Synpunkter från grundskolorna i Tibro

Transkript

1 Barn & Utbildning Synpunkter från grundskolorna i Tibro Nybo Häggetorp Ransberg - Smuleberg, september 2015 Utgångsfrågor: A1 Hur kan/borde/vill vi organisera skolan i Tibro? F-3, F-6 och 7-9, F-3 och 4-9 eller något annat alternativ? Vilka fördelar och nackdelar har respektive klassorganisation? B Frågeställningar med utgångspunkten att alla miljöer ska stötta undervisning, utveckling, lärande och samspel B1 Vad är en god undervisningsmiljö? B2 Hur ser en god undervisningsmiljö ut? B3 Vad behöver vi ta hänsyn till, vad det gäller alla elevers och verksamheters olika behov? Tibro kommun, TIBRO, Barn & Utbildning, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Mattias Gustafsson, mattias.gustafsson@tibro.se, Tel:

2 Sida 2 (9) Referensgruppen på Häggetorpsskolan Gruppen vill helst inte se att kommunen bygger en storskola för alla elever från fskk-åk6. Vi ser begränsningar av utemiljön och att det krävs en tämligen svår logistisk planering, både vad det gäller det dagliga utnyttjandet av lokaler och möjligheterna att få till en smidig trafiksituation. Gruppen som representerar all personal på Häggetorp förordar istället att man använder delar av de befintliga lokalerna. Häggetorpsskolan kan med inte allt för stora förändringar göras om så att den passar till en f-3 skola. Vi föreslår även F-3 skolor på Smuleberg och Ransberg. Delar av personalen förordar en F-6 skola, men dessa är inte tongivande. Gruppens argument för F-3 skolor är: - Ekonomiskt är det ett resursslöseri att lägga ner skolor - Skolan innehåller idag möjligheter för idrott, slöjd - Skolan har en fantastisk utemiljö - Skolan kan rymma tre paralleller med en viss utbyggnad. - Visa ämneslokaler som No och hemkunskap behöver inte finnas - Pedagoger behöver inte förflytta sig mellan skolenheter ex inom språkval - Man kan på ett lättare och mer utvecklande sätt samverka kring verksamheter fritids och skola, både vad gäller verksamhet och personal. Vad gäller frågorna om god undervisningsmiljö, så ser vi det som viktigt, at eleverna har ett hemklassrum med därtill möjligheter att göra delningar i större och mindre grupperingar i anslutning till hemklassrummet Våra erfarenheter säger oss att det är viktigt med att eleverna ( i denna ålder ) känner att det är här jag hör hemma. Skolan behöver också ha ett utrymme som gör det möjligt att samla ett större antal elever i typ et Forum Den största bristen på Häggetorp just nu är tillgång på lokaler, variation och de allt för små entréerna, dessa måste ändras så varje klass har sin egen entré, med väl tilltaget med toaletter. Vid denna idé med F-3 måste det också vara möjligt för pedagoger att förlja sin/sina klasser vidare upp till åk 4-6. Vad gäller grundsärskolan så gäller samma sak, hemklassrum med tilltaget med mindre grupprum i anslutning och även här ett större samlingsrum. Vad gäller åk 4-6 så ser vi att det är här man behöver göra en nybyggnad/tillbyggnad till Nyboskolan. No paviljong kanske är lämplig? Våra viktigaste budskap är: Inget slöseri med befintliga lokaler och ingen storskola. Slutligen är det ändå pedagogernas arbete tillsammans med eleverna som är den viktigaste framgångsmodellen.

3 Sida 3 (9) Lokalgruppen, Nyboskolan Organisation Vi föredrar i första hand en 7-9 skola, mycket beroende på det nya betygssystemet. F till 6-skolor stannar på de tre befintliga skolor som finns i dag. En tanke som vi bollade fram och tillbaka är att eleverna kommer upp till Nybo i femman eller redan i fyran för att på det sättet få ämnesbehöriga lärare tidigare. Frågan om en F-9 skola för hela kommunen diskuterades, men vi kunde inte se några fördelar med det. Men hur ser man på det i Hjo, där förskoleklass till nior finns samlade på en liten yta? Undervisningsmiljöer Lokalerna ska vara rymliga, byggda både med tanke på pedagogik, säkerhet och tekniska möjligheter. Dessutom är det väldigt viktigt att de är anpassade till ljud- och ljusmässiga krav. Det måste finnas gott om grupprum i närheten av befintliga stora klassrum. Viktigt är också att det finns tillgång till större lokaler för fler klasser. Att antalet lokaler och utformningen av dem är anpassade efter det faktum att elevantal varierar är en självklarhet. Vi diskuterade också frågan om vi skulle ha s.k. ämneskorridorer, där flera klassrum i rad anpassades efter ämnen och det tyckte de flesta av oss. Viktigt är också att det i närheten av klassrummen skapas rum där vi kan ha teknisk utrustning och läromedel. Lärare bör slutligen ha lokaler där de bör sitta nära varandra. Särskolan och andra specialenheter ska vara integrerade i övrig byggnation. Praktiska ämnen måste ha lokaler anpassade efter kursplaner och säkerhet. Enskilda lärare ska ha egna klassrum, i möjligaste mån. Men en god undervisningsmiljö är bara möjlig om tillräckliga resurser plus rimliga gruppstorlekar finns att tillgå. Bra lokaler hjälper bara en bit. Utemiljöer, som vi tolkar som skolgård, ska ha gott om sittplatser och miljöer som skapar identitet och samhörighet. Mycket grönt och lekfullt är viktigt, miljöer som utgår från elevernas behov. Avslutande frågor och tankar: Det måste ju finnas goda exempel från andra kommuner. Studiebesök är en självklar idé. Hur är det tänkt att vi ska få med oss övriga lärare i diskussionerna? Kommer arkitekten finnas med i arbetet i fortsättningen? Vad händer med gymnasiet och hur ställer sig kommunen till dess framtid?

4 Sida 4 (9) Synpunkter från Ransberg A - Organisation A1 Hur kan/borde/vill vi organisera skolan i Tibro? F-3, F-6 och 7-9, F-3 och 4-9 eller något annat alternativ? Vilka fördelar och nackdelar har respektive klassorganisation? Vi på Ransbergs fritidshem tycker att F-6 och 7-9 är en bra organisation utifrån läroplanen sett och elevernas mognad. Skolan: Vi tycker att det ska vara f-6 på respektive enhet. Vi vill inte ha någon storskola. Fördelar: Mål i läroplanen är utformade efter årskurserna: 1-3 och 4-6. Sexorna stannar kvar ett år till och får vara kvar och leka/vara barn. Lätt att samarbeta mellan årskurserna. På en liten enhet har vi i personalen större möjlighet att lära känna alla barn. Lättare att skapa omtanke, man tar hand om varandra när man gör saker tillsammans. Lättare att jobba ämnesintegrerat. Nackdelar: Har inget riktigt hemkunskapskök eller lärare med kompetenser inom språkvalen tyska, spanska, franska etc. Nackdelar f-9 eller 4-9: Väldigt stor och otrygg miljö för barnen. Svårt att nå ut med information till alla som jobbar på en så stor skola. Blir för stor skola att samarbeta mellan alla årskurser. Fördelar f-9 Lärare med kompetenser inom olika ämnen, det finns möjlighet att utnyttja kompetenserna. B Frågeställningar med utgångspunkten att alla miljöer ska stötta undervisning, utveckling, lärande och samspel B1 Vad är en god undervisningsmiljö? Lagom stora grupper, Väl förberedda pedagoger, Ändamålsenliga lokaler / utemiljö Öppna lokaler med fönster i mellanväggarna så vi har överblick över barnen. Skolan: En god undervisningsmiljö tillåter individualisering. Du får vara den person du är. Du får det stöd du behöver. Möjligheten att man kan vara ute och inne, chans till variation. B2 Hur ser en god undervisningsmiljö ut? Fräscha lokaler, God akustik, bra ventilation, Bra utrymme, teknik som fungerar, bra utemiljö.

5 Sida 5 (9) Funktionella lokaler. Fritidshemmet skulle behöva egna lokaler som inte delas med skolan. Där man kan ha olika projekt framme utan att städa undan hela tiden. Önskemål: Mediarum, dockvrå, skapanderum, skolscen, önskar äta samtliga måltider i matsalen.mm Några utrymmen gemensamt. Skola: Det måste finnas lokaler till att variera sig, möjlighet till grupprum, klassrum, ute-klassrum och andra samlingsplatser ute samt samlingslokal inne (istället för att samlas i gympasalen) Bild, skapande, hemkunskap, slöjd och musik, att lokalerna är anpassade för ändamålet. Lokaler anpassade efter elevernas behov. Belysning, ventilation, hörselanpassning, avskärmning. Lokalerna bör utrustas med exempelvis instrument, ljudanläggning, inspelningsmöjligheter och så vidare i ämnet musik. Lokalerna måste räcka till, finnas utrymme för flexibilitet. B3 Vad behöver vi ta hänsyn till, vad det gäller alla elevers och verksamheters olika behov? Gemensamma lokaler behöver schemaläggas. Barn med särskilda behov behöver någon lugn vrå att vistas i Duschutrymmet i gymnastiksalen anpassas efter våra elever som behöver egna utrymmen att duscha i, bås? Matsalen är idag alldeles för liten. Behöver anpassas om inte eleverna ska börja för tidigt med lunch. Skola: Det ska finnas tillgång till små och stora rum, från enskilt, en till en eller storsamling. Det måste finnas matsal och gympasal som är anpassade efter det elevantal som finns på skolan. Det är viktigt att eleverna har sin egna hemvist, en plats att ha sina tillhörigheter på. Anpassa lokalerna efter varierande elevantal. B4 Hur kan ändamålsenliga lösningar som stöttar och tar hänsyn till både elever och lärare se ut? Ombyggnation av lokaler till en gemensam byggnad, större matsal, 2 fritidsavdelningar, Skola: Tillräckligt stor matsal och att flödet till och från matsalen fungerar smidigt. Barnen måste känna sig trygg och säker på toaletterna och att de ska fungera och uppfylla hygienkraven samt vara anpassat efter antalet elever. Tillbyggnad och ombyggnad av skolan måste ske om vi ska ta emot åk 6 och förberedelseklassen. B5 Hur vill vi forma inspirerande utemiljön? Vi har en bra utemiljö i Ransberg. Kanske vi skulle förbättra lägerplatsen. Skola: Uterum - avgränsade samlingsplatser, med spaljéer/växter. Orangeri/köksträdgård. Växtlighet. Örtträdgård. Utomhusscen. Se till att uteklassrummet är tillfixat och fräscht. Lek: Hinderbana och linbana. Fia med knuff. "Stall" Matematik: Våg. Stenar Multiplikationstrappa. Svenska: Alfabetsorm.

6 Sida 6 (9) Synpunkter från Smuleberg A - Organisation A1 Hur kan/borde/vill vi organisera skolan i Tibro? F-3, F-6 och 7-9, F-3 och 4-9 eller något annat alternativ? Vilka fördelar och nackdelar har respektive klassorganisation? F-9: för stor skola för alla Tibroelever F-6: bäst för undervisningen men krävs nog två sådana skolor i Tibro med dess elevantal F-6 och 7-9 på olika skolor. Två F-6 i centrala Tibro + F-6 Ransberg. Färre elever ger större trygghet och vi vuxna har lättare att lära känna barnen. En central skola 7-9. Koppla gärna särskolan till skolorna, så att alla elever från samma område får gå på samma skola. Större idrottshall, så att det kan vara två aktiviteter/idrottslektioner samtidigt, hallen kan även fungera som en stor samlingssal/aula. Duschar byggs som bås. Vi önskar en F-6 skola där fördelen är att åldersspannet stämmer överens med rådande betygsystem. Nackdel att tänka på är mindre enheter-viktigt att skolan ger trygghet och man har möjlighet att lära känna barnen. Vi vill inte ha för stora skolor, vi kan tycka att det känns skönt för eleverna att den är uppdelad som det är nu. Vi tycker att tre skolor är en bra idé. Då det annars kan bli för stort för de små förskoleklasserna som kommer nya. Vi förespråkar f-6 därför det är lätt att försvinna som elev i en storskola. Däremot skulle vi vilja ha ett mer uppdelat fritids. Fortsätta att ha två spår men med mindre grupper såsom f-klass och 1, 2or och 3or och 4or och 5or. För dom äldre barnen tänker vi oss mer som en klubb med öppen verksamhet. Behåll småbygdsskolan Ransberg, ett mycket bra alternativ. Fklass: Vi vill ha 3 st F-6 och 1st 7-9 Fördelar: mindre skolenheter än en jätteskola, tryggare barn som känner sin miljö under 7 år. Närhet till skolan, färre bussbarn.

7 Sida 7 (9) Nackdelar: 4-9 att det skiljer för mycket på mognad mellan åk 4 och en åk 9. Vi tror inte att det gynnar de yngre barnen. Vi tror inte heller att en F-3 skola med alla Tibros elever pga, närheten till skolan. B Frågeställningar med utgångspunkten att alla miljöer ska stötta undervisning, utveckling, lärande och samspel B1 Vad är en god undervisningsmiljö? Trygghet, igenkännande, återkommande. Möjligt att variera gruppstorlek Olika stora rum för olika ändamål Lugn miljö vad gäller inredning Minimering av ljud vad gäller möbler, väggfärg etc Inbjudande Inbyggd teknik Lättillgänglighet Arbetsplatser samt samlingsyta i samma klassrum, ska ej behöva flytta runt möbler, Samlingsplats för alla elever i huset, där alla kan sammanstråla, en självklar samlingspunkt Variation av stora och små rum som uppfyller olika behov Rum för ALLA praktiska och estetiska ämnen Vilrum för elever Kan möta varje elev på bästa sätt, olika typer av inlärningsmiljöer. Många olika utrymmen där elever kan få en lugn arbetsmiljö, möjlighet till rörelse. Anpassat till IKT och andra hjälpmedel. Gemensamma personalutrymmen-arbetsrum... Förskoleklass och fritids särskilda lokaler så att fler grupper kan nyttja lokalerna. Få till lösningar med färre barn/grupp. Fritids vill också ha olika stora rum för olika ändamål och aktiviteter men samtidigt ändå kunna utnyttja skolans lokaler som tex inbyggd teknik och media m.m. Utemiljö som främjar rörelse: delar på yngre & äldre.vad ligger i tiden, cykelbanor & skateramp etc... grusplan som kan spolas vintertid. pulkabacke i närheten. B2 Hur ser en god undervisningsmiljö ut? Lektionssalar - hemvister, ämnessalar, grupprum. Större och inbjudande bibliotek.

8 Sida 8 (9) Textilslöjd och träslöjd bör ligga i anslutning till varandra. Större matsal, där man kan avgränsa med t.ex. skärmar; små trevliga sittplatser. Arbetsrum för lärare. Ett rum där alla får plats och var sin arbetsplats. Utemiljö kunna ha lektioner ute; bord och bänkar under tak. Inbjudande utemiljöer med planteringar. Nära till utemiljö ex skolskog. ha en tillgång till en bra skogmiljö dit man kan gå och ha undervisning. Mer smårum som man lätt kan gå till när man vill vara lite ifred. Ha ett kök där vi kan utnyttja diverse saker som bakning med eleverna. En fungerade hall med bra möjligheter till torkning osv. en groventré där man kan skölja av sig i stora utrymmen. Olika aktivitetsrum, förvaringsmöjligheter. Utrymmen som ska lockas till att barnen blir mer aktiva och anpassar till deras ålder. En kombination av en samlingslokal samt arbetsplatser, där det finns bord/utrymmen vid vilka eleverna kan arbeta. F-6 tycker vi ska ha en hemvist/hemklassrum. Hänsyn till individuella behov? Möjlighet till många grupprum, i nära anslutning till klassrummet. Separata ytor men helst med öppna dörrar. Samlingssal för gemensamma aktiviteter B3 Vad behöver vi ta hänsyn till, vad det gäller alla elevers och verksamheters olika behov? Olika lokaler för respektive verksamhet skola/fritids Se tidigare svar, behövs både stora och små rum, då olika barn i behov av särskilt stöd har olika behov. Alla behöver en hemvist för trygghetens skull, en tillhörighet Kapprum, ingen trängsel. Omklädningsrum, privata duschar Matsal: Bra tvättmöjligheter vid matsalen - avskärmade partier, ljudet MKT viktigt att tänka på. Större lokal så att inte fklassen behöver äta lunch Man kan ha fler olika köer så det inte blir så stökigt. Fritids önskar dörrar med fönster i för att lättare kunna ha uppsikt över vad som händer i varje rum utan att behöva störa leken. Även fönster ut mot gården för att kunna ha bra uppsikt. Skolgården bör även erbjuda: Klätterträd Motorikbanor - parkour, lekställningar, uppmålade fält för lekar på asfalten grönområde Planer för bland annat fotboll, basket, bandy Tak som skydd för sol såväl som regn Sittplatser med bord Vattenkran till vattenlek och experiment

9 Sida 9 (9) B. Klassrum anpassade till ämnets krav. Vi får allt fler och fler elever som det behöver göras anpassningar för. Viktigt att tänka på utformning av lokaler utifrån barns olika behov. (Även barn med särskilda behov). Separata groventréer i anslutning till klassrum. Alla klasser ska ha ett hemklassrum. Önskvärt med grupprum. Fritids ska ha egna lokaler så eleverna får ett miljöombyte. Ska slippa vara i skolsalen från Separata slöjd, bild, hemkunskap och musiksal. Praktiskt personalrum med mikrovågsugnar och automatkaffe, höga bord där man kan sitta och äta. Arbetsmiljön är viktig. Fklass (B1B2B3 ) Parallellklasserna ska ligga bredvid varandra för att underlätta samarbete. Fritids för F-1, 2-3, 4-6. Bra ventilation och tillräckligt med utrymme för våra klasser. Eget klassrum för förskoleklassen som inte delas med fritids men som ska ligga i anslutning till fritids för att använda lekytorna. Förskoleklasserna ska ligga i anslutning till varandra. Tänk på att det ska finnas "grupprum" överblickbara för att miljön ska passa alla barn t.ex smidiga vikväggar för avgränsning. Bra groventre' = flera mindre kapprum för vi ser att ett stort gemensamt som är i Gula Villan inte fungerar speciellt bra. Händer mycket och barnen har inte koll på sina saker. B4 Hur kan ändamålsenliga lösningar som stöttar och tar hänsyn till både elever och lärare se ut? Arbetsrum för lärare: alla arbetsrum för lärare ska ligga i ett nav där alla lärare har närhet till varandra, allt material ska finnas tillgängligt vid arbetsrummet. Närheten kollegor emellan är mkt viktigt vad gäller utveckling på skolan, detta främjar kollegial lärande. Fklass: Riktiga arbetsrum med ergonomiska lösningar för både elever och personal. Det finns uppfällningsbara bord som fälls ned med fjärrkontroll. På borden ska Ipaden kunna laddas och det ska finnas en kontakt till t.ex limpistol o få upp bilder från Ipaden till projektorn för att visa arbeten på storbild! En utemiljö som har rum i rummen, där det finns möjlighet till olika delar av lek/avkoppling på rasterna. Sammanställt till ett dokument av Mattias Gustafsson Utvecklingsledare