Grammatikkollokviet ht vt. Kollokvieledare: Cecilia Falk
|
|
- Alexandra Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grammatikkollokviet Kollokvieledare: Cecilia Falk 2013 ht 17/9 Cecilia Falk: Dubbla objekt i fornsvenska mest om ordningen direkt objekt + indirekt objekt. 1/10 Elisabet Engdahl, professor i svenska språket vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet: Spetsställning av pronominella objekt i svenska. 5/11 Diskussion om artikeln Explaining the loss of verb movement: How embedded V2 and V-in-situ conspired against V-to-T av Caroline Heycock & Joel Wallenberg. 3/12 Dianne Jonas är doktor vid Goethe-Universität Frankfurt am Main: Norf'k pronominal morphosyntax a study in language contact vt 19/2 Uppsala. Benjamin Lyngfelt, professor vid Göteborgs universitet: Mellan grammatik och lexikon: ett svenskt konstruktikon. 5/3 Tillsammans med koll. för historisk språkforskning. Cecilia Falk: Svensk syntaxhistoria. 19/3 Uppsala. Diskussion om Telemans recension av Grammatik over det Danske Sprog, den danska referensegrammatiken. 2/4 GLOW workshop i Lund 7/5 Diskussion av artikel Narrow syntax and the language of thought. 16/4 Uppsala. Fortsatt diskussion om Telemans recension av Grammatik over det Danske Sprog, den danska referensegrammatiken. 21/5 Uppsala. Ida Larsson: Något mer om particip, icke-ackusativer och kategorier.
2 2 (5) 2012 Institutionen för nordiska språk (t.o.m. 2012) 7/2 Diskuterade vetenskapsteori, med utgångspunkt i en artikel i Theoretical linguistics och den diskussion som följde. 6/3 Peter Svenonius, Tromsö: The minimalist program and the syntax of natural numbers. 8/5 David Håkansson, Uppsala universitet: "Inte har ni sett Hedlund?" nekande adverb som fundament i svenska. 20/5 Uppsala universitet: Ian Roberts and Anders Holmberg: On the role of parameters in Universal Grammar: a reply to Newmeyer. 22/5 Ida Larsson och Janne Bondi Johannessen: Om bisatsordföljden i amerikaskandinaviskt arvsspråk. 4/9 Institutionens nya doktorander presenterar sig och sina forskningsplaner. Diskussion om tolkningen av en runrad (forts. på diskussion från i våras). 2/10 Niklas Norén, forskare vid Institutionen för neurovetenskap och Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet: Grammatiska konstruktionsmetoder i turens mittfält. 16/10 Uppsala universitet. Johanna Prytz om sitt avhandlingsarbete: Syntaktiska, semantiska och lexikala distinktioner mellan argument och adjunkter. 17/10 Dialektforskaren Jeoffrey Parrot presenterade sitt intresseområde, kasusteori, ur ett dialektperspektiv. 6/11 Fredrik Heinat, Institutionen för lingvistik: Adverbiella relativsatser i svenskan. 20/11 Vi läser och diskuterar artiklar i temanumret What counts as linguistic evidence, Studies in Linguistics 28:3. 4/12 Vi läser och diskuterar Charles Yang Three factors in Language variation. 18/12 Henrik Rosenkvist, Lunds universitet: Data och teorier om nollsubjekt i (främst) germanska språk /3 Cecilia Falk: Adverbiella fundament (eller om ni så vill: satsbaser) i generaliserande bisatser (eller om ni så vill: allmänna relativsatser) och i kvesitiva indirekta frågor och andra därtill relaterade frågor.
3 3 (5) 5/4 Staffan Hellberg och Erik Magnusson Petzell: Poetisk ordföljd och generativ grammatik. 3/5 Ana Maria Toni presenterar sin undersökning av adverbialsplacering i slutfältet (och i någon mån mittfältet) i äldre svenska (1750 till nutid). 18/5 Ute Bohnacker, professor i lingvistik i Uppsala: Om att börja en mening i svenska, tyska och nederländska: Inlärning av nära besläktade språk. (Samarrangemang med Kollokvier i svenska som andraspråk.) 6/9 Steffen Höder, Hamburg: Diasystem och grammatisk organisation: en konstruktionsgrammatisk modell. 1/11 Christer Platzack, Lund, presenterar sin nya lärobok om minimalistprogrammet. Inga förkunskaper om generativ grammatik eller minimalistprogrammet krävs. 6/12 Elisabet Engdahl, Göteborg: Empirisk syntaxforskning /3 Erik Magnusson Petzell: The sound of silence. 27/4 Ida Larsson, Göteborg: Om verbfrasstruktur och hjälpverb. 2/6 Valéria Molnár, professor i tyska vid Lunds universitet: Fundament al aspects of information structure. On the relevance of the left periphery from a typological perspective. 9/11 Spår och luckor och underförstådda led och strukna led och... 14/12 Subjektsorienterade visavi subjektsautonoma verb /1 Diskussion av Benjamin Lyngfelds artikel om reflexiver i Språk och stil 17 (2007). 12/2 Diskussion av Ingebjörg Tonnes artikel Analyzing progressives in Norwegian i Nordic Journal of Linguistics 2 (2007). 4/3 Diskussion av Kenneth Hale & Samuel Jay Keysers artikel On argument structure and the lexical expression of syntactic relations
4 4 (5) ur boken The view from building 20. Essays in honor of Sylvain Bromberger Red. Hale & Keyser, Cambridge, MA: MIT Press. 1/4 Kombinationer av verb i aktiv/passiv + verb i aktiv/passiv. passiv + passiv: Stolen behövs målas. Fler verb som tilllåter detta? aktiv + passiv: Stolen behöver målas; Skjortan tål att tvättas; Hon förtjänar/är värd att tilldelas extrapoäng aktiv + aktiv: Stolen går att måla; Skjortan tål att tvätta *passiv + aktiv: *Skjortan behövs tvätta 22/4 Diskussion av Camilla Wides artikel i festskriften till Erik Andersson + ytterligare en artikel om konstruktionsgrammatik + interaktionsgrammatik. Alt 1: Jan-Ola Östman Construction Discourse. Ap prolegomenon i Construction Grammars. Cognitive grounding and theretical extensions. Red. Östman & Fried. Alt 2: Fried & Östman Construction grammar and spoken lanhuage: the case of pragmatic particles. I Journal of pragmatics /5 Verner Egerland, Lund, talar om topikmarkörer i italienska och svenska (si och så). 27/5 Ugnius Mikucionis, Vilnius: Modality and communication situation in Norwegian. 9/9 Cecilia Falk: Satsegenskaper hos infinitivfraser i modern och äldre svenska. 30/9 Marit Julien, Lund, talar om huvudsatsordföljd i bisatser /2 Cecilia Falk rapporterar från konferensen Grammatik i fokus. 13/3 Diskussion av artiklarna om grammatikalisering i Nordic Journal of Linguistics (29:2, 2006). 27/3 1. Diskussion av Muriel Nordes artikel om s-genitivens utveckling i senaste Nordic Journal of Linguistics. 2. Diskussion av Paul Hoppers artikel Emergent Grammar. 3. Fortsatt diskussion om vad grammatikalisering är/vad som bör innefattas i termen grammatikalisering.
5 5 (5) 17/4 Cecilia Falk funderar högt om modus, modalitet och fakticitet. 15/5 Diskussion av Peter Svenonius artikel Case Alternations in Icelandic Passive and Middle. 18/9 Maria Bylin, Cecilia Falk och Lisa Rudebeck rapporterar från ett symposium om syntaxhistoria i Göteborg. 9/10 Lars-Olof Delsing och Cecilia Falk: herra gudh! hwilket eth vnderligit diur och græseligit! Om fornsvenska exklamativer. 30/10 Diskussion av Lars Heltofts artikel Recasting Danish subjects. Case system, word order and subject development. 20/11 Dominika Skrzybek: Framväxten av bestämda former i svenskan. 11/12 Diskussion av Jan Terje Faarlunds artikel From clitic to affix: the Norwegian definite article /2 Diskussion av Elisabeth Closs Traugott: From propositional to textual and expressive meanings: some semantic-pragmatic aspects of grammaticalization. 7/3 Diskussion av Laurel Brinton & Elizabeth Closs Traugott: Lexicalization and Language Change 28/3 Håkan Rosenkvist och Roger Nyborg: om undervisning i svenska som främmande språk. 9/5 Ulla Stroh-Wollin, Uppsala: Definithetens semantiska sida. 30/5 Cecilia Falk: Bisatser med satsbas i fornsvenska och modern svenska. 5/9 Allmän diskussion om höstens progam; diskussion kring några grammatiska spörsmål. 26/9 Dagmar Schadler, Wien: Reflexiva partikelverb i svenska. 3/10 Lisa Christensen, Lund: När-satser i barnspråk. 24/10 Cecilia Falk presenterar generativ grammatik. 28/11 Päivi Juvonen presenterar interaktionell grammatik. 12/12 Anna-Malin Karlsson presenterar systemisk-funktionell grammatik.
Grammatikkollokviet Vt Ht
Grammatikkollokviet Kollokvieledare: Cecilia Falk 2015 Vt 3/2 David Håkansson, Kungl. Vitterhetsakademien, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet: Expletiva konstruktioner i äldre svenska.
Grammatikkollokviet Vt Ht. Kollokvieledare: Cecilia Falk
Grammatikkollokviet Kollokvieledare: Cecilia Falk 2016 Vt 1/2 Vi läser och diskuterar artikel av Jan Terje Faarlund om utelämnade subjekt. 15/2 Uppsala. Cecilia Falk: Till höger i satsen: modern svenska
Grammatikkollokviet. Kollokvieledare: Cecilia Falk
Grammatikkollokviet Kollokvieledare: Cecilia Falk 2017 Vt 7/2 David Håkansson, docent, forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet: Platshållaren som
Grammatikkollokviet Ht. Kollokvieledare: Cecilia Falk
Grammatikkollokviet Kollokvieledare: Cecilia Falk 2017 Ht 5/9 Jan Lindström, Helsingfors univ.: Om bruket av imperativer i svenska läkare-patientsamtal. 19/9 Uppsala. Nysvenskt lösgodis. Ida Larsson och
Grammatikkollokviet. Kollokvieledare: Cecilia Falk
Grammatikkollokviet Kollokvieledare: Cecilia Falk 2018 Ht 18/9 Uppsala. Lisa Rudebeck, doktorand i nordiska språk: Sambos, zombier och andra luffers i det svenska pluralsystemets utmarker. 2/10 Johan Brandtler,
Teori och metod (15 hp), forskarutbildningen
Teori och metod (15 hp), forskarutbildningen Kursbeskrivning och litteraturlista, beslutad av institutionsstyrelsen 7 mars 2012 Kursbeskrivning Kursen har det dubbla syftet att ge de studerande insikter
VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK C2 Bild: Wikipedia C1 B2 B1 A2 Bild: Wikipedia A1 inläraren
Teori och metod (15 hp), forskarutbildningen
Teori och metod (15 hp), forskarutbildningen Kursbeskrivning Kursen har det dubbla syftet att ge de studerande insikter i språkteori och språkvetenskaplig metod och att göra dem orienterade i ämnets olika
Kollokviet för historisk språkforskning
2017 Ht Kollokviet för historisk språkforskning Under ledning av Jonatan Pettersson (och Rune Palm t.o.m. 2013). Inga kollokvier under ht -17. 2017 Vt Inga kollokvier under vt -17. 2016 Ht 29/11 Gerd Carling,
Valet av passivform i modern svenska
SveBe24/00 Engdahl 1 Valet av passivform i modern svenska Elisabet Engdahl På svenska finns det två produktiva sätt att uttrycka passiv: en morfologisk passiv, som bildas med -s, och en perifrastisk passiv,
Grammatikalisering i nutid utvecklingen av typ fram till 2009
Ur Grammatikalisering Språk & stil NF i 21, nutid 2011 5 Grammatikalisering i nutid utvecklingen av typ fram till 2009 Av HENRIK ROSENKVIST och SANNA SKÄRLUND Abstract Rosenkvist, Henrik, henrik.rosenkvist@nordlund.lu.se,
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(6) Styrelsen klockan
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(6) Sammanträdesdag klockan 9.15 11.40 Närvarande ledamöter Lars Olof Delsing professor Sara Håkansson universitetslektor Marie Källkvist universitetslektor, bitr prefekt Marita
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200 Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs (nivå 31-60): Analys och textbedömning, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Continuation
Barnes, Michael, Faarlund, Jan Terje och Naumann, Hans-Peter Utvärdering. Från runsten till e-post. [ ] S
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Valbar kurs inom Magisterkurs i svenska TEORI OCH METOD, 10 poäng Kursbeskrivning Kursen har det dubbla syftet att ge de forskarstuderande insikter
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Viskningar och rop eller hur vi undrar och förundras
Viskningar och rop eller hur vi undrar och förundras Lars-Olof Delsing Bakgrund I denna uppsats tar jag upp två försummade talakter och den språkliga variation vi finner i dessa i skandinaviska språk och
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning. Karlstad den 13-14 oktober 2011. Citation for the
Från NORMS till GRAMINO
Norsk Lingvistisk Tidsskrift Årgang 35 2017 3 10 Från NORMS till GRAMINO Henrik Rosenkvist og Elisabet Engdahl Detta NLT-nummer innehåller sju artiklar som bygger på presentationer vid den första Grammatik
Om ordföljd i germanska språk
Om ordföljd i germanska språk Halldór Ármann Sigurðsson SOL, Lunds universitet 2013 1 Inledning * Denna uppsats beskriver och analyserar den ordföljdsvariation i de germanska språken som kan betraktas
Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:
Hittillsvarande verksamhet
Senast uppdaterad 23/3 2004 Hittillsvarande verksamhet År 2000 Under året har projektmedlemmarna ägnat sig åt excerpering och transkription av både hela samtal till kärnkorpusen och av excerperade sekvenser.
Det är som det är - en studie av några svenska tautologikonstruktioner. Stellan Petersson
1 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Konstruktionsgrammatiska småstudier 2006 Det är som det är - en studie av några svenska tautologikonstruktioner Stellan Petersson 1. Inledning
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Hur bildas grammatiska ord? Maria Bylin Språkvårdare i svenska på Språkrådet
Hur bildas grammatiska ord? Maria Bylin Språkvårdare i svenska på Språkrådet 1 Grammatikalisering Seg språkförändring i smyg Vissa ord har rätt klar och konkret betydelse. stol hoppa gult Vissa ord har
Fältarbete med Nordic Dialect Corpus
Janne Bondi Johannessen & Piotr Garbacz Universitetet i Oslo Fältarbete med Nordic Dialect Corpus 1 Inledning I denna artikel kommer vi att presentera hur Nordic Dialect Corpus kan användas för att undersöka
Språkteknologi. Språkteknologi
Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi
Flerspråkiga elevers processning av fonologi och grammatik
Flerspråkiga elevers processning av fonologi och grammatik Elisabeth Ze2erholm & Gisela Håkansson Stockholms universitet & Linnéuniversitetet/Høgskolen i ØsFold Frågeställning & Metod Går den grammatiska
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den
Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland
1 Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland Projektet är ett samarbete mellan fyra forskare i Sverige och Finland: Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD
Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD Är ämnesspråk i matematik samma sak som skolspråk generellt? Ämnesspråk i matematik beskrivs ofta på samma sätt som generellt skolspråk
Grammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12
Grammatik i Samtal I Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Per Linell Språkande. Samtal, språk och grammatik 2 Ett dialogiskt perspektiv på språk och språkande: människor är sociala varelser betonar
Artikelskrivandets konst, 7.5 hp
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges
Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn
Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn Christian Waldmann, biträdande lektor Institutionen för språkstudier Umeå universitet DISPOSITION 1. PREPOSITIONER 2. SPRÅKINLÄRNING
Teckenspråkslingvistik I, 15 hp LIT140
Teckenspråkslingvistik I, 15 hp LIT140 Litteratur Beslut Denna litteraturlista är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2019-06-11. Språkvetenskaplig översiktskurs, 4 hp LIT140, dk 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser
Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga programmet 2012-10-29 Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2012 Lärare: Mathias Broth (281851)
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp Swedish Language MA, Specialisation in Linguistics and Didactics, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Språkets struktur och funktion, 7,5 hp
Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag
Lättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg
Lättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg Examinerad språkkonsult i svenska språket Universitetsadjunkt i svenska Doktorand i pedagogik 1) Vad innebär det att en text är lättläst?
Förord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Huvuddriven valens konstruktionsdriven argumentstruktur?
1 Huvuddriven valens konstruktionsdriven argumentstruktur? Benjamin Lyngfelt * Vi är vana att betrakta argumentstruktur som huvuddriven, dvs. lexikalt bestämd av huvudordets valens. Det antas t.ex. primärt
Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta
Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Håkan Jansson hakan.jansson@svenska.gu.se Uppläggning Söka i Korp Syntax och konstruktioner Förändringar i ordförrådet
Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. Period 1:
Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK Period 1: 090119-080325 Språket, individen och samhället 7,5 hp Dahl, Ö. Språkets enhet och mångfald. 2007. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Steinberg,
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Studier i svensk språkhistoria 8 Falk, Cecilia; Delsing, Lars-Olof
Studier i svensk språkhistoria 8 Falk, Cecilia; Delsing, Lars-Olof Publicerad: 2005-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Falk, C., & Delsing, L-O. (redaktörer) (2005). Studier
NS7060, Fornsvenskan och den historiska kontexten, 7,5 hp. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2014-06-04. Gäller fr.o.m. ht 2014.
Kurslitteratur NS7060, Fornsvenskan och den historiska kontexten, 7,5 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2014-06-04. Gäller fr.o.m. ht 2014. Med reservation för ev. ändringar p.g.a.
Om subjekt med infinitiv, särskilt i passiv
Om subjekt med infinitiv, särskilt i passiv Benjamin Lyngfelt 1 Inledning Subjekt med infinitiv avser fall där subjektet inte fyller någon semantisk roll i matrissatsen utan i stället fungerar som predikationsbas
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(5) Styrelsen klockan Birgitta Lastow systemansvarig Kazuyo Lundström universitetsadjunkt
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(5) Sammanträdesdag klockan 9.15 11.10 Närvarande ledamöter Elisabet Björklund doktorand Mats Johansson universitetslektor Björn Larsson professor, bitr prefekt Birgitta Lastow
Kursplan och läromedelsförteckning
Kursplan och läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Kurskod ENB102 Dnr 03:91D Beslutsdatum 2003-06-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne ENGELSKA - allmän kurs ENGLISH - General course
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits
Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande
Grundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Litteraturlista HT09 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS. Period
Litteraturlista HT09 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS Period 1 090901-091103 Fonetik, fonologi och grafonomi 7,5 hp Engstrand, Olle. 2004. Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Fromkin,
Lite småkonstigt! GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-adj]
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Lite småkonstigt! En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-adj] David Karlson-Weimann Specialarbete 7,5 hp Svenska språket, fortsättningskurs
Kursinformation med litteraturförteckning. Semantik och terminologi för språkkonsulter. 10 högskolepoäng
Kursinformation med litteraturförteckning Semantik och terminologi för språkkonsulter 10 högskolepoäng Höstterminen 2011 Välkommen till Semantik och terminologi för språkkonsulter, 10 högskolepoäng! I
Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.
Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten
Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.
Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen
LITK10 Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp
LITK10 Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp Samläses med LIT400 Teckenspråk som nybörjarspråk I, 30 hp (dk 1 till 5) LITN03 Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk, 5 hp (dk 1) LIT403
Metoder inom nordistiken Interaktionell lingvistik
Metoder inom nordistiken Interaktionell lingvistik Jan Lindström Helsingfors universitet Föreningen för nordisk filologi, Åbo, 5/10 2012 www.intersubjectivity.fi 1 Vad är IaL? Lanserades i början av 2000-talet
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Språkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Kursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller
Kursbeskrivning. Kommunikation i ett flerkulturellt perspektiv, 5 hp. Översättning I, 30 hp, GN (TTA111) Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning Kommunikation i ett perspektiv, 5 hp Översättning I, 30 hp, GN (TTA111) Gäller ht 2018. Innehåll och förväntade studieresultat I kursplanen beskrivs
Användning av tre konstruktioner med så i svenskan och hos vuxna inlärare av svenska med nederländska som förstaspråk
Användning av tre konstruktioner med så i svenskan och hos vuxna inlärare av svenska med nederländska som förstaspråk Josefin Lindgren 1. Inledning Vuxna andraspråksinlärare 1 har ofta problem med målspråklig
Språkbitar. Red Jane Nystedt. Svenska Förlaget
Språkbitar Red Jane Nystedt Svenska Förlaget Innehåll Språkbitar - en introduktion 11 Isär skrivna ord HansAili 13 Hyllning till bisatsen Olle Josephson 16 Är ryskan ett svårt språk? Per Ambrosiani 18
Ordföljd i andraspråksinlärares svenska
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, hp, 15 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 46-60 hp, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language 2, 46-60 credits, 15 credits Kurskod: LS2K18 Fastställd av: Utbildningschef 2017-12-19 Gäller fr.o.m.: Våren
Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet
Makten över textanalysens fokus Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet Arbetsplatser, organisationer De vet
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2
Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap 1. Gå till Stockholms universitetsbiblioteks startsida (http://www.sub.su.se/) och skriv ERIC (EBSCO) i sökrutan, den vanligaste databasen
Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
LSI110, Svenska som andraspråk för blivande lärare I, 30 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSI110, Svenska som andraspråk för blivande lärare I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teacher Education and Training I, Introductory course, 30 higher education
Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv
IVIP Tidigare evenemang
IVIP Tidigare evenemang 2015 T. Müller & S. Norrthon. Storebror jag ser dig När informanter kommenterar inspelningssituationen. Föredrag vid konferensen OFTI 33. Linköpings universitet, 18 september 2015.
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1218 Svenska med språkvetenskaplig inriktning B, 30 högskolepoäng Swedish Linguistics B, Intermediate Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Litteraturlista för
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
5 sp Collin Må Arken Jöns Budde (M218) 5 sp Stendahl On Arken Jöns Budde (M218)
SVENSKA SPRÅKET Information för nya studerande 6.9.2017 kl. 12-13 i Arken Jöns Budde Information för äldre studerande 7.9.2017 kl. 12-13 i Arken Jöns Budde Period 1 Danska 5 sp 102003 Borch 36-43 To 10-12
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU72, Svenska som andraspråk för lärare i gymnasieskolan, 60 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Upper Secondary School Teachers, 60 credits Grundnivå
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Delkurs 1: Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp
Kurslitteratur NS2019, Svenska II, 30 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Delkurs