Utredning av Mosaikskolan

Transkript

1 Utredning av Mosaikskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Mosaikskolan Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Hannes Frizén, Charlotte Hjertström, Laila Herner Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Utredning av Mosaikskolan... 1 Sammanfattning... 3 Definitioner och förkortningar... 4 Definitioner... 4 Förkortningar... 7 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Tidigare och angränsande utredningar... 8 Utredningens uppdrag och avgränsning Datainsamling Juridiska utgångspunkter Rätt till utbildning Individanpassad undervisning och rätt till särskilt stöd Modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk. 13 Nationella riktlinjer och förslag på lagförändringar Nationellt kartläggningsmaterial Framgångsfaktorer enligt forskning och nationella riktlinjer Syftet med Mosaikskolan Problembild innan Mosaikskolan Bildandet av Mosaikskolan Kartläggning Mosaikskolans uppdrag Ekonomiska utgångspunkter Organisering Medarbetare Samarbete med andra aktörer Kontakt med vårdnadshavare Övergripande arbetsprocesser Inskrivning och mottagning Introduktion & kartläggning Undervisning och uppföljning Utslussning Slutsatser och rekommendationer Inskrivning och mottagning Introduktion och kartläggning Undervisning och uppföljning Utslussning Förslag på utvärderingsmodell för fortsatt uppföljning Bilagor Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

3 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 1 mars 2011 att upprätta en kommungemensam mottagningskola i Malmö för nyanlända elever i årskurs 7-9. Bakgrunden till beslutet var bland annat flera interna och externa utredningar kring Malmö stads organisation och stöd beträffande nyanlända elever. Den kommungemensamma skolan för nyanlända elever i årskurs 7-9, mottagningsskolan Mosaik, startades höstterminen Vid starten hade skolan 80 platser men tillströmningen av nyanlända var större än beräknat vilket innebar en utökning av att antalet elevplatser till närmare 200. Sedan läsåret 2013/14 är hela skolans verksamhet förlagd till Rönnenområdet. Under våren 2014 beslutade Grundskoleförvaltningen enligt direktiv att genomföra föreliggande utredning beträffande verksamheten på Mosaik. Till utredningen kopplades en styrgrupp samt en arbetsgrupp. Utredningens uppdrag har varit tredelat. Den första delen innebar att kartlägga Mosaikskolans nuvarande arbetsprocesser, resultat, styrkor och utvecklingsbehov, i förhållande till syfte och inriktning i beslutet om att inrätta Mosaikskolans. Den andra delen innebar att utifrån genomförd kartläggning föreslå åtgärder för utveckling och eventuella behov av förändringar vad gäller nyanlända elever i åldersgruppen år i Malmö. Den avslutande tredje delen innebar att ta fram verktyg eller utvärderingsmodell för fortsatt uppföljning och utvärdering av Mosaik utifrån dess specifika förutsättningar. Utredningen kommer även att ligga som grund för en framtida longitudinell studie av Malmö stads arbete och resultat vad gäller nyanlända grundskoleelever och elever med annat modersmål än svenska. Utredningens datainsamling har bestått av tidigare utredningar och granskningar samt intervjuer med nyckelpersoner såsom elever och personal på såväl Mosaikskolan som mottagande skolor, rektor för Modersmålsenheten och samordnare för gymnasie- och vuxenutbildningen samt nyckelpersoner från Grundskoleförvaltningen. Totalt har utredningen intervjuat 38 personer, varav åtta elever. Dessutom har ett frågebatteri om sju övergripande frågor kring samarbetet med Mosaikskolan mailats ut till rektorerna för de skolor som tagit emot elever från Mosaik. Rektorernas svar på dessa frågor har tillsammans med intervjuer utgjort underlag för utredningen Utredningen har resulterat i fjorton slutsatser kring Mosaikskolans arbete. Slutsatserna behandlar fyra övergripande processer på skolan: inskrivning och mottagning, introduktion och kartläggning, undervisning och uppföljning samt utslussning. Utredning konstaterar bland annat att Mosaikskolans samarbete och kommunikation med mottagande skolor bör stärkas, det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och kartläggningsmaterialet bör utvecklas. Till varje slutsats har utredningen även kopplat en eller flera rekommendationer. Utredningen kan konstatera att Mosaikskolan har utvecklats mycket under de närmare två läsår som skolan har funnits. Även om alla rutiner och processer ännu inte är på plats, vilket flera av utredningens slutsatser visar, finns en ambition och vilja från skolan att utveckla de delar som brister. Inom flera områden finns även ett pågående utvecklingsarbete. 3 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

4 Definitioner och förkortningar Definitioner Alfabetisering Att undervisa analfabeter och korttidsutbildade så att de utvecklar sin förmåga att läsa eller skriva. 1 Bedömning Utbildningsdepartementet har föreslagit att rektorn ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från elevens ankomst till skolan görs en bedömning av en nyanländ elevs kunskaper. Bedömningen ska utgöra underlag för hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Utgångspunkten för bedömningen ska vara att eleven så snart som möjligt ska kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i den elevgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Bedömningen ska även utgöra underlag för beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i samt om elevens behov av särskilt stöd bör utredas. 2 Förberedelseklass Utbildningsdepartementet har föreslagit att rektorn får fatta beslut om att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie under-visningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Syftet med förberedelseklassen ska vara att öka elevens möjligheter att nå kunskapskraven. Ett beslut om undervisning i förberedelseklass får avse en tidsperiod om högst ett år om inte särskilda eller synnerliga skäl finns då beslut kan förlängas upp till 2 år. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Undervisning i förberedelseklass ska så långt det är möjligt såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt äga rum i nära anslutning till annan undervisning, om det inte finns särskilda skäl för annan placering. 3 Kartläggning av förkunskaper Det finns ingen vedertagen definition av vad kartläggning innebär. Skolverket beskriver dock kartläggning av kunskaper enligt följande: En elevs kunskaper kartläggs i olika skeden och sammanhang under skolgången. Kartläggningen beskriver elevens utgångsläge eller startpunkt inför en ny undervisningsfas, t.ex. i början på en ny kurs eller ett nytt ämnesområde eller när läraren vill få en bild av elevernas kunskaper i det aktuella ämnet just då. Denna bild kan sedan ligga till grund för planering av undervisningen. Kartläggningen kan även ligga till grund för beslut om individuella insatser, t.ex. studiehandledning på modersmålet om detta är ett annat språk än svenska eller extra stödundervisning. För nyanlända barn och ungdomar görs en stegvis 1 Modersmålsutredning 2013 (GrF-2013/1486) sid Utbildningsdepartementet Utbildning för nyanlända elever, Ds 2013:6, sid 63 3 Utbildningsdepartementet Utbildning för nyanlända elever, Ds 2013:6, sid 13 4 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

5 pedagogisk kartläggning av kunskaper och skolerfarenheter så att undervisningen ska kunna anpassas till deras förutsättningar. 4 Modersmålsundervisning Modersmål är ett eget skolämne. Målet är att öka möjligheterna för eleven att tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Ämnet regleras i skollagen 5, i skolförordningen 6 och gymnasieförordningen 7 samt i kursplaner och ämnesplaner. Det är elev/vårdnadshavare som själva väljer om de vill delta i modersmålsundervisningen. Föräldrar ansöker. Rektorn på elevens hemskola beslutar om elevs modersmålsundervisning. Det gäller elever som talar ett annat språk än svenska hemma. För minoritetsspråk 8 omfattar det också elever som inte talar språket hemma varje dag. Huvudmannen är skyldig att ge modersmålsundervisning om det finns fem elever eller fler med samma modersmål och om det finns en lämplig modersmålslärare. 9 Modersmålsundervisningen är styrd efter kursplan och inte efter individuellt behov. På grundskolan kan modersmålsundervisning anordnas som språkval, som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden. I Malmö idag anordnas modersmålsundervisning endast utanför den garanterade undervisningstiden. På gymnasieskolan kan eleven läsa modersmålsundervisning som individuellt val, som utökat program eller som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska. Om en elev i grundskolan ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda detta sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid 10, såvida eleven inte har ett särskilt behov av sådan undervisning. 11 Motsvarande paragraf finns i gymnasieförordningen. 12 Nyanländ Förslag finns från Utbildningsdepartementet 13 att med nyanländ elev avses en elev som har anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder, dvs. efter sju, eller om det finns 4 Skolverket, Kunskapsbedömning i skolan (2011) sid kap. 7, 11 kap. 10, 12 kap. 7, 13 kap. 7, 15 kap. 19 och 18 kap. 14, skollagen (2010:800). 6 Skolförordningen (2011:185) för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola, kapitel 5, 9, 10, 11 och Gymnasieförordningen (2010:2039) för gymnasieskola och gymnasiesärskola, kapitel 4. 8 Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 9 Avser undervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. 9 Kap. 7, Skolförordningen (2011:185) 10 5 Kap. 11, Skolförordningen (2011:185) Kap. 11, Skolförordningen (2011:185). Begränsningen till sju år gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk Kap. 18, Gymnasieförordningen (2010:2039) 13 Ds 2013:6. Utbildning för nyanlända elever. Utbildningsdepartementet. 5 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

6 särskilda skäl, åtta års ålder. En elev ska dock inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång. Studiehandledning Alla elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål har rätt till det enligt skolförordningen 14 och gymnasieförordningen 15. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål inom ramen för sitt ansvar för särskilt stöd-insatser. Rektor ansvarar för omfattningen av stödet. Språkintroduktion Språkintroduktion är en utbildning inom ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Syftet är att ge elever som nyligen anlänt till Sverige möjlighet att studera svenska som andraspråk, så att de därefter ska kunna fortsätta sina studier. 16 SvA-lärare Lärare i svenska som andraspråk. Utländsk bakgrund Enligt SCB:s definition har en person utländsk bakgrund om han eller hon är född utomlands eller om bägge föräldrarna är födda utomlands Kap. 4, skolförordningen (2011:185) Kap. 9, gymnasieförordningen (2010:2039). 16 Modersmålsutredning 2013 (GrF-2013/1486) sid Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

7 Förkortningar BOU Barn- och Ungdomsberedningen GrF Grundskoleförvaltningen HT Hösttermin VT Vårtermin IK Introduktionsklass IUP Individuell utvecklingsplan KS Kommunstyrelsen Lgr11 Läroplan för grundskolan, förs.klassen och fritidshemmet 2011 BL Bild EN Engelska HKK Hem- och konsumentkunskap IDH Idrott och hälsa MA Matematik M1 Moderna språk inom ramen för elevens val M2 Moderna språk inom ramen för språkval ML Modersmål MU Musik NO Naturorienterande ämnen BI Biologi FY Fysik KE Kemi SO Samhällsorienterande ämnen GE Geografi HI Historia RE Religionskunskap SH Samhällskunskap SL Slöjd SV Svenska SVA Svenska som andraspråk TN Teckenspråk TK Teknik 7 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

8 Inledning Bakgrund Den 20 januari 2010 gav Kommunstyrelsens Barn- och ungdomsberedning i Malmö stad stadskontoret i uppdrag att lokalt utvärdera verksamheten för nyanlända elever i stadens förberedelseklasser. Med utgångspunkt i utredningen beslutade kommunstyrelsen den 1 mars 2011 att en kommungemensam mottagningskola för nyanlända elever i årskurs 7-9 skulle starta i Malmö höstterminen I samband med beslutet om att inrätta en kommungemensam mottagningsskola, som fick namnet Mosaik, beslutades också att elever upp till och med årskurs 3 skulle integreras i Malmö stads ordinarie klasser på sina respektive hemskolor. Elever i år 4-6 skulle i första hand erbjudas plats i förberedelseverksamhet integrerat på respektive hemskola. Mosaik skulle således fungera som en kommungemensam mottagningsskola för enbart de högre årskurserna 7-9. Lämpliga lokaler för en skola fanns på Rönnegymnasiets område och uppdraget att starta och driva skolan ålades därför SDF Centrum. Verksamheten på skolan startade i augusti 2012 och de elever i årskurs 7-9 som redan fanns i förberedelseklasser runt om i staden fortsatte sin skolgång på sin hemskola. Mosaikskolans tog emot de nyanlända elever som anlände till Malmö från och med sommaren Vid starten hade skolan 80 platser men tillströmningen av nyanlända var dock större än beräknat, vilket innebar att antalet elevplatser utökades tillfälligt med ca 65 i lokaler på Industrigatan 4 under vårterminen I ett nästa steg utökades skolan med 15 platser ytterligare till totalt 160 platser för läsåret 2013/ Förändringen för läsåret 2013/14 innebar också att den filial som tidigare använts stängdes och hela skolans verksamhet flyttade till Rönnenområdet. Ambitionen var att den samlade placeringen på Rönnen skulle underlätta samarbetet i skolan och ge en optimal resursanvändning, bland annat då eleverna genom gavs tillgång till de specialsalar som krävs. Tidigare och angränsande utredningar Malmö stads organisation och stöd för nyanlända elever har vid flera tillfällen under de senaste åren varit föremål för såväl interna som externa utredningar och utvärderingar. Skolinspektionen genomförde under 2009 en kvalitetsgranskning kring nyanlända elever på 34 skolor i landet, bland annat en skola i Malmö stad. Skolinspektionens bedömde utifrån kvalitetsgranskningen att Malmö stad inte levde upp till de nationella målen och riktlinjer när det gäller nyanlända elever i grundskoleåldern. I granskningen påtalades behov av stegvis och kontinuerlig kartläggning av nyanlända elevers förkunskaper i olika ämnen för att möjliggöra individanpassad undervisning. Granskningen betonade vikten av 17 Tillfällig utökning av Mottagningsskolan Mosaik (CE-SDF CE-519) 8 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

9 förbättringar kring tillgång till undervisning i alla ämnen utifrån kursplanerna och att undervisningen bedrivs av lärare med utbildning inom ämnet. Skolinspektionen påtalade även behovet av åtgärder så att alla elever erbjuds modersmålsundervisning samt åtgärder så att samtliga elever med behov av studiehandledning på modersmål får detta. I granskningen betonades vikten av utveckla organisation och arbetsformer för att nyanlända elever ska bli en del av den sociala gemenskapen i skolan. Mot bakgrund av Skolinspektionens granskning, nya Allmänna Råd från Skolverket och Malmö stads målsättning att erbjuda nyanlända elever en trygg och mjuk start i det svenska skolsystemet, antog Kommunstyrelsen nya riktlinjer för förberedelseverksamhet. Kommunstyrelsens Barn och ungdomsberedning gav stadskontoret i uppdrag att lokalt utvärdera förberedelseklasserna i Malmö. Mot bakgrund av tidigare granskningar och stadskontorets utvärdering, inrättades mottagningsskolan Mosaik för elever i högstadieålder. I samband med beslutet att inrätta Mosaik reviderades även stadens riktlinjer för förberedelseverksamhet. I november 2010 tillsatte Kommunstyrelsen en politiskt oberoende kommission för ett socialt hållbart Malmö med syfte att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö. Slutrapporten presenterades mars 2013 och utbildningens roll lyftes fram i flera punkter. Kommissionens drog slutsatsen att mottagandesystemet är avgörande för en effektiv och social integration av nyanlända elever. Kommissionen ställde sig till kritisk till en central mottagningsskola från ett integrationsperspektiv för eleven samt utifrån att kompetens riskerar samlas på central enhet snarare än ute på skolor. Kommissionen betonade vikten av att sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet. Grundskoleförvaltningen och andra förvaltningar har haft möjlighet att yttra sig över kommissionens förslag och stadskontoret har under 2014 gjort en sammanställning av slutsatser och vad det innebär för Malmö stads arbete. Under 2013/2014 genomförde Grundskoleförvaltningen i samarbete med Förskoleförvaltning och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen en utredning av Modersmålsenheten samt av studiehandledning på modersmål. Utredningen förespråkar en sammanhållen organisation, med tydligt uppdrag och styrning, för att tillgodose behoven av modersmålsundervisning, studiehandledning och mottagande av nyanlända elever i grundskoleålder. Utredningen föreslår att den nuvarande Modersmålsenhetens verksamhetsgrenar delas upp och slås samman med Mosaikskolans verksamheter till en gemensam organisation. Den nya organisationen föreslås innehålla fyra verksamhetsgrenar: modersmålsundervisning, studiehandledning, mottagning av nyanlända elever i grundskoleåldern samt undervisning av nyanlända för grundskolans åk 7-9. Grundskolenämnden fattade beslut om den nya organisationen och organisationen fick namnet Språkcentralen. Skolinspektionen har även genomfört en granskning 2013/2014 hur ett antal kommuner, bland annat Malmö, arbetar för att ge nyanlända elever möjlighet 9 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

10 att nå tillräckliga kunskaper i svenska och samtidigt nå kunskapskraven i alla ämnen. Skolinspektionen har granskat en skola i Malmö. Skolinspektionens bedömning är att de nyanlända eleverna möter lärare som till stora delar har ett gemensamt synsätt på ansvar och engagemang för de nyanlända elevernas lärande och en vilja att ge eleverna trygghet, omsorg och särskilt stöd. Samtidigt menar man också att undervisningen behöver individanpassas bättre och utgå från elevernas förkunskaper, anpassas efter de nyanlända elevernas språkliga nivå, behov av att arbeta språkutvecklande samt säkerställa studiehandledning på modersmål. Utredningens uppdrag och avgränsning I samband med beslutet att inrätta Mosaikskolan beslutade kommunstyrelsen också att verksamheten skulle utvärderas. Under våren 2014 beslutade Grundskoleförvaltningen att genomföra en mer omfattande utredning av verksamheten vid Mosaik och kartlägga skolan i förhållande till syftet med inrättandet. Till utredningen kopplades en styrgrupp samt en arbetsgrupp 18 med medarbetare från Grundskoleförvaltningen. Styrgruppen bestod av chefen för avdelning samordning och stöd, chefen för kvalitetsavdelningen samt en utbildningschef. Arbetsgruppen bestod av representanter från myndighetsavdelningen samt kvalitetsavdelningen. Arbetsgruppen för utredningen har utifrån utredningsdirektivet tolkat att uppdraget är tredelat. Den första delen innebär att kartlägga Mosaiks nuvarande arbetsprocesser, resultat, styrkor och utvecklingsbehov, i förhållande till syfte och inriktning i beslutet om att inrätta skolan. I denna del ingår att bland annat att undersöka om elevernas förkunskaper kartläggs och ligger till grund för planeringen av den fortsatta undervisningen och hur samarbetet med och utslussning till hemskolor, andra grundskolor och till gymnasieskolor fungerar. Den andra delen innebär att utifrån genomförd kartläggning föreslå åtgärder för utveckling och eventuella behov av förändringar i organisationen 19 vad gäller nyanlända elever i åldersgruppen år i Malmö. Den avslutande tredje delen innebär att ta fram verktyg och/eller en utvärderingsmodell för fortsatt uppföljning och utvärdering av Mosaikskolan utifrån dess specifika förutsättningar. Utredningen ska ligga som grund för en mer omfattande, longitudinell studie av Malmö stads arbete och resultat vad gäller nyanlända grundskoleelever och elever med annat modersmål än svenska. Denna studie är planerad att påbörjas efter att Grundskolenämnden beslutat om eventuella åtgärder utifrån föreliggande utredning. Arbetsgruppens tolkning av uppdraget innebär att fokus i utredningen ligger på en översikt över Mosaikskolans arbetsformer och rutiner som de ser ut under 18 Se bilaga 3 matris över problembilder 19 Efter beslut i styrgruppen lyftes eventuella förslag kring förändring av organisationen från utredningen. Denna del behandlas med fördel istället i den longitudinella studie som planeras gällande nyanlända grundskoleelever. 10 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

11 våren Utredningen berör endast i undantagsfall frågor som rör utbildningens kvalitet eller kvaliteten på skolans verksamhet i stort. Tyngdpunkten har istället legat på att utreda skolans övergripande processer. Dessa processer utreds utifrån den bild av syftet med skolan som framgår av Malmö stads utredningar och beslut samt den bild som framkommit genom intervjuer och annan datainsamling. Framgångsfaktorer enligt forskning kring nyanlända elever samt Skolverkets och Skolinspektionens allmänna råd och reflektioner har även beaktats. Det är viktigt att poängtera att utredningens fokus har varit mottagningskolan Mosaik och ej nyanlända elevers situation i Malmö i allmänhet. Detta innebär att det inte ryms i uppdraget att utreda hur exempelvis mottagande skolor själva organiserar sitt arbete med nyanlända elever, såväl de i årskurs F-6 som de elever som slussats ut från Mosaik. Inte heller gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens organisering kring nyanlända elever har varit en del av utredningen. Efter beslut av den styrgrupp som varit kopplad till utredningen har inga förslag till förändring av organisering gällande nyanlända elever åk 7-9 gjorts, vilket ursprungligen ingick i utredningsdirektivet. Datainsamling Datainsamlingen har utöver ovan nämnda angränsande utredningar utgjorts av intervjuer med nyckelpersoner samt elever på personal på såväl Mosaikskolan som mottagande skolor. Dessutom har ett frågebatteri om sju övergripande frågor kring samarbetet med Mosaikskolan mailats ut till rektorerna för de skolor som tagit emot elever från Mosaik. Rektorernas svar på dessa frågor har tillsammans med intervjuer utgjort underlag för utredningen. Intervjuer har genomförts med: Central förvaltning - Utredare (2 stycken) - Utbildningschef Modersmålsenheten - Rektor Mosaikskolan - Rektor samt bitr. rektor - Studie- och yrkesvägledare - Elevhälsoteam (Kurator, Specialpedagog, Skolsköterska) - Elever (4 stycken) - Lärare (7 stycken) - Skolvärdar (3 stycken) Mottagande skolor (3 skolor) - Rektor (3 stycken) - Elever (4 stycken) - Lärare (6 stycken) Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen - Samordnare 11 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

12 Juridiska utgångspunkter Rätt till utbildning Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till kostnadsfri utbildning i allmän grundskola (7 kap. 2-3 skollagen 2010:800, 2 kap. 18 regeringsformen). Med bosatt i landet avses den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). Barn som inte ska vara folkbokförda i landet enligt bokföringslagen anses under vissa förutsättningar ändå vara bosatta i landet i skollagens mening. Detta gäller bl.a. barn som är asylsökande, barn som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och sedan den 1 juli 2013 även barn som vistas i landet utan tillstånd (29 kap. 2-4 skollagen). Barn som omfattas av bestämmelserna har inte skolplikt, men däremot samma rätt till utbildning. Barnen ska tas emot i skolan så snart det anses lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Mottagandet bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige (4 kap. 1 a skolförordningen). Folkbokföringskommunen, eller den kommun som barnen stadigvarande vistas i eller för tillfället uppehåller sig i, är skyldig att anordna utbildning för de elever som har rätt till utbildning. Skollagen, skolförordningen och läroplanen reglerar vad som gäller för skolverksamheten i Sverige. Samma styrdokument gäller för alla elever, oavsett om de omfattas av skolplikten eller har rätt till utbildning enligt ovan. Individanpassad undervisning och rätt till särskilt stöd I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (1 kap. 4, 3 kap. 3 skollagen). Av läroplanen, Lgr 11, Skolans värdegrund och uppdrag, en likvärdig utbildning, framgår att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Utbildningen kan därför aldrig utformas lika för alla. Det är vidare rektorns ansvar att formerna för samarbete mellan skola och hem utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta samt olika valalternativ Om det inom ramen för undervisningen framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minska ska uppnås ska detta anmälas till rektor. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska upprättas. Av åtgärdsprogrammet, som beslutas av rektor, ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 8-9 skollagen). Om det finns särskilda skäl, 12 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

13 får ett beslut för en elev innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör, s.k. särskild undervisningsgrupp. Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, s.k. anpassad studiegång. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen (3 kap skollagen). Modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk En elev ska erbjudas undervisning i sitt modersmål om detta är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket (10 kap. 7 skollagen). I skollagen fastslås vidare att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det (5 kap. 4 skolförordningen). Även svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Rektorn fattar beslut om sådan undervisning för en elev, som då ersätter ordinarie undervisning i ämnet svenska (5 kap skolförordningen). Nationella riktlinjer och förslag på lagförändringar En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att utarbeta förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever. I uppdraget har också ingått att utreda hur skolförfattningarna bör utformas för att nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska bäst ska lära sig svenska, och hur elever med annat modersmål än svenska på bästa sätt kan stödjas i sin kunskapsutveckling genom stöd i ämnesundervisningen på elevens modersmål. I skrivelsen Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång, Ds 2013:6, har en rad förändringar föreslagits avseende hur mottagande och undervisning av nyanlända bör regleras samt vad det gäller rätten till utbildning och skolplikt. Arbetsgruppens förslag innebär bl.a. följande. Rektorn ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från en nyanländ elevs ankomst till skolan görs en bedömning av elevens kunskaper. Bedömningen ska utgöra underlag för beslut om vilken årskurs elevens ska placeras i samt om elevens behov av särskilt stöd bör utredas. Rektorn ska senast inom två månader från ankomsten till skolan besluta om placering i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Innan rektor fattar beslut om placering i en årskurs ska elevens vårdandshavare få tillfälle att yttra sig. Eleven ska senast inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Utbildningsdepartementet förslår också att rektor fattar beslut om att en elev delvis ska undervisas i förberedelseklass. Tiden i förberedelseklass får inte överstiga ett år eller vid, särskilda eller synnerliga skäl, två år. Frågan om hur bestämmelserna bör utformas för att nyanlända bäst ska lära sig svenska, hur kompetenskraven för lärare som undervisar nyanlända elever ska se ut samt stöd på modersmålet i ämnesundervisningen kommer att behandlas i en kommande promemoria (Ds 2013:6). 13 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

14 Nationellt kartläggningsmaterial För närvarande (maj 2014) finns inget nationellt kartläggningsmaterial att tillgå. Skolverket har fått ett regeringsuppdrag att utarbeta ett material för kartläggning och utvärdering av enskilda elever samt att genomföra kompetenshöjande insatser riktade mot lärare (U2013/1101/S). Skolverket föreslår att kartläggningsmaterial tas fram som omfattar alla skolans ämnen och möjliggör en kartläggning av elevens kunskaper relaterat till bland annat kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan samt ett särskilt bedömningsmaterial i svenska för samma årskurser. Det kartläggningsmaterial som tas fram förväntas inte ensamt utgöra underlag för att placera en elev i en viss årskurs eftersom hänsyn även ibland behöver tas till elevens social mognad och tidigare skolerfarenhet när skolgången planeras. Skolverket föreslår vidare att materialet bör ha ett avsnitt om hur skolgång och ämnesundervisning kan se ut i olika länder och kulturer samt hur kunskaper kan visas på olika sätt, för att på bästa sätt stödja lärarna att tillvarata elevens kunskaper. Kartläggningsmaterialet som tas fram föreslås vara flexibelt för att kunna användas oberoende av hur mottagandet av nyanlända lokaliseras. Skolverket lyfter att skolan behöver anpassa undervisningen för att möta elevens behov istället för att placera en nyanländ elev tillsammans med elever som är avsevärt yngre och kartläggningsmaterialet därför bör resultera i en kunskapsprofil för eleven som kan utgöra underlag för en framåtsyftande planering av undervisningen. Det kan finnas behov av en vidare kartläggning än i själva ämnena. Det kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som Skolverket tar fram kommer inte omfatta elevernas psykosociala situation eller ge underlag för bedömning av funktionsnedsättning, utan andra utredningar och observationer på den enskilda skolan förväntas komplettera den pedagogiska kartläggningen. 20 Framgångsfaktorer enligt forskning och nationella riktlinjer Alla elever ska erbjudas en effektiv och likvärdig utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nutida forskning för elevers lärande betonar generellt att vad som händer inne i klassrummet har stor vikt för lärande medan yttre faktorer eller ramar som till exempel ekonomiska resurser, lärares utbildning, skolstorlek och möjlighet till skolval tycks ha mindre betydelse för elevers lärande. Faktorer som ett tillåtande arbetsklimat, kollegialt lärande så att lärargruppen drar åt samma håll, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap och inkludering har avgörande betydelse för resultaten samt att dessa faktorer samspelar. Ett systematiskt kvalitetsarbete är vidare en förutsättning för måluppfyllelse och goda resultat 21 Vad gäller nyanlända elever lyfter Skolverket, utifrån Utbildningsdepartementets skrivelse om nyanlända elever, att det som är avgörande för nyanländas kunskapsutveckling är att de får ett tidigt och adekvat stöd samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. Det ställer krav på kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling och grundläggande kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En annan framgångsfaktor är flexibilitet när det gäller skolans organisation och arbetssätt 20 Skolverket Redovisning av regeringsuppdrag Dnr :623 sid Skolverket Nyanlända elever i fokus (2013) sid 8 14 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

15 för att möta elevers olika behov samt höga förväntningar. 22 Som ett första steg i det systematiska kvalitetsarbetet ska personalen kartlägga elevernas förmågor och kunskaper utifrån elevernas livserfarenhet. Den pedagogiska kartläggningen ska göras stegvis snarare än vid enstaka tillfällen och fokusera på de nationella kursplanerna så att nyanlända elever ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Kartläggning bör därför ske både i enskilda samtal med eleven och som integrerad del av undervisningen. Vid bedömning av elevens nivå i svenska krävs djupgående analys av elevens språkförmåga där analysen har inriktning på hur eleven behärskar ett kunskapsrelaterat språk, dvs skolspråk. För att kunna förena kunskapsutveckling och språkutveckling, lyfts vikten av samverkan mellan ämneslärare, studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråkslärare som därmed skapar bättre förutsättningar för åldersadekvat läs- och skrivutveckling 23 Enligt Vetenskapsrådets forskningsöversikt är undervisning och handledning på modersmålet ett av de viktigaste inslagen i elevens lärande. Det möjliggör att eleverna kan ge utlopp för de kunskaper de besitter som annars inte kan uttryckas till fullt ut på grund av otillräcklig svenska och stärker självförtroendet och studiemotivationen. 24 Det finns forskning som visar att en viktig faktor för nyanlända elever ska uppnå goda resultat är också att de så snabbt som möjligt integreras med övriga elever. 25 Nyanlända elevers sociala integrering är ett område där de mest lämpliga organistoriska lösningarna ständigt är under diskussion. Vad gäller rutiner för integrering lyfter Utbildningsdepartementet att det är av vikt att eleven skyndsamt får tillhörighet i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra samt att kontakt knyts med kommande lärare och klasskamrater så tidigt som möjligt. Den geografiska placeringen av förberedelseklass får inte försvåra elevens möjlighet att integreras och utveckla tillhörighet till den undervisningsgrupp som eleven är placerad i och ska slutgiltigt tillhöra fullt ut Skolverket Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång. (2014) sid 7 23 Ibid sid Bunar Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet. Rapport 2010:6, sid Utbildningsdepartementet utbildning för nyanlända elever Ds 2013:6, sid Utbildningsdepartementet utbildning för nyanlända elever Ds 2013:6, sid Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

16 Syftet med Mosaikskolan Mosaikskolan bildades efter kritik från Skolinspektionen och utifrån förvaltningens egna utredningar (se Tidigare och angränsande utredningar). Som en del i utredningen har arbetsgruppen gjort en sammanställning över den problembild som fanns innan Mosaikskolan samt på vilket sätt skolan var tänkt att lösa dessa problem 27. I huvudsak utgår denna sammanställning från stadskontorets utredning av stadsdelarnas förberedelseverksamhet 28, men även från skolinspektionens kritik och från de intervjuer som genomförts. Problembild innan Mosaikskolan Innan Mosaikskolan bildades ansvarade stadsdelarna för utbildningen av alla nyanlända elever från årskurs 1-9. De enskilda stadsdelarna organiserade detta på olika sätt. Flertalet hade förberedelseklasser och i något enskild fall fanns all förberedelseverksamhet samlad på en skolenhet. En av stadsdelarna hade ingen förberedelseverksamhet överhuvudtaget. Antalet elever i förberedelsegrupperna var 12 i snitt, vilket kan jämföras med rekommendationen i riktlinjerna för förberedelsegrupp som är 6-10 elever per grupp. Skolorna hade problem med att kartlägga elevernas förkunskaper, dels då lärare saknade kartläggningskompetens och dels då det inte alltid fanns lärare med samma språk som eleven att tillgå. Kartläggning av förkunskaper ansågs vara ett gemensamt problem för hela staden bland annat då det försvårade den individuella planeringen och formella beslut. Enbart vissa skolor upprättade IUP för elever i förberedelseverksamhet. Det påbörjades dock arbete på flertalet skolor för att åtgärda dessa problem efter kritik från Skolinspektionen. Det fanns flera oklarheter kring mottagandet av nyanlända elever, bland annat beträffande den individuella planeringen av undervisningen, vilken uppvisade stora variationer såväl mellan som inom stadsdelar och skolor. Nyanlända elever placerades ofta med automatik i förberedelsegrupp. Formellt beslut om placering i undervisningsgrupp fattades av knappt hälften av de skolor som hade förberedelseklass. Dessutom fanns oklarheter kring hur åtgärdsprogrammen skulle upprättas. Formella beslut om anpassad studiegång, det vill säga avikelser från timplanen, var sällsynta, men upprättades på en del skolor. Beslut om anpassad studiegång fattades ofta generellt för en grupp elever och inte utifrån deras individuella förutsättningar. Tiden i förberedelsegrupp var ett annat problem, då den varierade från stadsdel till stadsdel. För flertalet elever varade den mellan sex månader upp till två år. Det fanns dock skolor där de äldre eleverna stannade betydligt längre tid än två år. I de flesta skolor fick nyanlända elever huvuddelen av sin utbildning i förberedelsegruppen, och hur elevernas integrering i ordinarie ämnesundervisning såg ut i olika ämnen varierade från skola till skola. I vissa skolor deltog alla förberedelseelever i undervisningen i till exempel hem- och konsumentkunskap, idrott, bild och slöjd, medan i andra skolor deltog de inte 27 Utredningens övergripande sammanställning i en matris finns som bilaga till utredningen. 28 Stadskontoret Utredningsuppdrag gällande lokal utvärdering av förberedelseverksamhet (KS-BOU ) 16 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

17 alls i undervisningen i dessa ämnen. Det var sällan det var den enskilde elevens rätt till utbildning som stod i centrum när elever integrerades i ordinarie undervisning i olika ämnen. Istället berodde det ofta på vilka möjligheter skolan hade att erbjuda detta. Utbudet av ämnen som erbjöds eleverna varierade mellan skolorna. Lärare upplevde generellt att elevernas kunskapsutveckling var svår att bedöma och elevernas kunskaper dokumenterades på många skilda sätt i staden. Detta gjorde att lärare ibland ansåg att elever borde stanna kvar i förberedelseklass. Under höstterminen 2009 gick 91 elever i åk 9 i förberedelseklass. Merparten, 71 %, av dessa fick betyg i ett till tre ämnen medan 29 % av eleverna inte fick något betyg alls. Inga betyg Betyg i 1-3 ämnen Betyg i 4-6 ämnen Betyg i >6 ämnen Tabell 1: Antal nyanlända elever med betyg i åk 9 i förberedelseklass 2009 Betygsättningen skilde sig mycket åt mellan skolor. Vissa skolor satte inga betyg alls, medan andra skolor satta betyg i flera ämnen. Betygen sattes företrädesvis i de praktisk/estetiska ämnena samt i viss mån ämnet modersmål. Beträffande de praktiskt/estetiska ämnena uppmärksammades även en tendens att lärare antingen satt betyg på samtliga sina elever medan en annan lärare inte betygsatte några elever alls. Risken fanns enligt stadskontorets utredning att betygssättningen genomfördes schablonmässigt. Utslussningen av eleverna till de ordinarie klasserna genomfördes olika i olika stadsdelar. Kommunikationen mellan lärare i förberedelsegrupp och mottagande lärare var bristande. Generellt ansågs stödet från modersmålsenheten fungera bra, även om behovet av studiehandledning på modersmålet översteg tillgången. Speciellt var detta aktuellt då eleverna lämnade förberedelsegruppen och slussades ut till ny klass. Det framgår av stadskontorets utredning att lärarna generellt sett såg ett behov av kompetensutveckling när det gäller bedömning och kartläggning samt samarbete med modersmålslärarna. Det ansågs även viktigt att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte mellan lärare i staden. De övergripande riktlinjer och rutiner mellan stadsdelarna som fanns gällande nyanlända elever var okända och upplevdes som oklara. Det fanns även oklarheter om vilka rutiner som fanns angående hälsoundersökningen av nyanlända elever i samband med mottagandet. Skolinspektionen lyfte vid sin kvalitetsgranskning 2009 ett antal krav på åtgärder för Malmö stad som helhet. Bland annat tryckte man på att kommunen måste vidta åtgärder så att nyanlända elever får tillgång till en likvärdig utbildning. Vidare lyfte Skolinspektionen även att kommunen behövde vidta åtgärder så att alla elever som har rätt till det erbjuds möjlighet att delta i modersmålsundervisning samt stöd i form av studiehandledning på modersmålet. Utöver dessa krav på åtgärder lyfte Skolinspektionen ytterligare 17 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

18 nio punkter som rekommendationer för Malmö Stad. Dessa nio punkter överensstämmer till stora delar med de punkter som lyfts ovan utifrån stadskontoret utredning om stadsdelarnas förberedelseverksamhet. Punkterna berör validering/kartläggning av elevernas förkunskaper, att ta tillvara elevernas förmågor, intressen och styrkor. Dessutom lyfts behovet av IUP och åtgärdsprogram, tillgång till modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråksundervisning av bra kvalitet. Bildandet av Mosaikskolan Sammanfattat syftade bildandet av Mosaikskolan till att försöka åtgärda de problem som uppmärksammats i interna och externa utredningar av stadens förberedelseverksamhet. Särskilt då avseende nyanlända elever i högstadieåldern. I Stadskontorets utredning 29 som föregick beslutet lyfts förväntningar fram på hur skolan skall arbeta och fungera, bland annat att Sskolan ska ligga centralt med goda trafikförbindelser och om möjligt i anslutning till en befintlig skola. Skolan ska syfta till att skapa största möjliga likvärdighet för eleverna, ta tillvara deras förkunskaper genom grundläggande kartläggning för att på sikt höja måluppfyllelsen för eleverna. På skolan ska det finnas kartläggningskompetens, samt tillgång till studiehandledningsresurs, elevvård med särskild kompetens samt studie- och yrkesvägledning. Skolan ska kunna ta emot alla nyanlända elever i årskurs 7-9 och inga onödiga väntetider ska uppstå. Det är nödvändigt att det på skolan finns god tillgång till tekniska hjälpmedel. Nyanlända elever på skolan ska ges undervisning i alla ämnen utifrån kursplanerna och undervisningen ska bedrivas av lärare med utbildning inom ämnet. Dessutom ska skolan ha en särskild alfabetiseringsklass. Även om tiden i Mosaikskolan ska vara individuellt planerad ska eleverna gå där under begränsad tid, vilket inte bedöms försvåra den sociala gemenskapen på längre sikt. Tiden på skolan ska i grunden vara baserad på individuella bedömningar och den enskilda elevens behov måste hela tiden stå i centrum av bedömningen. Samtidigt nämns ½-1 år som en rimlig tidpunkt då det är vad som förespråkas av forskning om framgångsfaktorer för bra skolstart för nyanlända elever. Övergången till ordinarie klasser förutsätts vara noggrant planerad tillsammans med hemskolan och ska underlätta integreringen, inte försvåra den. Att övergångarna sker vid rätt tidpunkt och på ett smidigt sätt anses vara avgörande för elevens fortsatta utveckling. Stadskontorets utredning lyfter fram att en allt för tidig övergång utan stöd kan leda till bestående inlärningssvårigheter för eleverna, samtidigt som en allt för lång tid i förberedelseverksamhet kan hämma den enskilda elevens lärande och utveckling. 29 Stadskontoret Utredningsuppdrag gällande lokal utvärdering av förberedelseverksamhet (KS-BOU ) 18 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

19 Kartläggning I denna del redovisas vad som framkommit av det material som utredningen samlat in. Dels genom intervjuer, men även genom det frågebatteri som gått ut till rektorer på de skolor som tagit emot elever från Mosaikskolan. Mosaikskolans uppdrag Mosaikskolans uppdrag är att skriva in och registrera elever i årskurs F-9 i skolan, samt utbilda och slussa ut nyanlända elever i årskurs 7-9 i Malmö stad. Målet med skolan är att skapa en mer likvärdig utbildning för Malmös nyanlända elever i år 7-9, som ett led i att öka elevernas måluppfyllelse. Skolan ska fungera som en vanlig högstadieskola och ska följa den svenska skolans styrdokument. För att eleverna ska få undervisning på rätt nivå skall deras tidigare skolerfarenheter och kunskaper i alla ämnen kartläggas. Skolans inriktning syftar till en grundläggande integrering i Malmö stad och i skolkulturen för de elever som går på skolan. Tiden på Mosaik för den enskilde eleven ska vara individuellt anpassad, men utgångspunkten är att en elev ska stanna på Mosaik till de nått en grundläggande nivå i svenska, vilket innebär att de klarar ämnesspråket och kan följa undervisningen i en klass på hemskolan. Samtidigt ska den genomsnittliga tiden för en elev på Mosaik vara ungefär ett år innan utslussning. Elevhälsovården ska ha särskilda kompetenser och vara tilltagen för att motsvara elevernas behov. Ekonomiska utgångspunkter Bildandet av Mosaikskolan innebar i allt väsentligt en ambitionshöjning i avseende på kvaliteten i utbildningen för nyanlända elever i årskurs 7-9, bland annat beträffande studie- yrkesvägledning, elevhälsa och undervisning i alla ämnen för eleverna. Malmö stads tidigare utredningar kring nyanlända elever visar att dessa områden uppvisade stora kvalitetsbrister i stadsdelarnas förberedelseklasser. En kvalitetsökning med ambition att leva upp till lagens krav och erbjuda nyanlända elever en fullgod utbildning innebär rimligtvis en kostnadsökning. Detta innebär att en direkt jämförelse även riskerar att hamna i en problematik kring att jämföra äpple med päron. Att i dagsläget jämföra kostnaden för Mosaikskolan med en alternativkostnad med utgångspunkt i den tidigare stadsdelsorganisationen låter sig inte göras. Detta beror på att den omorganisering staden gjort då stadsdelarna avvecklades och Grundskoleförvaltningen bildats försvårar en direkt jämförelse av då och nu. De enskilda stadsdelarna var tidigare ansvariga för respektive verksamhet beträffande nyanlända elever och det finns ingen samlad ekonomisk bild av kostnaden för nyanlända elever i årskurs 7-9. Mosaiks finansiering under 2014 utgår från samma ersättningsmodell som tillämpas för övriga skolor i Malmö stad. Variabeln nyanländ 0-2 år är den variabel med högst oddskvot att en elevgrupp inte ska klara betyget godkänt och därmed ges denna variabel störst tyngd i ersättningsmodellen. Mosaik är därför den skola som erhåller den högsta strukturersättningen av samtliga grundskolor i staden. Det totalt avsatta beloppet för strukturersättningen hålls konstant oavsett organiseringen av nyanlända elevers skolgång. Om eleverna på 19 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

20 Mosaik istället skulle gå i andra skolor i Malmö stad hade en högre ersättning lämnats till dessa skolor. Det är rimligt att anta att resurserna utnyttjas på ett bättre sätt på en gemensam mottagningsskola utifrån de stordriftsfördelar detta skapar. Detta gäller även om Mosaik är en egen skolenhet och därför har kostnader för skolledning, elevhälsa och annan personal, samt även hyreskostnader och kostnader för specialsalar. Organisering Mosaikskolan organiseras övergripande i två delar. Dels den del som utgör själva skolan med kartläggning och undervisning för de elever i årskurs 7-9 som är inskrivna på skolan, och dels en del som utgörs av en inskrivningsenhet som tidigare organisarades under Modersmålsenheten, men per den 8 januari 2014 är en del av Mosaikskolan. Verksamheten vid inskrivningsenheten är ett stadsgemensamt uppdrag och innebär att alla nyanlända elever som anländer till Malmö slussas in i kommunens skolor via enheten. Detta innebär att samtliga nyanlända elever från förskoleklass till årskurs nio går via inskrivningsenheten, oavsett om man senare kommer att gå på Mosaik eller skrivas in på någon annan skola i staden. Skolan har i maj klasser med mellan 8 och 16 elever. Antalet klasser varierar dock över tid beroende på elevantal. Total går det den 1 maj elever på skolan och varje klass har i medeltal strax under 14 elever. Elevutvecklingen framgår av diagrammet nedan Diagram 1: Antal elever per månad på Mosaikskolan Mosaikskolans elever talar sammantaget strax över 20 språk och merparten har sin bakgrund i Afrika och Mellanöstern. 20 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

21 Modersmål Flicka Pojke Totalt Modersmål är oklart Albanska Arabiska Bosniska Danska 1-1 Dari Engelska Franska Grekiska 1-1 Makedonska, (Makedonien) Pashto, (Afghanistan, Iran, Pakistan) Persiska Polska Romani, Kalé 1-1 Rumänska Ryska 1-1 Serbiska Somaliska Spanska Tagalog, (Filippinerna) 1-1 Thai, (Thailand) Turkiska Ungerska 1-1 Urdu, (Pakistan, Indien) Vietnamesiska 1-1 Tabell 2: Elevernas språkbakgrund Medarbetare Skolledningen uppger att eftersom Mosaikskolan har ett stort inflöde av elever under läsåret varierar även skolans bemanning över läsåret. Vid skolstart efter sommaren har skolan ett lågt elevantal jämfört med senare delen av vårterminen. Skolans bemanning är därför lägre på höstterminen jämfört med vårterminens senare del. Vid höstterminens start 2013 var skolans bemanning totalt 29 tjänster och antalet elever på skolan var då 85. I maj 2014 har skolan en bemanning omfattande totalt 35 tjänster och ett elevantal på strax under 200. Under höstterminen 2014 planerar skolan för att ha en bemanning om 31 tjänster och ett prognostiserat elevantal om 120 elever i augusti Funktion Antal anställda Kurator 1,8 Lärare 21,5 Psykolog 0,8 Skolsekreterare 0,7 Skolsköterska 2 Skolvärd 2,75 Specialpedagog 1,75 Studie- och yrkesvägledare 1 Vaktmästare 0,75 Skolledning 2 Totalt 35,05 Tabell 3: Antal anställda per yrkeskategori (maj 2014) 21 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

22 Juli 2013 Aug 2013 Sep 2013 Okt 2013 Nov 2013 Dec 2013 Jan 2014 Feb 2014 Mars 2014 April 2014 Antal anställda på Mosaik har sedan starten av skolan ökat succesivt allteftersom skolans elevantal har ökat. Könssammansättning och personalutveckling sedan stadens omorganisation framgår av tabellen nedan Antal anställda Antal anställda Kvinna Antal anställda Man Diagram 2: Personalutveckling uppdelat på kön Skolan har sju lärare som undervisar i svenska som andraspråk (SvA) och av dessa har fyra behörighet för åk 4-9 och övriga tre för åk 1-7. Ett antal av de övriga pedagogerna på skolan, som inte undervisar i SvA, har kompletterat sin behörighet med extern fortbildning i SvA. Vid rekrytering av personal beskriver skolledningen att erfarenhet av arbete med den aktuella målgruppen har varit meriterande. Samarbete med andra aktörer Mosaik samarbetar med ett stort antal myndigheter och aktörer som till exempel Migrationsverket, Invandrarservice på Social Resursförvaltningen, boenden för ensamkommande barn, gode män, Flyktinghälsan, vårdcentraler, mottagande skolor (hemskolor), Modersmålsenheten, Malmö Högskola och näringslivet genom Malmö stads program för sommararbete för ungdomar samt praktikplatsprojektet SPRING. Mosaik ser att samarbete med olika aktörer är ett område som kan utvecklas ytterligare. Kontakt med vårdnadshavare För de elever som börjar på Mosaik har skolan som rutin att ha kontakt med elevernas vårdnadshavare vid mottagning, inskrivning, under utbildningens gång samt inför utslussning till hemskola. När eleven börjar sker ett inskrivningssamtal där elev och vårdnadshavare ska delta. Enligt information från Mosaik har skolan kontakt med vårdnadshavare löpande vid behov samt en rutin där tre föräldramöten hålls per elevens tid på Mosaik. Enligt rådande rutin sker ett introduktionsmöte, ett gymnasieinformationsmöte samt ett utslussningsmöte. Mosaik planerar även att utöka rutinen med ett fjärde möte kring värdegrund. Enligt information från Mosaik närvarar tolkar, eller flerspråkig personal, för samtliga språk under föräldramötena. Under våren 2014 har extra föräldramöten hållits för att förklara de förändringar som gjorts för övergång till gymnasiet och möta de frågor som vårdnadshavare gett uttryck för. Mosaik har också utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare under vårtermin och hösttermin. 22 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

23 Övergripande arbetsprocesser De elever som går på Mosaikskolan passerar genom fyra övergripande processer: inskrivning och mottagning, introduktion och kartläggning, undervisning och uppföljning samt utslussning. Nedan beskrivs skolan och dessa fyra processer utifrån vad som framkommit vid intervjuer, i dokumentation samt andra informationskällor. Eftersom intervjuer har gjorts med mottagande skolor, elever och lärare möjliggörs en triangulering då de olika gruppernas uppfattningar vid tillfälle ställs mot varandra. Inskrivning och mottagning En familj eller vårdnadshavare som har barn i skolåldern (F-9) får information från Migrationsverket om mottagningsenheten på Mosaik. Skolledningen beskriver att det stora flertalet familjer kommer till Mosaik och skriver in sina barn, men inte alla. De nyanlända elever som utifrån ålder tillhör årskurs 7-9 söker antingen plats på en självvald skola eller börjar på Mosaikskolan. Samtliga nyanlända elever som är i högstadieåldern får information om möjligheten att söka till annan skola, men att det är ytterst få elever som väljer den möjligheten. Undantaget är de nyanlända elever som har en stark engelska, vilka ofta söker till bland annat Malmö International School, och elever från Norden, framför allt Danmark. Utredningen konstaterar dock att såväl Mosaikskolan, via bland annat sin hemsida, som mottagande skolor tydligt styr nyanlända elever att gå på Mosaik. En mottagande skola beskriver att man övertalar de elever som kontaktar dem att söka sig till Mosaik och inte söka direkt till dem. I intervjuer framgår att Mosaikskolan förvisso informerar om det fria skolvalet vid inskrivningssamtalet, men att det samtidigt finns en bild hos Mosaik att det bästa valet för eleven är att välja Mosaikskolan. Mosaik har arbetat fram som rutin att en gång i veckan göra en avstämning mot Migrationsverkets sammanställning av nyanlända familjer med skolbarn. Då jämförs denna lista med de skolbarn som skrivits in på Mosaik och syftet är att säkerställa att inget barn är utan skolgång. I de fall det finns en diskrepans mellan dessa register anger Mosaik att man följer upp detta. Mosaik har utarbetat som rutin att skicka en skriftlig inbjudan till inskrivningsenheten på Mosaik till de elever som finns med på Migrationsverkets sammanställning men ännu inte skrivits in i skolan. Utredningen uppmärksammar att det finns indikationer på att enskilda elever vid tillfälle inte har kommit i kontakt med inskrivningsenheten inom en rimlig tid, utan att det dröjt någon eller några månader från att eleven anlänt till Malmö innan denne besökt inskrivningsenheten. Det är oklart hur ofta detta sker, men utredningen bedömer att det är viktigt att stärka samverkan och rutiner för att följa upp att elever inte faller mellan stolarna. Inskrivningen har öppet en dag i veckan, då elever tillsammans med vårdnadshavare kan besöka Mosaik för att träffa personal för ett inskrivningssamtal. Skolledningen pekar på till att tolk alltid finns vid inskrivningssamtal, samt även i andra sammanhang som vid föräldramötet. Ibland står det dock klart att det inte handlar om att en extern tolktjänst har tagit in, utan att det är tvåspråkiga lärare eller annan personal som översätter. Det är positivt att skolan har flerspråklig kompetens bland lärare och annan personal. Tyvärr kan detta också innebära problem då personal på skolan ej är 23 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

24 professionella tolkar vad gäller iakttagandet av god tolk- eller translatorssed. Inskrivningssamtalet består av två delar där den första delen innebär ett skolsamtal som genomförs utifrån ett standardiserat formulär. I samtalet kontrolleras elevens identitet, en övergripande bakgrundsinformation om elevens nationalitet, språk etcetera tas fram, samt en inventering beträffande den nyanlända elevens skolhistorik. Samtalet genomförs av lärare från Mosaik. Den andra delen består av ett skolhälsosamtal kring elevens hälsostatus och innefattar en allmän hälsobedömning eller hälsoscreening. Bland annat gås elevens vaccinationsstatus igenom och vid behov remitteras elever till bland annat BUP, tandhälsan eller flyktinghälsan. Skolhälsosamtalet sker utifrån en framtagen checklista. Det är skolsköterska från Mosaiks elevhälsoteam (EHT) som genomför hälsosamtalet och utifrån elevens hälsoläge avgör om det finns någon sjukdom som gör att eleven ej kan börja i skolan. Skolledningen beskriver att det har påbörjats ett arbete med att utveckla rutinen kring hälsobedömningssamtalet. Vid inskrivningssamtalet ger Mosaik även hjälp med skolfrågor och information om hur det svenska skolsystemet är uppbyggt utifrån det informationsmateriel om svensk skola som Skolverket har tagit fram. Informationsmaterialet finns översatt till de vanligast förekommande språken och ger en bild över rättigheter och skyldigheter för elev och vårdnadshavare. Elev och vårdnadshavare får också vid behov hjälp med kontakt till stadens invandrarservice, Vägledningscentrum, gymnasiet och liknande. Mosaik har som rutin att varje elev och vårdnadshavande ska få ett informationsblad om skolan där det bland annat ingår generell information om Mosaikskolan, elevhälsan, regler för skolan och handlingsplan mot kränkande behandling. För elever i åk F-6 är rutinen att inskrivningsenheten ska skicka inskrivningsdokumentation och journalhandling från hälsosamtalet till den skola där eleven skall gå. Mottagande skolor kallar eleven till inskrivning på skolan och enligt skolledningen brukar det dröja någon till några veckor innan eleven är inne på den nya skolan. De elever som efter inskrivningssamtalet skall gå vidare till Mosaik får en inskrivningstid på skolan, enligt skolledningen ofta redan samma dag som inskrivningssamtalet. Eleven tilldelas en mentor och börjar sedan i Mosaikskolans så kallade introduktionsklass (IK-klass). Introduktion & kartläggning IK-klassen är en sex veckor lång kartläggnings- och introduktionsperiod då elevens kunskapsnivå kartläggs och eleven får kunskap om det svenska skolsystemet. Skolan har i dagsläget tre IK-klasser som löper cykliskt, vilket innebär att det alltid är en eller två klasser som är igång. Var tredje vecka startas en ny klass. Eleverna i IK-klasserna får en introduktion till samtliga 16 ämnen under introduktionen, samt att varje elev tilldelas en mentor bland de undervisande lärarna på IK-klasserna. Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper upplevs som en svår process, särskilt mot beaktande av att det saknas nationella riktlinjer. Mosaik kan emellertid inte avvakta ett nationellt material då det finns ett behov, och har därför tagit fram ett eget utifrån de behov som skolan har identifierat. Materialet har tagits fram uteslutande av lärare på skolan och extern kompetens 24 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

25 har inte utnyttjats under utarbetandet. Mosaik har dock sett på material från bland annat Linköpings kommun, vilket dock ansågs vara för omfattande. Skolledningen beskriver att det kommande nationella materialet bygger på tre steg där det första innefattar inskrivning, bakgrundsinformation samt språk och liknande. Det andra steget innebär en enklare kartläggning av var eleverna befinner sig mot målen i åk 3, 6 eller 9. Den sista delen är en fördjupningsdel med mer omfattande kartläggning av elevens kunskaper. Mosaik har i sitt material idag de två första stegen och i det kommande nationella materialet kommer den tredje delen att vara frivillig. Skolledningen förklarar att kartläggningen även är en process när eleven fortsätter på Mosaik efter IKklassen. Kartläggningsmaterialet har tagits fram på skolan under hösten 2013 och våren Det är först i mars/april 2014 som samtliga ämnen i materialet har färdigställts. Alla lärare på skolan är inte lika insatta i materialet. Enligt information från intervjuer framgår att det endast är de två senaste IKklasserna som har kartlagts heltäckande, det vill säga i varje ämne. Tidigare har eleverna kartlagts utifrån materialet i de ämnen som har varit färdiga. Flera mottagande skolor anser att den dokumentation som de hittills har fått ta del av är bristfällig och svår att arbeta vidare med. Samtidigt lyfter skolorna problem som de upplever att Mosaik ställs inför och säger sig förstå att det inte är lätt att få till en välfungerande kartläggning inom en kort tidsperiod, inte minst med tanke på att Mosaikskolan succesivt expanderat med fler elever. Generellt sett har eleverna svaga minnesbilder av att ha gått igenom en kartläggning under sin första tid på skolan, men samtidigt är eleverna av uppfattningen att lärarna vet vad man kan. Elevernas skolvardag är självklart inte heller uppdelad i de avgränsade processer som utredningen tagit fasta på, vilket kan förklara att kartläggningen som process är svår komma ihåg. Positivt är dock att eleverna har tilltro till lärarnas förmåga att bedöma deras kunskapsnivå. De skolor som tar emot elever som slussas ut från Mosaik ger en bild som kompletterar den som ges av Mosaiks skolledning och lärare beträffande kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Flera, men inte alla, mottagande skolor är kritiska till den kartläggning som hittills gjorts av Mosaik och det är uppenbart att Mosaik inte har förankrat kartläggningsmaterialet med skolorna. Upplevelsen är att mottagande skola får börja från början med utslussade elever och att de förlorar tid. Visserligen har skolorna sett en förbättring i materialet över tid, framför allt det sista halvåret, men skolorna upplever att det bland annat saknas en tillräcklig koppling till läroplanens och kursplanernas krav. Vidare uppfattas materialet inte mäta förmågor samt ge en ojämn kartläggning, då vissa ämnen täcks bättre än andra. Mottagande skolor upplever att det är svårt att veta hur Mosaikskolan har kommit till slutsatser om nivåer på eleverna då det inte finns något tydligt förklarande del i dokumentationen man tagit del av. För eleverna på skolan finns enskilda elevmappar där bland annat dokumentation från kartläggningen förs in. Skolledningen ger bilden av att det är ett omfattande utvecklingsarbete att bygga upp strukturen kring dessa mappar och vilket innehåll som skall finnas i dem. I början fanns ingenting i mapparna och dokumentationen av eleverna var bristfällig, men skolan arbetar med att systematisera dokumentation och införa rutiner. Det finns en ambition 25 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

26 att digitalisera dokumentationen, bland annat används Omdömme24 idag till skriftliga omdömen. Under introduktionsperioden får eleverna möjlighet att se och uppleva staden Malmö genom bland annat studiebesök på bibliotek, museer, Västra hamnen, Möllan och Emporia. Utöver viktiga platser i staden har man även vid några tillfällen besökt andra grundskolor. Det är skolor dit eleverna senare kan slussas ut, såsom Sofielundsskolan, Möllevångsskolan, Stenkulaskolan eller Rönnens skola. Skolan har även på andra sätt arbetet med elevers integrering i samhället, bland annat har ett tjugotal elever fått betalda sommarjobb via Ung Malmö och flera elever har fått två veckors praktik genom föreningen SPRING (Rotary). Utifrån intervjuerna är det en samstämmig bild som ges av elevernas möjligheter att upptäcka staden. Enligt skolledningen har alla elever under våren 2014 gått i simskola, vilket de inte gjort tidigare. Det är få elever som når upp till läroplanens mål om att kunna simma 200 meter, men de flesta har lärt sig simma. Ambitionen är att simundervisning skall ingå i introduktionsperioden på skolan framgent. Undervisning och uppföljning Introduktionsperioden i IK-klasserna avslutas med en kartläggningskonferens då lärare och personal går igenom elever och nivåplacerar dem in i skolans ordinarie klasser. Denna nivåplacering sker utifrån kartläggningen av eleven, i första hand elevens tidigare skolbakgrund, och även utifrån en social aspekt. Det är inte kunskaper i svenska som är styrande. Eleverna nivåplaceras i tre nivåer, vilka sedan styr vilken klass eleven ska tillhöra. Dessutom finns en alfabetiseringsklass för de elever som ej kan läsa eller skriva. Skolledningen menar att klasserna på detta sätt blir kunskapshomogena, även om man tillstår att det är stor spridning även inom grupperna, vilket bland annat beror på att elever kan ha olika kunskap inom olika ämnen. Under intervjuer har framgått att det är stor variation gällande elevernas kunskaper i de enskilda klasserna, vilket utredningen bedömer försvårar individanpassningen. Från skolans alfabetiseringsklass slussas elever ut på samma sätt som i de andra klasserna och nya elever tillkommer allt eftersom. Vissa elever har dock gått i klassen sedan Mosaik startades. Ledningen lyfter fram att alfabetiseringsklassen är en heterogen grupp och att behoven för eleverna ser väldigt olika ut. Mosaikskolan har ett uppdrag att eleverna ska läsa alla ämnen, vilket man uppger att eleverna också gör. Samtliga elever har dessutom utökad undervisningstid och har 100 % mer svenska (SvA) och 50 % matematik än vad som anges i grundskolans timplan. Elever på skolan uppger att de får undervisning i många ämnen, men de har ibland svårt att se gränserna mellan ämnena. De har därför svårt att avgöra om de läst samtliga ämnen eller inte. Det är få elever som når ett godkänt betyg (E) i enskilda ämnen på skolan. I vissa ämnen är det mycket få elever som når lägsta godkända betyg, exempelvis inom samhällskunskap eller svenska som andraspråk. I andra ämnen är det fler elever som når upp till nivån för godkänt, som till exempel bild eller musik. 26 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

27 BL EN HKK IDH MA M1 M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV SVA TN TK M2 0% 0% 10% 15% 8% 3% 16% 21% 13% 10% 5% 0% 0% 31% 41% 39% 62% 2% 0% 2% 0% 4% 26% 26% 22% 22% 20% 20% 13% 26% 44% 41% 48% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 12/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/1312/13 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk 9 BL EN HKK IDH MA MU BI FY KE GE HI RE SH SL SVA TK Mottagningsskolan Mosaik Diagram 3: Andel godkända elever av de elever som läst ämnet VT13 100% 80% 60% 40% 20% 0% BL EN HKK IDH MA ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SVA TK 13/14 Diagram 4: Andel godkända elever av de elever som läst ämnet HT13 Utifrån diagramen nedan gällande betygssättning framträder en bild av att skolans lärare inom flera ämnen i stor utsträckning sätter streck istället för betyg. I andra ämnen är det vanligt att elever istället får betyget F och streck är då ovanligare. En utveckling har skett på skolan då det under HT 2013 sattes fler streck och färre F än vad som sattes under VT Utredningen bedömer att betygssättning är något som behöver uppmärksammas i det fortsatta arbetet på Mosaik. Av diagrammen framgår även att det inte är någon elev som har anpassad studiegång (3:a i diagrammen) och att det finns ämnen som inte ingår i elevernas kursplan (2:a i diagrammen). Åk 9 Mottagningsskolan Mosaik 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% - F E D C B A 3 2 Diagram 5: Samtliga elevers (7-9) betyg VT Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

28 BL EN HKK IDH MA M1 M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV SVA TN TK M2 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% - F E D C B A 3 2 Diagram 6: Samtliga elevers (7-9) betyg HT 2013 När det gäller nationella prov är det endast inrapporterat att en elev från Mosaikskolan har gjort prov för VT Skolledningen förklarar att det dock var betydligt fler som skrev vid detta tillfälle än vad som rapporterades in. Under VT 2014 var det ännu fler som skrev, 47 elever i matte samt 40 elever i engelska och svenska. Utredningen anser att det är viktigt att elevernas resultat och deltagande i nationella prov rapporteras in. I flera av intervjuerna lyfts kunskapen i svenska som en central del i elevernas lärande på Mosaik. Bland annat lyfts avsaknaden av svensktalande elever på Mosaik som en brist då en sådan kontakt hade kunnat påskynda de nyanlända elevernas språkutveckling. Mosaiksskolan har ett stöd av modersmålslärare från modersmålsenheten som tillhandahåller studiehandledning samt modersmålsundervisning. Mosaik följer samma tilldelningssystem för studiehandledning som andra skolor, men då samtliga elever på Mosaik är nyanlända blir den sammantagna volymen studiehandledning stor, i synnerhet för de större språkgrupperna. Mosaik uppger att det sker en succesiv nedtrappning av studiehandledning på modersmålet. Vidare trycker skolan på att behovet av studiehandledning överstiger vad som faktiskt ges och att studiehandledning är ett utvecklingsområde för skolan. För att bättre tillgodose behovet har skolan själv anställt en egen studiehandledare på 40 % samt använder sin tvåspråkiga personal som en resurs. Vad gäller studiehandledare från Modersmålsenheten har Mosaik ingen direkt möjlighet att styra planeringen av studiehandledning då schemaplanering sker på Modersmålsenheten. Skolledning har därför inte någon generell möjlighet att lägga upp studiehandledning utifrån om det till exempel passar eleverna bäst att ha handledning innan, under eller efter en lektion. Utredningen kan konstatera att med nuvarande organisering av studiehandledning på modersmålet, sker planering och utförande av studiehandledning utifrån organisatoriska förutsättningar snarare än elevens behov. Mosaik använder digital teknik som en del av undervisningen, främst datorer och ipads. Användningsområdena varierar och innefattar allt från att eleverna filmar utflykter till att lärare använder en del appar i undervisningen. Skolan har en anställd IT-pedagog och lärare uppger att skolan nog använder mer IT än en genomsnittlig skola. Utredningens sammantagna bild är dock att Mosaik 28 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

29 inte använder digital teknik strategiskt och som ett aktivt verktyg för att skapa en effektivare undervisning och studiehandledning för nyanlända elever. Skolan erbjuder studiestöd/läxhjäp två dagar i veckan efter skolan samt lovskola. Dessa aktiviteter är frivilliga men populära, vilket kan exemplifieras med en lovskola under april 2014 då drygt en fjärdedel av skolans elever deltog. Lärare och skolledning är överens om att det är väldigt lugnt under skoldagen, vilket är en bild som eleverna överlag instämmer i. Under enskilda lektioner kan det dock vara högljutt. Mosaik har rutiner för att planera och följa upp verksamheten och undervisningen. Bland annat genomförs arbetslagskonferenser varje vecka och en gång i månaden har skolledning, berörda lärare, SYV, Elevhälsoteam och övrig berörd personal så kallade språkkonferenser då varje klass gås igenom, elev för elev. Språkkonferenserna är ett verktyg i att systematisera och utveckla kvaliteten, men skolledning menar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett utvecklingsarbete för skolan. Mosaik har hittills inte deltagit i förvaltningens gemensamma kvalitetsarbete med kvalitets-/åtagandeplaner och kvalitets- /åtaganderapporter. Skolan har likaså ej deltagit i stadens gemensamma elevenkät som årligen går ut till grundskolans elever i Malmö stad. Mosaik uppger att det finns en tydlig ambition att vara med i det gemensamma kvalitetsarbetet framöver. När det gäller elevenkäten är man mer tveksam då det finns problem kring förståelsen av enkätfrågorna bland Mosaiks elever eftersom den är på svenska. Dessutom anser man att vissa av frågorna kräver att man har gått i den svenska skolan en tid för att överhuvudtaget kunna besvaras. Vissa frågor skulle kunna översättas, menar skolledningen, men långt ifrån samtliga. Mosaik har istället valt att ta fram en egen attitydundersökning inom ramen för sitt likabehandlingsarbete (se Trivselenkät och elevernas uppfattning om sin skolgång). Skolan följer upp elevernas frånvaro, vilken varierar mycket såväl mellan som inom klasserna. Utredningen noterar att vissa elever har mycket hög frånvaro, vilket påverkar den genomsnittliga frånvaron. Utredningen bedömer att detta är ett område som skolan behöver aktivt arbeta vidare med Utredningen kan konstatera att kompetensen hos personalen är en sak som lyfts som en styrka hos personalen på skolan själv, men även hos mottagande skolor. Kompetensen nämns i positiva ordalag och rekryteringen på skolan omnämns ha skett medvetet där bland annat flerspråkighet samt vana av arbete med nyanlända elever har eftersökts. Under hösten 2014 har Mosaik planerat en stor satsning på kompetensutveckling kring språkutveckling. Forskaren Lena Sjöqvist från Stockholms universitet kommer att tas in två dagar i månaden för att arbeta med lärarna på skolan. När Mosaik startades fanns det en forskningscirkel där lärarna ingick, men den är avslutad nu. Mosaik bedömer att det behöver fortsätta ett liknande utvecklingsarbete och det är därför kontakt har tagits med Lena Sjöqvist. Hon skall stödja och utveckla lärarnas arbete med formativ bedömning, språkutveckling, organisering av arbetslagen och ge lärarna verktyg att få en bild av sin egen undervisning. 29 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

30 Utslussning Det är vid Mosaikskolans språkkonferenser som beslut fattas om utslussning av en elev. Det finns inga dokumenterade och fasta kriterier för när en elev är redo att slussas ut. Det som bedöms är i första hand elevens språkutveckling och hur länge eleven har gått på Mosaik, men även kunskaper i andra ämnen än svenska. Riktvärdet är att en elev ska gå på skolan i ett år, men en individuell bedömning görs och tiden kan förlängas eller förkortas utifrån detta. Skolledningen har tagit fram en arbetsgång för utslussning av elever, vilken utgörs av fyra faser. Fas 1 innebär att kontakt tas med hemskola, vilken stämmer av så att eleven verkligen bor i skolans upptagningsområde. Fas 2 innefattar att kontakt tas med vårdnadshavare och Mosaik informerar om elevens rätt att söka vilken skola som helst i Malmö. Skolledningen beskriver att det ofta finns ett stort intresse för att söka en specifik skola, men att det tyvärr inte är alla skolor som har möjlighet att ta emot elever. Denna bild delas även av eleverna då önskemål om att gå till annan skola hindras då skolan inte har möjlighet att ta emot elever från Mosaik. Undantag finns dock där enskilda skolor tagit emot flera nyanlända elever utanför sitt upptagningsområde, däribland från Mosaik. Under fas 3 tas kontakt med mottagande skola och dokumentation skickas över. Personal från Mosaikskolan besöker även mottagande skola för överlämnande. Den avslutande fas 4 innebär att eleven gör ett studiebesök på sin nya skola samt att hen sedan skrivs ut från Mosaik och skrivs in på sin nya skola. Utredningen bedömer att detta inte görs fullt ut i dagsläget och att detta är något som skolan bör uppmärksammad. I och med den senaste överlämningen i april-maj 2014 sker dock en personlig överlämning av utslussande elevs mentor. Det finns även planer på även planerat för en fas 5 som innebär en återkoppling till Mosaik för att stämma av om eleven har börjat skolan. Denna fas har man inte kommit igång med än, men det finns en ambition. Utslussning av elever från Mosaik sker vid fyra tillfällen under ett läsår. Det vill säga elever slussas inte ut allteftersom, utan samlas upp. Period 1 sker i samband med novemberlovet och den preliminära starten i ny skola är vecka 45. Period 2 sker i samband med jullovet och här är den preliminära starten i ny skola vecka två. Mellan sportlovet och påsklovet ligger period 3, med preliminär start i ny skola v15. De elever som går i årskurs nio slussas ej ut vid detta tillfälle utan stannar terminen ut då tiden på ny skola hade blivit för kort. Period 4 sker i samband med sommarlovet och den preliminära starten i ny skola är vecka 34. Vid detta utslussningstillfälle går elever i årskurs 9 vidare till gymnasiet. Utredningen bedömer att det är viktigt att kunskapen om gymnasieskolan ökar på Mosaik. Detta gäller såväl kunskap om de introduktionsprogram som gymnasieskolan erbjuder, men även hur Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen arbetar med kartläggning av kunskaper och nyanlända elever i allmänhet. Utredningen kan konstatera att betyg i flera ämnen ger eleverna större valfrihet i gymnasieskolans introduktionsprogram, vilket kan vara angeläget för Mosaik ha i åtanke. 30 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

31 Mottagande skolor har generellt uppfattningen att dokumentationen som överlämnas från Mosaik har haft varierande kvalitet och innehåll. Framförallt efterfrågas en bedömning av elevernas kunskapsnivå med tydlig koppling till kunskapskrav och förmågor. Det är oklart för flera mottagande skolor vilket material som följer med elever och vad man kan förvänta sig, och i vissa fall upplevs det vara godtyckligt vilket material som tillhandahålls. Intervjuerna som genomförts med mottagande skolor har skett i skarven då Mosaikskolan just börjat använda det kartläggningsmaterial som arbetats fram. Det är troligt att delar av den kritik som mottagande skolor lyfter fram har att göra med att de endast har fått ta del av kartläggningar av elever i de ämnen där kartläggningsmaterialet hunnit arbetats fram, och att det därför upplevs som slumpmässigt. Det finns en samsyn mellan Mosaik och mottagande skolor om att eleverna slussas ut för tidigt från skolan, vilket bland annat får konsekvensen att mottagande skolor uppfattar att eleverna emellanåt saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Från Mosaiks sida är man rädd att eleverna inte alltid är mogna att slussas ut och att det är ett stort steg. I en intervju utrycks att de borde stanna lite längre hos oss, som en fågel som lär sig flyga. De är för duktiga och det blir för kort tid hos oss. Vissa flickor stannar bara fyra månader. Sedan när de börjar den nya skolan så tappar de lite, också det sociala och språket. De har inte den hjälpen där som de har hos oss. De blir en i mängden. Mottagande skolor lyfter även problematiken med att Mosaik har fyra fasta utslussningstillfällen per läsår då man anser att det är svårt att ta emot en elev mitt under en termin. Istället efterfrågar man färre utslussningar per år och gärna i samband med terminsstart. Under en intervju ger en elev även bilden av att det var problematiskt att komma in i klassens gemenskap när man kom mitt i en termin och att det hade varit bättre att komma vid terminstart. Skolor uppger även att det finns behov av att Malmö stad har en gemensam utgångspunkt beträffande hur nyanlända elever fördelas över skolor. Idag finns det flera skolor som tar emot många elever, medan andra inte tar emot några elever alls. Skolledningen på Mosaik lyfter också detta och ser att lösningen skulle kunna innebära att man arbetar upp ett antal kluster med mottagande skolor. Vidare anser man att det är orimligt att alla skolor ska ta emot nyanlända elever från Mosaik. Det handlar om att hitta ett system som innebär att man inte slussar ut till ytterlighetsskolor, det vill säga skolor med antingen endast svensktalande elever eller skolor med endast få svensktalande elever. Mosaik framhåller att det som är intressant är skolorna i mittfåran med en blandad elevsammansättning. Skolledningen anser att det är viktigt att göra det fördelaktigt att ta emot elever. Såväl mottagande skolor som Mosaik upplever att de finns skilda förväntningar på vad elever ska kunna när de lämnar Mosaik. Exakt vad eleverna ska kunna när de lämna är till viss del godtyckligt då det inte finns några tydliga kriterier som definierar när en elev anses ha tillräckliga kunskaper i svenska eller övriga ämnen. En mottagande skola uppger att eftersom nivåerna är flytande och skiljer sig från en utslussning till en annan är det svårt att ha en god beredskap. Samtidigt utrycker mottagande skolor förståelse över problematiken kring att elevantalet på Mosaik växt och uppfattningen är att man därför har behövt slussa ut elever snabbt för att göra plats för nya. Det finns en splittrad bild bland de mottagande skolorna kring skolvanan hos utslussade elever från Mosaik. Någon skola uppger att elever från Mosaik inte är skolvana, att de inte 31 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

32 uppför sig som förväntat och kommer och går lite som de tycker. Andra skolor menar istället att de just har fått den skolvana som behövs på Mosaik och att de gå rakt in i undervisningen beträffande erfarenhet av svenska skolan. Eftersom det inte rör sig om något stort antal elever som de enskilda skolorna har tagit emot (ca 15 elever för den skola som tagit emot flest) är en rimlig slutsats att det delvis handlar om beteende hos enskilda elever som blir till en bild av samtliga de elever som skolan tagit emot. Generellt sett känner sig de intervjuade eleverna trygga på Mosaik, vilket även skolans egen elevenkät visar (se Trivselenkät och elevernas uppfattning om sin skolgång). Som kontrast till trivseln och tryggheten på Mosaik känner sig de elever som slussats ut ofta utanför, ensamma och ledsna på sin nya skola. Utslussade elever upplever att de inte får samma hjälp som de fått på Mosaik, de känner sig utanför både i undervisningen och i den sociala samvaron. Det händer ofta att elever som slussats ut kommer tillbaks till Mosaik för att hälsa på och att de då säger att de vill gå på skolan igen. En elev uttrycker att Mosaik var som en stor familj alla pratade med varandra. Det var jättetrevligt. På helgen önskade man alltid att måndagen skulle komma. Här på [nya skolan] önskar man bara att helgen ska komma. Om skolan är tråkig är livet tråkigt. // På mosaik var allting perfekt allt var trevligt. Flera elever uppger att det inte blivit som de hoppats på och att de har få kompisar på den nya skolan. Utslussningen av elever sker inte successivt, istället slutar en elev helt på Mosaik i samband med att eleven börjar på en ny skola. Elever uttrycker en önskan om en mer stegvis övergång och att de ska kunna bearbeta upplevelser innan de går över slutgiltigt. Vidare uppger en elev att personal och lärare på Mosaik inte frågar efter elevernas synpunkter innan utslussning. Elever uppger att de inte har besökt sin nya skola tillsammans med sin mentor. Utredningen kan konstatera att det generellt sett inte finns någon beredskap hos mottagande skolor för den sociala integrationen av elever som slussas ut från Mosaik. Det verkar vara svårare för de mottagande skolorna att hantera kommunikationen kring nyanlända elever nu, till skillnad mot tidigare under stadsdelarnas förberedelseklasser. Fadderverksamhet saknas på några mottagande skolor, men finns på andra. Ungefär hälften av de mottagande skolor som utredningen har varit i kontakt med har någon form av anpassning för de nyanlända elever som slussas ut från Mosaik. I några fall handlar det om vad som kan beskrivas som de tidigare förberedelseklasserna där elever från Mosaik har undervisning majoriteten av tiden. I andra fall handlar det om att elever ibland arbetar i mindre grupper med ett riktat språkligt stöd eller enskilt. Flera av de intervjuade ser Mosaik som en sluten skola och i en egen bubbla. Mottagande skolor uppger att de har ett begränsat samarbete med Mosaikskolan och att personal från Mosaik inte har besökt dem. Även bland Mosaiks egen personal efterfrågas mer samarbete. 32 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

33 Slutsatser och rekommendationer Utredningen har dragit fjorton slutsatser, som redovisas nedan utifrån de fyra övergripande processerna på skolan: inskrivning och mottagning, introduktion och kartläggning, undervisning och uppföljning samt utslussning. Inskrivning och mottagning Slutsats 1. Nyanlända elever i årskurs 7-9 påbörjar sin skolgång på Mosaikskolan kort efter att de besökt inskrivningsenheten och riskerar ej att behöva vänta med att starta sin skolgång i Malmö stad Mosaikskolan har utarbetade rutiner för mottagandet och inskrivning av nyanlända elever, såväl beträffande övergripande översikt av skolbakgrund som beträffande initial hälsobedömning. Nyanlända elever i årskurs 7-9 som ska börja på Mosaik får kort efter möte på inskrivningsenheten påbörja sin skolgång på Mosaik. Utredningen uppmärksammar även att det finns behov av ett ökat samarbete med migrationsverket för att se till att elever kommer i kontakt med inskrivningsenheten utan dröjsmål då de anländer till Malmö. 2. Nyanlända elever i årskurs 7-9 har i praktiken begränsad valfrihet att önska skola då de som regel hänvisas till Mosaik. Mosaikskolan informerar nyanlända elever om det fria skolvalet och möjligheten att önska skola. I praktiken styr emellertid såväl Mosaikskolan själv som övriga skolor i staden elever till Mosaik. Bakgrunden är att staden har fattat beslut om att organisera mottagandet av nyanlända elever på detta sätt. Utredningens rekommendation Utveckla samarbete på huvudmannanivå mellan Grundskoleförvaltningen, Mosaikskolan och Migrationsverket. Utredningen är positiv till ett utvecklat samarbete mellan Mosaikskolan och Migrationsverket för att se till att vårdnadshavare och elever kommer till inskrivningsenheten utan dröjsmål och därmed minimera risken att elever inte fångas upp och skrivs in i skolan inom skälig tid. Vidare anser utredningen att inskrivningsenheten på Mosaikskolan tillsammans med Grundskoleförvaltningens myndighetsavdelning bör inleda ett samarbete kring skolpliktsbevakning och rätt till utbildning, i syfte att tillse att nyanlända elever inte faller mellan stolarna. Utredningen anser även att Mosaik kan överväga att införa en rutin kring information till mottagande skola om att en elev som tillhör deras upptagningsområde ankommit till Mosaik. 33 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

34 Introduktion och kartläggning Slutsats 3. Elever på Mosaikskolan får under tiden i introduktionsklass information om Sverige och det svenska skolsystemet samt ges möjlighet att utforska staden. Under de första sex veckornas introduktionsklass får elever på Mosaikskolan introduktion till det svenska språket, flera av skolämnena, svenska samhället och det svenska skolsystemet. Som en del av undervisningen på Mosaikskolan, framför allt i de inledande introduktionsklasserna, ingår även besök på olika centrala platser i staden såsom exempelvis bibliotek, stadshuset, kulturinstitutioner, Västra hamnen och andra skolor. Skolan har vidare arbetat med att tillhandahålla simundervisning och arbetat med elevers integrering i samhället genom samarbete kring praktik och sommarjobb. 4. Mosaikskolan har utvecklat ett eget kartläggningsmaterial men har ännu inte tillfullo kartlagt och dokumenterat elevernas kunskaper. Det faktum att det saknas nationella riktlinjer för vad som ska kartläggas och hur det skall göras har försvårat skolans kartläggningsarbete. Mosaik har dock utvecklat ett eget kartläggningsmaterial som i sin helhet börjat användas under våren Innehåll och ambition med detta material har dock inte diskuterats med mottagande skolor. Mosaikskolan har ännu inte genomfört fullständiga kartläggningar av elever. Hittills har de kartläggningar som genomförts inte haft en tydlig koppling till kunskapskrav och läroplan, samt har saknat en bedömning av elevernas kunskapsnivå. Kartläggning har i liten utsträckning gjorts på elevernas modersmål. Utredningens rekommendation Mottagningskolan Mosaik och Grundskoleförvaltningen behöver vidareutveckla arbetet med kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, framför allt beträffande koppling till läroplan och kursplaner. Eventuellt kan det nätverk kring nyanlända elever som redan finns i staden fungera som grund. Vidareutvecklingen av kartläggningsmaterialet bör ske i samarbete med mottagande skolor och kartläggningen i samarbete md modersmålslärare. Utredningen föreslår att följande åtgärder genomförs: - Kontakt tas med Skolverket och Malmö Högskola för eventuellt samarbete kring och möjlig pilottestning av det nationella kartläggningsmaterial som håller på att utarbetas och ska lanseras En stadsgemensam arbetsgrupp bildas där representanter från Mosaik och urval av berörda skolor ingår för att vidareutveckla kartläggningsmaterial att använda fram tills att nationellt material finns tillgängligt. Det kan även efter detta finnas behov av vidareutveckling 34 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

35 eftersom det nationella materialet till exempel inte kommer att omfatta elevernas psykosociala situation. Genom ovan nämnda arbetsgrupp ges Malmö stad möjlighet att få en samsyn kring kartläggning samt även möjlighet att i ett tidigt skede och av kompetent och berörd personal utarbeta rutiner för hur det nationella materialet skall användas i staden när det lanseras. Mosaikskolan fortsätter att kompetensutveckla sin personal Mosaik fortsätter att kompetensutveckla sin personal inom kartläggningsområdet och ser till att kompetens finns för att kartlägga samtliga ämnen på en hög nivå, då detta är centralt nyanlända elevers vidare skolgång. Samarbete kring kompetensutveckling bör också ske med modersmålslärare för att kartläggningsresultaten ska kunna ske och användas på bästa sätt. Ett fortsatt arbete kring elevers integrering i samhället Mosaikskolan bör fortsätta och utveckla sitt nuvarande arbete där eleverna ges möjlighet att besöka olika platser och skolor i staden utifrån sina intressen. Skolan bör särskilt utveckla en utökad samverkan med andra skolor, såväl grundskolor som gymnasieskolan. Framför allt är det angeläget att utveckla ett samarbete med skolor som har en majoritet svensktalande elever. Förslagsvis Rönnenskolan, som ligger i närheten och dessutom har tillgång till sportfaciliteter. Undervisning och uppföljning Slutsats 5. Nyanlända elever på Mosaik får undervisning i samtliga 16 ämnen, men i flera ämnen sätts inte betyg för huvuddelen av eleverna. Efter introduktionsklassen ges eleverna undervisning i samtliga ämnen, med undantag för moderna språk. Samtliga elever har utökad studietid i svenska och matematik. I introduktionsklasserna läser eleverna inte samtliga ämnen, men alltid SvA och MA, och får en introduktion i enskilda skolämnen. Tekniska hjälpmedel såsom ipads, datorer och annan teknik används i undervisningen, men inte alltid på ett sätt som är kopplat till elevens särskilda behov. De flesta elever når inte upp till godkänd betygsnivå och i många ämnen sätts inte betyg för majoriteten av eleverna. 6. Svårigheter finns när det gäller att individanpassa undervisningen. Det framgår inte av utredningen hur kartläggningen av elevens kunskaper används i den fortsatta undervisningen på Mosaik och i vilken utsträckning den byggs på successivt. Mosaik har en åldersintegrerad undervisning. Nivåplaceringen av elever sker i tre nivågrupper (samt en alfabetiseringsklass) utifrån elevernas skolbakgrund, social hänsyn samt även till viss del kunskap i det svenska språket. Under utredningen har det framkommit att det finns en stor nivåskillnad i varje klass på skolan och att detta försvårar individanpassningen av undervisningen. Det har ej fattats några beslut om anpassad studiegång eller särskild undervisningsgrupp. 35 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

36 7. Behovet av studiehandledning på modersmålet är större än den studiehandledning som Mosaikskolan tilldelas från modersmålsenheten. På grund av nuvarande organisering av studiehandledning på modersmålet, sker planering och utförande av studiehandledning utifrån organisatoriska förutsättningar snarare än elevens behov. Skolan har dock vidtagit åtgärder för att försöka möta elevernas behov genom en medveten rekrytering och användande av personalens tvåspråkighet. Skolledningen har dessutom anställt en egen studiehandledare i ett av de större språken. Dessa åtgärder till trots konstaterar utredningen att behovet av studiehandledning är större än tillgången på skolan. 8. Mosaikskolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning med sitt systematiska kvalitetsarbete Skolan har befunnit sig i en uppbyggnadsfas. Skolan har strukturerat sitt arbete och utvecklat flera rutiner för planering och uppföljning av elevernas utveckling, exempelvis språkkonferenser, regelbundna arbetslagsträffar och attitydundersökning, men har ännu inte systematiserat sitt kvalitetsarbete. Skolan deltar inte i Grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetarbete. 9. En av Mosaikskolans styrkor upplevs vara den samlade kompetensen hos personalen beträffande nyanlända elever. Vid rekrytering av personal till Mosaik har såväl flerspråkighet som erfarenhet av arbete med nyanlända elever medvetet efterfrågats. Kompetensen hos personalen på skolan har nämnts av såväl Mosaik själva som av mottagande skolor som en av de största tillgångarna på skolan. Även den förstärkta elevhälsan och elevhälsoteamets kompetens har lyfts fram som en styrka. Utredningen bedömer att Mosaiks personal har ett gemensamt synsätt på ansvar och engagemang för skolans elever och en vilja att ge eleverna trygghet och omsorg. Utredningens rekommendation Mosaikskolan bör utveckla sitt IKT-arbete och digitala verktyg då detta kan vara ett sätt att förbättra undervisningen för nyanlända elever. Utredningen noterar att detta också är en bärande tanke i modersmålsutredningen och för den språkcentral som där föreslås. De exempel på applikationer som finns i modersmålsutredningen kan även vara aktuella för Mosaik att använda. Stärkt individanpassning av undervisningen och ökad rättssäkerhet. Skolledningen bör vidarutveckla arbetet med att öka förutsättningarna till en individanpassad undervisning. Detta gäller generellt men speciellt för de 36 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

37 elever som har relativt lång skolbakgrund och riskerar att ej utmanas utan individanpassning. Det är också angeläget att skolan arbetar mer aktivt för att förstärka elevernas rättssäkerhet när det gäller att fånga upp elevers individuella stödbehov, fatta beslut om nödvändiga åtgärder till exempel inom ramen för ett åtgärdsprogram, samt kring bedömning och betygssättning. Studiehandledning ska ges utifrån elevernas behov Utredningen anser att det är positivt att Mosaik anställt en studiehandledare som komplement till den studiehandledning på modersmålet som elever på skolan får från modersmålsenheten. Utredningen välkomnar ett utvecklingsarbete på Mosaik för att skapa forum för samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare, för att bättre möta det behov som finns hos eleverna. Mosaikskolan måste utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete Det finns inget skäl till att skolan ej deltar i Grundskoleförvaltningens gemensamma kvalitetsarbete utifrån kvalitets-/åtagandeplaner och kvalitets-/åtaganderapporter samt ingår i de förvaltningsgemensamma rutinerna för till exempel inrapportering av elevernas kunskapsresultat och annan statistik. Skolan bör även utveckla sitt egna systematiska kvalitetsarbete genom att skapa ett tydligare ramverk samt kommunikation med personalen. Se även Utredningens kommentarer kring verktyg för uppföljning gällande Mosaikskolan. Kompetensutveckling för personal Utredningen ser positivt på den kompetensutvecklingsinsats som skolan planerat inför hösten utifrån ett språkutvecklande arbete. Det är viktigt att Mosaikskolan även framgent har en aktiv och medveten strategi kring kompetensutveckling som på ett tydligt sätt kopplas till de utvecklingsområden som uppmärksammas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Utslussning Slutsats 10. Utslussning av nyanlända elever från Mosaikskolan till mottagande skolor sker inte successivt och utslussningsprocessen kantas av bristfällig dokumentation, oklarhet kring förväntningar och bristande kommunikation med mottagande skolor Under ett flertal intervjuer har det framkommit att Mosaik upplevs som en sluten och isolerad skola och en större öppenhet och kommunikation efterfrågas. Flera mottagande skolor har uttryckt intresse av information om Mosaikskolans arbetsprocesser och ett ökat personligt möte. För en bättre överlämning har Mosaik i och med den senaste utslussningen i april 2014 infört en personlig överlämning. Mottagande skolor upplever att den dokumentation som medföljt eleverna har varit bristfällig och till stora delar saknat en tydlig koppling till läroplan och kursplaner. Utredningen 37 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

38 bedömer att det är viktigt att kunskapen om gymnasieskolan och dess introduktionsprogram ökar på Mosaik. 11. Att hantera det fria skolvalet när staden organiserat mottagandet av nyanlända elever i årskurs 7-9 genom Mosaikskolan innebär en utmaning för Malmö stad Under utredningens gång har olika synpunkter förts fram kring att det finns en obalans i vilka skolor som tar emot flest elever från Mosaik och att det krävs en strategi kring att hantera detta. Utredningen anser att detta är en vidare diskussion för Grundskolenämnden utifrån rådande beslut om exempelvis principerna för skolplacering och utifrån ett integrationsperspektiv. 12. Det finns en samsyn bland såväl Mosaik som bland de mottagande skolorna att elever generellt sett slussas ut för tidigt från Mosaikskolan samt synpunkter kring tidpunkterna för utslussning En majoritet av de intervjuade anser att eleverna generellt slussas ut för tidigt. Utöver det faktum att elever riskerar att lämna Mosaik för tidigt, upplevs det även problematiskt med fyra tidpunkterför utslussning då de inte alltid är optimala för eleven. Istället lyfter mottagande skolor önskan om färre utslussningstillfällen i samband med terminsstart, samt framhåller vikten av god framförhållning vid utslussningen. 13. Mottagande skolor har i förekommande fall speciallösningar för de elever som tas emot från Mosaikskolan. Många av de mottagande skolorna upplever att de nyanlända elever som slussas ut från Mosaik behöver någon typ av särskilt stöd. Flera är kritiska till vad eleverna kan då de slussas ut och anser sig tvungna att tillhandahålla särskilda lösningar utifrån att de eleverna ej har fullgod svenska. 14. Nyanlända elevers trygghet och trivsel förändras negativt när de slutar på Mosaik och börjar på en ny skola. Elevernas trivsel på Mosaikskolan är överlag god och eleverna upplever att de är trygga under den tid de vistas på skolan, vilket bland annat framgår av skolans attitydundersökning. Som konstrast till en god trivsel och trygghet på Mosaik finns tydliga indikationer på att den sociala integreringen på mottagande skolor är bristande. Eleverna känner sig ofta ensamma och vantrivs och utslussningen beskrivs som en utspark snarare än en process där eleven får bekanta sig med den nya skolan. Utredningen anser att mottagande skolor har ett stort ansvar för inslussningen av de elever som kommer från Mosaik. Utredningen noterar även att eleverna riskerar att på kort tid gå igenom flera uppbrott under nuvarande organisation och att det därför är särskilt viktigt att övergångarna sker på bästa möjliga sätt. 38 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

39 Utredningens rekommendation Mosaik bör vidareutveckla rutinerna för utslussning av elever från Mosaik till mottagande skola. - Det behöver tas fram tydligare kriterier för vad som avgör när en nyanländ elev är redo att slussas ut till en mottagande skola. Dessa kriterier måste också vara kända av de skolor som tar emot elever. - Få till stånd en stegvis överlämning där eleven får besöka skolan några gånger innan eleven slussas ut. Kanske kan elever få kontakt med framtida hemskola tidigt och göra studiebesök eller liknande. - Den dokumentation som följer med eleven behöver utvecklas och standardiseras samt klargöras för mottagande skolor, exempelvis genom att skapa elevakter som följer med eleven till mottagande skola - Utredningen är positiv till skolledningens ambition att genomföra språktest av eleverna och dessa språktest bör ingå i den dokumentation som lämnas över till mottagande skolor - Arbetet med en personlig överlämning bör vidareutvecklas och en rutin tydligt fastställas. - Mosaikskolan bör i dialog med mottagande skolor se över vad som är lämpliga tidpunkter samt frekvens för utslussning. Mottagande skolor måste utveckla sitt arbete med och rutiner för att få till en trygg mottagning och introduktion för nyanlända elever från Mosaik. Mottagande skolor bör utveckla en tydlig rutin för nya elever i de fall det inte redan finns - som kan användas för samtliga nya elever, ej endast Mosaikelever. Som rutin bör det finnas ett uppföljningssamtal för elever som slussats ut, med till exempel kurator eller skolpsykolog, efter några veckor på den nya skolan. Mottagande skolor kan även utveckla aktiviteter såsom rast- eller lunchkompis, för att stärka de nyanlända elever som slussas ut från Mosaikskolan. Annat exempel kan vara fadderverksamhet. Kommunikationen och samarbetet mellan Mosaik och mottagande skolor bör utvecklas, eventuellt genom ett nätverk eller arbetsgrupper där medarbetare från Mosaikskolan och ett urval av mottagande skolor ingår. Utredningen noterar att det i dagläget inte finns tydliga kommunikationsarenor för Mosaik och mottagande skolor att träffas och diskutera bland annat ovanstående punkter kring kriterier för utslussning, personlig överlämning samt stegvis överlämning. Utredningen anser att sådana arenor bör arbetas fram, kanske i form av nätverk eller en eller flera arbetsgrupper, samt att dessa involverar såväl personal som skolledning för Mosaik och mottagande skolor. Detta arbete bör underlättas av att Mosaikskolan och mottagande skolor nu tillhör samma förvaltning. Kunskapen hos Mosaik om gymnasieskolan och dess introduktionsprogram bör förbättras genom tätare samarbete. 39 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

40 Förslag på utvärderingsmodell för fortsatt uppföljning Mosikskolan har hittills inte deltagit i Grundskoleförvaltningens gemensamma kvalitetsarbete beträffande kvalitets-/åtgärdsplaner och kvalitets- /åtgärdsrapporter. Skolan har likaså ej deltagit i stadens gemensamma elevenkät som årligen genomförs bland grundskolans elever i Malmö stad. Då många av de nyanlända elever som går på Mosaik ej når måluppfyllelse är enbart betygsutvecklingen på skolan ett trubbigt mått för att mäta skolans utveckling. Utöver utredningens rekommendationer beträffande det systematiska kvalitetsarbetet har utredningen även i enlighet med utredningsdirektivet granskat förutsättningarna för skolans fortsatta uppföljning utifrån dess specifika förutsättningar. Utredningen är av uppfattningen att det inte finns några skäl till att Mosaikskolan ska undantas när det gäller det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet. Utredningens slutsats är att detta bör ingå i Mosaikskolans systematiska kvalitetsarbete även om särskilda anpassningar kan behöva göras. En särskild uppföljningsmodell för skolan är därför överflödig. Mosaikskolan behöver utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete enligt Grundskoleförvaltningens nya modell. Inom ramen för detta ska skolan upprätta kvalitets-/åtagandeplaner och kvalitets-/åttaganderapporter delta i den förvaltningsövergripande elevenkäten, samt delta i kvalitetsdialoger med utbildningschef och rektor. För att möjliggöra för nyanlända elever på Mosaik att besvara elevenkäten anser utredningen att det är centralt att enkäten översätt till i första hand engelska samt de förslagsvis fem största språken bland kommunens nyanlända elever. Översättning av enkäten är ett stöd för Mosaikskolan och andra skolor med nyanlända elever och bör därför ombesörjas centralt av Grundskoleförvaltningen. Mosaik bör kontinuerligt följa upp och förbättra det kartläggningsmaterial som skolan använder för att bedöma elevers kunskapsnivå. I denna uppföljning är det viktigt att mottagande skolor också involveras i enlighet med utredningens rekommendation ovan. Utredningen kan konstatera att det bitvis varit svårt att få tydlig och uppdaterad statistik från skolan, till exempel när det gäller elevernas måluppfyllelse. Det är inte rimligt att Mosaikskolan skall föra statistik över alla delar av sin verksamhet, men eftersom skolans uppdrag är speciellt och in- och utslussning är centrala processer bör skolan utveckla statistiken inom dessa områden. Lämpligen väljs några fåtal variabler ut som kan fungera som indikatorer på hur skolan arbetar. I detta arbete bör Grundskoleförvaltningen vara ett stöd och vidareutveckla metoder för fortsatt uppföljning av Mosaik. Utredningen föreslår att det görs regelbundna uppföljningar av utslussningen från Mosaikskolan till mottagande skolor. Sådana uppföljningar kan utgå från de frågeställningar i föreliggande utredning som mailades ut till rektorer för mottagande skolor och/eller de intervjufrågor som använts i samtal med mottagande skolor. Dessa frågor kan ge ett bra kvalitativt komplement till de statistiska mått som väljs ut för att följa skolan och används exempelvis som underlag vid regelbundet återkommande kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. 40 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

41 Bilagor Bilaga 1 styrgrupp och arbetsgrupp Styrgrupp, Utredning av mottagningskolan Mosaik Helena Plantin, Kvalitetsavdelningen (sammankallande styrgruppen) Henric Kahlmeter, Utbildningschef SoS Anders Grundberg, Utbildningschef Öster Arbetsgrupp, Utredning av mottagningskolan Mosaik Hannes Frizén, Kvalitetsavdelningen (sammankallande arbetsgruppen) Charlotte Hjertström, Kvalitetsavdelningen Laila Herner, Myndighetsavdelningen 41 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan

42 Bilaga 2 - Trivselenkät och elevernas uppfattning om sin skolgång Eleverna på Mosaikskolan har ej deltagit i den förvaltningsgemensamma elevenkäten som genomförs årligen. Skolledningens uppfattning är att det är svårt att genomföra enkäten på skolan eftersom elevernas kunskaper i svenska inte är tillräcklig för att förstå och fylla i enkäten på ett korrekt sätt. Dessutom bedömer man att många av frågorna i enkäten är formulerade på ett sådant sätt att de förutsätter att respondenten gått i svensk skola under en längre period. Enkäten anses därför vara mindre lämplig för Mosaiks elever och skolan har därför tagit fram en egen enkät som ingår som en del av skolans likabehandlingsplan. Enkäten har tio frågor med skalor som svarsalternativ, fyra frågor med ja och nej som alternativ samt tolv bildfrågor där eleven får ange om de är trygga eller otrygga som svarsalternativ. Nedan är exempel på hur skalan är utformad för de tio frågor som använder denna. Jätteledsen Ledsen Känner inget Glad Jätteglad Figur 1: Skala i Mosaikskolan egna elevenkät Frågorna i skolans enkät behandlar hur eleverna känner sig vid olika tillfällen i relation till skolan, bland annat på morgonen när de ska gå till skolan, på rasten, på lektionen eller när de gör sina läxor. Vidare innehåller även enkäten frågor av typen har du någon vuxen att prata med i skolan? och har du någon att vara med på rasterna?. Slutsatsen som kan dras utifrån svaren på vårens (2014) enkät är att eleverna på Mosaik generellt sätt känner sig glada eller mycket glada i de situationer som enkäten beskriver. På samtliga frågor är det dock mellan 4-10 % av eleverna som anger att de är ledsna eller jätteledsna. Vidare upplever majoriteten av eleverna att de har någon att vara med på rasterna, men könsskillnaden är stor då 10 % av pojkarna respektive 4 % av flickorna svarar nej på frågan. På samma sätt finns en stor könsskillnad i svaret på frågan om eleverna har någon vuxen att prata med i skolan. 24 % av pojkarna svarar nej, vilket är dubbelt så många i jämförelse med de flickor som svarat. Att var fjärde pojke på skolan upplever att de inte har någon vuxen att prata med är anmärkningsvärt, inte minst utifrån ett genusperspektiv. Två femtedelar av eleverna upplever att de inte har någon att vara med efter skolan, vilket är höga siffror men samtidigt svårt för skolan att konkret arbeta med. Drygt 10 % av skolans elever känner sig otrygga på de platser som tas upp i enkäten och generellt upplever pojkarna sig mer otrygga än flickorna. 42 Grundskoleförvaltningen Utredning av Mosaikskolan