Livsmedelsverkets allergiinformation nr 12. Frukt, grönsaker och latex

Transkript

1 Livsmedelsverkets allergiinformation nr 12 Frukt, grönsaker och latex 2006

2 Innehåll Frukt, grönsaker och latex Förekomst...1 Symtom...1 Allergeners släktskap...2 Allergi mot frukt och grönsaker vid björkpollenallergi...2 Allergi mot kryddor och grönsaker vid gråboallergi...6 Latexallergi...7 Märkning...10 Märkningskrav för livsmedel med frukt och grönsaker...10 Undantag från märkningskraven...10 Livsmedel utan märkningskrav...10 Ingredienser...10 Tillsatser...11 Processhjälpmedel och bärare...11 Aromer...11 Kostråd...11 Sammanfattning...12 Referenser...12 Livsmedelsverket 2010 Text: Ingrid Malmheden Yman och Ulla Edberg, kemiska enheten 2, FoU-avd. Red. & grafisk form: Maj Olausson Illustration: Anette Hedberg Foto: Göran Billeson/Scanpix, Ola Torkelsson/Scanpix Tryck: Taberg Media Group, Taberg ISBN

3 Frukt, grönsaker och latex Broschyren behandlar allergi mot frukt och grönsaker vid björkpollenallergi, allergi mot kryddor och grönsaker vid allergi mot gråbo och allergi mot vissa frukter och grönsaker vid allergi mot latex. Förekomst Frukt, grönsaker och nötter är de vanligaste orsakerna till livsmedelsallergi bland ungdomar och vuxna. Reaktioner mot dessa livsmedel är oftast förknippade med pollenallergi. Man räknar med att mellan 15 och 20 procent av befolkningen i industriländerna är allergiska mot pollen och att hälften eller flera av björkpollenallergikerna har IgE-medierade reaktioner mot vissa livsmedel. Allergi mot frukt och grönsaker utan relation till pollen är mindre vanligt i Sverige. I länderna runt Medelhavet räknar man med att mellan 2 och 4 procent av den vuxna befolkningen är drabbad av reaktioner mot frukt och grönsaker. Den övervägande majoriteten av pollenrelaterade reaktioner mot frukt och grönsaker är associerad med björkpollenallergi. Hos personer med pollenallergi mot björk, hassel och al räknar man med att mer än hälften får klåda i munnen av hasselnötter och ofta också av mandel, äpplen, råa morötter och rå potatis. Detta beror på att liknande proteiner (allergener) förekommer mellan arterna och man brukar använda ordet korsreaktivitet eller paraallergi för att beskriva fenomenet. Allergi mot vissa livsmedel som är förknippade med björkpollenallergi, t.ex. selleri, morot och kryddor, kan också förekomma hos den som är allergisk mot gråbo, men inte har björkpollenallergi. Detta är dock mindre vanligt. Korsreaktivitet förekommer även mellan en del andra pollen och födoämnen, liksom mellan latex och vissa frukter och grönsaker. Symtom Vanliga symtom vid allergiska reaktioner orsakade av frukt och grönsaker är klåda och svullnad i läppar, munhåla och svalg. I litteraturen brukar detta kallas för Oral Allergy Syndrome eller förkortat OAS. Vanligt är att klåda i munnen och svullnad i svalget uppträder direkt eller inom några minuter efter intag av frukten eller grönsaken. Blåsor i munnen kan också förekomma. Andra symtom, som kliande utslag över hela kroppen, nässelutslag och andningsbesvär, astma eller allergiska näs- och ögonsymtom, som vid hösnuva, kan utvecklas något senare. Symtom från mag- och tarmkanalen med magsmärtor, illamåen- Frukt, grönsaker och latex 1

4 de och kräkning kan uppträda en halv till en timme efter intag. I några fall kan en allvarlig allergichock, anafylaktisk reaktion, uppträda med blodtrycksfall och kanske medvetslöshet. En del vegetabilier kan orsaka s.k. ansträngningsutlöst anafylaxi. Då tål den allergiske livsmedlet för sig, men om intaget kombineras med ansträngning utlöses de allergiska symtomen. Spädbarn, och framför allt barn med eksem, blir ofta röda kring munnen av apelsiner, jordgubbar och tomater, liksom av röd paprika och nypon. De får också ökad klåda i eventuellt eksem av dessa bär och frukter. Röda bär och frukter tolereras i regel sämre än gröna. Symtomen beror inte på allergi, men exakt vilken mekanism som utlöser reaktionerna är inte känd. Sannolikt kan förekomst av flera olika organiska syror bidra. Även reaktioner på vissa äppelsorter skulle kunna bero på deras innehåll av organiska syror. Allergeners släktskap Allergi hos en individ kan omfatta en eller många typer av ämnen. Den är ett resultat av individens förmåga att bilda IgE-antikroppar, sammansättningen av de allergener man utsätts för, liksom intensiteten i exponeringen. Allergener är oftast proteiner. Växter, som är nära släkt med varandra innehåller proteiner med samma funktion och med liknande struktur. Ju närmare släkt de är, desto mer lika är proteinerna. Vissa typer av proteiner med mycket generella funktioner har dock ändrats mycket litet under evolutionen. De är därför anmärkningsvärt lika även mellan mycket avlägset besläktade arter. Likhet i strukturen mellan sådana proteiner som är allergena gör att IgE-antikroppar, som bildats genom exponering för ett protein, kan känna igen även andra proteiner från mer eller mindre närbesläktade arter. Detta leder till s.k. allergisk korsreaktivitet. Överkänslighet mot allergena komponenter i ett livsmedel kan således vara riktade dels mot proteinstrukturer som är unika för arten, dels mot sådana som är gemensamma för besläktade arter, men också mot strukturer konserverade under utvecklingen (evolutionen) och som är gemensamma för en större del av växtriket. Överkänslighet mot evolutionärt konserverade proteiner kan genom sådan korsreaktivitet omfatta många växtarter och därmed många olika sorters livsmedel. Detta kallas ibland för panallergi. Ofta är det svårt att fastlägga vilket allergen som var inblandat när problemet uppstod. Allergi mot frukt och grönsaker vid björkpollenallergi Av björkpollenallergikerna drabbas upp till 75 procent av reaktioner på hasselnötter och mellan en fjärdedel och hälften av reaktioner mot mandel. Många tål inte heller äpple, stenfrukter som persika, körsbär och plommon, råa morötter eller selleri. Detta beror på att liknande allergener förekommer tvärs över olika botaniska familjer. Nedan redovisas de vanligaste reaktionerna mot frukter och grönsaker vid björkpollenallergi. Allergi mot nötter och mandel behandlas i broschyr 10 i denna allergiserie. Äpple (Malus domestica) hör till familjen Rosaceae, subfamiljen Pomoideae. Allergi mot äpple utan samtidig pollenallergi drabbar mindre än två procent av befolkningen i Sydeuropa. Hos små barn är äppelallergi än mer ovanligt, siffror från Frankrike anger 0,2 procent. I dessa siffror finns inte förekomsten av äppelallergi associerad med björkpollenallergi. I norra Europa och i Nordame- 2 Frukt, grönsaker och latex

5 FAKTA Proteiners storlek För att ange storleken på ett protein anger man dess molmassa. Sorten för molmassa är dalton, vilket förkortas Da. Tusen dalton förkortas kda, dvs. kilodalton. Allerginomenklatur De allergener som identifieras och karaktäriseras upptas i en nomenklaturlista för allergener ( List of allergens 2010). Nomenklaturen för att namnge allergen bygger på artens latinska namn följt av siffror, löpande allt eftersom allergenerna identifieras. Allergener från björk (Betula vulgaris) heter såldes Bet v 1, Bet v 2 osv, allergenerna i äpple (Malus domestica) heter Mal d 1, Mal d 2 osv. Tre bokstäver från artens släktnamn och en eller två bokstäver från artnamnet bildar namnet på allergenet. Allergener i persika (Prunus persica), körsbär (Prunus avium) och plommon (Prunus domestica) har namnen Pru p 1, Pru av 1 och Pru d 3. Korsreagerande allergener Panallergener Panallergener är proteiner med bred förekomst hos och gemensam funktion i många växter. Exempel på sådana panallergener är profilin och sjukdomsrelaterade proteiner (pathogenesis related proteins; PR-proteiner). PR-proteiner bildas som svar på stresstillstånd. Det kan vara infektioner hos växten, exponering för kemikalier, fysiska skador på växten eller skador orsakade av miljön. I vissa plantor finns proteinerna särskilt i pollen eller frukterna, dvs i vävnader som riskerar att attackeras av insekter och svampar eller exponeras för kraftigt solljus. Profiliner Ett exempel på panallergener är profilinerna. De är lågmolekylära proteiner som återfinns i alla växtceller, där de binder aktin, ett protein som deltar i uppbyggnaden av vävnad. Exempel på profiliner från björk är Bet v 2, från äpple är Mal d 4 och från selleri är Api g 4. PR-proteiner Som andra exempel på panallergener kan PR-proteinerna nämnas. Proteiner av PR 2- typ är enzymer (beta-1,3-glukanaser) med en storlek av kda. Dessa har påvisats hos latex, liksom hos banan. Ett annat protein av PR 3-typ är ett basiskt enzym (chitinas) med aktivitet mot svampar. Proteiner av PR 3-typ har identifierats hos avokado, kastanj och banan. Proteiner av PR 5-typ kallas också taumatinliknande proteiner. Taumatin är ett protein med intensivt söt smak och aktivitet mot svampar. Till denna typ hör ett äppelallergen, ett allergen hos körsbär och ett allergen från paprika. Bet v 1-homologer Det viktigaste korsreagerande allergenet från björkpollen är Bet v 1. Liknande proteiner (homologa proteiner) finns hos hasselnöt, äpple, körsbär, aprikoser, päron, selleri och morot. LTP-proteiner En annan grupp av korsreagerande allergener med storleken 8-10 kda kallas för lipid transfer proteins (LTP). Deras biologiska funktion består i att överföra fosfolipider från liposomer till mitokondrier. Allergi mot LTP är vanligt vid allergi mot frukt, utan samtidig pollenallergi. LTP-allergener finns i äpple (Mal d 3), persika, aprikos, plommon och körsbär samt i flera nötter och fröer. Frukt, grönsaker och latex 3

6 rika reagerar procent av björkpollenallergikerna på äpplen. Bevis finns för att den dominerande vägen till känslighet för äpplen går via pollenallergi mot björk. Hos pollenallergikern är vanliga symtom vid äppelallergi klåda i munhåla och svalg. Mer allmänna reaktioner uppträder hos de äppelallergiker som inte samtidigt har björkpollenallergi. Ett fall av anafylaktisk reaktion mot äpple finns beskrivet i samband med fysisk aktivitet, s.k. ansträngningsutlöst anafylaxi, hos en tolvårig flicka. Olika sorters äpplen kan innehålla mer eller mindre allergent material. Mognadsgraden hos äpplet kan också ha betydelse. Skalet innehåller ofta mer FAKTA Äppelallergener Ett dominerande protein av storleken 18 kda, kallat Mal d 1, visar stora likheter med det dominerande allergenet från björkpollen (Bet v 1). Andra allergen är en grupp glykoproteiner, varav ett korsreagerar med björkpollen och ett med gråbo. Ett tredje protein (profilin) är Mal d 4 med en storlek av 14 kda. Som nämnts ovan är detta ett panallergen, som förekommer i många olika växter. Det fjärde allergenet, Mal d 3 (lipid transfer protein) är ett relativt stabilt protein med en storlek på 9 kda. Detta svarar för reaktioner hos de äppelallergiker som inte samtidigt har björkpollenallergi. Ett femte allergen Mal d 2 (ett thaumatinhomologt protein) har även karaktäriserats. allergen än fruktköttet. Det dominerande allergenet i äpple är Mal d 1. Mängden av detta protein varierar mellan olika äppelsorter. I 100 g färskt äpple fanns mest i Golden Delicious, något mindre i Gala och Granny Smith, medan Ida Red, Jona Gold, Jamba och Gloster innehöll lägst halt Mal d 1. Ett annat allergen är Mal d 2. Mängden av detta allergen var högre i Golden Delicious och Granny Smith än i McIntosh och Red Delicious. Studier av patienter visade att 91 procent reagerade på Granny Smith och nästan lika många på Golden Delicious, medan endast cirka tio procent reagerade på Boskoop och Jamba. Den dos som har visat sig ge reaktioner är 4 32 g äpple. Lägre doser har inte testats. Vid immunterapi mot björkpollen förbättras många också i sin allergi mot äpplen. Det dominerande allergenet i äpple som är relaterat till björkpollen tål inte upphettning, varför reaktioner nästan uteslutande sker mot färsk frukt. Päron (Pyrus communis) hör till samma familj som äpple och är känt för att orsaka klåda i munnen hos en tredjedel av dem som har björkpollenallergi. Hos päron har fyra allergena proteiner isolerats och karaktäriserats. Det dominerande allergenet visar stora likheter med det allergen som finns i äpple och björkpollen. Ett allergen har identifierats som ett profilin med likheter med Bet v 2, ett annat av björkpollenallergenerna. Persika (Prunus persica, familjen Rosaceae, subfamilj Prunoideae) är den färska frukt som oftast orsakar allergiska reaktioner hos vuxna i Medelhavsområdet. En spansk publikation anger att persika till och med är den vanligaste orsaken till livsmedelsallergi hos patienter över tre års ålder. Persikoallergi förekommer ofta tillsammans med pollenallergi. Både mildare och svårare symtom förekommer på persika. Lokala reaktioner, 4 Frukt, grönsaker och latex

7 som kontakteksem och klåda i munhåla och svalg, förekommer hos mer än hälften av patienterna. Mer allmänna reaktioner förekommer också relativt ofta, även i frånvaro av symtom från munhåla och svalg. Tre olika allergen har identifierats hos persika. Pru p 3 är ett lipidtransferprotein (storleken 10 kda) och Pru p 4 är ett profilin (storleken14 kda) som liknar ett av allergenerna från björkpollen (Bet v 2). En studie av 46 patienter i Italien visade att de som hade höga halter IgE-antikroppar riktade mot Pru p 3 (LTP) löpte stor risk för svåra allergiska reaktioner, medan de med antikroppar mot de andra persikoallergenen Pru p1 och Pru p 4 oftast bara fick klåda i munnen. Uppgifter finns att 90 procent av patienterna med allergi mot persika i Medelhavsområdet är sensibiliserade mot Pru p 3. Det är det enda allergen som har identifierats hos dem som är allergiska mot persikor utan samtidig pollenallergi. De allvarliga reaktioner som har rapporterats vid persikoallergi beror med stor sannolikhet på att Pru p 3 är stabilt mot värme, liksom mot nedbrytning av enzymer i munhåla, mage och tarm. Plommon (Prunus domestica, familjen Rosaceae). Ett dominerande allergen har identifierats, Pru d 3, som är ett lipidtransferprotein. Det visar stora likheter med det LTP-allergen som finns i persika. Aprikos (Prunus armeniaca, familjen Rosaceae). Två allergener har identifierats: Pru ar 1, som är en homolog till det värmekänsliga allergenet Bet v 1 hos björk, och Pru ar 3, ett lipidtransferprotein. Körsbär (Prunus avium, familjen Rosaceae). Fyra olika allergener har identifierats. Ett dominerande allergen i körsbär är Pru av 1, som är homologt med björkpollenallergenet Bet v 1. Patienter med klåda i munhåla och svalg är ofta allergiska mot detta. Andra allergen är Pru av 2 ett thaumatinlikt protein, Pru av 3, som är ett lipidtransferprotein och Pru av 4, som är ett profilin. Stenfrukter. Persika, plommon, aprikos och körsbär hör alla till samma subfamilj (Prunoideae) och brukar ofta kallas för stenfrukter. Uttrycket är emellertid inte så väldefinierat och det bästa är att specificera vilka frukter som avses. Selleri (Apium graveolens) hör till familjen Apiaceae (tidigare Umbelliferae). Till samma familj hör också morot, fänkål, palsternacka, anis, dill, kummin, koriander, libbsticka och persilja. Sellerirot (rotselleri) äts ofta som kokt grönsak i grytor, soppor och såser, men förekommer också råriven i sallader. Torkad och mald rotselleri, liksom sellerifröer är vanliga i kryddblandningar. Selleristjälkar äts vanligen råa. Allergi mot selleri är en av de vanligaste pollenrelaterade livsmedelsallergierna i vissa europeiska länder, t.ex. Schweiz, Tyskland och Frankrike. I Schweiz reagerar 40 procent av allergikerna på selleri, vissa med svåra anafylaktiska reaktioner. I Frankrike uppges 30 procent av dem som söker specialistvård för allergi ha IgE-antikroppar mot selleri. Svåra reaktioner har också rapporterats därifrån. I Tyskland har 70 procent av dem med pollenrelaterad livsmedelsallergi positiva reaktioner mot selleri. I Italien uppges 10 procent av de allergiker som får klåda i munnen av färsk frukt och grönsaker lida av allergi mot selleri. Tre procent av dessa fick svåra symtom av selleri. Allergi mot selleri är vanligen associerad med björk- och/eller gråboallergi, oftast björk i Centraleuropa och gråbo i Sydeuropa. I en studie visades att 91 procent av de selleriallergiska var allergiska för björk och 64 procent för gråbo. De som har selleriallergi Frukt, grönsaker och latex 5

8 och björkpollenallergi tål i regel upphettad selleri, medan de med gråboassocierad selleriallergi inte gör det. Symtom vid allergi mot selleri varierar från kontakteksem, klåda i munnen och svullnad i hals och luftvägar till svåra anafylaktiska reaktioner. I selleri har fyra allergener identifierats. Ett av de dominerande allergenen, Api g 1, är homologt med björkpollenallergenet Bet v 1. Ett annat allergen som de med pollenallergi mot gråbo reagerar emot är ett profilin, Api g 4. Dessutom finns värmestabila allergen, s.k. korsreagerande kolhydratdeterminanter (sockermolekyler bundna till protein). Även profilin är relativt värmestabilt, medan Api g 1 inte tål upphettning. I samma botaniska familj som selleri (Apiaceae) ingår bland annat morot och flera kryddor. Så många som 77 procent av dem med allergi mot selleri uppges också vara känsliga för morot. En italiensk studie visade att selleriallergiker ofta också fick symtom av fänkål. De doser av selleri som uppges ge lokala symtom i munhålan är 0,7 2,7 g rå eller kokt rotselleri respektive 0,16 5,85 g sellerikrydda. I sellerikrydda är proteinhalten nästan fem gånger högre än i rå rotselleri. Det innebär att kryddan ger symtom vid lägre halter och är en större risk för den som är allergisk. Morot (Daucus carota) hör till samma familj som selleri och är förknippad med allergi mot selleri och andra kryddor, liksom med allergi mot gråbo- och björkpollen. Enligt uppgift har 25 procent av de allergiska i Centraleuropa morotsallergi. Vid en studie av 26 patienter, varav alla hade björkpollenallergi och drygt hälften allergi mot gråbo, reagerade 85 procent på ett morotsallergen, Dau c 1, som är en homolog till björkpollenallergenet Bet v 1. Knappt hälften reagerade mot korsreagerande kolhydratdeterminanter och en femtedel reagerade mot profilin från morot, en homolog till björkpollenallergenet Bet v 2 och selleriallergenet Api g 4. Allergi mot kryddor och grönsaker vid gråboallergi Vid pollenallergi mot gråbo (Artemisia vulgaris, familjen Compositae/Asteraceae) kan allergiska reaktioner också förekomma mot grönsaker och kryddor som hör till samma familj. Några exempel på livsmedel ur denna familj (Compositae) är kryddan dragon (Artemisia dracunculus), solrosfrö (Helianthus annuus) och sallad (Lactuca sativa) av olika slag, endiv, kronärtskocka (Cynara scolymus), jordärtskocka (Helianthus tuberosus) och svartrot (Scorzonera hispanica). Krysantemum, renfana och rölleka hör också till denna familj, liksom malört. De kan alla förekomma i vissa spritdrycker som Campari, Martini och brännvin. Vissa tesorter kan vara baserade på krysantemumarter, t.ex. kamomill. Kontaktdermatit har beskrivits vid hantering av sallad och endiver (Cichorium endiva) liksom av cikoriasallad (Cichorium intybus). Symtom efter intag av endiver och sallad har rapporterats. I en rapport beskrivs en IgE-medierad reaktion mot ett protein av storleken 40 kda. Symtomen var besvär från magoch tarmkanalen och andningsproblem, vilka kunde konfirmeras vid provokation. Den allergiska reagerade i pricktest förutom mot sallad även mot fänkål, selleri, morot, jord- och kronärtskocka, dragon och endiv. Förutom besvär vid hantering uppges inandning av cikoriasallad kunna ge symtom. Rot av cikoria (Cichorium intybus) användes förr som kaffeersättning. Numera tillsätts cikoria som smakbrytare i vissa kaffesorter. Vid gråboallergi förekommer också reaktioner mot selleri och morot, vilka inte hör till familjen Compositeae. Så- 6 Frukt, grönsaker och latex

9 dana reaktioner beror på konserverade strukturer inom olika växter, s.k. panallergener. Proteinet profilin har föreslagits som det panallergen som är orsak till korsreaktioner mellan arterna. Latexallergi Latex är mjölksaft, som utvinns ur gummiträdet (Hevea brasiliensis). Latex används till allt från bildäck till gummihandskar och ballonger. Allergi mot latex förekommer där man använder mycket gummiprodukter, t.ex. inom sjukvården både hos personal och vissa patienter, t.ex. patienter med ryggmärgsbråck och sådana som ofta genomgår operationer. Latexallergi är inte heller ovanligt i gummiindustrin. Ökad användning av handskar inom livsmedelssektorn leder till fler drabbade. Förekomsten av latexallergi är inte känd, men uppskattas till cirka en procent i en normalbefolkning. Latexallergi uppges förekomma hos mellan 3 och 12 procent hos sjukvårdpersonal och i gummiindustrin ligger motsvarande siffror på mellan 6 och 11 procent. Så många som upp till hälften av de latexallergiska reagerar på olika frukter. Förekomsten av korsreaktivitet mellan latex och banan, avokado, kastanj, kiwi och melon har kallats latexfruktsyndromet. I detta fall uppträder latexallergin först och allergi mot frukt kommer sekundärt. Uppgifter finns också om att det omvända gäller, nämligen att allergi mot banan, melon och persika kan leda till utveckling av allergi mot latex. Extrakt av latex innehåller mer än 60 olika proteiner, varav ett tjugotal har studerats närmare. Tretton allergener har isolerats, karaktäriserats och tagits upp i nomenklaturlistan för allergener. Det dominerande latexallergenet hevein (Hev b 6) hör till gruppen basiska chitinaser, en grupp av försvarsproteiner (PR 3-typproteiner) hos växter. Liknande proteiner som korsreagerar med hevein finns i avokado och banan. Ett beta-glukanas (Hev b 2) hör till de sjukdomsrelaterade PR 2-typproteinerna. Analoga proteiner återfinns i banan, potatis och tomat. Patatin och patatinliknande proteiner är lagringsproteiner. Till denna grupp hör ett annat latexallergen, Hev b 7, liksom proteiner från potatis (Sol t 1) och tomat. Korsreaktivitet mellan profilin från latex (Hev b 8) och selleri har visats, liksom med paprika, men sådan korsreaktivitet mellan profiliner har inte alltid klinisk relevans. Ett av de dominerande allergenerna i latex (Hev b 5) är homologt med ett protein i kiwi. Klass I-chitinaser som isolerats från avokado, kastanj och bananer är analoga till hevein (Hev b 6). Ytterligare ett protein från latex visar likheter med de allergen som finns i avokado, fikon och papaya. I en italiensk studie av 82 latexallergiska patienter hade knappt hälften (48 procent) positiva reaktioner på olika frukter. Vanligast var reaktioner på kiwi, följt av banan, avokado och papaya. Symtomen hos patienterna vid hantering av latexprodukter var nässelutslag, ödem, andningsproblem och i åtta fall anafylaktiska reaktioner. Symtom när de reagerade på frukt var klåda i munnen, svullnad i ansiktet, nässelutslag, astma, mag- och tarmbesvär och anafylaktisk chock i tre fall. I en annan italiensk studie reagerade en fjärdedel av patienterna på bananer och avokado, följda av kastanj och kiwi. I en studie av latexallergiska patienter fick två svullna läppar när de blåste upp ballonger. Banan (Musa acuminata). Hos fyra patienter med allergi mot banan reagerade två också på latex, avokado, kiwi och björkpollen. Två dominerande allergener isolerades och karaktäriserades som chitinaser. En patient reagerade på avokado, men inte på latex, kiwi eller pollen. Hans antikroppar var riktade mot Frukt, grönsaker och latex 7

10 ett större protein (70 kda) i banan. Den sista patienten reagerade på björkpollenallergenerna Bet v 1 och Bet v 2, men inte mot latex. Hos denna patient identifierades ett profilin (Mus xp 1, numera Mus a 1) som allergen. I banan har också ett allergen av PR 2-typ (beta-glukanaser) identifierats, homolog till latexallergenet Hev b 2. Detta uppges öka markant hos bananer under mognad. Ett fall av anafylaktisk reaktion orsakad av banan hos ett spädbarn (5 mån) har beskrivits. Avokado (Persea americana) hör till familjen Lauraceae. Från Spanien rapporterades om 17 patienter med allergi mot avokado. Symtomen var ofta svullnader och nässelutslag, men också rinnande ögon, astma och kräkning. Sju drabbades av anafylaxi. Förutom mot avokado reagerade tio även mot latex, åtta mot kastanj och lika många mot banan och fyra mot kiwi respektive valnöt. En typisk patient med allergi mot avokado är en medelålders kvinna som i sin yrkesutövning exponeras för latex, t.ex. inom sjukvården. Ingen korsreaktivitet erhölls mot kanel eller lagerblad, vilka båda hör till familjen Lauraceae. Ett allergen, Per a 1, ett s.k. endochitinas som hör till PR 3-proteinerna, har isolerats. Detta korsreagerar med latexallergenet hevein (Hev b 6). Kastanj (Castanea sativa) sätts i samband med latexallergi. I en studie visades att upp till 20 procent av dem med latexallergi reagerade på ätlig kastanj. I en annan studie angavs siffran 14 procent. Allergenet har identifierats som ett klass 1-chitinas, homologt med latexallergenet hevein. Patienter med allergi mot ätlig kastanj, men inte mot latex, reagerade på ett annat allergen (Cas s 8), som identifierades som ett LTP. Melon (Cucumis melo) hör till familjen Cucurbitaceae. Allergi mot melon finns beskriven i litteraturen och uppges vara den näst vanligaste fruktallergin i Spanien. Vanligen uppträder reaktioner genast i samband med intag. Melonallergi uppträder huvudsakligen hos personer under 30 år. Vanliga symtom är klåda i munnen, men även hudreaktioner och magbesvär finns beskrivna, liksom enstaka livshotande reaktioner. De livsmedel som oftast associeras med melonallergi är avokado, banan, kiwi, vattenmelon och persika. Pollenallergi (allergisk snuva eller astma) förekommer hos nästan alla med allergi mot melon. Dessutom påvisades vid hudtest allergi mot persika hos drygt hälften och latexallergi hos en fjärdedel, varav hälften hade klinisk latexallergi. I en annan studie förekom allergi mot avokado, banan, kiwi, vattenmelon och persika tillsammans med allergi mot melon. Flera IgE-bindande proteiner har påvisats. Ett dominerande allergen på 13 kda har identifierats som ett profilin. I sera från 21 patienter med klåda i munnen efter att ha ätit melon reagerade tre fjärdedelar mot detta protein. Korsreaktivitet erhölls även med gurka, squash och vattenmelon som tillhör samma familj (Cucurbitaceae). Ett annat allergen, cucumisin (Cuc m 1), har isolerats och karaktäriserats. Det är ett enzym som förekommer i tre olika former beroende på mognaden hos melonen. Zuccini (Cucurbita pepo) har rapporterats som orsak till reaktioner hos fyra patienter. Två av patienterna reagerade på profilin (15 kda) och två mot korsreagerande kolhydratdeterminanter. Båda allergenen var delvis värmestabila. Mindre än ett gram krävdes för att utlösa reaktioner. Alla patienterna reagerade också på gurka, någon även på vattenmelon respektive pumpa. En rapport beskriver en 2½-årig pojke som reagerade med anafylaxi på två skedar soppa gjord på pumpa (Cucurbita maxima). 8 Frukt, grönsaker och latex

11 Potatis (Solanum tuberosum) har ibland beskrivits i samband med klåda i munhåla och svalg, men potatisallergi är inte vanligt. Vuxna med pollenallergi kan få besvär av att skala rå potatis. Ett fall av anafylaxi orsakad av rå potatis har beskrivits. Patatin (Sol t 1) i potatis har rapporterats som allergen hos atopiska barn. Potatisallergenet Sol t 1 uppvisar likheter med ett av allergenen i latex, Hev b 7. Bland vuxna med allergi mot latex var hälften sensibiliserade också mot Sol t 1, medan reaktioner mot Sol t 1 var ovanliga hos barn med latexallergi. Även andra proteiner med förmåga att binda IgE har isolerats i rå potatis, men deras eventuella betydelse för allergier är inte visad. I familjen Solanaceae ingår förutom potatis (Solanum tuberosum), också aubergine, pepino, tomat, paprika, tamarillo och physalis. Till paprikaarterna (Capsicum spp.) hör inte bara vanlig paprika, utan även de små starkare pepparfrukterna. Två allergener har identifierades i pepparfrukter och ett i paprika. Inga likheter visades med andra kända allergener. Tomat (Lycopersicon esculentum). Reaktioner mot tomat undersöktes i två grupper av barn och ungdomar. Den ena gruppen hade allergi mot tomater och latex, den andra enbart mot tomater. Samtliga hade IgE-antikroppar mot ett protein som identifierades som patatin. Detta skulle svara för den korsreaktivitet som finns mellan latex, tomater och potatis. Inte någon i de båda grupperna reagerade på potatis. I tomat har också ett allergen av PR 2-typ isolerats, vilket korsreagerar med latexallergenet Hev b 2 liksom med banan och potatis. Två fall av svåra reaktioner på tomater har beskrivits. De drabbade svullnade kraftigt i halsen och en av dem utvecklade anafylaxi. Som ett allergen av mindre betydelse har profilin (Lyc e1) rapporterats. Cirka 20 procent av dem med tomatallergi reagerade mot Lyc e 1. Ett motsvarande profilin från paprika (Cap a 2) har karaktäriserats. Kiwi (Actinidia deliciosa, fam Actinidiaceae). Kiwins ursprungsland är Kina och frukten kallas även för kinesiskt krusbär. Den är inte släkt med krusbär och inte heller med andra ätliga frukter och bär. Kiwi odlas på Nya Zeeland sedan lång tid tillbaka och numera också i Australien, Japan, Chile, USA och Sydeuropa rapporterades för första gången en anafylaktisk reaktion på kiwi. Därefter har konsumtionen av kiwi ökat och därmed även rapporterna om reaktioner. Olika uppgifter finns om hur vanlig allergi mot kiwi är. Bland allergiska barn uppges 2,8 procent reagera på kiwi och bland vuxna allergiker mellan 1,5 och 9,9 procent. Hos latexallergiska uppges procent reagera på kiwi och bland björkpollenallergiker har ännu högre siffror rapporterats. De vanligaste symtomen vid allergi mot kiwi är klåda i munhåla och svalg, men även mer allmänna reaktioner som snuva, ögonbesvär, svullnad av läppar och ansikte, nässelfeber, eksem, kräkningar och anafylaxi finns beskrivna, liksom kontaktallergi. Det finns uppgifter om att barn med atopisk läggning oftare får reaktioner första gången de äter kiwi och att dessa reaktioner ofta är svårare än hos vuxna. De som inte samtidigt har pollenallergi får i regel också svårare och allvarligare reaktioner. Ett flertal allergener finns beskrivna. Tre av dessa betraktas som mer dominerande. Några allergener är mycket känsliga för nedbrytning och de svarar sannolikt för de symtom som fås i munhålan vid konsumtion av kiwi. Två allergener uppges korsreagera med allergener från avokado, banan och latex. Vid förfrågan bland kiwiallergiska uppgav 9 procent att de reagerade på latex och 5 och 6 procent att de reagerade på avokado respektive banan. Ungefär Frukt, grönsaker och latex 9

12 30 procent var allergiska mot pollen från gräs och/eller björk. Den lägsta dos fruktkött från kiwi som i provokationsstudier har orsakat problem är 1,5 respektive 2,5 g. Gul kiwi (Actinidia chinensis) är en ny sorts kiwi. Fyra av fem kiwiallergiska patienter reagerade med symtom också på gul kiwi. Fikon (Ficus carica), båda färska och torkade, har rapporterats som orsak till klåda i munhåla och svalg och i något fall också till svåra, anafylaktiska reaktioner. Hos dessa patienter påvisades även allergi mot mjölksaft (latex) från benjaminfikus (Ficus benjamini), som är en vanlig krukväxt. En studie av patienter med allergi mot fikon kom fram till att den primära sensibiliseringen har skett via krukväxten. I några studier har patienter med allergi mot latex från gummiträdet (Hevea brasiliensis) också reagerat på fikon, men sambandet är inte klarlagt. Märkning När märkningsreglerna ändrades 2004 (LIVSFS 2004:27) infördes en lista med allergena ingredienser och produkter av dessa som alltid måste anges samt vissa undantag till denna. Märkningsreglerna gäller alla förpackade livsmedel som säljs i Sverige. Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med uppgift om varuslag (beteckning), ingrediensförteckning, mängd av vissa ingredienser, nettovikt eller nettovolym, hållbarhetsdatum, speciella anvisningar för förvaring eller användning, konsumentkontakt och bruksanvisning. Från dessa regler finns det undantag. Dessutom finns det en rad andra uppgifter som ibland ska anges. För att underlätta för den som är allergisk ska det framgå av ingrediensförteckningen eller livsmedlets beteckning om allergen ingår. Trots att det i vissa fall finns undantag från märkningskraven gäller allergireglernas krav på att allergena ingredienser ändå ska anges. Märkningen får inte vilseleda konsumenten på något avgörande sätt och märkningsuppgifterna ska vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara och beständiga. Språket ska vara svenska. Märkningskrav för livsmedel med frukt och grönsaker Listan över vilka livsmedel som alltid måste anges upptar selleri och produkter därav, t.ex. selleriolja och oleoresiner av sellerifrö. Undantag från märkningskraven Undantag från märkningskraven finns för kryddor och örtkryddor som utgör mindre än 2 procent av den färdiga varan. Detta undantag gäller inte om selleri ingår i kryddblandningen. Livsmedel utan märkningskrav Livsmedel som säljs i lös vikt, t.ex. färsk frukt och färska grönsaker inklusive potatis, som inte har skalats, skurits i bitar eller behandlats på liknande sätt, behöver inte märkas. Ingredienser Livsmedel består ofta av flera ingredienser. I en ingrediensförteckning ska alla ingredienser, inklusive tillsatser, anges i fallande ordning efter vikt, dvs. det finns mest av det som står först. De ingredienser som har använts vid tillverkningen av livsmedlet ska anges med sina namn i ingrediensförteckningen. Vanligtvis framgår det av namnet på ingrediensen vilken råvara den har tillverkats ifrån, t.ex. äppeljuice, körsbärssylt, potatismjöl eller fiber från morötter. Det får alltså inte stå bara juice, sylt, mjöl eller fiber i en ingrediensförteckning. 10 Frukt, grönsaker och latex

13 När frukt, grönsaker och svamp används i proportioner som kan tänkas variera får de grupperas tillsammans i ingrediensförteckningen under beteckningen frukt, grönsaker eller svamp, följt av en uppräkning av de frukter, grönsaker eller svampar som ingår. Tillsatser Även tillsatser räknas som ingredienser. Tillsatser ska anges med lämpligt funktionsnamn, som beskriver varför tillsatsen har använts. Funktionsnamnet ska följas av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn, till exempel förtjockningsmedel E 1404 eller förtjockningsmedel oxiderad stärkelse. En nyckel till E-numren kan fås gratis från Livsmedelsverket eller laddas ner från verkets webbplats. Processhjälpmedel och bärare Livsmedelstillsatser som har använts som processhjälpmedel är inte ingredienser och behöver inte anges i ingrediensförteckningen. Detsamma gäller bärare och lösningsmedel till livsmedelstillsatser och aromämnen. Om processhjälpmedel eller bärare innehåller ämnen som är upptagna på allergenlistan är de inte längre undantagna från att anges i märkningen, utan ska finnas med, med en hänvisning till råvaran, såvida inte livsmedlets beteckning eller ingrediensförteckning redan innehåller namnet på den allergena ingrediensen. Aromer Aromämnen deklareras antingen med ordet arom(er), aromämne(n), ett specifikt namn eller med en beskrivning av aromen. En arom som har framställts från en ingrediens på allergenlistan får dock inte anges bara som arom/aromämne, utan det måste framgå vilken allergen ingrediens som aromen har framställts ifrån, såvida inte livsmedlets beteckning eller ingrediensförteckningen redan innehåller namnet på den allergena ingrediensen. Aromer har inte E-nummer. Kostråd Den som är allergisk mot pollen kan få problem med färska frukter och grönsaker. När frukterna och grönsakerna har hettats upp, vid kokning och ugnsbakning etc., går de i regel bra att äta även för allergiker. Vissa allergiker har problem med frukter och grönsaker utan samtidig pollenallergi. Detta är vanligare i Sydeuropa än i Skandinavien. Sådan allergi riktar sig mot värmestabila allergener och kan ge svåra och livshotande reaktioner på frukt och grönsaker. Förpackade livsmedel måste alltid ha uppgift om ingående frukter och grönsaker, men vid servering på restauranger och skolmåltider kan det vara svårt att urskilja enskilda komponenter i blandningar. I produkter som köps i lös vikt, t.ex. bröd, kakor, pajer, sallader och choklad, kan frukt och grönsaker ingå. Frukostflingor av olika slag, t.ex. müsli, innehåller vanligen ett stort antal olika frukter. Även i s.k. naturgodis, som köps i lös vikt, kan frukter döljas. I yoghurt är fruktingrediensen upphettad under pastörisering. För den som reagerar på rå, dvs. icke upphettad frukt, är ett sådant livsmedel vanligtvis inget problem. Ett fall har rapporterats till Livsmedelsverket där ett barn med allergi mot persika reagerade på yoghurt där persika hade hamnat i förpackningen av misstag. Pektin görs från citrusfrukter, men också äpple. Det finns två rapporter som beskriver allergiska reaktioner mot pektin vid samtidig allergi mot cashewnöt och pistaschmandel. Livsmedelverket känner till ett fall, där pektin i yoghurt orsakade en allvarlig allergisk reaktion hos en 8-årig flicka. Vid hudtest påvisades allergi mot citruspektin. Hon hade även allergi mot cashewnötter, pistaschmandel och jordnöt. Frukt, grönsaker och latex 11

14 Selleri som ingår i kryddblandningar måste alltid anges i ingrediensförteckningen. Tidigare var det inte fallet. Genom märkningen ska selleri inte längre utgöra något problem för den allergiske. Livsmedelsverket har en specifik analysmetod för förekomst av selleri i livsmedel. Vid allergi mot latex uppkommer ibland frågan om tuggummi är någon risk. Tuggummi får man bl.a. från chicle, jelutong och vissa pinusarter (tallar). De arter som är aktuella är inte släkt med gummiträdet (Hevea brasiliensis) och korsreagerande allergener har inte beskrivits. Tuggummimassa kan också göras på syntetisk väg. Sammanfattning Frukt, grönsaker och nötter är de vanligaste orsakerna till allergier mot livsmedel bland ungdomar och vuxna. Dessa reaktioner är till större delen knutna till pollenallergier, oftast orsakade av allergi mot björkpollen. Allergi mot selleri förknippas med pollenallergi mot björk, men förekommer också vid samtidig allergi mot gråbo. Dessutom kan allergi mot selleri, morot och kryddor förekomma hos gråboallergiker, utan att de är björkpollenallergiska. Det är dock mindre vanligt. Vid allergi mot latex, mjölksaft från gummiträdet, uppträder ofta allergi även mot avokado, banan, melon och kastanj. Även det omvända kan förekomma allergi mot banan eller avokado kan leda till reaktioner mot latex. Orsaken till att reaktioner mot till synes obesläktade frukter och grönsaker förekommer är s.k. panallergener. Liknande strukturer hos olika proteiner, som antingen är fylogenetiskt nära släkt med varandra eller representerar evolutionärt konserverade strukturer, känns igen av IgE-antikroppar hos den som är allergisk. Som följd av sådan korsreaktivitet kan en person få överkänslighetsreaktioner mot vissa livsmedel, trots att de inte har konsumerats tidigare. Många allergen som liknar det dominerande allergenet i björk är värmekänsliga. Därför tål många av dem som reagerar på frukt och grönsaker upphettade livsmedel, men inte råa. Vid allergi mot livsmedel knutna till pollenallergi är de vanligaste symtomen ofta av lindrig art, som klåda i munhåla och svalg. Det finns dock alla typer av reaktioner beskrivna, till och med allvarliga anafylaktiska reaktioner. Referenser Alemán A, Sastre J, Quirce S, de las Heras M et al. Allergy to kiwi: a double-blind, placebo-controlled food challenge study in patients from a birch-free area. J Allergy Clin Immunol 2004;113: Añibarro B, Dominguez C, Díaz JM, Martin MF et al. Apple-dependent exerciseinduced anaphylaxis. Allergy 1994;49: Asero R, Mistrello G, Roncarolo D, de Vries SC et al. Lipid transfer protein: A pan-allergen in plant-derived foods that is highly resistant to pepsin digestion. Int Arch Allergy Immunol 2000;122: Asero R, Mistrello G, Roncarolo D, Amato S et al. Detection of clinical markers of sensitization to profilin in patients allergic to plant-derived foods. J Allergy Clin Immunol 2003;112: Ballmer-Weber BK, Vieths S, Lüttkopf D, Heuschmann P et al. Celery allergy confirmed by double-blind, placebo-controlled food challenge: A clincal study in 32 subjects with a history of adverse reactions to celery root. J Allergy Clin Immunol 2000; 106: Ballmer-Weber BK, Wüthrich B, Wangorsch A, Fötisch K et al. Carrot allergy: Double-blinded, placebo-controlled food challenge and identification of allergens. J Allergy Clin Immunol 2001;108: Frukt, grönsaker och latex

15 Ballmer-Weber BK, Hoffmann A, Wüthrich B, Lüttkopf D et al. Influence of food processing on the allergenicity of celery: DBPCFC with celery spice and cooked celery in patients with celery allergy. Allergy 2002;57: Beausoleil JL, Spergel JM, Pawlowski NA. Anaphylaxis to raw potato. Ann Allergy Asthma Immunol 2001;86: Blanco C, Carillo T, Castillo R, Quiralte J et al. Avocado hypersensitivity. Allergy 1994;49: Blanco C. Latex-fruit syndrome. Curr Allergy Asthma Reports 2003;3: Breiteneder H, Ebner C. Molecular and biochemical classification of plant-derived food allergens. J Allergy Clin Immunol 2000;106: Bublin M, Mari A, Ebner C, Knulst A et al. IgE sensitization profiles toward green and gold kiwifruits differ among patients allergic to kiwifruit from 3 European countries. J Allergy Clin Immunol 2004;14: Chen Z, Posch A, Cremer R, Raulf-Heimsoth M et al. Identification of hevein (Hev b 6.02) in Hevea latex as a major crossreacting allergen with avocado fruit in patients with latex allergy. J Allergy Clin Immunol 1998;102: Cuesta-Herranz J, Pastor C, Figueredo E, Vidarte L et al. Identification of cucumisin (Cuc m 1), a subtilisin-like endopeptidase, as the major allergen of melon fruit. Clin Exp Med 2003;33: Delbourg MF, Guilloux L, Moneret-Vautrin DA, Ville G. Hypersensitivity to banana in latex-allergic patients. Identification of two major banana allergens of 33 and 37 kd. Ann Allergy Asthma Immunol 1996;76: Ebner C, Hirschwehr R, Bauer L, Breiteneder H et al. Identification of allergens in fruits and vegetables: IgE cross-reactivities with the important birch pollen allergens Bet v 1 and Bet v 2 (birch profilin). J Allergy Clin Immunol 1995:95: Ebner C, Hoffmann-Sommergruber K, Breiteneder H. Plant food allergens homologous to pathogenesis-related proteins. Allergy 2001;56(Suppl 67): Eriksson NE, Formgren H, Svenonius E. Food hypersensitivity in patients with pollen allergy. Allergy 1982;37: Ferdman RM, Ong PY, Church JA. Pectin anaphylaxis and possible association with cashew allergy. Ann Allergy Asthma Immunol 2006;97: Fernández-Rivas M, González-Mancebo E, Rodríguez-Pérez R, Benito C et al. Clinically relevant peach allergy is related to peach lipid transfer protein, Pru p 3, in the Spanish population. J Allergy Clin Immunol 2003;112: Falliers CJ. Anaphylaxis to kiwi fruit and related exotic items. J Asthma 1983;20: Figueredo E, Cuesta-Herranz J, De-Miguel J, Lázaro M et al. Clinical characteristics of melon (Cucumis melo) allergy. Ann Allergy Astma Immunol 2003; 91: Fine AJ. Hypersensitivity reaction to kiwi fruit (Chinese gooseberry, Actinidia chinensis). J Allergy Clin Immunol 1981;68: Focke M, Hemmer W, Wöhrl S, Götz M et al. Cross-reactivity between Ficus benjamini latex and fig fruit in patients with clinical fig allergy. Clin Exp Allergy 2003;33: García Ortiz JC, Moyano JC, Alvarez M, Bellido J. Latex allergy in fruit-allergic patients. Allergy 1998;53: Grob M, Reindl J, Vieths S, Wütrich B et al. Heterogeneity of banana allergy: characterization of allergens in banana-allergic patients. Ann Allergy Asthma Immunol 2002;89: Hagendorens MM, Carrette M, Bridts CH, Stevens WJ et al. Allergy form giant pumpkin (Cucurbita maxima) is not a fairy tale. Allergy 2009;64: Frukt, grönsaker och latex 13

16 Isola S, Ricciardi L, Saitta S, Fedele R et al. Latex allergy and fruit cross-reaction in subjects who are nonatopic. Allergy Asthma Proc 2003;24: Karamloo F, Scheurer S, Wangorsch A, May S et al. Pyr c 1, the major allergen from pear (Pyrus communis), is a new member of the Bet v 1 allergen family. J Chromatogr B 2001;756: Kurup VP, Fink JN. Review article. The spectrum of immunologic sensitization in latex allergy. Allergy 2001;56:2-12. Latasa M, Diéguez I, Sanz ML, Parra A et al. Fruit sensitization in patients with allergy to latex. J Invest Allergol Clin Immunol 1995;5: Lavaud F, Prevost A, Cossart C, Guerin L. Allergy to latex, avocado pear, and banana: Evidence for a 30 kd antigen in immunoblotting. J Allergy Clin Immunol 1995; 95: Leitner A, Jensen-Jarolim E, Grimm R, Wüthrich B et al. Allergens in pepper and paprika. Immunologic investigation of the celery-birch-mugwort-spice syndrome. Allergy 1998;53: Lucas JSA, Lewis SA, Hourihane JO B. Kiwi fruit allergy: A review. Pediatr Allergy Immunol 2003;14: Lucas JSA, Grimshaw KEC, Collins K, Warner JO et al. Kiwi fruit is a significant allergen and is associated with differing patterns of reactivity in children and adults. Clin Exp Allergy 2004;34: Lucas JSA, Lewis SA, Trewin JB, Grimshaw KEC et al. Comparison of the allergenicity of Actinidia deliciosa (kiwi fruit) and Actinidia chinensis (gold kiwi). Pediatr Allergy Immunol 2005;16: Lüttkopf D, Ballmer-Weber BK, Wüthrich B, Vieths S. Celery allergens in patients with positive double-blind placebo-controlled food challenge. J Allergy Clin Immunol 2000;106: Moreno-Ancillo Á, Domínguez-Noche C, Gil-Adrados AC, Cosmes PM. Allergy to banana in a 5-month-old infant. Pediatr Allergy Immunol 2004;15: Pastorello EA, Pompei C, Pravettoni V, Brenna O et al. Lipid transfer proteins and 2S albumins as allergens. Allergy 2001;56 (suppl 67): Raulf-Heimsoth M, Kespohl S, Crespo JF, Rodriguez J et al. Natural rubber latex and chest-nut allergy: cross-reactivity or cosensitization? Allergy 2007;62: Reche M, Pascual CY, Vicente J, Caballero T et al. Tomato allergy in children and young adults: cross-reactivity with latex and potato. Allergy 2001;56: Reindl J, Anliker MD, Karamloo F, Vieths S et al. Allergy caused by ingestion of zucchini (Cucurbita pepo): Characterization of allergens and cross-reactivity to pollen and other foods. J Allergy Clin Immunol 2000;106: Rodriguez J, Crespo JF, Burks W, Rivas- Plata C et al. Randomized, double-blind, crossover challenge study in 53 subjects reporting adverse reactions to melon (Cucumis melo). J Allergy Clin Immunol 2000; 106: Rodríguez-Perez R, Fernández-Rivas M, González-Mancebo E, Sánchez-Monge R et al. Peach profilin: cloning, heterologous expression and cross-reactivity with Bet v 2. Allergy 2003;58: Rodriguez-Perez R, Crespo JF, Rodriguez J, Salcedo G. Profilin is a relevant melon allergen susceptible to pepsin digestion in patients with oral allergy syndrome. J Allergy Clin Immunol 2003;111: Rossi RE, Monasterolo G, Canonica GW, Passalacqua G. Systemic reactions to peach are associated with high levels of specific IgE to Pru p 3. Allergy 2009;64: Räsanen L, Mäkinen-Kiljunen S, Harvima RJ. Pectin and cashew nut allergy: crossreacting allergens? Allergy 1998:53: Sánchez-Monge R, Blanco C, López-Torrejón G, Cumplido J et al. Differential allergen sensitization patterns in chestnut allergy with or without associated latex-fruit syndrome. J Allergy Clin Immunol 2006; 118: Frukt, grönsaker och latex

17 Scheurer S, Metzner K, Haustein D, Vieths S. Molecular cloning, expression and characterization of Pru a 1, the major cherry allergen. Mol Immunol 1997;34: Schönning B, Vieths S, Petersen A, Baltes W. Identification and characterisation of allergens related to Bet v I, the major birch pollen allergen in apple, cherry, celery and carrot by two-dimensional immunoblotting and N-terminal microsequencing. J Sci Food Agric 1995;67: Seppälä U, Palosuo T, Seppälä U, Kalkkinen N et al. IgE reactivity to patatin-like latex allergen, Hev b 7, and to patatin of potato tuber, Sol t 1, in adults and children allergic to natural rubber latex. Allergy 2000;55: Vieths S, Jankiewicz A, Schöning B, Aulepp H. Apple allergy: the IgE-binding potency of apple strains is related to the occurrence of the 18-kDa allergen. Allergy 1994;49: Vieths S, Scheurer S, Ballmer-Weber B. Current understanding of food allergens and pollen. Ann NY Acad Sci 2002;964: Wagner S, Breiteneder H. The latex-fruit syndrome. Biochem Soc Transaction 2002; 30: Westphal S, Kempf W, Foetisch K, Retzek M et al. Tomato profilin Lyc e 1: IgE crossreactivity and allergenic potency. Allergy 2004;59: Willerroider M, Fuchs H, Ballmer-Weber BK, Focke M et al. Cloning and molecular and immunological characterisation of two new food allergens, Cap a 2 and Lyc e 1, profilins from bell pepper (Capsicum annuum) and tomato (Lycopersicon esculentum). Int Arch Allergy Immunol 2003;131: Zacharisen MC, Elms NP, Kurup VP. Severe tomato allergy (Lycopersicon esculentum). Allergy Asthma Proc 2002;12: opinions/catindex_eu.html The EFSA Journal 2004;32: Chapt. XVII. Allergy to celery Informall database är en databas som omfattar många olika allergier. Bra information finns om bland annat allergier mot frukt, t.ex. äpplen, persikor mm. Frukt, grönsaker och latex 15

18 16 Frukt, grönsaker och latex

19

20 Livsmedelsverkets allergiinformation Livsmedelsverkets information om mat och tillsatser som kan ge överkänslighetsreaktioner vänder sig främst till läkare, dietister och annan vårdpersonal. Broschyrserie om livsmedel som kan ge överkänslighetsreaktioner 1. Matfett 7. Nickel, krom och andra 2. Organiska syror mineralämnen 3. Gluten och andra proteiner 8. Biogena aminer från spannmål 9. Tillsatser, kryddor och aromer 4. Soja, jordnöt och andra 10. Nötter och fröer baljväxter 11. Ägg och kyckling- och hönskött 5. Fisk och skaldjur 12. Frukt, grönsaker och latex 6. Mjölk och mjölkprodukter Broschyr om allergi Livsmedelsallergier och överkänslighet heter en broschyr från Livsmedelsverket som riktar sig till allmänheten. Den besvarar frågor om arv och miljö, vilka livsmedel som oftast ger besvär, om symtom, hur man kan minska risken för att barnen ska drabbas etc. Beställning Broschyrerna kan beställas från Livsmedelsverket via verkets webbplats, per telefon eller e-post Det går också bra att beställa från adressen nedan. Telefonservice för vårdpersonal, dietister och inspektörer Livsmedelsverket har särskild telefonservice för personal inom vården och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Här lämnas upplysningar om livsmedel och tillsatser som kan ge överkänslighetsreaktioner. Läkare, sjuksköterskor, dietister och inspektörer kan ringa tel och begära Allergiinformationen. Allmänheten bör i första hand vända sig till en lokal läkarmottagning eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Box UPPSALA