Tjänsteskrivelse. Modell för skolplacering av nyanlända elever Vår referens

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (10) Datum Vår referens Charlotte Hjertström Utredningssekreterare Charlotte.Hjertstrom@malmo.se Jan Walhagen Utredningssekreterare Jan.Walhagen@malmo.se Tjänsteskrivelse Modell för skolplacering av nyanlända elever GRF Sammanfattning Antalet nyanlända barn som kommer till Malmö har de senaste åren ökat. De nyanlända eleverna är idag ojämnt fördelade över stadens skolor som en följd av boendesegregationen i Malmö. För att erbjuda alla elever i Malmö en bra och likvärdig skola är det viktigt att eleverna fördelas jämnare och på fler skolor än vad som sker idag. I grundskoleförvaltningens förslag omfattas nyanlända elever årskurs 4-6 och deras första skolplacering samt de elever som är färdiga för utslussning från Mottagningsskolan Mosaik årskurs 7-9 och deras första skolplacering vid utslussningen från Mottagningsskolan Mosaik. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att uppdra åt grundskoleförvaltningen att med start från hösterminen 2015 åstadkomma en jämnare fördelning av de nyanlända eleverna i årskurs 4-6 samt jämnare fördelning av elever som slussas ut från Mottagningsskolan Mosaik. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse_Skolplacering av nyanlända elever_grn Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Fördelningen av nyanlända elever är ojämn mellan stadens kommunala grundskolor som en följd av den boendesegregation som råder. 1 Malmö stad tog emot 662 nyanlända elever i årskurs F-9 under 2014 (461 elever i årskurs F-6 och cirka 201 elever i årskurs 7-9). Enligt Mottagningsenhetens statistik stod åtta skolor under 2014 för 45 % av mottagandet, dvs. närmare varannan elev. Vad gäller elever i årskurs 7-9 som slussades ut från Mottagningsskolan Mosaik, stod sex 1 Angående boendesegration se sidan 11, 17, 18 i Malmö Stad Sammanfattning av Kommissionen för ett Socialt Hållbart Malmös slutrapport.

2 skolor för 58 % av mottandet, det vill säga närmare tre av fem elever. I Kommissionen för ett socialt hållbart Malmös underlagsrapport betonas vikten av att nyanlända elever sprids till fler skolor för att undvika cementering av den sociala- och etniska segregationen. 2 I utredningen av Mottagningsskolan Mosaik (dnr GrF ) uppgav intervjuade skolor att det finns behov av att Malmö stad har en gemensam utgångspunkt beträffande hur nyanlända elever fördelas över skolor. I Uppföljning av alla nyanlända elever utredning av nyanlända elever i årskurs F-6 (dnr GRF ) rekommenderas att grundskoleförvaltningen utreder möjligheten att förändra den idag ojämna fördelningen av nyanlända elever mellan stadens skolor för att ge nyanlända elever mer likvärdiga förutsättningar. 2 (10) Utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmös synpunkter och utifrån förvaltningens olika utredningar, tog grundskoleförvaltningen fram ett utredningsdirektiv Modell för skolplacering av nyanlända elever samt rutiner för deras mottagande och introduktion, med uppgiften att i ett första steg Ta fram en modell för att aktivt erbjuda nyanlända elever skola, med syfte att uppnå en jämnare fördelning utifrån elevens bästa och förvaltningens mål om ökad likvärdighet och måluppfyllelse för Malmös elever. I ett andra steg ska en standardrutin/handlingsplan för hur skolenheterna ska ta emot nyanlända elever tas fram. Föreliggande ärende svarar mot del 1 i direktivet. Grundskoleförvaltningens målsättning är att alla skolor ska ha hög kvalitet och därmed vara attraktiva. Nyanlända elever har precis som övriga elever rätt till en god utbildning i en trygg miljö som stimulerar utveckling, lärande och social inkludering. Organisering av mottagande, introduktion och planering samt genomförande av undervisning samt olika övergångar ska ske i enlighet med de framgångsfaktorer som forskning och beprövad erfarenhet lyfter som viktigt. Det är svårt att prognosticera hur många nyanlända i skolålder som kommer att komma till Malmö under Under det första kvartalet har det börjat 200 nyanlända elever på Malmös kommunala skolor. Givet det stora antalet nyanlända, anser grundskoleförvaltningen att alla Malmös skolor i förlängningen ska ha kompetens att ta emot nyanlända elever. Samtidigt visar grundskoleförvaltningens senaste utredning kring nyanlända elever (dnr GRF ) att det idag finns en stor spridning i hur skolorna upplever sig ha kompetens utifrån nyanlända elevers behov. Det finns också skolor som idag tar emot nyanlända elever, men i så liten omfattning att det är svårt för den enskilda skolenheten att utifrån de ekonomiska förutsättningarna rigga en lämplig organisation. I grundskoleförvaltningens förslag i föreliggande ärende omfattas nyanlända elever årskurs 4-6 och deras första skolplacering samt de elever som är färdiga för utslussning från Mottagningsskolan Mosaik årskurs 7-9 och deras första skolplacering vid utslussningen från Mottagningsskolan Mosaik. Juridiska principer De grundläggande reglerna om skolplacering finns för grundskolan i 10 kap skollagen och är likalydande för grundsärskolan i 11 kap Utifrån skollagens 10 kap 30 ska en elev placeras på den skolenhet där vårdnadshavaren önskar att eleven ska gå om detta inte innebär att en annan elevs berättigade krav på placering nära hemmet åsidosätts. 2 Diskussionsunderlag framtaget för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Skolan och staden forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden sid 19. Avslutningsvis: ingen skola bör ha fler än 5 procent av sina elever som räknas som nyanlända.

3 Framgångsfaktorer Vad gäller nyanlända elever lyfter Skolverket i flera sammanhang bland annat i skriften Nyanlända elever i fokus att det som är avgörande för nyanländas kunskapsutveckling är att de får ett tidigt och adekvat stöd samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. Det ställer krav på kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling och grundläggande kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En annan framgångsfaktor är flexibilitet när det gäller skolans organisation och arbetssätt för att möta elevers olika behov samt höga förväntningar. Som ett första steg ska personalen kartlägga elevernas förmågor och kunskaper utifrån elevernas livserfarenhet och fokusera på de nationella kursplanerna så att nyanlända elever ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Kartläggning bör därför ske både i enskilda samtal med eleven och som integrerad del av undervisningen. Vid bedömning av elevens nivå i svenska krävs djupgående analys av elevens språkförmåga där analysen har inriktning på hur eleven behärskar ett kunskapsrelaterat språk, dvs. skolspråk. För att kunna förena kunskapsutveckling och språkutveckling, lyfts vikten av samverkan mellan ämneslärare, studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråkslärare som därmed skapar bättre förutsättningar för åldersadekvat läs- och skrivutveckling. 3 (10) Enligt Vetenskapsrådets forskningsöversikt 3 är undervisning och handledning på modersmålet ett av de viktigaste inslagen i elevens lärande. Det möjliggör att eleverna kan få utlopp för de kunskaper de har som annars inte kan uttryckas till fullt ut på grund av otillräcklig svenska vilket stärker självförtroendet och studiemotivationen. Det finns forskning som visar att en viktig faktor för nyanlända elever ska uppnå goda resultat är också att de så snabbt som möjligt integreras och inkluderas med övriga elever. Vad gäller rutiner för integrering och inkludering är det av vikt att eleven skyndsamt får tillhörighet i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra samt att kontakt knyts med kommande lärare och klasskamrater så tidigt som möjligt. Faktorer som har vägts in modellen för skolplacering Transparens, rättsäkerhet. Ha en tydlig definition av nyanlända och vilka som omfattas av modellen. Enkelhet i modellen, undvika att dela upp målgruppen i många undergrupper. Relativ geografisk närhet. Skolornas elevsammansättning för språkstimulans och social inkludering. Möjligheter till kontinuitet i elevens skolgång, minimera antal skolbyten. F-6-skolor bör inte ta emot nyanlända årskurs 6-elever på våren, vilket medför att det är lämpligt att inkludera många F-9 skolor. Välja ut skolor som geografiskt ligger nära till men idag inte har tillräckligt antal nyanlända samt ytterligare några för ökad valfrihet, spridning och med hänsyn till kapacitets- 3 Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010 En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan

4 begränsningar inom vissa områden. 4 (10) De skolor som tar emot nyanlända ska hänga ihop med högstadieskola med kunskapen kring mottagande av nyanlända elever på båda skolorna. Proportionalitet, antalet nyanlända elever i förhållande till skolans storlek. Grundskoleförvaltningens förslag till modell: Modellen för fördelning av nyanlända elever gäller för elever i årskurs 4-9 för att få en relativt stor målgrupp men samtidigt med hänsyn taget till att de yngsta eleverna inte är lika lättrörliga över staden som de äldre, samt även att de ekonomiska konsekvenserna hålls inom rimliga ramar. Nyanlända elever i årskurs 4-6 samt elever färdiga för utslussning från Mottagningsskolan Mosaik i årskurs 7-9 erbjuds aktivt en annan skola än sin hemskola av mottagningsenheten i de fall hemskolan redan har en stor andel nyanlända elever. Sådant erbjudande sker i första hand inom utbildningsområdet eller närliggande område. Erbjudandet sker med hänsyn till elevens bästa, bland annat med hänsyn till geografisk närhet, transportnät samt organisatoriska ställningstaganden. Mottagningsenheten har ansvar för att ta emot nyanlända elever och ge vårdnadshavare och elever ett aktivt erbjudande. I enlighet med principen om det fria skolvalet har varje elev rätt att tacka nej till erbjudandet. I de fall eleven tackar nej erbjuds hemskolan. Arbetsgång för hur erbjudandet ska genomföras tas fram av grundskoleförvaltningen. Utbildningscheferna för varje utbildningsområde, Öster, Väster, Norr, Söder och Innerstaden ansvarar för att tillsammans med respektive rektorsgrupp se till att flera skolor per utbildningsområde är förberedda på att ta emot nyanlända elever, utöver de skolor 4 som redan tar emot många nyanlända elever, för att få jämnare spridning samt ange hur många nyanlända varje skola kan ta emot. Målet är att framöver ska alla skolor i Malmö vara kompetenta att ta emot nyanlända elever. Aktivt erbjudande för nyanlända elever utöver ordinarie hemskola gäller i första hand första skolplaceringen för elever i årskurs 4-6 samt första skola vid utslussning från Mottagningsskolan Mosaik för årskurs 7-9-elever. Elever får gå kvar på den skola som de aktivt erbjudits och vid stadiebyte anses den så 4 Skolor som t.ex. Rosengårdsskolan, Kryddgårdsskolan, Värner Rydénskolan, Sofielundsskolan, Möllevångsskolan, Hermodsdalsskolan, Örtagårdsskolan, Kroksbäcksskolan, Kirsebergsskolan, Augustenborgsskolan och Apelgårdsskolan, bör ej utgöra de skolor som ska förbereda för att ta emot fler nyanlända elever men kan ta emot i vanlig ordning när elever önskar hemskolan.

5 kallade matarförteckningen som erbjuden skola. 5 (10) De elever som väljer skola som aktivt erbjuds av mottagningsenheten får rätt till transport utifrån avståndsregler som beskrivs i de riktlinjer för skolskjuts som är antagna. Elever som har behov av transport får i första hand busskort för att kostnaderna ska falla inom rimliga ekonomiska ramar. Kostnadsberäkning framgår av bilaga. Utbildningschefer och rektorsgrupper har ansvar för att regelbundet följa upp arbetet kring nyanlända elever, deras skolplaceringar och undervisningar samt att meddela mottagningsenheten eventuella oförutsedda förhinder i möjligheten att ta emot angivet antal nyanlända elever. Utgångspunkter och nödvändiga förutsättningar Urval av skolor som ska ta emot nyanlända ska inte utgå från om de tidigare tagit emot flera nyanlända och/eller skolornas kompetens utan skolor som inte idag har kompetensen får i uppgift att skaffa erforderlig sådan. Det ska vara en frivillighet för eleven/vårdnadshavaren att anta ett aktivt erbjudande, för att vara i överensstämmelse med lagkrav. I och med uppdraget som faller på utbildningsområdena att utöka antalet skolor som tar emot nyanlända elever utöver sitt upptagningsområde är det inte frivilligt för rektorer utan ska ses som ett gemensamt ansvar för Malmös elevers bästa. Nödvändiga förutsättningar är vidare: Generell kompetenshöjning krävs, t.ex. kompetensutveckling flerspråkighet och andraspråksutveckling och grundläggande kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Svenska som andraspråkskompetens och resurser för detta behöver ses över. Kartläggningskompetens 5 krävs på skolorna och på mottagningsenheten och samarbete med studiehandledare. Kommunikationsinsats till vårdnadshavare och personal krävs. De skolor som ska ta emot nyanlända elever behöver ha en systematik vad gäller rutiner för mottagande, introduktion, social inkludering och planering av undervisningen. Existerande resursfördelningssystem används för att finansiera modellen. Förutsättningar kring kompetens och kompetensutveckling I grundskoleförvaltningens senaste utredning kring nyanlända elever (dnr GRF ) framgår att skolorna inte alltid uppfattar att de har den samlade kompetens som krävs för att möta nyanlända elevers individuella behov. För att möta de aviserade författningsändringarna 6 kring nyanlända elever har kommunen som huvudman ett ansvar för att ge förutsättningar för 5 Skolverkets hemsida om kartläggning av nyanlända elever 6 Regeringens proposition 2014/15:45

6 kompetensutveckling. Lärarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma goda skolresultat och skolledningen har en mycket viktig roll för att skapa goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling, vilket inte minst gäller för att tillgodose behoven hos nyanlända elever eller elever med annat modersmål än svenska. Utredningen kring nyanlända elever i årskurs F-6 föreslog därför att pedagoger och övrig personal ges möjlighet till kompetensutveckling och ökade kunskaper om nyanlända elevers lärande, både vad gäller de förändringar som följer av en ny lagstiftning, men även kring praktiska moment som t.ex. kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper. Tidigare utredning lyfter även vikten kring svenska som andraspråkskompetens. Utredningen kring skolplacering är samstämmig med tidigare utrednings rekommendation kring kompetensutveckling, svenska som andraspråkskompetens och vikten av kommunikationsinsatser. 6 (10) Systematik vad gäller rutiner för mottagande, introduktion, social inkludering och planering av undervisningen. Tidigare utredningar har lyft vikten av systematik vad gäller rutiner för mottagande, introduktion, social inkludering och planering av undervisningen, vilket också framkommer som viktigt i utredningen kring skolplacering. Andra steget i direktivet Modell för skolplacering av nyanlända elever samt rutiner för deras mottagande och introduktion, har som syfte att ta fram dessa. Ekonomiska förutsättningar Existerande resursfördelningssystem finansierar implementering av skolplaceringsmodellen på skolorna. I tidigare utredning kring nyanlända elever identifieras förslag på förbättringsåtgärder och implementering av dessa kostnadsberäknas. Grundskolenämnden har därför äskat medel för ett förändrat kommunbidrag från kommunstyrelsen i budgetskrivelsen för grundskolenämnden Medel har äskats för bland annat utökade svenska som andraspråksresurser (4,3 Mkr), utökad studiehandledning för bedömning/kartläggning (5,6 Mkr) samt kompetensutveckling kring nyanlända elever (3,2 Mkr). Vid genomförandet av skolplaceringsmodellen förväntas kostnader för kompetensutveckling och svenska som andraspråk, vilket är förenligt med angivna äskade medel. I budgetskrivelsen för grundskolenämnden påtalas också behov av ytterligare medel för ökade transportkostnader med avsikt att bryta segregationen genom att fördela nyanlända elever jämnt över staden. Dessa är ej kostnadsberäknade i budgetskrivelsen. Samtidigt pågår, på uppdrag av kommunstyrelsen, en översyn av stadskontoret om barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden (STK ). Vid implementering av skolplaceringsmodellen tillkommer en kostnad för busskort. En kostnadsberäkning som bygger på att det kommer ca 600 nyanlända elever som berörs av modellen och att ca hälften av dessa kommer att tacka ja till ett erbjudande som ger dem busskort, ger en kostnad på kr första terminen (600*0,5*0,5*1730kr). Kostnaden ökar sedan med ca kr per termin vilket ger en kostnad på ca kr det fjärde läsåret vid oförändrat antal nyanlända och med hänsyn till avgångselever i årskurs 9. I det fall antalet elever som får terminskort ökar med 50 elever per år blir kostnaden kr det fjärde läsåret (se bilagor). Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

7 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 7 (10) Bilaga 1. Förenklad ekonomisk kalkyl för uträkning av transportkostnader Tabell 1. Jojo kort Transportkostnader: Busskort, kostnad/skolår Antal elever Antal elever Antal elever Antal elever Pris/termin Pris/skolår Jojo Skola Bas Jojo Skola 3 zoner Notera att tabellen ovan är en ungefärlig skattning. I exemplet beräknas busskort per årsbasis, dvs som om alla nyanlända elever anlänt vid terminens början

8 8 (10) Tabell 2. Jojokort År 1-4 Transportkostnader för busskort beroende på antal elever, zoner och år Jojo Skola Bas År elev/år elev/år elev/år elev/år Jojo Skola 3 zoner År Jojo Skola Bas År Jojo Skola 3 zoner År Jojo Skola Bas År Jojo Skola 3 zoner År Jojo Skola Bas År Jojo Skola 3 zoner År Notera att tabellen ovan är en ungefärlig skattning. I exemplet beräknas busskort per årsbasis, dvs som om alla nyanlända elever anlänt vid terminens början samt tar ej hänsyn till årskurs 9 avgångar.

9 9 (10) Tabell 3. Hyrd buss Antal elever (snitt): Antal bussar: Avstånd (km): Fast kostnad/skolår: Kostnad /km/skolår: Total kostnad /skolår

10 10 (10) Tabell 4. Hyrd buss 1-4 år Antal elever (snitt): Antal bussar: Avstånd (km):