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, 2019-06-13 Innehåll Bytesbalansen Ett företag är inget land Utrikeshandel och dess bestämning Dagens
Läs merMälardalens högskola. Lösningar. Handelsteori och internationell finansteori Vårterminen 2017
Mälardalens högskola Lösningar Handelsteori och internationell finansteori Vårterminen 2017 Innehåll 1 Övningar om nationalräkenskaper och växelkurser... 3 2 Övningar om makroekonomisk politik och växelkursregimer...
Läs merSparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen
Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder
Läs merBilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2018 Betalningsbalans och utlandsställning 2018, 3:a kvartalet, oktober Bytesbalansen visade ett underskott under tredje kvartalet, nettoställningen mot utlandet förstärktes Bytesbalansen
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs mer7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00
Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-03-21, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merTILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI :rvibd STATISTIK Göteborgs Universitet TILLÄMPAD EI
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2016 Betalningsbalans och utlandsställning 2016, 3:e kvartalet och oktober Bytesbalansen i balans under tredje kvartalet, ett nettoinflöde av kapital till Finland Bytesbalansen var
Läs merÖvningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2017 Betalningsbalans och utlandsställning 2016, 4:e kvartalet och 2017, januari Bytesbalansen visade ett underskott under fjärde kvartalet, underskottet år 2016 ökade från året innan
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell
Läs merFöreläsning 2 Växelkurser
Föreläsning Växelkurser Denna föreläsning baseras på kapitlet om Växelkurser, räntepariteten och köpkraftspariteten i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. Definition av växelkurser En växelkurs
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Bytesbalansen visade ett svagt överskott under tredje kvartalet, varuimporten pekade nedåt Korrigering 7.1.2015. De korrigerade punkterna
Läs merBilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser PROP. 07/8:00 Bilaga Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merLösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A
Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan
Läs merEkonomiskt kretslopp
Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merMakroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi Peter Andersson Kurskompendium Makroekonomi Februari 2007 2 1. INLEDNING Syftet med det
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2017 Betalningsbalans och utlandsställning 2017, 1:a kvartalet Bytesbalansen visade ett överskott under första kvartalet, exportvärdet ökade betydligt Bytesbalansen visade ett överskott
Läs merTre synpunkter på skattesänkningar
Tre synpunkter på skattesänkningar 1 2 1 SAMMANFATTNING 4 1.1 Skatterna i ett EMU-perspektiv 5 1.2 Hur höga är de svenska skatterna? 7 1.3 Moderaternas skattereform ger mer till de som redan har 8 1.4
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merDen öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader
Föreläsning 10 Den öppna ekonomin Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?
Läs merMAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR. Pontus Hansson
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET VT 2008 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs mer7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen
Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,
Läs merTentamen i Nationalekonomi
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim
Läs merENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna
ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National-
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merSkriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng
Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 30/8 2013 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,
Läs merMAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET HT 2003 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merPROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Läs merSkriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng
Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 4/6 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merDet ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand
Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merMerchanting en växande del av tjänsteexporten
Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit
Läs merSamhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?
Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merBilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merSamhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,
Läs merSkriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng
Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 30/5 2017 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel:
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Sverige har under en lång period haft betydande överskott i bytesbalansen och därmed även i det finansiella sparandet mot utlandet. Trots det har Sveriges förmögenhet mot omvärlden
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning 2014
Nationalräkenskaper 2015 Betalningsbalans och utlandsställning 2014 Underskottet i bytesbalansen minskade Exporten alltjämt svag Bytesbalansen visade fortfarande ett underskott år 2014 trots överskottet
Läs merNationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
Läs merMakroekonomi, 730G43, 10hp
LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2016
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2016 Betalningsbalansen 2015 Förord Förord Betalningsbalans och utlandsställning sammanställs och publiceras sedan 2007 av Statistiska centralbyrån på uppdrag
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merSektorräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-17, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs mer