Delegationen för huvudstadsregionen BILAGA 1 TILL AVTALET

Transkript

1 Delegationen för huvudstadsregionen BILAGA 1 TILL AVTALET Projektet för reform av kommun- och servicestrukturen

2 1 REFORMEN AV KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTUREN: RIKTLINJER FÖR HUVUDSTADSREGIONEN 1 Kommun- och servicestrukturens allmänna riktlinjer 2 Modellen för huvudstadsregionen Delegationen för huvudstadsregionen betonar att den riksomfattande reformen av kommun- och servicestrukturen bör genomföras utan dröjsmål i hela landet. De centrala strukturella omläggningarna bör fokusera på att man skapar livskraftiga, starka kommuner och att man förbättrar kommunernas möjligheter att samverka i anordnandet av servicen. Kommunreformen bör generellt utgå från självstyrelse för kommunens invånare såsom den tryggas i grundlagen. Målet bör vara en lättare förvaltning och en effektivare tjänsteproduktion utan avkall på kommunal demokrati. Många av de utmaningar som kommunerna ställs inför kräver i framtiden regionala lösningar vilket innebär att det regionala samarbetet mellan kommunerna måste utvidgas ytterligare. Lagstiftningsmässiga hinder för samarbetet bör avlägsnas. I en kommunövergripande organisation uppnås en kostnadseffektiv förvaltning och tillgängliga tjänster bäst genom utveckling av kommunernas gemensamma ägarstyrning. Däremot bör man inte bygga upp nya förvaltningsnivåer. Kommunerna bör behålla ansvaret för anordnande och finansiering av tjänsterna. Kommunernas finansieringssystem bör utvecklas därhän att kommunernas finansieringsbas kan täcka de faktiska kostnaderna av den service de är skyldiga att tillhandahålla. Finansieringssystemet ska också framdeles ge möjligheter att hantera årsvis förekommande fluktuationer i skatteinkomsterna. Systemet för utjämning mellan kommunerna bör vara mer sporrande än för närvarande och det bör understryka principen om eget ansvar och främja en sund ekonomi. Kommunerna bör ges ökad rätt att bestämma om kundavgifter. Projektet för reform av kommun- och servicestrukturen erkänner huvudstadsregionens särställning och Helsingforsregionens särskilda karaktär. Som reformprojektets främsta utgångspunkter i modellen för huvudstadsregionen betonas att regionens internationella konkurrenskraft ska förstärkas och att markanvändningen, boendet och trafiken ska utvecklas. En fortlöpande förbättring av servicen och produktionen och

3 2 en tryggad tillgång till tjänster hör inom samtliga kommuner till de kärnuppgifter som omedelbart påverkar invånarnas vardag. Utmaningarna och problemen inom regionen kan enligt delegationens uppfattning bemötas genom att man förstärker den samarbetsmodell som har byggts upp under de senaste åren. Den har redan nu bidragit till ökat samarbete mellan stadens tjänsteinnehavare och förstärkt engagemanget i det politiska systemet. Modellen för huvudstadsregionen baserar sig på ett fördjupat nätverkssamarbete mellan städerna i regionen. Från den fas då samarbetet planeras och utreds måste vi ta steget vidare till att genomföra de gemensamma målen. Vi behöver nya samarbetsstrukturer för att förstärka den demokratiska styrningen. För att samarbetet mellan städerna i huvudstadsregionen ska gå att genomföra behövs ett tätare partnerskap mellan staten och regionen. Det innebär att staten ges en starkare roll i metropolpolitiken och att strategiskt betydande regionprojekt ges konkret stöd. I modellen för huvudstadsregionen ingår också som en väsentlig del ett utvidgat regionalt samarbete med kranskommunerna inom Helsingforsregionen samt i vidare skala med övriga kommungrupperingar i Nyland. Delegationen betonar att man bör nå strukturella lösningar på egna villkor i samarbete mellan städerna i huvudstadsregionen under det att man hör invånarnas åsikter. Fördjupat samarbete mellan städerna i huvudstadsregionen Delegationen för huvudstadsregionen godkände hösten 2004 en gemensam vision och strategi för huvudstadsregionen. Dessa har städerna tagit in i sina egna strategier. De gemensamma strategiska målen för förbättring av välfärdstjänsterna och effektivering av tjänsteproduktionen, höjning av konkurrenskraften samt utveckling av stadsstrukturen och boendet utgör hörnstenar för utvecklandet av regionen på lång sikt. I modellen för huvudstadsregionen utgår man från att städerna konkretiserar sitt djupare samarbete genom ett gemensamt samarbetsavtal, genom vilket man främjar att de strategiska målen genomförs och verkställs i de centrala projekten. Städerna förbinder sig till det regionala samarbetet genom att på grundval av en gemensam strategi genomföra de projekt och åtgärder som fastställs i avtalet effektivera Delegationen för huvudstadsregionens nuvarande förfaringssätt och utvidga de politiska gruppernas

4 3 representation i delegationens sammansättning utöka det regionala samarbetet och förstärka ägarstyrningen i kommunövergripande organisationer. Samarbetsavtalet behandlas i fullmäktigeförsamlingarna Ramar för kommunsamarbetet och förstärkning av systemet med ägarstyrning För att samarbetet inom huvudstadsregionen ska kunna utvecklas och fördjupas planenligt bör lagstiftningen revideras så att den stöder ett kostnadseffektivt och demokratiskt kommunsamarbete. Vi behöver nya former för samverkan mellan kommunerna. Ägarstyrningen för redan produktiva respektive eventuella planerade gemensamma icke vinstdrivande aktiebolag och andra kommunövergripande organisationer bör genomföras på nya grunder. Systemet för ägarstyrning ska utgångsmässigt vara så nära det nuvarande beslutssystemet (stadsfullmäktige, stadsstyrelser) som möjligt och stödja sig på beredning utförd av den tjänsteinnehavaraorganisation som lyder under nämnda beslutsorgan. Det nya systemet för ägarstyrning ska säkerställa den politiska styrningen samt att städernas gemensamma ägare kan göra sin röst hörd. Samtidigt tryggar man effektiviteten och det regionala beslutsfattandets behov. Stadsstyrelsernas gemensamma ägarstyrningssektion ska utgöra det centrala förtroendeorganet. Sektionen ska ha behörighet att leda alla kommunövergripande organisationer. I samband med den aktuella revideringen av kommunallagen bör man skapa en separat reglering för kommunala, icke vinstdrivande aktiebolag på grund av deras särskilda karaktär. I anslutning till genomförandet av det ovan relaterade systemet med kommunal ägarstyrning bör man i kommunallagen justera bl.a. bestämmelserna om befogenheter och jäv. Delegationen för huvudstadsregionen framställde i september 2005 ett förslag till revidering av lagstiftningen om upphandling. Förslaget gällde avlägsnande av hinder för samverkan mellan kommunerna. Delegationen understryker att denna revidering fortfarande behövs. Samverkan mellan kommunerna och upphandling av tjänster hos andra kommuner kan bäst stödjas genom justering av kommunallagen. Utan en sådan lagändring är det regionala samarbetet inom olika sektorer svårt.

5 4 3 Utvecklingskrav i huvudstadsregionen och närliggande åtgärder 3.1 Förbättring av huvudstadsregionens internationella konkurrenskraft En utveckling av huvudstadsregionens konkurrenskraft kräver en stark regional och rikstäckande satsning på utbildningspolitiken samt på forsknings- och utvecklingspolitiken. De faktorer som mest påtagligt styr regionens konkurrenskraft är innovationer och utvecklandet av innovationsmiljöer. Resursläget för universiteten och vetenskapshögskolorna i Finland inger oro. Så har t.ex. tekniska högskolan 32 studerande per lärare, vilket är klart mer än det europeiska genomsnittet. Motsvarande siffra i USA är i bästa fall 5 6 studerande. Vi behöver mångdubbelt fler tillväxtföretag jämfört med nuläget. Tillväxtföretagen står för procent av alla nya jobb i företagsvärlden. Finlands problem är att vår företagaraktivitet är låg. En särskild utmaning inom Helsingforsregionen är tillgången på arbetskraft. Antalet arbetsplatser i Helsingforsregionen beräknas öka med samtidigt som den sysselsatta arbetskraften beräknas minska med personer. I Helsingforsregionen behövs i genomsnitt nya anställda varje år fram till Det här behovet täcks inte av de unga som kommer ut på arbetsmarknaden. Vi behöver en högre sysselsättningsgrad, pendling, ett inhemskt flyttningsöverskott och arbetsrelaterad invandring. För att tillgången på arbetskraft ska säkerställas måste vi satsa stort på en mångsidig bostadsproduktion i regionen. Gemensam näringspolitik och innovationsfrämjande åtgärder De centrala målen för den regionala näringspolitik som delegationen för huvudstadsregionen har godkänt är fler nya företag och ökad tillväxt, utveckling av konkurrenskraftiga kluster samt internationalisering och en ökning av utländska investeringar i huvudstadsregionen och av humankapitalet. Städerna genomför i samarbete de projekt som finns upptagna i innovations- och näringsstrategierna som antogs För internationell marknadsföring av näringslivet grundas 2006 ett gemensamt bolag. Delegationen föreslår att staten ska stödja förstärkandet av regionens internationella konkurrenskraft och genomförandet av innovationspolitiken. En stark statlig insats behövs också i den internationella marknadsföringen.

6 5 Utbildningspolitiska åtgärder Den höga utbildningsnivån bland regionens befolkning i kombination med höga insatser inom forskning och utveckling borgar för goda möjligheter till framgång för kunskapsintensiva företag. Delegationen för huvudstadsregionen finner det oroväckande att statens finansieringsandel för forskning och utveckling har sjunkit i huvudstadsregionen. Statens finansiering av forskning och utveckling bör i sin helhet öka så mycket att Finland kan behålla sin plats i den internationella toppen. Regionens nätverk av vetenskaps- och yrkeshögskolor bör utvecklas och förstärkas som en helhet och man bör sporra en fördjupning av partnerskap och samarbete mellan olika aktörer. De grundläggande resurserna för huvudstadsregionens universitet och högskolor måste höjas till en internationellt konkurrenskraftig nivå. Samtidigt bör man bidra till en internationalisering av regionens universitet och högskolor genom att öka antalet utländska lärare och studerande. Det är angeläget för hela regionen att man skapar förutsättningar för att inrätta ett innovationsuniversitet av internationella mått. Regionens yrkeshögskolor ökar i betydelse som tillförare av en ny utvecklingsdynamik i regionens innovationssystem. Samarbetsmodellen för metropolområdets högskolor innebär att vetenskapshögskolorna inriktar sig på vetenskaplig toppforskning. Yrkeshögskolorna inriktar sig för sin del på att stödja utvecklandet av områdena och arbetslivet. Yrkeshögskolorna bör förvaltas av de nuvarande huvudmännen och samarbetet mellan dem bör utvecklas. Frågorna i relation till de kommunala yrkeshögskolornas (Evtek, Stadia och Laurea) utbildningsområden och en omorganisering av dem ska utredas före utgången av Målet är att främja innovationer inom tjänsteproduktion och industriell produktion. Besluten ska genomföras före utgången av Yrkesutbildningen på andra stadiet omorganiseras under fullmäktiges innevarande mandatperiod. Det finns behov av att sammanställa fältet av yrkesutbildning till en större helhet vilket regionalt ger tillräckligt stora, branschövergripande och effektivt fungerande enheter som dessutom bättre kan svara mot lokala utvecklingsbehov inom yrkeslivet. Man bör särskilt vinnlägga sig om att det går stigar från utbildningen till arbetslivet. Genom samarbete med samtliga aktörer inom regionen kan vi också säkerställa att yrkeshögskolornas och yrkesläroanstalternas tjänster svarar mot behoven inom arbets- och näringslivet och den regionala balansen. En angelägen fråga för yrkesutbildningen är att man kan er-

7 6 bjuda tillräckligt många utbildningsplatser. Därför bör utbildningsorganisationen ges behörighet att besluta om utbildningsplatser. Tryggande av tillgång på arbetskraft För tryggande av tillgången på arbetskraft ser städerna som arrangörer av utbildning och i samarbete med övriga utbildningsorganisationer till att utbildningen kan föregripa förändringar och nya behov i arbetslivet. I egenskap av arbetsgivare har städerna också hand om utvecklandet av personalpolitiken. Tillgången på arbetskraft i regionen tryggas genom tillräcklig utbildning och en aktiv invandrarpolitik i syfte att få kompetent arbetskraft från utlandet. Kommunerna i huvudstadsregionen och staten bör i samarbete förbättra tjänsterna för invandrare genom regionala informations- och stödenheter. Serviceutbudet för arbetsrelaterade invandrare ska utvecklas. 3.2 Utveckling av markanvändning, boende och trafik Huvudstadsregionen beräknas år 2015 ha invånare. De största utmaningarna i fråga om markanvändnings- och bostadspolitik sammanhänger med hur städerna lyckas svara mot det glesare boende som möjliggörs av det ökade ekonomiska välståndet och finansieringsmarknaden och samtidigt möta en befolkningsökning på ca invånare. Årligen behövs nya bostäder. För närvarande bidrar den höga prisnivån på bostäder till att de som vill ha mera bostadsyta flyttar till kranskommunerna eller ännu längre bort. Det dagliga pendlandet tilltar och regionens trafiknät belastas än mer. Den ökade fordonstrafiken medför luftkvalitets- och bullerrelaterade problem. Gemensamt program för markanvändning och bostadspolitik under gemensamt ansvar För att skapa en hållbar, fungerande och enhetlig samhällsstruktur utarbetar städerna i samarbete före utgången av 2007 ett markanvändningsprogram och ett bostadsprogram. Programmen baserar sig på en gemensam vision som går fram till 2050, och städerna förbinder sig att genomföra programmen. Den framtida utvecklingsbilden för Helsingforsregionens del ska tas fram genom en internationell idétävling om hur Helsingforsregionens metropol kan tänkas se ut år Markanvändningsprogrammet för huvudstadsregionen är ett tidsbestämt åtgärdsprogram inom ramen för regionens spetsprojekt såsom de i visionen definierade utvecklingszonerna och de nya och större områdena för bostadsproduktion. Bostadsprogrammet för huvudstadsregionen är ett mål- och åtgärdsprogram för genomförande av en bostadspolitik under gemensamt an-

8 7 svar. I bostadsprogrammet fastställs kommunvis bl.a. helhetsmålen för bostadsproduktionen, produktionen på ARA-nivå, produktion för specialgrupper, produktion av servicehus för äldre personer och åtgärder för reducerad bostadslöshet. Ett annat och lika viktigt mål är att inom regionen trygga produktionen av varierande kvalitetsbostäder som lämpar sig för olika livssituationer och förmögenhetsnivåer. Huvudstadsregionen behöver täta, urbana centrum, tillräckligt med småhusdominerade områden samt attraktiva höghusbaserade lösningar. Bostadspolitiken genomförs för närvarande av städernas egna bostadsenheter. I fortsättningen utreds om man i huvudstadsregionen kan skapa en större, gemensam aktör som har hand om bostadsbyggen samt förvaltning, underhåll och fördelning av hyresbostäder. Vi behöver mer statligt stöd för förbättring av bostadssituationen och bostadsproduktionen i regionen. Att statsstödet har minskat har kringskurit kommunernas möjligheter att producera hyresbostäder till skäligt pris. Delegationen föreslår att miljöministeriet och Statens bostadsfond tar initiativet till ett incitamentsystem genom vilket hyresbostäder till skäligt pris kan garanteras i fortsättningen. Villkoren för ARAfinansiering måste göras förmånligare. Systemet med bostadsbidrag bör uppdateras genom lindrigare grunder för beviljande. Staten bör förbinda sig till att de områden för byggande av bostäder som staten besitter överlåts till kommunerna till skäligt pris. Genom lagändring bör man garantera kommunerna skattelindring vid försäljning av marken. Dessutom bör det ekonomiska stödet till kommunerna vara tillräckligt stort och riktas in på objekt som främjar bostadsproduktionen, såsom att göra detaljplanerad mark byggbar och att bygga ut kommunalteknik samt infrastruktur och tjänster i övrigt. Huvudstadsregionens trafiksystem och utveckling av kollektivtrafiken Spårtrafikleder och andra trafikleder genomförs enligt planen för huvudstadsregionens trafiksystem (PLJ) Staten ska bära sitt ansvar för trafikinvesteringarna i regionen enligt intentionsavtalen i PLJ. Beredningen av en ny PLJ inleds. Spårvägsförbindelserna bör utvidgas i Helsingforsregionen. Kollektivtrafiken bör vara en regionalt fungerande helhet. Vi behöver en helhetsutvärdering av det nuvarande systemet, som är arrangerat genom speciallagstiftning och som baserar sig på en regional organisationsmodell. Utvärderingen ska också behandla ett alternativ där helhetsansvaret för kollektivtrafiken läggs på ett bolag som samägs av kommunerna. Utvärderingen ska dessutom omfatta alternativ för administration av depåer och materiel. Ytterligare skall utvärderingen omfatta en utredning av tariffsystem som baserar sig på resans längd.

9 8 Utifrån utvärderingen av det framtida kollektivtrafiksystemet inleds omläggningen före utgången av Utveckling av Helsingforsregionens samhällsstruktur Markanvändning, boende och trafik inom Helsingforsregionens pendlings- och bostadsområden utvecklas också i samarbete mellan de 14 kommunerna i regionen. Kranskommunerna medverkar i beredningen där man sammanför utvecklingsbilder för markanvändning, generalplaner samt nulägesbeskrivningar och spetsprojekt för markanvändning och boende för städerna i huvudstadsregionen och Helsingforsregionens övriga kommuner till ett gemensamt dokument. Dokumentet ska ligga som grund för en internationell planeringstävling som gäller hela metropolområdet. För att få till stånd en mer rationell landskapsplanering bör man sammanslå Nylands förbund och Östra Nylands förbund. I framtiden kommer behovet av regionala beslut att gälla också detta område. Vi behöver gemensamma insatser för större klarhet i samarbetet och ägarstyrningen mellan landskapsförbundet, kommunernas samarbetsorgan och regionens övriga aktörer. Delegationen förutsätter statligt stöd för utveckling av Helsingforsregionens samhällstruktur och för behövliga delningar av kommuner och områden. För att regionens samhällsstruktur ska harmoniera med en hållbar utveckling måste vi österut ha en enhetlig stadsstruktur som är kopplad till spårvägsförbindelserna. För att utvidga bosättningen går Helsingfors och Vanda in för områdesbyten i fråga om Nedre Dickursby och den s.k. Västerkullakilen. Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen. 3.3 Bättre välfärdstjänster och en effektivare tjänsteproduktion Ändringarna i befolkningsstrukturen medför ökad belastning på kommunernas ekonomi och tvingar fram fortlöpande förnyelser i verksamheten. Det är förknippat med betydande utmaningar och kostnadstryck dels att i storstadsförhållanden trygga barnens och ungdomarnas utveckling och barnfamiljernas välfärd, dels att anordna tjänster för den äldre befolkningen. Att den äldre befolkningen ökar i antal ställer uppenbara krav på social- och hälsovårdstjänsterna. Mängden utländsk befolkning har ökat snabbt. Enligt prognoserna är antalet personer med främmande modersmål år 2015 uppe i personer. Också den ökande interna flyttningsrörelsen inom regionen ställer krav på ett balanserat servicenätverk. Av den personal som nu arbetar i städerna i

10 9 huvudstadsregionen avgår nästan hälften med pension före utgången av Samanvändningen av tjänster utvidgas stegvis och särskilt nära stadsgränserna med sikte på att invånarna i regionen ska kunna välja kommunala tjänster oavsett kommungränser. Att anordna svenska tjänster regionalt är motiverat i synnerhet i fråga om utbildning, vuxenutbildning och hälsovård. Den stad där man bor ansvarar för kostnaderna enligt principen för fullt kostnadsansvar. Fördelningen av kostnader för gymnasiegång över kommungränser regleras genom avtal. Inom social- och hälsovård utgår man från att primärvården och den specialiserade sjukvården inte ska förenas. Primärvården utvecklas i samarbete utifrån de nuvarande administrativa strukturerna med sikte på att tjänsterna ska kunna anlitas flexibelt och att invånarna ska ges ökad valfrihet. Samarbete bedrivs med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) i syfte att genomföra en organisationsreform och utveckla den specialiserade sjukvården. Efter reformen ska HUCS- Helsingforssjukhusen, Jorvs sjukhus och Pejas sjukhus vara underställda en gemensam nämnd och ledning och bilda ett enhetligt sjukvårdsdistrikt. Finansierings- och styrsystemet för den specialiserade sjukvården utvecklas i samarbete med HNS. Inom hälsovården bör staten överta finansieringsansvaret i fråga om särskilt krävande specialiserad sjukvård, vissa små specialgrupper av patienter samt högspecialiserad jourverksamhet. Inom bildningsväsendet bör den grundläggande utbildningen utvecklas med avstamp i nuläget, dvs. att städerna anordnar grundläggande utbildning enligt principen om närskolor. Samarbetet utökas i fråga om dimensioneringen och anordnandet av verksamheten särskilt inom gränsområdena. De kvalitets- och kvantitetsrelaterade riktlinjerna för gymnasienätverket fastställs för hela huvudstadsregionen. Utbildningsstyrelsens behörighet att utfärda normer bör justeras och regleringen av utbildningen bör luckras upp. Utbildningens riksomfattande utvärderingssystem bör förenhetligas. Övrig tjänsteproduktion särskilt inom tekniska sektorn effektiveras i det avseendet att funktioner som är relevanta för produktionseffektiviteten organiseras regionalt. Möjligheterna att förena vatten- och avloppsverken utreds. Arbetsfördelningen inom räddningsverken och tredje sektorn utreds. I fråga om upphandling inom stödtjänsterna utreds under 2006 möjligheterna för städerna att grunda en gemensam upphandlingsenhet.

11 10 Städerna stöder genom en gemensam aktiv satsning de åtgärder för effektivering av samarbetet i fråga om den offentliga förvaltningens dataadministration, som framställts av arbetsgruppen KuntaTime och som ingår i statsrådets program för informationssamhället. Insatserna gäller särskilt social- och hälsovård, utbildning, upphandling samt elektronisk kommunikation. Regionalt inleds utredning och utveckling i fråga om de ovan nämnda sektorerna Samarbete mellan huvudstadsregionen och Nylands och Helsingforsregionens övriga kommuner 4 Avtal för huvudstadsregionen I perspektivet av kommunerna i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen är det nödvändigt att samverka inom metropolområdet i vidare bemärkelse då ekonomi- och pendlingsområdet växer. Inom Nylands expanderande område (Nyland och Östra Nyland) är det mest adekvat att samarbetet mellan kommunerna genomförs i form av intern beredning inom kommuner som hör till olika kommungrupper och i form av partnerskap mellan olika kommungrupper. Samarbetet mellan de 14 kommunerna i Helsingforsregionen fortgår enligt det samarbetsavtal som antogs sommaren Målet för samarbetet är att trygga Helsingforsregionens internationella konkurrenskraft och att utveckla regionen i samråd med staten. Samarbetet bedrivs med fokus på regionala frågor relaterade till markanvändning, boende och trafik. Andra viktiga samverkansområden är utvecklandet av kvalitet och produktivitet i fråga om HNS och yrkeshögskolorna. Ett ställningstagande av Helsingforsregionens samarbetsmöte medföljer som bilaga. För att uppnå ett tätare partnerskap mellan huvudstadsregionen och staten är det angeläget att man utvecklar samarbetsförfarandet mellan staten och regionen. Som exempel på en god verksamhetsmodell lyfter delegationen för huvudstadsregionen fram planen för huvudstadsregionens trafiksystem (PLJ) med tillhörande intentionsavtalsförfarande. Delegationen föreslår att ett avtal för huvudstadsregionen träffas mellan regionens städer och staten. Avtalet ska innehålla de konkreta åtgärder och projekt som är centrala för utvecklandet av regionen och som har definierats av båda parterna tillsammans. Sådana är i fråga om den internationella konkurrenskraften projekt relaterade till närings-, forsknings- och utbildningspolitiken samt i fråga om samhällsplanering projekt som gäller planläggning och bostadspolitik.

12 11 I samband med att parterna ingår avtalet kommer man överens om uppföljningsförfaranden. Delegationen framhåller att inrikesministeriets aktuella projekt för utveckling av Helsingforsregionens förvaltning bör läggas ner i samband med projektet för reform av kommun- och servicestrukturen. 5 Utvärdering av resultat av samarbetet inom huvudstadsregionen 6 Beslut om samarbetsprojekt Under 2008 utvärderar städerna inom huvudstadsregionen hur samarbetet har fungerat och vilka resultaten är samt fattar beslut om vidare åtgärder. I utvärderingen vägs också in hur man bör utveckla uppgifterna och befogenheterna samt den ömsesidiga arbetsfördelningen mellan SAD, Nylands förbund, eventuellt vissa statliga regionförvaltningsenheter samt Helsingforsregionens avtalsbaserade samarbete för att främja regionens internationella konkurrenskraft, högre effektivitet i tjänsteproduktionen samt demokrati och delaktighet. Beslut om en utredning av fördelar och nackdelar med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen fattas separat i sammanhanget. Städerna i huvudstadsregionen utvärderar också i samråd med staten huruvida åtgärderna för ett fördjupat samarbete mellan städerna i regionen och statens stöd för utveckling av regionen utfallit i enlighet med det ovan nämnda avtalet för huvudstadsregionen. Delegationen för huvudstadsregionen framhåller att riktlinjerna i detta dokument och det avtal om samarbete mellan städerna som träffas enligt dem ska godkännas av respektive stads fullmäktige. BILAGOR Centrala förslag i sammandrag Ställningstagande från Helsingforsregionens samarbetsmöte TILLÄGGSMATERIAL Motiveringspromemoria Huvudstadsregionens centrala särdrag och utvecklingslinjer

13 Bilaga 1 STÄDERNA STATEN Förbättring av huvudstadsregionens internationella konkurrenskraft Projekten i innovations- och näringslivsstrategierna genomförs Ett gemensamt bolag för internationell marknadsföring av näringslivet grundas En strukturell omorganisation av de kommunala yrkeshögskolorna genomförs Yrkesutbildningen på andra stadiet omorganiseras Tillgången på arbetskraft tryggas med hjälp av föregripande utbildning Servicen för invandrare förbättras och integreringen av dessa främjas Stärkandet av regionens internationella konkurrenskraft och genomförandet av innovationspolitiken stöds FoU-finansieringen ökas i Finland Resurserna hos regionens universitet och högskolor tryggas och samarbetet intensifieras Förutsättningar skapas för grundande av ett innovationsuniversitet Internationaliseringen av universiteten och högskolorna främjas genom att antalet utländska lärare och studerande ökas Tillgången på arbetskraft tryggas med tillräcklig utbildning och aktiv invandrarpolitik Beslutanderätten i fråga om utbildningsplatser inom utbildningen på andra stadiet överförs på utbildningsarrangörerna Utveckling av markanvändningen, boendet och trafiken Gemensamma program för markanvändning och boende utarbetas och genomförs Gemensamma organisationer som verkställer bostadspolitiken inrättas vid behov MAL-samarbetet (markanvändning, boende och trafik) utvecklas i samverkan mellan 14 kommuner Arbetsfördelningen mellan landskapsförbundet och kommunernas samarbetsorgan klarläggs Spår- och kollektivtrafikleder genomförs i enlighet med PLJ 2002 Utvecklingen av Helsingforsregionens samhällsstruktur och genomförandet av nödvändiga kommun- och regionindelningar stöds Nylands och Östra Nylands landskapsförbund sammanslås Stöd ges för förbättring av bostadssituationen och bostadsproduktionen i regionen Ett stödsystem som garanterar hyresbostäder till rimliga priser utarbetas Villkoren för ARA-finansiering förbättras Bostadsbidragssystemet förnyas Områden för bostadsbyggande överlåts till kommunerna till rimligt pris En tillräcklig nivå på det ekonomiska stödet till kommunerna tryggas och stödet inriktas på projekt som främjar bostadsproduktionen PLJ-intentionsavtalet följs i trafikinvesteringarna PLJ-avtalsförfarandet fortsätts efter det att det nuvarande avtalet gått ut Spårtrafikförbindelserna i Helsingforsregionen byggs ut

14 Samanvändningen av service utvidgas stegvis i synnerhet i gränsområdena Överenskommelse träffas om fördelning av kostnaderna för gymnasiegång över kommungränserna Bättre välfärdstjänster och effektivare tjänsteproduktion Primärhälsovården utvecklas utifrån de nuvarande strukturerna Den specialiserade sjukvården utvecklas i samråd med HNS i syfte att genomföra den fastställda organisationsreformen Styr- och finansieringssystemet för den specialiserade sjukvården utvecklas i samråd med HNS Närskoleprincipen bibehålls Samverkan ökas i synnerhet i gränsområdena Kvalitativa och kvantitativa riktlinjer för gymnasienätet fastställs för hela huvudstadsregionen Finansieringsansvaret för särskilt krävande specialiserad sjukvård, vissa små specialgrupper av patienter samt högspecialiserad jourverksamhet överförs på staten Utbildningsstyrelsens normgivningsbefogenheter ses över Regleringen i anknytning till utbildningen löses upp Det riksomfattande utvärderingssystemet för utbildningen förenhetligas Kollektivtrafiken utvecklas med beaktande av samhällsstrukturen och verksamhetsmiljön En heltäckande utvärdering av kollektivtrafikens organisationsmodell genomförs Omorganisationer av kollektivtrafiksystemet Inom tekniska sektorn regionaliseras de för produktionseffektiviteten centrala funktionerna Möjligheten att sammanslå vatten- och avloppsverken utreds Arbetsfördelningen mellan räddningsverken och den tredje sektorn utreds Förutsättningarna för att grunda en gemensam konkurrensutsättningsenhet utreds Samarbetet inom dataadministrationen effektiveras Fördjupning av samarbetet i regionen och partnerskap med staten Ett samarbetsavtal för huvudstadsregionen ingås Helsingfors samarbetsavtal Övrigt samarbete inom Nyland Avtal för huvudstadsregionen Lagstiftningen ändras så att den stödjer kommunsamarbetet Kommunernas finansieringssystem revideras

15 1 Bilaga 2 Ställningstagande från Helsingforsregionens samarbetsmöte Detta ställningstagande godkändes av 13 städer och kommuner i Helsingforsregionen vid det samarbetsmöte som hölls Sibbo kommun kommer med ett eget ställningstagande som en del av ställningstagandet från Östra Nylands förbund. Samarbetet i Helsingforsregionen Mål Det gemensamma målet för de 14 kommunerna som ingår i Helsingforsregionen är att trygga Helsingforsregionens internationella konkurrenskraft. Samarbetet baserar sig på en gemensam uppfattning hos kommunerna i Helsingforsregionen när det gäller utmaningar i området och på en gemensam vilja att påverka utvecklingen. Målet är att utveckla regionen i samarbete med staten. Statlig medverkan och finansiering och övrigt statligt stöd är en viktig del i utvecklandet av infrastrukturen, servicen och innovationssystemet i Helsingforsregionen För att garantera att målet uppfylls har kommunerna förbundit sig att regelbundet samarbeta i nätverk mellan politiska ledare och ledande tjänsteinnehavare. Samarbetet utvecklas och intensifieras etappvis. Strategi för markanvändning, boende och trafik På uppdrag av delegationen för markanvändning, boende och trafik (MBTdelegationen), i vilken ingår av kommunerna utsedda ledande tjänsteinnehavare inom markanvändnings- och bostadssektorn, bereds en för huvudstadsregionen gemensam strategi för markanvändning, boende och trafik. MBT-delegationens uppgift är att följa upp och rapportera om utfallet av strategin. Markanvändningen, boendet och trafiken granskas som en helhet omfattande 14 kommuner och med syftet att få till stånd en behärskad samhällsstruktur, tillräckliga och mångsidiga alternativ för boendet och ett fungerande trafiksystem. I arbetet med MBT-strategin inkluderas granskandet av planen för Helsingforsregionens trafiksystem. Regionens kommuner och staten gör gemensam sak när det gäller att förverkliga strategin. Såväl i planeringen som finansieringen av projekten behövs det ömsesidigt engagemang och partnerskap. Övrigt samarbete Samarbetet förstärks och utvidgas etappvis. Målet är smidighet, både i fråga om uppgifter och samarbetsparter.

16 2 Helsingforsregionens samarbetsmöte och de tre kommungrupperna Helsingforsregionens samarbetsmöte består av kommunernas ledande politiker. I de beslut som fattas eftersträvar man enhällighet och därigenom ett engagemang hos kommuner och kommungrupper i att driva olika frågor i enlighet med de gemensamt överenskomna riktlinjerna. De olika kommungrupperna svarar för beredningen och verkställandet. Delegationen för huvudstadsregionen; Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, KUUMA-kommunerna; Träskända, Nurmijärvi, Tusby, Kervo, Mäntsälä och Borgnäs, Kommungruppen Fyrlingarna; Hyvinge, Kyrkslätt, Vichtis och Sibbo. Samarbetet i Helsingforsregionen är ett samarbete mellan starka primärkommuner. Inom regionen kan avtal om kommunsammanslagningar ingås och när dessa genomförs stöds det mål som går ut på att förbättra regionens konkurrenskraft. Helsingforsregionens utmaningar Ur invånarsynvinkel saknar kommungränserna betydelse i Helsingforsregionen. Bostadens läge väljs utgående från livssituation, omgivning och personliga preferenser. Ett mångsidigt utbud av bostäder och möjlighet att välja mellan olika bostadsformer bör även i fortsättningen tryggas inom Helsingforsregionen. Det här medför betydande utmaningar i fråga om samhällsstrukturens effektivitet och ändamålsenlighet. Prognoser utvisar att den relativt sett största befolkningstillväx ten lokaliseras till Helsingforsregionens kransområde. Inom alla kommungrupper i Helsingforsregionen eftersträvar man en tillväxt i antalet arbetsplatser. Det oaktat ökar också arbets- och pendeltrafiken, både i riktning mot huvudstadsregionen och kranskommunerna emellan. Det är absolut nödvändigt att kollektivtrafikens andel utökas. Den framtida utvecklingen förutsätter en enhetlig kollektivtrafiklösning. Kollektivtrafiken och biljettsystemen utvecklas som en helhet i Helsingforsregionen och förverkligandet sker stegvis. Nordsjöhamnen och Helsingfors-Vanda flygplats inverkar på ett omfattande och synligt sätt i hela Helsingforsregionen. Ur näringslivets synvinkel är det nödvändigt med en utbyggnad av de tvärgående trafikförbindelserna. En samhällsstruktur som följer principen för hållbar utveckling förutsätter att stadsstrukturen utan avbrott får en fortsättning från huvudstadsregionen och in i alla kranskommuner.

17 Helsingforsregionens strategi för markanvändning, boende och trafik samt uppdraget att bereda trafiksystemet åläggs kommunernas nuvarande samarbetsor ganisationer. Utmaningarna i det utvidgade metropolområdet Ur Helsingforsregionens kommuners infallsvinkel är samarbetet inom det utvidgade metropolområdet viktigt och betydelsen accentueras ytterligare allteftersom ekono mi- och arbetsplatsområdet utvidgas. Utmaningarna inom det utvidgade metropolområdet kan skärskådas utgående från flera aspekter, däribland åtminstone näringslivets, invånarnas och miljöns infallsvinklar. Företag söker sig till de platser där marknaden och den kompetenta arbetskraften finns, där det finns invånare, arbetsplatser och bostäder till rimligt pris. En fungerande regionstruktur är förutsättningen för att miljöolägenheter skall kunna minimeras. Utmaningen ligger i att på ett optimalt sätt kunna kombinera dessa faktorer med beaktande av att regionens internationella konkurrenskraft skall förbättras. För att man skall kunna svara på utmaningarna krävs samarbete mellan kommunerna och staten vid organiserandet av sådan utbildning och forskning som motsvarar näringslivets behov, vid planeringen av områdesstrukturen och infrastrukturens finansiering. För att lösa de ovanstående problemen förutsätts inga nya strukturer utan en intern beredning inom de kommuner som tillhör olika kommungrupper inom ett utvidgat Nylands förbund (Nyland och Östra Nyland) och partnerskap mellan de olika kommungrupperna. Indelningen i ekonomiska regioner Indelningen i ekonomiska regioner bör ändras så att den motsvarar de 14 kommunernas samarbetsområde inom Helsingforsregionen. Det här betyder att Sibbo och Vichtis ansluts till Helsingforsregionen. Den därigenom uppkommande indelningen i ekonomiska regioner stödjer uppkomsten av en effektiv samhällsstruktur och ett samarbete som utgår från nätverk i Helsingforsregionen, likaså skapas en naturlig geografisk helhet. 3 Landskapsförbunden Servicesamarbete Nylands och Östra Nylands landskapsförbund bör sammanslås. Målet för samarbetet inom Helsingforsregionen är i första hand ett samarbete inom markanvändning, boende och trafik. Viktiga samarbetsområden inom det påbörjade samarbetet är också att utveckla kvaliteten och produktiviteten i fråga om den service som produceras av HNS och yrkeshögskolorna.

18 4 Uppföljning Servicesamarbetet organiseras inom respektive kommungrupp, inom samkommuner samt genom avtal kommuner emellan och i form av gemensamma anskaffningar. Helsingforsregionen kan ordna och producera välfärdstjänster som samarbete, särskilt inom kommunernas gränszoner, men också i övrigt, då det är påkallat för att trygga servicen. Om servicesamarbetet ingås separata avtal. I övrigt ordnas tjänsterna nära kunden och inom de mest ändamålsenliga regionala helheterna. I de starka kommunerna i Helsingforsregionen skall kommunernas förutsättningar att ordna service och övrig verksamhet stärkas. Därmed skapas förutsättningar för en resultatinriktad ägarpolitik och -styrning, utan att verksamheten distanserar sig från det demokratiska beslutsfattandet. Hur samarbetet inom Helsingforsregionen fungerar och hurdana effekter det har utvärderas före utgången av år Avtalet kan vid behov justeras enligt resultaten från utvärderingen.

19 BILAGA 2 TILL AVTALET 1 HUVUDSTADSREGIONENS SAMVERKANSPROJEKT OCH ÅTGÄRDER INOM KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORMEN Städerna i huvudstadsregionen fördjupar sin samverkan inför kommun- och servicestrukturreformen genom att inleda beredningen av följande centrala samverkansprojekt och åtgärder: Utveckling av samverkan och ägarstyrning Delegationen för huvudstadsregionen Delegationens nuvarande arbetssätt effektiveras De politiska grupperingarnas representation i delegationen utökas Ramarna för kommunsamverkan och konsolidering av systemet för ägarstyrning ett nytt system för ägarstyrning i kommunövergripande organisationer Samhällstrukturen i Helsingforsregionen Sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund för rationalisering av landskapsplaneringen Klarläggande av samverkan och ägarstyrning mellan landskapsförbunden, kommunernas samarbetsorgan och andra aktörer på regionnivå Huvudstadsregionens internationella konkurrenskraft Främjande av gemensam näringspolitik och innovationsverksamhet projekten i näringslivsstrategin 2005 genomförs projekten i innovationsstrategin 2005 genomförs ett gemensamt bolag för internationell marknadsföring av näringslivet grundas år 2006 Utbildningspolitiska åtgärder det regionala nätverket av vetenskaps- och yrkeshögskolor utvecklas och stärks som en helhet i avsikt att stimulera till fördjupat partnerskap och samarbete mellan olika aktörer

20 organiseringen av utbildningsområdena vid samt omorganisationen av de kommunala yrkeshögskolorna (Evtek, Stadia och Laurea) utreds före utgången av år Åtgärderna genomförs inom år Omorganisationen av yrkesutbildningen på andra stadiet inleds under denna fullmäktigeperiod Tillgången på kunnig arbetskraft samt en aktiv invandrarpolitik För att trygga tillgången på arbetskraft säkrar städerna att förändringar och behov i arbetslivet föregrips i utbildningen Städerna utvecklar i egenskap av arbetsgivare personalpolitiken Tillgången på arbetskraft i regionen tryggas med hjälp av tillräcklig utbildning och aktiv invandrarpolitik för tillgång till kompetent utländsk arbetskraft Invandrarservicen förbättras av kommunerna och staten i samverkan genom att regionala informations- och stödenheter utses Serviceutbudet avsett för arbetsrelaterad inflyttning utvecklas Markanvändning, boende och trafik Ett gemensamt markanvändningsprogram och en bostadspolitik under gemensamt ansvar städerna gör i samverkan och före utgången av år 2007 upp ett markanvändningsprogram som baserar sig på den gemensamma visionen 2050 samt förbinder sig att genomföra programmet på motsvarande sätt gör städerna i samverkan upp ett bostadsprogram och förbinder sig att genomföra det en internationell idétävling anordnas: Helsingforsregionen som metropol år 2050 en utredning av möjligheten att i huvudstadsregionen skapa en ny, gemensam storaktör för bostadsbyggande samt för administration, upprätthållande och fördelning av hyresbostäder Samhällsstrukturen i Helsingforsregionen markanvändning, boende och trafik på regionens arbetsplats- och bostadsområden utvecklas i samverkan mellan de14 kommunerna

21 utvecklingsbilderna för markanvändning, generalplanerna, beskrivningarna av nuläget och de viktigaste projekten inom markanvändning och boende i huvudstadsregionen och den övriga Helsingforsregionen sammanställs i ett gemensamt dokument för att möjliggöra utbyggnad inleder Helsingfors och Vanda utbyte av markområden, dvs. Nedre Dickursby och den s.k. Västerkullakilen. Västra delen av Sibbo bör anslutas till huvudstadsregionen 3 Huvudstadsregionens trafiksystem (PLJ) samt utveckling av kollektivtrafiken spår- och andra trafikleder genomförs i enlighet med PLJ 2002 beredningen av en ny PLJ-plan inleds spårtrafikförbindelserna i Helsingforsregionen byggs ut Kollektivtrafiken sammanförs till en fungerande regional helhet Sammanställning av en helhetsutvärdering av den nuvarande på speciallagstiftning grundade regionala organisationsmodellen för kollektivtrafiken. Utvärderingen skall också behandla ett alternativ där helhetsansvaret för kollektivtrafiken läggs på ett bolag som samägs av kommunerna. Utvärderingen skall dessutom omfatta alternativ för administration av depåer och materiel. Ytterligare skall utvärderingen omfatta en utredning av tariffsystem som baserar sig på resans längd. Utifrån utredningen inleds omorganisationen av kollektivtrafiksystemet före utgången av år Bättre välfärdstjänster och effektivare tjänsteproduktion Samanvändningen av tjänster utvidgas stegvis och särskilt vid gränserna mellan städerna, i avsikt att ge invånarna möjlighet att utnyttja tjänster oavsett kommungränserna alla sektorer Hemkommunens kostnadsansvar för serviceanvändaren genomförs i enlighet med principen om fullt kostnadsansvar alla sektorer Svensk service i regionen särskilt inom undervisningen, vuxenutbildningen och hälsovården

22 Social- och hälsovård 4 primärvården utvecklas utifrån den nuvarande förvaltningen med sikte på flexibilitet i användningen av tjänster samt ökade valmöjligheter samverkan för genomförande av organisationsreformen inom HNS och utveckling av den specialiserade sjukvården styr- och finansieringssystemen för den specialiserade sjukvården utvecklas Bildningssektorn inom grundundervisningen är utgångspunkten nuläget, där städerna tillhandahåller utbildning enligt närskoleprincipen. Samverkan intensifieras i fråga om dimensionering och anordnande av tjänsterna, särskilt i gränsområdena kvantitativa och kvalitativa riktlinjer för gymnasienätverket fastställs och överenskommelser träffas om fördelningen av kostnader för gymnasiegång över kommungränserna Tekniska sektorn tjänsteproduktionen effektiveras genom regionalisering av produktionsmässigt centrala funktioner en sammanslagning av vatten- och avloppsfunktionerna utreds arbetsfördelningen mellan räddningsverket och den s.k. tredje sektorn utreds Stödtjänster i fråga om upphandlingen utreds 2006 möjligheten att grunda en gemensam upphandlingsenhet för städerna Effektiverad samverkan inom dataadministrationen städerna gör en aktiv gemensam insats för att stöda KuntaTimearbetsgruppens förslag till åtgärder för effektiverad samverkan inom den offentliga förvaltningens dataadministration, särskilt beträffande social- och hälsovården, utbildningen, upphandlingen och e-tjänsterna. Ett regionalt utrednings- och utvecklingsarbete som gäller dessa områden inleds