2 (7) Beslutsplanering Grundskolenämnden

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (7) Datum Vår referens Hannes Frizén Utredningssekreterare Hannes.Frizen@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av mottagande av alla nyanlända elever GRF Sammanfattning Den 5 mars 2014 beslutade kommunstyrelsen om ett antal utredningsuppdrag som en del i det fortsatta arbetet utifrån Malmökommissionens rekommendationer och åtgärdsförslag. Ett av de uppdrag som anmodades grundskolenämnden var att följa upp mottagande av alla nyanlända elever samt utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att anmoda kommunstyrelsen att upphäva gällande riktlinjer för förberedelsegrupp (beslutade i KS , reviderade ). att anmoda kommunstyrelsen att upphäva gällande beslut om rekommenderad organisering för skolorna gällande nyanlända elever (D 955/2009). att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att ta fram och besluta om nya riktlinjer för nyanlända elever i grundskolan i enlighet med grundskoleförvaltningens förslag under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar att upphäva gällande riktlinjer och beslut om organisering kring nyanlända elever. att i grundskolenämndens budgetskrivelse 2016 äska medel för grundskoleförvaltningens förslag på förbättringsåtgärder som kräver ett förändrat kommunbidrag. att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att genomföra de åtgärder enligt utredningens förslag för vilka kommunfullmäktige beslutar om förändrat kommunbidrag att översända ärendet till kommunstyrelsen som återrapportering av uppdrag nr 27 i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. att tillsammans med de tidigare utredningarna kring modersmål (GrF ) och Mosaikskolan (GRF ), översända ärendet till kommunfullmäktige som grundskolenämndens svar på uppdrag i budget 2015 att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse GrN Uppföljning av mottagande av alla nyanlända elever Uppföljning av alla nyanlända elever utredning av nyanlända elever i årskurs F-6

2 2 (7) Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Bakgrund Den 20 januari 2010 gav kommunstyrelsens Barn- och ungdomsberedning i Malmö stad stadskontoret i uppdrag att lokalt utvärdera verksamheten för nyanlända elever i stadens förberedelseklasser. Med utgångspunkt i utredningen beslutade kommunstyrelsen den 1 mars 2011 att en kommungemensam mottagningskola, Mosaikskolan, för nyanlända elever i årskurs 7-9 skulle starta i Malmö höstterminen I samband med beslutet om att inrätta skolan infördes även en rekommenderad organiseringsmodell för nyanlända elever i stadens skolor. Skolorna rekommenderades att direktintegrera nyanlända elever upp till och med årskurs 3 i ordinarie klasser på sina respektive hemskolor och att placera elever i årskurs 4-6 i förberedelseverksamhet integrerat på respektive hemskola. Utifrån ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen genomförde grundskoleförvaltningen under våren 2014 en utredning (GRF ) av verksamheten vid Mosaikskolan. Utredningen gjorde en kartläggning av skolans arbetsprocesser, resultat, styrkor och utvecklingsbehov, i förhållande till syfte och inriktning i beslutet om att inrätta skolan. I sina slutsatser konstaterar utredningens bland annat att samarbetet och kommunikationen med mottagande skolor bör stärkas, det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och arbetet kring kartläggning vidareutvecklas. Utredningen konstaterar vidare att Mosaikskolan har utvecklats mycket sedan den startade sin verksamhet och även om alla rutiner och processer ännu inte är på plats finns ett pågående utvecklingsarbete. Genom denna utredning har nyanlända elever i årskurs 7-9 följts upp. Grundskolenämnden beslutade att sända tjänsteskrivelse och rapport till kommunstyrelsen för kännedom. Uppdrag Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö drog slutsatsen att mottagandesystemet är avgörande för en effektiv och social integration av nyanlända elever. Kommissionen ställde sig kritisk till en central mottagningsskola utifrån ett integrationsperspektiv för den enskilde eleven, samt utifrån att kompetens riskerar att samlas på central enhet snarare än ute på stadens skolor. Kommissionen betonade vidare vikten av att sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet. Den 5 mars 2014 beslutade kommunstyrelsen om inriktningen på det fortsatta arbetet utifrån Malmökommissionens rekommendationer och åtgärdsförslag. Kommunstyrelsen anmodade nämnderna att utföra ett antal utredningsuppdrag i det fortsatt arbetet. Föreliggande utredning är ett sådant utredningsuppdrag, och kompletteras av ovan nämnda utredning kring Mosaikskolan (GRF ) samt Modersmålsutredningen (GrF ). Utredningen behandlar i huvudsak nyanlända elever i årskurs F-6 i Malmö stad då årskurs 7-9 utretts under 2014 (GRF ) och översänts till kommunstyrelsen för kännedom. Utredningen har utifrån utredningsdirektiv och tilläggsdirektiv tolkat att uppdraget innebär att följa upp mottagande/skolgång för nyanlända elever i Malmö stad i årskurs F-6. Utifrån denna kartläggning ska sedan utredningen föreslå områden, utmaningar och processer som förvaltningen behöver arbeta långsiktigt vidare med, för att få ett mottagande/skolgång som vilar på vetenskaplig grund och som innebär bästa möjliga förutsättningar för nyanlända elever i Malmö stad.

3 Insamling av data har utgjorts av intervjuer med rektor, lärare och elever på fem av stadens skolor samt genom två enkäter med frågor kring enskilda skolors arbete med och organisering kring nyanlända elever. Enkäterna har besvarats av 63 rektorer och 78 pedagoger. I analysarbetet har utredningen även använt sig av en referensgrupp med pedagoger från stadens skolor som arbetar med nyanlända elever. 3 (7) Under 2014 har regeringen lämnat en proposition till riksdagen som rör förändringar i lagstiftningen kring nyanlända elever. Bland annat innebär förändringsförslagen ett klargörande av huvudmannens ansvar för nyanlända elever. Förslagen medför en del nya krav på kommunen, men även möjligheter till anpassningar utöver bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen. Bland annat innebär förändringsförslagen att begreppet nyanländ elev definieras i lagstiftningen, ett krav på bedömning av nyanlända elevers kunskaper införs samt att ett uttryckligt författningsstöd för förberedelseklass tillkommer. Därtill förväntas Skolverket att under 2016 utifrån ett regeringsuppdrag lansera ett nationellt material för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper. Då regeringens lagförslag om bland annat en definition av nyanlända elever medför förändringar i ambitionsnivån för kommunens åtagande anser förvaltningen att statsbidragens omfattning bör följa denna förändring i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Utredningens slutsatser Utredningens slutsatser kring mottagning av nyanlända elever: 1. Inskrivningen av nyanlända elever i åk F-6 på Språkcentralens mottagningsenhet fungerar överlag väl med hög tillgänglighet och en första hälsoscreening utifrån en standardiserad rutin. Mottagningsenhetens rutiner och arbetssätt är dock inte alltid kända för mottagande skolor. 2. Hur många nyanlända elever som skolorna har tagit och tar emot skiljer sig kraftigt åt, vilket påverkar likvärdigheten för elevgruppen. 3. Hur många nyanlända elever som skolorna har tagit emot skiljer sig kraftigt åt och väntetiden mellan det att en nyanländ elev skrivs in och påbörjar sin skolgång varierar mellan skolor. Detta får konsekvenser för likvärdigheten i skolgång för nyanlända elever. Utredningens slutsatser kring introduktion och kartläggning av nyanlända elever: 4. Introduktion och social inkludering av nyanlända elever sker inte alltid enligt tydliga rutiner och skolorna genomför introduktionssamtal enligt olika upplägg. Faddersystem är ovanligt bland skolorna 5. Skolorna årskurs- och klassplacerar i första hand nyanlända elever med hänsyn till elevernas ålder, i vissa fall även utifrån generell kunskapsnivå. Flertalet skolor ser inte kunskaper i svenska som avgörande för elevernas placering. 6. Vårdnadshavare och gode män ges inte alltid återkommande information om den svenska skolans värdegrund och arbetssätt. 7. En kartläggning av nyanlända elevers generella skolbakgrund, läs-, skriv- och räkneförmåga görs i allmänhet på skolorna, medan kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper görs i mindre utsträckning och varierar mellan enskilda ämnen. Flertalet skolor har inte

4 ett gemensamt kartläggningsmaterial, lärare genomför istället kartläggningar efter eget upplägg. 4 (7) Utredningens slutsatser kring undervisning av nyanlända elever: 8. Organiseringen av nyanländas undervisning skiljer sig åt mellan skolor, och stadens skolor frångår många gånger den rekommenderade modellen om organisering. På majoriteten av skolor är direktintegrering den organisering som används för åk F-3, medan det finns en stor variation i organisering bland skolorna för åk Skolorna använder inte en enhetlig definition av nyanlända elever och istället finns det olika syn på vilka elever som anses nyanlända. 10. En majoritet av nyanlända elever får undervisning i 16 ämnen och få nyanlända elever har anpassad studiegång. För majoriteten av stadens nyanlända elever i årskurs 1-5 finns IUP:er upprättade. 11. Studiehandledning på modersmålet är ännu inte fullt individanpassat utifrån den enskilda elevens behov då det ofta ges utifrån organisatoriska förutsättningar vilket påverkar tilldelning och planering. 12. Skolorna eftersträvar att ha en flexibilitet i pedagogiken när det gäller nyanlända elevers lärande och skolorna använder i viss utsträckning olika kompensatoriska hjälpmedel för att underlätta lärandet. 13. Många skolor uttrycker ett stort engagemang och en välvilja för arbetet med nyanlända elever. Samtidigt skapar detta engagemang stress då de upplever att det är svårt att få tiden att räcka till. 14. Skillnaden är stor mellan hur väl de enskilda skolorna anser att deras respektive samlade kompetens möter nyanlända elevers individuella behov. Uppfattningen kring hur den samlade kompetensen är följer i hög grad hur många nyanlända elever skolan har. Utredningens slutsatser kring utslussning/övergång av nyanlända elever: 15. Många skolor saknar tydliga rutiner för övergång från förberedelseklass till ordinarie klass och denna övergång sker därför utan tydliga kriterier. Rekommendationer och åtgärder Utifrån slutsatserna ovan har utredningen arbetat fram åtta rekommendationer med underliggande åtgärdsförslag. Dessa är också grundskoleförvaltningens åtgärdsförslag. De två första rekommendationerna är av övergripande karaktär och rör riktlinjer och organisering av mottagande för nyanlända elever. Beträffande riktlinjer föreslår utredningen att det med utgångspunkt i nationella styrdokument och forskning kring nyanlända elevers lärande, bör utarbetas tydliga förvaltningsövergripande riktlinjer för skolornas mottagande, introduktion, planering, undervisning och uppföljning av nyanlända elever för samtliga årskurser (F-9). Utredningen föreslår att de Riktlinjer för förberedelsegrupp (beslutade i KS , reviderade ) som i dagsläget finns i staden revideras och omfattar ovan nämnda delar. Riktlinjerna bör byta namn till Riktlinjer för nyanlända elever i

5 grundskolan, och syftet med dem är att skapa mer likvärdiga grundförutsättningar för nyanlända elever oberoende av vilken skola eleven går på. Utarbetandet av nya riktlinjer bör beakta kommande lagstiftsförändring och andra anknytande nationella förändringar. Kopplat till dessa riktlinjer identifierar utredningen även ett behov av ett centralt stödmaterial för skolornas arbete med nyanlända elever, bland annat i utformningen av rutiner kring organisering, flexibilitet i undervisningen och kompensatoriska hjälpmedel. Vidare finns behov av att stödmaterialet innehåller tydliga rutiner för hur och när övergång från förberedelseklass ska genomföras, bland annat i avseende på en bortre tidsgräns för förberedelseklass. Det finns även behov av en introduktionsrutin med checklistor i syfte att skapa en likvärdighet i introduktionen av nyanlända elever över staden och samtidigt stödja de enskilda skolorna i detta. 5 (7) Som en konsekvens av att stadens skolor har ansett det nödvändigt att prova nya lösningar och därmed i praktiken övergett den rekommenderade modell för organisering kring nyanlända elever som beslutats av kommunstyrelsen, anser utredningen att Malmö stad bör frångå modellen för årskurserna F-6. Mosaikskolan ska fortsatt fungera som mottagningsskola för årskurs 7-9. Istället för en rekommenderad organisering för åk F-6 anser utredningen att huvudregeln bör vara ett tydligare fokus på en individuell bedömning för varje enskild nyanländ elev. Den individuella bedömningen bör tydligt utgå från forskning kring god kunskapsutveckling och inkludering för nyanlända elever samt beprövad erfarenhet. Bedömningen ska därmed utgå från den enskilda elevens erfarenheter, intressen, förutsättningar, behov samt den enskilda skolans kontext och lärmiljö. Direktintegrering ska vara utgångspunkten i de fall det är möjligt och förberedelseklass ska vara en åtgärd i de fall det anses nödvändigt, även i de yngre åldrarna. Eleverna ska snabbt få en klasstillhörighet och i de fall de bedöms behöva gå i förberedelseklass ska de delta så mycket som möjligt i ordinarie undervisning med en succesiv övergång och flexibla lösningar för extra stöd i klassrummet. Utredningen anser att utgångspunkterna kring organiseringen bör ingå i de reviderade riktlinjer för nyanlända elever som föreslås ovan. Utöver dessa två övergripande rekommendationer föreslår utredningen ett antal åtgärder som kräver resurser som inte bedöms vara möjliga att genomföra inom gällande budetramar. Grundskoleförvaltningen föreslår att grundskolenämnden äskar om medel för att genomföra dessa i budgetskrivelse För att bibehålla den positiva utvecklingen kring språkutvecklande och flerspråkig ämnesundervisning och kunskap om språkets betydelse för lärande bör insatserna utifrån Skolsatsning 2012 fortsätta. Detta skulle gynna samtliga elever i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet. För att ge stadens skolor möjlighet att på ett bättre sätt stödja och möta nyanlända elevers särskilda behov bör det tillkommande bidraget till skolorna för nyanlända elever höjas för att möjliggöra för skolorna att utveckla sitt stöd i svenska som andraspråk (SvA). Kompetens i SvA, andraspråksinlärning och arbete med flerspråkighet är centrala delar för nyanlända elevers lärande. För att ge skolorna förutsättningarna att efter kommande förändringar i lagstiftningen skyndsamt kartlägga nyanlända elevers kunskaper bör den centralt tilldelade studiehandledningen på modersmålet öka i omfattning så den möter ett ökat behov. I och med kommande lagstiftning uppfattar utredningen att omfattningen av antalet kartläggningar kommer att öka då kommunen efter lagförändringen åläggs att skyndsamt, senast inom

6 två månader, genomföra en sådan kartläggning. Idag saknas ett sådant lagkrav. Utöver den lärare som genomför kartläggningen i det aktuella ämnet krävs även ett samarbete med en studiehandledare på modersmålet eller i vissa fall tolk. 6 (7) För att stödja, förbereda och ge stadens skolor möjlighet att möta kommande förändringar i lagstiftningen kring nyanlända elever och aviserat nationellt kartläggningsmaterial bör förvaltningen ta ett helhetsgrepp och intensifiera arbetet kring nyanlända elever genom kompetensutveckling av personal. Kommunen som huvudman har ett ansvar att ge förutsättningar för kompetensutveckling och lärarnas och skolledningens kompetens är en av de viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsutveckling. För att få en djupare kunskap om hur stadens skolor konkret arbetar med nyanlända elever bör en longitudinell studie av nyanlända elever genomföras där kunskapsutvecklingen för ett antal elever följs under en längre tidsperiod om tre till fyra år. Syftet med en sådan studie skulle vara att ge underlag för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet kring nyanlända elever och förbättra förutsättningarna för lärande och kunskap om vilka insatser som kan genomföras i verksamheterna för att förbättra måluppfyllelsen för elevgruppen. Delrapporter och slutrapport från studien skulle ligga som underlag i skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Övriga av utredningens rekommendationer är av sådan karaktär att de inte bedöms kräva extra resurser att genomföra. Grundskoleförvaltningen åtar sig att genomföra dessa åtgärdsförslag. Underlätta samverkan kring och spridningen av de olika kartläggningsmaterial som idag används i staden i väntan på att Skolverkets nationella kartläggningsmaterial lanseras. Ta tillvara erfarenheterna från försöksverksamheten med digital studiehandledning på modersmålet. Se över och utreda hur fördelningen av nyanlända elever kan ske för att få en större spridning mellan stadens skolor. Utveckla samverkan mellan Språkcentralens mottagningsenhet och enskilda skolor för att förbättra mottagningsprocessen, bland annat genom en mer adekvat dokumentation och förkortad väntetid innan skolstart för nyanlända elever. Förbättra ett övergripande arbete på huvudmannanivå kring extern samverkan med olika aktörer, som exempelvis socialtjänst, flyktinghälsan och Migrationsverket. Utveckla förvaltningsövergripande riktlinjer för studiehandledning på modersmålet för att bättre utnyttja skolornas och modersmålsenhetens (Språkcentralen) resurser för studiehandledning på modersmålet. Utveckla arbetet med och hanteringen av statistik och data på ett sådant sätt att det går att följa nyanlända elever över tid och kontinuerligt ha en bild över antal nyanlända elever och fördelningen av dessa mellan stadens skolor.

7 Utarbeta ett stödmaterial för skolornas arbete med nyanlända elever, bland annat i utformningen av rutiner kring organisering, flexibilitet i undervisningen och kompensatoriska hjälpmedel. Materialet knyts till reviderade riktlinjer för nyanlända elever. 7 (7) Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

8 Uppföljning av alla nyanlända elever utredning av nyanlända elever i årskurs F-6 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Dnr: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: GrF Hannes Frizén, Charlotte Hjertström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Definitioner och förkortningar... 4 Definitioner... 4 Förkortningar... 5 Inledning... 6 Utredningens utgångspunkter, uppdrag och avgränsning... 7 Datainsamling... 7 Framgångsfaktorer i forskningen och förändrad lagstiftning... 8 Framgångsfaktorer enligt forskning... 8 Aviserade förändringar i lagstiftningen... 9 Nationellt kartläggningsmaterial Kartläggning Ekonomiska utgångspunkter Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell Tillkommande ersättning för nyanlända elever Statlig ersättning för asyl- och tillståndssökande elever Nyanlända elever i Malmö Vem anses som nyanländ i Malmös skolor? Fördelning av nyanlända elever Betyg och måluppfyllelse Övergripande processer för nyanlända elevers skolgång Mottagning Introduktion och kartläggning Undervisning Övergångar Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Mottagande Introduktion och kartläggning Undervisning Övergångar Rekommendationer och åtgärdsförslag Ekonomiska konsekvenser Bilagor... 42

10 Sammanfattning Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lyfte i sin slutrapport Malmö stads mottagande av nyanlända elever. Kommissionen betonade vikten av att sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet. I budget 2015 samt som utredningsuppdrag från kommunstyrelsen utifrån kommissionens arbete ges grundskolenämnden i uppdrag att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever. Under våren 2014 genomförde grundskoleförvaltningen en utredning (GRF ) av verksamheten vid Mosaikskolan och nyanlända elever i årskurs 7-9. I Mosaikutredningens slutsatser konstateras bland annat att samarbete och kommunikation med mottagande skolor bör stärkas, det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och arbetet med kartläggningar bör vidareutvecklas. Föreliggande utredning behandlar åk F-6, vilket innebär att nyanlända elever i samtliga årskurser har följts upp. Utredningens uppdrag har varit tvådelat: Dels att följa upp mottagande och skolgång för nyanlända elever i årskurs F-6, samt dels att utifrån kartläggningen i del ett föreslå områden, utmaningar och processer som grundskoleförvaltningen behöver arbeta långsiktigt vidare med, för att få ett mottagande och skolgång som innebär bästa möjliga förutsättningar för nyanlända elever i Malmö stad. Utredningens datainsamling har bestått av tidigare utredningar och granskningar, två enkätundersökningar samt intervjuer med bland annat personal och elever på ett antal av stadens skolor. Utredningen mynnar ut i femton slutsatser kring stadens mottagande, introduktion, undervisning och utslussning av nyanlända elever. Utifrån dessa slutsatser har utredningen arbetat fram åtta rekommendationer med underliggande åtgärdsförslag. Två av rekommendationerna är av övergripande karaktär och rör behovet av tydliga förvaltningsgemensamma riktlinjer och en reformering av skolornas rekommenderade organisering för nyanlända elevers undervisning. Utöver dessa två övergripande rekommendationer föreslår utredningen ett antal åtgärder som bedöms kräva resurser som inte bedöms vara möjliga att genomföra inom gällande budetramar. Detta gäller bland annat en fortsättning av satsningen på språkutvecklande arbete genom Skolsatsning 2012, kompetensutveckling för att möta förändringar i lagstiftningen och en longitudinell studie för att följa nyanlända elevers lärande i staden. De åtgärder som utredningen föreslår och som bedöms kunna genomföras utan ytterligare resurser omfattar bland annat att se över fördelningen av nyanlända elever mellan stadens skolor, utvecklad samverkan internt och externt samt underlätta spridningen av kartläggningsmaterial mellan skolor. Då regeringens lagförslag om bland annat en definition av nyanlända elever medför förändringar i ambitionsnivån för kommunens åtagande, är det rimligt att statsbidragens omfattning följer denna förändring i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. 3 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

11 Definitioner och förkortningar Definitioner Förberedelseklass I dagsläget saknas begreppet förberedelseklass i de nationella styrdokumenten. Den organisatoriska lösning som en förberedelseklass utgör är istället en typ av särskild undervisningsgrupp. Syftet är att ge eleverna en introduktion till skolans verksamhet och det nya språket som behövs både i och utanför skolan. Regeringen har föreslagit att rektorn får fatta beslut om att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass, och att detta begrepp därigenom införs i skollagen 1. Kartläggning av förkunskaper Det finns ingen vedertagen definition av vad kartläggning innebär. Skolverket beskriver dock kartläggning av kunskaper enligt följande: En elevs kunskaper kartläggs i olika skeden och sammanhang under skolgången. Kartläggningen beskriver elevens utgångsläge eller startpunkt inför en ny undervisningsfas, t.ex. i början på en ny kurs eller ett nytt ämnesområde eller när läraren vill få en bild av elevernas kunskaper i det aktuella ämnet just då. För nyanlända barn och ungdomar görs en stegvis pedagogisk kartläggning av kunskaper och skolerfarenheter så att undervisningen ska kunna anpassas till deras förutsättningar. 2 I regeringens förslag till ny lagstiftning benämns kartläggning som bedömning. I utredningen används de båda begreppen synonymt. Modersmålsundervisning Modersmål är ett eget skolämne med egen kursplan. Målet är att öka möjligheterna för elever som talar ett annat språk än svenska hemma att tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Det är elev/vårdnadshavare som själva väljer om de vill delta i modersmålsundervisningen och Det gäller elever som talar ett annat språk än svenska hemma. För minoritetsspråk 3 omfattar det också elever som inte talar språket hemma varje dag. I Malmö idag anordnas modersmålsundervisning endast utanför den garanterade undervisningstiden. Nyanländ elev I dagsläget finns ingen etablerad nationell definition av när eller hur länge en elev är att betrakta som nyanländ. Förslag finns från regeringen 4 att med nyanländ elev avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Studiehandledning på modersmålet Alla elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål har rätt till det enligt skolförordningen 5. Det är skolans rektor som beslutar när en elev ska erbjudas studiehandledning 1 Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång. Utbildningsdepartementet. 2 Skolverket, Kunskapsbedömning i skolan (2011) sid 7 3 Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 4 Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång. 5 5 Kap. 4, skolförordningen (2011:185). 4 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

12 på sitt modersmål inom ramen för sitt ansvar för särskilt stödinsatser. Rektor ansvarar för omfattningen av stödet. Särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) Elever som är i behov av särskilt stöd ska först och främst få det stödet i sin ordinarie klass. Men ibland behöver elever ha sin skolgång förlagd i särskild undervisningsgrupp på grund av ett stort behov av anpassning av miljö, specifikt stöd i flera ämnen, eller mer lärarstöd än vad som kan ges i klass. SvA-lärare Lärare i svenska som andraspråk. Utländsk bakgrund Enligt SCB:s definition har en person utländsk bakgrund om han eller hon är född utomlands eller om bägge föräldrarna är födda utomlands. Förkortningar BOU Barn- och Ungdomsberedningen GrF Grundskoleförvaltningen HT Hösttermin VT Vårtermin IK Introduktionsklass IUP Individuell utvecklingsplan KS Kommunstyrelsen Lgr11 Läroplan för grundskolan, förs.klassen och fritidshemmet Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

13 Inledning I november 2010 tillsatte kommunstyrelsen en politiskt oberoende kommission för ett socialt hållbart Malmö med syfte att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö. Slutrapporten presenterades i mars 2013 och utbildningens roll lyftes fram i flera punkter. Kommissionen drog slutsatsen att mottagandesystemet är avgörande för en effektiv och social integration av nyanlända elever. Vidare ställde sig kommissionen kritisk till en central mottagningsskola från ett integrationsperspektiv för eleven samt utifrån att kompetens riskerar samlas på central enhet snarare än ute på skolor. Kommissionen betonade vikten av att sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet. Grundskoleförvaltningen och andra förvaltningar har haft möjlighet att yttra sig över kommissionens förslag och stadskontoret gjorde under 2014 en sammanställning av de slutsatser som framkommit. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen på det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling och nämnderna anmodades att genomföra ett antal utredningsuppdrag i linje med detta. Ett sådant uppdrag till grundskolenämnden innebar att följa upp mottagandet av alla nyanlända elever samt utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem. Under målområde En stad för barn och unga i budget 2015 gavs grundskolenämnden parallellt med detta i uppdrag att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever. Som svar på Malmökommissionens rekommendationer och slutsatser, utredningsuppdrag från kommunstyrelsen samt uppdrag i budget 2015 har grundskoleförvaltningen på nämndens uppdrag genomfört två utredningar kring nyanlända elever: 1. Utredning av Mosaikskolan (GRF ), vilken skickades till kommunstyrelsen för kännedom Föreliggande utredning kring nyanlända elever i åk F-6 Utredningen av Mosaikskolan innebar en kartläggning av skolan och Malmös nyanlända elever i årskurs 7-9. Kartläggningen fokuserade på arbetsprocesser, resultat, styrkor och utvecklingsbehov, i förhållande till syfte och inriktning i beslutet om att inrätta skolan. Utredningens slutsatser behandlar fyra övergripande processer på skolan och bland annat konstateras att samarbetet och kommunikationen med mottagande skolor bör stärkas, det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och kartläggningsmaterial bör vidareutvecklas. Utredningen konstaterar att Mosaikskolan har utvecklats mycket sedan den startade sin verksamhet och även om alla rutiner och processer ännu inte är på plats finns ett pågående utvecklingsarbete. Föreliggande utredning utgör en andra del av förvaltningens uppföljning av nyanlända elever och syftar till att kartlägga och analysera arbetet i stadens skolor vad gäller nyanlända elever i årskurs F-6. För en mer detaljerad bild av tidigare och angränsade utredningar och granskningar som genomförts kring nyanlända elever i Malmö, se bilaga 2 - Tidigare och angränsande utredningar och granskningar. 6 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

14 Utredningens utgångspunkter, uppdrag och avgränsning Den 20 januari 2010 gav Kommunstyrelsens Barn- och ungdomsberedning i Malmö stad stadskontoret i uppdrag att lokalt utvärdera verksamheten för nyanlända elever i stadens förberedelseklasser. Med utgångspunkt i utredningen beslutade kommunstyrelsen den 1 mars 2011 att en kommungemensam mottagningskola, Mosaikskolan, för nyanlända elever i årskurs 7-9 skulle starta i Malmö höstterminen I samband med beslutet om att Mosaikskolan rekommenderades också att nyanlända elever upp till och med årskurs 3 skulle integreras i Malmö stads ordinarie klasser på sina respektive hemskolor. Elever i år 4-6 skulle i första hand erbjudas plats i förberedelseverksamhet integrerat på respektive hemskola. Denna rekommenderade modell för organisering styr skolornas hantering av gruppen nyanlända elever. Utredningens har använt denna modell som utgångspunkt samt Skolverkets och Skolinspektionens material kring vad som är viktiga områden att beakta i introduktion, mottagande, undervisning och övergångar för nyanlända elever. För en övergripande sammanställning av juridiska förutsättningar för nyanlända elever, se bilaga 3 - Juridiska utgångspunkter. Utredningens uppdrag innebär dels att följa upp och kartlägga mottagande och skolgång för nyanlända elever i Malmö stad i årskurs F-6, samt dels att utifrån kartläggningen föreslå områden, utmaningar och processer som förvaltningen behöver arbeta vidare med ur ett långsiktigt perspektiv. Målet är att få ett mottagande och en skolgång som vilar på vetenskaplig grund och som innebär bästa möjliga förutsättningar för nyanlända elever i Malmö stad. Som hjälp i arbetet har utredningen formulerat följande övergripande frågeställning, nedbruten i fyra underfrågor: Hur fungerar Malmö stads mottagande och undervisning av nyanlända elever i åk F-6, utifrån: 1. Planering, genomförande och anpassning av undervisningen efter nyanlända elevers förutsättningar och behov 2. Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter 3. Övergångar av nyanlända elever mellan klasser/grupper 4. Skolans samlade kompetens i relation till nyanlända elevers särskilda behov Utredningens tolkning av uppdraget innebär att fokus ligger på en översikt över Malmö stads skolors arbetsformer och rutiner kring nyanlända elever. Utredningen berör endast i korta drag frågor som rör utbildningens kvalitet eller kvaliteten på skolans verksamhet i stort. Tyngdpunkten har istället legat på att utreda skolornas övergripande processer kring nyanlända elever. Framgångsfaktorer enligt forskning kring nyanlända elever samt Skolverkets och Skolinspektionens allmänna råd och reflektioner har beaktats. Utredning avgränsas till grundskolan och förskoleklassen. Nyanlända elever i fritidshem och i grundsärskolan ingår därmed inte i utredning. Utifrån ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen genomförde grundskoleförvaltningen under våren 2014 en utredning (GRF ) av verksamheten vid Mosaikskolan och nyanlända elever i årskurs 7-9. Föreliggande utredning avgränsas därför till att behandla årskurs F-6. För information om utredningens styr- och arbetsgrupp, se bilaga1. Datainsamling Datainsamlingen har utöver ovan nämnda angränsande utredningar utgjorts av intervjuer med rektor, lärare och elever på fem av stadens skolor. Urvalet av skolorna har gjorts utifrån antalet 7 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

15 nyanlända elever, där dessa fem skolor tillsammans täcker in och kan sägas representera samtliga skolor i staden. Utöver intervjuer har två enkäter med frågor kring enskilda skolors arbete med och organisering kring nyanlända elever skickats ut till personal på Malmö stads grundskolor. En av enkäterna har gått ut till samtliga rektorer, och en enkät har gått ut till ett urval av stadens lärare 6. Enkäten till rektorer hade en svarsfrekvens på 90 % och besvarades av 62 rektorer. Enkäten för lärare genomfördes som en öppen enkät och därför har en svarsfrekvens ej gått att sammanställa. Totalt besvarades enkäten av 78 personer. Information har även hämtats från andra kommuner och deras arbete med nyanlända elever. Se bilaga 5 - Organisering kring nyanlända elever i andra kommuner. Intervjuer har genomförts med: Central förvaltning - 2 tjänstemän, Modersmålsenheten - 1 tjänsteman, Myndighetsavdelningen - 1 tjänsteman, PI-Malmö - 1 tjänsteman, Ekonomiavdelningen - 3 övrig personal, Mottagningsenheten - 1 tjänsteman, Ekonomiavdelningen Fem skolor - 8 pedagoger - 7 skolledare - 16 elever - 1 övrig personal Totalt har utredningen intervjuat 41 personer, individuellt eller i grupp. I analysarbetet har utredningen använt sig av en referensgrupp med pedagoger som ingår i de nätverk kring nyanlända elever som PI-Malmö (tidigare FoU Malmö utbildning) leder. Utredningen har vid två tillfällen anordnat mindre workshops/diskussionssamtal med fem av dessa pedagoger samt en representant från PI-Malmö. Dessa samtal har framför allt fokuserat på analys av iakttagelser från intervjuer och enkätmaterial. Framgångsfaktorer i forskningen och förändrad lagstiftning Framgångsfaktorer enligt forskning Alla elever ska erbjudas en effektiv och likvärdig utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nutida forskning för elevers lärande betonar generellt att vad som händer inne i klassrummet har stor vikt för lärande medan yttre faktorer eller ramar som till exempel ekonomiska resurser, lärares utbildning, skolstorlek och möjlighet till skolval tycks ha mindre betydelse för elevers lärande. Faktorer som ett tillåtande arbetsklimat, kollegialt lärande så att lärargruppen drar åt samma håll, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap och inkludering har avgörande betydelse för resultaten samt att dessa faktorer samspelar. Ett systematiskt kvalitetsarbete är vidare en förutsättning för måluppfyllelse och goda resultat 7 6 Urvalet av pedagoger i enkäten lämnades till samtliga rektorer på skolor med nyanlända elever. De ombeddes skicka enkäten till två klasslärare i F-3, en lärare ansvarig för förberedelseklass, en undervisande lärare i SvA, en ämneslärare i matematik, NO eller SO samt en ämneslärare i något av de estetiska ämnena. 7 Skolverket Nyanlända elever i fokus (2013) sid 8 8 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

16 Vad gäller nyanlända elever lyfter Skolverket att det som är avgörande för nyanländas kunskapsutveckling är att de får ett tidigt och adekvat stöd samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. Det ställer krav på kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling och grundläggande kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En annan framgångsfaktor är flexibilitet när det gäller skolans organisation och arbetssätt för att möta elevers olika behov samt höga förväntningar. 8 Som ett första steg i det systematiska kvalitetsarbetet ska personalen kartlägga elevernas förmågor och kunskaper utifrån elevernas livserfarenhet. Den pedagogiska kartläggningen ska göras stegvis snarare än vid enstaka tillfällen och fokusera på de nationella kursplanerna så att nyanlända elever ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Kartläggning bör därför ske både i enskilda samtal med eleven och som integrerad del av undervisningen. Vid bedömning av elevens nivå i svenska krävs djupgående analys av elevens språkförmåga där analysen har inriktning på hur eleven behärskar ett kunskapsrelaterat språk, dvs. skolspråk. För att kunna förena kunskapsutveckling och språkutveckling, lyfts vikten av samverkan mellan ämneslärare, studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråkslärare som därmed skapar bättre förutsättningar för åldersadekvat läs- och skrivutveckling 9. Enligt Vetenskapsrådets forskningsöversikt är undervisning och handledning på modersmålet ett av de viktigaste inslagen i elevens lärande. Det möjliggör att eleverna kan ge utlopp för de kunskaper de har som annars inte kan uttryckas till fullt ut på grund av otillräcklig svenska och stärker självförtroendet och studiemotivationen. 10 Det finns forskning som visar att en viktig faktor för nyanlända elever ska uppnå goda resultat är också att de så snabbt som möjligt integreras med övriga elever. 11 Nyanlända elevers sociala integrering är ett område där de mest lämpliga organistoriska lösningarna ständigt är under diskussion. Vad gäller rutiner för integrering är det av vikt att eleven skyndsamt får tillhörighet i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra samt att kontakt knyts med kommande lärare och klasskamrater så tidigt som möjligt. Den geografiska placeringen av förberedelseklass får inte försvåra elevens möjlighet att integreras och utveckla tillhörighet till den undervisningsgrupp som eleven är placerad i och ska slutgiltigt tillhöra fullt ut. 12 Aviserade förändringar i lagstiftningen Utbildningsdepartementet har utrett möjligheten att förbättra utbildningen för nyanlända elever. I uppdraget har också ingått att utreda hur skolförfattningarna bör utformas för att nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska bäst ska lära sig svenska, och hur dessa elever på bästa sätt kan stödjas i sin kunskapsutveckling genom stöd i ämnesundervisningen på elevens modersmål. I skrivelsen Utbildning för nyanlända elever, mottagande och skolgång (Ds 2013:6) föreslås en rad förändringar avseende hur mottagande och undervisning av nyanlända bör regleras samt vad det gäller rätten till utbildning och skolplikt. Med utgångspunkt i departementets utredning har regeringen lämnat en proposition 13 till riksdagen med förslag på förändringar i lagstiftningen, 8 Skolverket Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång. (2014) sid 7 9 Ibid sid Bunar Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet. Rapport 2010:6, sid Utbildningsdepartementet utbildning för nyanlända elever Ds 2013:6, sid Utbildningsdepartementet utbildning för nyanlända elever Ds 2013:6, sid Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång. 9 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

17 vilket bland annat innebär ett klargörande av huvudmannens ansvar för nyanlända elever. Förslagen kommer att medföra en del krav på kommunen men även möjligheter till anpassningar utöver bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen. Nedan följer en kort sammanfattning av förslagen och dess konsekvenser. Definition nyanländ. Förslaget innebär att en definition av nyanländ ska införas. Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Bedömning och placering i adekvat årskurs och undervisningsgrupp. Det finns idag inte något krav på att skyndsamt göra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Det finns däremot krav på kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper. Förslaget innebär att kommunen skyndsamt, senast inom två månader från elevens ankomst till skolan, måste göra en inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Resultatet av bedömningen ska vara till hjälp vid planering av elevens undervisning och vägas in vid årskursplacering. Utöver kommande lagförändringar har Skolverket fått i uppdrag att ta fram ett material som ska kunna användas vid bedömningen. Materialet beräknas lanseras Prioriterad timplan. Förslaget innebär en möjlighet att under en begränsad tid, högst ett år, omfördela undervisningstiden mellan olika ämnen till förmån för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk för elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. De möjligheter till avsteg från timplanen för en enskild elev som finns i dag regleras i bestämmelserna om anpassad studiegång som ges inom ramen för särskilt stöd (3 kap. 12 skollagen). Garanterad undervisningstid. Förtydligandet av bestämmelserna om garanterad undervisningstid innebär att undervisningstiden för nyanlända inte får var mindre än för andra elever. Förslaget innebär inte någon utökning i förhållande till den tid som elever idag har rätt till. Undervisning i förberedelseklass. Det saknas idag uttryckligt författningsstöd för formen förberedelseklass, vilket medfört att dessa närmats motiverats utifrån bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp. Förslaget om en reglering av förberedelseklass under en tidsperiod om högst två år innebär att det skapas ramar för en sådan verksamhet samt att åtgärdsprogram inte behöver upprättas, vilket krävs vid placering i SU-grupper. Det införs däremot inga krav på att huvudmannen måste inrätta förberedelseklasser och kommunen får själv välja hur de får organisera sin verksamhet. Förhållandet till reglerna om särskilt stöd. Det finns idag inga särskilda åtgärder riktade till nyanlända elever, däremot generella skyldigheter gentemot alla elever med syftet att eleverna ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förslagen i propositionen innebär att de särskilda åtgärder som nu föreslås, såsom undervisning i förberedelseklass och prioriterad timplan, innebär att bestämmelserna om särskilt stöd i skollagens 3 kap. inte blir tillämpliga om skolan bedömer att eleven har förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås genom dessa. Förslaget att de särskilda åtgärderna inte ska hanteras ramen för särskilt stöd medför bl.a. att åtgärsprogram inte behöver upprättas. 10 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

18 Nationellt kartläggningsmaterial I dagsläget (februari 2015) finns inget nationellt kartläggningsmaterial att tillgå. Skolverket har fått ett regeringsuppdrag att utarbeta ett material för kartläggning och utvärdering av enskilda elever samt att genomföra kompetenshöjande insatser riktade mot lärare (U2013/1101/S). Skolverket föreslår att kartläggningsmaterial tas fram som omfattar alla skolans ämnen och möjliggör en kartläggning av elevens kunskaper relaterat till bland annat kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan samt ett särskilt bedömningsmaterial i svenska för samma årskurser. Det kartläggningsmaterial som tas fram förväntas inte ensamt utgöra underlag för att placera en elev i en viss årskurs eftersom hänsyn även ibland behöver tas till elevens social mognad och tidigare skolerfarenhet när skolgången planeras. Skolverket föreslår vidare att materialet bör ha ett avsnitt om hur skolgång och ämnesundervisning kan se ut i olika länder och kulturer samt hur kunskaper kan visas på olika sätt, för att på bästa sätt stödja lärarna att tillvarata elevens kunskaper. Kartläggningsmaterialet som tas fram föreslås vara flexibelt för att kunna användas oberoende av hur mottagandet av nyanlända lokaliseras. Skolverket lyfter att skolan behöver anpassa undervisningen för att möta elevens behov istället för att placera en nyanländ elev tillsammans med elever som är avsevärt yngre och kartläggningsmaterialet därför bör resultera i en kunskapsprofil för eleven som kan utgöra underlag för en framåtsyftande planering av undervisningen. Det kan finnas behov av en vidare kartläggning än i själva ämnena. Det kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som Skolverket tar fram kommer inte omfatta elevernas psykosociala situation eller ge underlag för bedömning av funktionsnedsättning, utan andra utredningar och observationer på den enskilda skolan förväntas komplettera den pedagogiska kartläggningen. 14 Materialet kommer att lanseras under Skolverket Redovisning av regeringsuppdrag Dnr :623 sid Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

19 Kartläggning I denna del redovisas vad som framkommit av det material som utredningen samlat in. Dels genom dokumentstudier och intervjuer, men även genom de enkätundersökningar som genomförts. Ekonomiska utgångspunkter Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell Sedan 2014 har grundskoleförvaltningen en ersättningsmodell för resursfördelning till stadens skolor. Grundbeloppet omfattar tre delar: Grundersättning, vilket fördelas som en fast ersättning för alla elever beroende på årskurs uppdelad på fyra nivåer, samt Strukturersättning, vilket baserar på en logaritmisk regressionsanalys med sju socioekonomiska variabler, bland annat kön, invandringsår och föräldrarnas utbildningsnivå. Ersättningsmodellen tillämpas i enlighet med lagstiftning utifrån likabehandlingsprincipen för såväl fristående som kommunala skolor. Tillkommande ersättning för till Sverige nyanlända elever Utöver detta grundbelopp per elev, vilket ska täcka skolans kostnader för bland annat undervisning, elevhälsa, måltider och administration, kan utgå tilläggsbelopp efter individuell prövning i enlighet med skollagens bestämmelser. Tillkommande ersättning för nyanlända elever Utöver grundersättning och strukturersättning erhåller skolorna en kompletterande ersättning för nyanlända elever som varit Sverige kortare än 18 månader. Fördelningen av denna ersättning utgår från årskurs och Human development index (HDI-index) 15. Tabell 1: Ersättning per år och elev enligt tillkommande bidrag för nyanlända elever Index för nyligen invandrad 2014 Årskurs vid invandring Månad 1-18 Belopp år 2014 (kr) Åk F-3 0, Från land med lågt eller medel HDI Åk 4-6 0, Åk Åk F-3 0, Från land med högt eller mycket högt HDI Åk 4-6 0, Åk 7-9 0, Källa: Tillämpningsanvisningar för utbetalning av tillkommande bidrag för nyanlända elever (GRF ) Ersättningen som på detta sätt betalas ut för nyanlända elever beräknas på årsbasis, betalas ut månadsvis och följer eleven om denne byter skola. Genom elevsystemet Extens anmäler skolorna till förvaltningen att en nyanländ elev skrivits in på skolan och att ersättning ska utgå. I tillämpningsanvisningarna för det tillkommande bidraget framgår att elever från Norden och elever på utbildningar som tillämpar internationella läroplaner eller andra länders läroplaner undantas och ska inte ligga som grund för tilldelning av särskild ersättning enligt årskurs och HDI-index. 15 Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder och är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP 12 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

20 Motivet till detta anges vara att elevgruppen inte skiljer sig från svenskfödda elever i avseende på utbildningsresultat i sådan utsträckning att en extra ersättning är aktuell. Statlig ersättning för asyl- och tillståndssökande elever Kommuner som ger asylsökande och tillståndssökande 16 barn och ungdomar skolundervisning får ersättning för detta enligt 5 och 6 i förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen). Ersättningen består av ett visst fastställt schablonbelopp per utbildningsform och läsår och ersättning kan erhållas för varje barn och påbörjad fyraveckorsperiod. Ett läsår består av 40 veckor. Uppskattningsvis är andelen nyanlända elever som kommunen kan söka ersättning för från Migrationsverket enligt ovan ca 30-40% av samtliga nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i Malmö. Under 2015 förväntas denna öka till ca 50-60%, men det faktiska utfallet är svårt att exakt uppskatta. Utredningen har i kontakt med förvaltningens ekonomiavdelning blivit uppmärksammad på att det finns problem i grundskoleförvaltningens kontakt med Migrationsverket gällande ovan nämnda statliga ersättning. Dels består denna problematik i att Migrationsverket inte längre meddelar då en nyanländ elev blivit kommunplacerad i Malmö, vilket tidigare gjordes. Detta medför svårigheter att prognostisera och uppskatta hur stort bidrag som kan ansökas om från myndigheten. Statlig ersättning beviljas inte för en elev som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad, vilket innebär att eleven då faller under kommunens befolkningsansvar. Enligt vad utredningen erfar arbetar dock Migrationsverket i dagsläget med en utveckling av ansökningsförfarandet för bidragen enligt en digital lösning där kommunplaceringsdatum tydligt ska framgå redan vid ansökan. En annan del i problematiken handlar om att verket har kraftiga eftersläpningar i utbetalning och handläggning av bidragen. I dagsläget (mars 2015) har kommunen för 2014 sammantaget sökt kronor i ersättning uppdelat på fyra kvartal. Beslut kring ersättning har endast fattats för kvartal och staden väntar därför på beslut om resterande tre kvartal. Regeringens lagförslag om en definition av nyanlända elever medför förändringar i ambitionsnivån för kommunens åtagande för denna elevgrupp. Det är rimligt att statsbidragens omfattning bör följa denna förändring i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Nyanlända elevers behov kräver många gånger resurser, för vilka kommunen inte alltid kompenserars fullt ut av staten. Nyanlända elever i Malmö Det finns i dagsläget ingen övergripande nationell definition av vem som är att betrakta som nyanländ i den svenska skolan. Regeringen har i den proposition 17 kring nyanlända elever som lämnades till riksdagen i slutet av 2014 med ett förslag på definition som innebär fyra år. I Malmö stads riktlinjer för förberedelsegrupp från 2009 (reviderade 2011) definieras nyanländ elev som barn och ungdomar som börjar i svensk grund- eller gymnasieskola 0 3 år efter sin ankomst till Sverige. Denna definition skiljer sig därmed från den kommande nationella. Utredningen använder den kommande nationella definitionen om fyra år så långt som möjligt. Om inget annat framgår av texten är det således denna definition som används i utredningens statistik i diagram och tabeller. Regeringen knyter dock sitt förslag till skolplikten, vilket medför att förskoleklassen 16 Tillståndssökande är en person som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige på annan grund än skyddsskäl och har rätt att vara här under tiden Migrationsverket prövar ansökan. Det innebär att en tillståndssökande kan vara en person som exempelvis söker tillstånd på grund av anhörig till någon bosatt i Sverige. 17 Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång. 13 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.