|
|
- Niklas Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 This is the published version of a chapter published in Språkets gränser - och verklighetens: Perspektiv på begreppet gräns : studier. Citation for the original published chapter: Waldmann, C. (2012) På gränsen till vuxenspråket: Om egocentrism och inherens i svenska barns tolkning av prepositionerna framför och bakom. In: Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund (ed.), Språkets gränser - och verklighetens: Perspektiv på begreppet gräns : studier (pp ). Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet N.B. When citing this work, cite the original published chapter. Permanent link to this version:
2 SPRÅKETS GRÄNSER OCH VERKLIGHETENS, UMEÅ 2012, S På gränsen till vuxenspråket Om egocentrism och inherens i svenska barns tolkning av prepositionerna framför och bakom Av Christian Waldmann Introduktion Vi rör oss ständigt i olika rum med olika utseende och egenskaper, och utan att egentligen reflektera över det manövrerar vi våra kroppar med stor precision så att vi undviker sammanstötningar med väggar, inredning, objekt, andra kroppar m.m. Denna orienteringsförmåga kan tyckas självklar och trivial, men om vi tänker på hur små barn snubblar över trösklar, springer in i bord och slår huvudet i soffbordet när de kryper omkring på golvet kan vi konstatera att vår orienteringsförmåga förutsätter att vi bygger upp en förståelse för en hel del komplexa spatiala relationer. En intressant tanke som bygger på Piagets kognitiva inlärningsteori (t.ex. Piaget 1973) är att denna spatiala förståelse grundläggs i den tidiga barndomen genom vår fysiska erfarenhet av att vara och agera i omvärlden av att uppleva miljön, röra våra kroppar, manipulera objekt, utöva och uppleva krafter m.m. (Gibbs 2005). Denna erfarenhet ligger till grund för språkliga begrepp som vi använder för att tala om spatiala förhållanden. Exempel på sådana språkliga begrepp är prepositionerna framför och bakom, vilka uttrycker position i förhållande till ett referensobjekts fram- respektive baksida (exempel 1 4). Så anges t.ex. i exempel 1 att bilarna parkerades på en plats som bestäms utifrån kyrkans framsida och i exempel 2 att flickan stod på en plats som bestäms utifrån bilens baksida. (1) Besökarna parkerade sina bilar framför kyrkan. (2) Flickan stod skrämd bakom bilen. (3) Framför stenen hade någon grävt en stor grop. (4) Flickan stod skrämd bakom trädet. Att avgöra vad som utgör fram- respektive baksida hos ett objekt kan tyckas vara en trivial uppgift. Och det råder onekligen en stor enighet när det gäller objekt såsom hästar, bilar, datorskärmar, kyrkor och soffor, eftersom dessa har naturliga egenskaper som förknippas med fram- och baksidor. En framsida är den sida som på ett eller annat sätt framstår som framträdande i förhållande till den motstående sidan (Clark 1973). Exempelvis associeras perceptuella mekanismer för syn och lukt med framsidan. Vidare definierar framsidan i typfallet åt vilket håll ett objekt rör sig och baksidan från vilket håll ett objekt rör sig. I fortsättningen kommer jag att kalla objekt med naturliga fram- och baksidor för riktade referensobjekt (RRO).
3 CHRISTIAN WALDMANN Däremot är det inte lika självklart vad som utgör fram- respektive baksida på objekt såsom glas, stenar, tallrikar och träd, eftersom dessa saknar naturliga egenskaper som förknippas med fram- och baksidor. Vad som definieras som framrespektive baksida hos dessa objekt varierar beroende på tolkarens positionering i förhållande till objektet samt vilket perspektiv tolkaren intar. Objekt som saknar naturliga fram- och baksidor kommer jag i fortsättningen att kalla neutrala referensobjekt (NRO). Medan tolkningen av framför och bakom i relation till ett riktat referensobjekt sker utifrån det riktade referensobjektets naturliga egenskaper och oberoende av tolkarens position och perspektiv, spelar tolkarens position och perspektiv en avgörande roll för tolkningen av framför och bakom i relation till ett neutralt referensobjekt. Clark (1973) kallar den första typen av tolkning för inherent tolkning, eftersom den utgår från det riktade referensobjektets naturliga fram- och baksida, medan den andra typen kallas för egocentrisk tolkning, eftersom den utgår från den egna positionen och det egna perspektivet. I exempel 1 ovan anger framför en plats som bestäms utifrån den sida på kyrkan vars egenskaper gör att den betecknas som framsida (bl.a. ingången), och i exempel 2 anger bakom en plats som bestäms utifrån den sida på bilen vars egenskaper gör att den betecknas som baksida (bl.a. körriktningen). En illustration av den inherenta tolkningen presenteras i Figur 1 (sedd uppifrån), där tolkaren (T) är vänd mot det riktade referensobjektet, vars naturliga framsida (markerad med två pilar) är riktad åt vänster sett från tolkaren. Betydelsen hos framför blir här till vänster om referensobjektet, medan bakom tolkas som till höger. framför T RRO bakom Figur 1. Illustration av inherent tolkning av framför och bakom vid riktade referensobjekt (RRO). I exempel 3 ovan anger framför en plats utifrån tolkarens position och perspektiv, men för en tolkare som betraktar stenen och gropen från motsatt håll skulle gropen kunna beskrivas som bakom stenen. Motsvarande gäller för tolkningen av bakom i exempel 4 ovan. En illustration av den egocentriska tolkningen presenteras i Figur 2 nedan. En egocentrisk tolkning kan vara av två typer symmetrisk eller asymmetrisk där den symmetriskt egocentriska tolkningen av framför innebär att tolkaren betraktar det neutrala referensobjektets riktning (markerad 68
4 PÅ GRÄNSEN TILL VUXENSPRÅKET: OM EGOCENTRISM OCH INHERENS I SVENSKA BARNS TOLKNING AV PREPOSITIONERNA FRAMFÖR OCH BAKOM med en streckad pil i Figur 2) som symmetrisk med den egna kroppens riktning. Framsidan på referensobjektet blir den sida som är riktad åt samma håll som den egna kroppen. Betydelsen hos framför blir då bortom, medan bakom tolkas som hitom. En asymmetriskt egocentrisk tolkning av framför (Figur 2b) innebär att det neutrala referensobjektet uppfattas som riktat mot tolkaren så att framsidan blir den sida som är närmast, tillika synlig för tolkaren och baksidan den sida som är längst bort, tillika dold för tolkaren. Betydelsen hos framför blir då hitom, medan bakom tolkas som bortom. a. T bakom NRO framför b. T framför NRO bakom Figur 2. Illustration av (a) symmetriskt och (b) asymmetriskt egocentrisk tolkning av framför och bakom vid neutrala referensobjekt (NRO). Notera dock att även om den inherenta tolkningen torde vara mest naturlig vid riktade referensobjekt så är en egocentrisk tolkning fullt möjlig. Med andra ord skulle en tolkare kunna utgå från sin egen position och sitt eget perspektiv även vid riktade referensobjekt, och därmed ignorera objektets naturliga fram- och baksida. Däremot kan neutrala referensobjekt omöjligen utlösa en inherent tolkning. Som framgått är det alltså ingen trivial uppgift att tolka framför och bakom, och missförstånd kan enkelt uppstå även bland vuxna talare, särskilt vid neutrala referensobjekt. För ett barn som håller på att tillägna sig svenska torde dessa begrepp innebära än större utmaningar. I denna artikel redovisas en pilotstudie av hur enspråkiga svensktalande barn tolkar prepositionerna framför och bakom vid såväl riktade som neutrala referensobjekt. Barnens tolkningar kommer att sättas i relation till vuxnas tolkningar. Metod och material Metoden är experimentell och består av två delar: ett utförande- och ett bedömningsexperiment. I utförandeexperimentet ombads informanterna att placera ett litet objekt (t.ex. en legobit) framför eller bakom ett referensobjekt. I bedömningsexperimentet ombads informanterna att bedöma om ett litet objekt var placerat framför eller bakom ett referensobjekt. I studien deltog 21 svenskspråkiga barn 13 flickor och 8 pojkar från en förskola i södra Sverige. Medelåldern på barnen var 50 månader med en spridning från 25,5 till 71 månader. Som kontrollgrupp fungerade 44 svenskspråkiga vuxna, 69
5 CHRISTIAN WALDMANN vilka antingen var föräldrar till barnen som deltog i studien eller högskolestudenter. För att resultatredovisningen ska bli så tydlig som möjligt har barngruppen delats i två grupper: yngre barn (25,5 47 månader, dvs. 2 3-åringar) och äldre barn (48 71 månader, dvs. 4 5-åringar). Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer har beaktats vid genomförandet. Detta innebär att barnens vårdnadshavare har informerats om studiens syfte, att konfidentialitet garanteras och att de insamlade uppgifterna endast kommer att användas i forskningssyfte. Tillstånd att delta i studien har inhämtats för samtliga barn. Materialet som användes i de båda experimenten bestod av neutrala referensobjekt (sten, glas), riktade referensobjekt (bil, häst) och små objekt som placerades framför/bakom referensobjekten (legobit, boll, sten). Samtliga barn utom två genomförde experimentet med både neutrala och riktade referensobjekt, medan de vuxna genomförde experimentet med antingen neutrala eller riktade referensobjekt. Antal informanter fördelade på neutrala och riktade referensobjekt visas i Tabell 1. För att dokumentera barnens svar användes ett schema som fylldes i under experimentets genomförande. Tabell 1. Antal informanter fördelade på neutrala och riktade referensobjekt Neutrala Riktade Yngre barn (2 3 år) 8 7 Äldre barn (4 5 år) Vuxna Neutrala och riktade referensobjekt testades vid separata tillfällen inom loppet av ungefär en vecka med ett barn i taget i ett avskilt rum. Förutom barnet och experimentatorn var en förskolelärare närvarande för att barnet skulle känna sig tryggt. Dessutom hade experimentatorn deltagit i den reguljära verksamheten vid tidigare tillfälle och hade då lärt känna samtliga barn som deltog i studien. Experimentet inleddes med att samtliga närvarande satt på golvet och tittade i samma riktning. De olika scenarierna spelades därefter upp på golvet framför barnet. För vuxna tillämpades en förenklad procedur där scenarierna spelades upp med hjälp av en projektor. Informanterna uppmanades dels att placera ett objekt framför/bakom ett neutralt referensobjekt (t.ex. Lägg legobiten framför glaset!), dels att utifrån två olika situationer bedöma om ett mindre objekt var placerat framför/bakom ett neutralt referensobjekt (t.ex. Ligger någon legobit framför glaset? (Om ja) Vilken?). Detta illustreras i Figur 3a respektive 3b nedan. 70
6 PÅ GRÄNSEN TILL VUXENSPRÅKET: OM EGOCENTRISM OCH INHERENS I SVENSKA BARNS TOLKNING AV PREPOSITIONERNA FRAMFÖR OCH BAKOM a. Barn b. Barn legobit och Barn legobit legobit legobit Figur 3. Illustration av utförandeexperimentet (a) och bedömningsexperimentet (b) med neutrala referensobjekt. På motsvarande sätt uppmanades informanterna dels att placera ett objekt framför/bakom ett åt vänster eller höger riktat referensobjekt (t.ex. Lägg legobiten framför bilen!), dels att utifrån två olika situationer bedöma om ett mindre objekt var placerat framför/bakom ett riktat referensobjekt (t.ex. Ligger någon legobit framför bilen? (Om ja) Vilken?). Detta illustreras i Figur 4a respektive 4b nedan. a. Barn legobit b. Barn och Barn legobit legobit legobit Figur 4. Illustration av utförandeexperimentet (a) och bedömningsexperimentet (b) med riktade referensobjekt. Alla informanter fick höra fyra frågor/uppmaningar som testade framför och fyra som testade bakom. Därtill fick de höra åtta kontrollfrågor/-uppmaningar dels av enkla och tidigt etablerade spatiala relationer (i och på, t.ex. Lägg legobiten i glaset), dels av ja-/nej-svar (t.ex. Ligger någon legobit i glaset?). Syftet med kontrollfrågorna/-uppmaningarna var att minimera risken för att informanterna skulle genomskåda vad experimentet gick ut på. I resultatet nedan redovisar jag endast informanternas tolkningar av framför och bakom. Resultat Det sammanlagda resultatet för riktade referensobjekt presenteras i Figur 5. Av figuren framgår att riktade referensobjekt framkallar en inherent tolkning hos vuxna i 97 % (60/62) av fallen. Däremot uppvisar såväl den yngre (2 3-åringar) som den äldre (4 5-åringar) barngruppen en stor andel egocentrisk tolkning (64 % (25/39) resp. 55 % (43/78)). 71
7 CHRISTIAN WALDMANN 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Inherent Egocentrisk 30% 20% 10% 0% Yngre barn Äldre barn Vuxna Figur 5. Andel inherent och egocentrisk tolkning i respektive undersökningsgrupp vid riktade referensobjekt. Mönstret i Figur 5 återspeglas i såväl utförandeexperimentet som bedömningsexperimentet. Av Figur 6 och 7 nedan framgår att riktade referensobjekt utlöser en inherent tolkning för vuxna (95,5 % (41/43) resp. 100 % (19/19)), medan båda barngrupperna uppvisar en avsevärt mindre andel inherent tolkning. Den yngre barngruppen har i genomsnitt 74 % (20/27) egocentrisk tolkning i utförandeexperimentet och 41,5 % (5/12) i bedömningsexperimentet, medan den äldre barngruppen i genomsnitt har 56 % (26/47) egocentrisk tolkning i utförandeexperimentet och 55 % (17/31) i bedömningsexperimentet. Både utförandeexperimentet och bedömningsexperimentet visar att barn och vuxna skiljer sig avsevärt vad gäller föredragen tolkning vid riktade referensobjekt. Vuxna föredrar den inherenta tolkningen, medan båda barngrupperna uppvisar en preferens för den egocentriska. I den yngre barngruppen finns dock en skillnad i egocentrisk tolkning som beror på valet av preposition. Medan den egocentriska tolkningen av bakom uteslutande är asymmetrisk är den egocentriska tolkningen av framför såväl asymmetrisk som symmetrisk, även om den senare är vanligare. Något liknande mönster återfinns inte i den äldre barngruppen, utan den egocentriska tolkningen är uteslutande symmetrisk oberoende av preposition. 72
8 PÅ GRÄNSEN TILL VUXENSPRÅKET: OM EGOCENTRISM OCH INHERENS I SVENSKA BARNS TOLKNING AV PREPOSITIONERNA FRAMFÖR OCH BAKOM 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Inherent Egocentrisk 30% 20% 10% 0% Yngre barn Äldre barn Vuxna Figur 6. Andel inherent och egocentrisk tolkning i respektive undersökningsgrupp vid riktade referensobjekt i utförandeexperimentet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Inherent Egocentrisk 30% 20% 10% 0% Yngre barn Äldre barn Vuxna Figur 7. Andel inherent och egocentrisk tolkning i respektive undersökningsgrupp vid riktade referensobjekt i bedömningsexperimentet. 73
9 CHRISTIAN WALDMANN Vid riktade referensobjekt framkommer alltså en svag preferens för den asymmetriskt egocentriska tolkningen bland yngre barn och för den symmetriskt egocentriska bland äldre barn. Detta mönster framträder även vid neutrala referensobjekt i Figur 8, där det tydligt framgår att yngre barn föredrar den asymmetriska (64,5 % (22/34)), medan äldre barn och vuxna föredrar den symmetriska (74,5 % (56/75) resp. 64,5 % (117/182)). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Asymmetrisk Symmetrisk 30% 20% 10% 0% Yngre barn Äldre barn Vuxna Figur 8. Andel asymmetriskt och symmetriskt egocentrisk tolkning i respektive undersökningsgrupp vid neutrala referensobjekt. Detta mönster återspeglas i såväl utförandeexperimentet som bedömningsexperimentet. Av Figur 9 och 10 nedan framgår att neutrala referensobjekt utlöser en asymmetriskt egocentrisk tolkning för yngre barn (63,5 % (14/22) resp. 66,5 % (8/12)) och en symmetriskt egocentrisk för de två andra undersökningsgrupperna. De äldre barnen uppvisar i genomsnitt 77,5 % (38/49) symmetriskt egocentrisk tolkning i utförandeexperimentet och 69 % (18/26) i bedömningsexperimentet, medan motsvarande siffror för de vuxna är 69 % (84/122) i utförandeexperimentet och 55 % (33/60) i utförandeexperimentet. Båda experimenten visar att yngre barn och vuxna skiljer sig avsevärt vad gäller föredragen tolkning vid neutrala referensobjekt. Yngre barn föredrar en asymmetriskt egocentrisk tolkning, medan vuxna föredrar en symmetriskt egocentrisk. De äldre barnen föredrar, liksom vuxna, en symmetriskt egocentrisk tolkning. 74
10 PÅ GRÄNSEN TILL VUXENSPRÅKET: OM EGOCENTRISM OCH INHERENS I SVENSKA BARNS TOLKNING AV PREPOSITIONERNA FRAMFÖR OCH BAKOM 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Asymmetrisk Symmetrisk 30% 20% 10% 0% Yngre barn Äldre barn Vuxna Figur 9. Andel asymmetriskt och symmetriskt egocentrisk tolkning i respektive undersökningsgrupp vid neutrala referensobjekt i utförandeexperimentet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Asymmetrisk Symmetrisk 30% 20% 10% 0% Yngre barn Äldre barn Vuxna Figur 10. Andel asymmetriskt och symmetriskt egocentrisk tolkning i respektive undersökningsgrupp vid neutrala referensobjekt i bedömningsexperimentet. 75
11 CHRISTIAN WALDMANN Sammanfattningsvis ges i Figur 11 och 12 nedan en illustration av hur de tre undersökningsgrupperna i typfallet tolkade framför och bakom vid riktade och neutrala referensobjekt. Av figurerna framgår det att yngre barn och vuxna skiljer sig åt avsevärt vad gäller föredragen tolkning vid både riktade (Figur 11) och neutrala (Figur 12) referensobjekt. Äldre barn däremot grupperar sig med de yngre barnen vid riktade och med vuxna vid neutrala referensobjekt. Vuxna Yngre och äldre barn framför T RRO T framför/ bakom RRO framför/ bakom bakom Figur 11. Illustration av undersökningsgruppernas föredragna tolkning av framför och bakom vid riktade referensobjekt (RRO). Vuxna och äldre barn Yngre barn T bakom NRO framför T framför NRO bakom Figur 12. Illustration av undersökningsgruppernas föredragna tolkning av framför och bakom vid neutrala referensobjekt (NRO). Diskussion I denna studie har jag med hjälp av två experiment undersökt svenska barns och vuxnas tolkning av prepositionerna framför och bakom. Experimenten designades så att ett moment med riktade referensobjekt testade informanternas förmåga att aktivera en inherent tolkning, och ett moment med neutrala referensobjekt testade informanternas val mellan en asymmetriskt och en symmetriskt egocentrisk tolkning. Vid riktade referensobjekt uppvisade vuxna så gott som genomgående en inherent tolkning, dvs. de associerade framför med ett riktat referensobjekts naturliga framsida och bakom med objektets naturliga baksida. Såväl yngre (2 3-åringar) som äldre barn (4 5-åringar) uppvisade däremot en preferens för en egocentrisk tolkning vid riktade referensobjekt, yngre för en asymmetriskt egocentrisk tolkning (framför = hitom, bakom = bortom ) och äldre för en symmetriskt egocentrisk tolkning (framför = bortom, bakom = hitom ). Även vid neutrala referens- 76
12 PÅ GRÄNSEN TILL VUXENSPRÅKET: OM EGOCENTRISM OCH INHERENS I SVENSKA BARNS TOLKNING AV PREPOSITIONERNA FRAMFÖR OCH BAKOM objekt uppvisade yngre barn en preferens för en asymmetriskt egocentrisk tolkning, medan äldre barn och vuxna uppvisade en preferens för en symmetriskt egocentrisk tolkning. Vuxna tog alltså hänsyn till referensobjektets naturliga egenskaper vid tolkningen av prepositionerna, medan barnen i större utsträckning utgick från sitt eget perspektiv oberoende av referensobjektets egenskaper. Sammanfattningsvis presenteras i Tabell 2 en sammanställning av de tolkningar som är mest utmärkande för respektive undersökningsgrupp. Tabell 2. Utmärkande tolkningar i respektive undersökningsgrupp Neutrala referensobjekt Riktade referensobjekt Yngre barn (2 3 år) asymmetrisk asymmetrisk Äldre barn (4 5 år) symmetrisk symmetrisk Vuxna symmetrisk inherent Det resultat som framkommit av studien leder till frågan om det mönster som har observerats kan tolkas som en utvecklingsgång. Det verkar nämligen som att tolkningen förändras med stigande ålder, dels mer övergripande från en egocentrisk till en inherent tolkning, dels från en asymmetriskt egocentrisk till en symmetriskt egocentrisk tolkning. Denna utvecklingsgång kan sammanfattas som i Figur 13. Asymmetriskt egocentrisk tolkning Symmetriskt egocentrisk tolkning Inherent tolkning Figur 13. Förändring i tolkning med stigande ålder. Tidigare forskning på engelska barn ger ett visst stöd för en sådan utvecklingsgång, även om den bild som framkommer där ingalunda är entydig (se t.ex. Harris & Strommen 1970; 1971; Kuczaj & Maratsos 1975). Vissa studier har visat på en utveckling från egocentrisk till inherent tolkning. Cox & Ryder Richardson (1985) fann i sin studie att barn upp till sex års ålder förstår den horisontella frontala dimensionen (hitom bortom) tidigare än den horisontella laterala (vänster höger). Clark (1973) förklarar detta med att den horisontella frontala dimensionen har ett positivt värde för det som syns (framför dig själv) och ett negativt värde för det som inte syns (bakom dig själv), vilket den horisontella laterala dimensionen saknar. Enligt Clark underlättar asymmetrin i den horisontella frontala dimensionen för barn att förstå dessa begrepp. Detta stämmer väl överens med de före- 77
13 CHRISTIAN WALDMANN liggande resultaten. Barnen, som alla var under sex år, hade uppenbara svårigheter med att aktivera en inherent tolkning (horisontell lateral dimension) utan uppvisade en preferens för en egocentrisk tolkning (horisontell frontal dimension). En utvecklingsgång från egocentrisk till inherent tolkning ligger också i linje med Piagets (1973) tanke om att barn går igenom en egocentrisk period, under vilken de utgår från sig själva och sina erfarenheter och upplevelser, och modernare teorier som bygger på idén att barns kroppsliga erfarenheter utgör grunden för bl.a. spatial förståelse och de språkliga begrepp som vi använder för att tala om spatiala förhållanden (t.ex. Gibbs 2005). Vidare ger vissa tidigare studier stöd för tanken om en utvecklingsgång från en asymmetriskt egocentrisk till symmetriskt egocentrisk tolkning, även om det inte heller här framträder någon entydig bild (se t.ex. Harris & Strommen 1970; 1971; Cox 1979). Det har visat sig att den tidigaste användningen av framför och bakom sker i relation till barnets egen kropp, något som har tolkats som att begreppen i ett tidigt skede betyder synlig respektive osynlig/gömd snarare än att de definierar en spatial relation mellan två objekt (Kuczaj & Maratsos 1975; Johnston 1984). Om den tidigaste betydelsen hos bakom är osynlig/gömd är det inte särskilt förvånande att de yngsta barnen i den föreliggande studien associerar bakom med bortom. Genom att en legobit placeras bortom en sten så kan legobiten också göras osynlig. På motsvarande sätt kan legobiten göras synlig genom att placeras hitom stenen. Att tolka framför som synlig och bakom som osynlig/gömd innebär alltså automatiskt en asymmetriskt egocentrisk tolkning. Clark (1973) menar att det positiva värdet på den horisontella-frontala dimensionen (dvs. framför) borde tillägnas före det negativa värdet (dvs. bakom), eftersom framför refererar till den prominenta sidan hos ett objekt medan bakom ofta definieras som motsatsen till framför. För att förstå bakom måste man således först förstå framför. Den föreliggande undersökningen ger ett visst stöd för Clarks hypotes. I den yngre barngruppen (2 3-åringar) är den egocentriska tolkningen av bakom uteslutande asymmetrisk, medan den egocentriska tolkningen av framför till största delen är symmetrisk. Om den föreslagna utvecklingsgången från asymmetrisk till symmetrisk är korrekt ser vi alltså att framför tolkas vuxenlikt tidigare än bakom, vilket ligger i linje med Clarks hypotes. Vi ser alltså att det finns stöd för att de mönster som framkommer i den föreliggande undersökningen speglar den utvecklingsgång som skisseras i Figur 13 ovan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den tidigare forskningen inte är entydig i detta avseende. Vidare är det viktigt att ha i åtanke att den experimentella metoden i sig kan utgöra en osäkerhetsfaktor. Erfarenheter från experimentella undersökningar med barn visar nämligen att ett experiments utformning kan leda barn till ett visst svar och därmed dölja barns verkliga språkliga kompetens, något som bl.a. har visat sig i studier av såväl förståelse av t.ex. relativa bisatser och pronomens referens som produktion av t.ex. passiva satser (Hamburger & Crain 1982; Crain & Fodor 1993). En möjlig felkälla i den föreliggande studien är 78
14 PÅ GRÄNSEN TILL VUXENSPRÅKET: OM EGOCENTRISM OCH INHERENS I SVENSKA BARNS TOLKNING AV PREPOSITIONERNA FRAMFÖR OCH BAKOM att samtliga barn deltog både i momentet med neutrala referensobjekt och i momentet med riktade referensobjekt. Barnen genomförde först momentet med neutrala referensobjekt, och därefter genomförde de momentet med riktade referensobjekt inom loppet av åtta dagar. Det faktum att de först exponerades för neutrala referensobjekt och den egocentriska tolkningen kan ha lett dem till att applicera samma tolkning vid riktade referensobjekt. Om de neutrala referensobjekten har påverkat barnen på detta sätt faller ovanstående resonemang om en utvecklingsgång från egocentrisk till inherent tolkning. Observera dock att resonemanget om en utveckling från asymmetrisk till symmetrisk inte påverkas av denna felkälla. I vilket fall som helst framstår det i efterhand som rimligare att genomföra de två momenten med olika barngrupper för att eliminera risken för påverkan mellan de båda objektstyperna. Framtida forskning får utvisa om mönstret i Tabell 2 ovan speglar en utvecklingsgång eller om det är ett resultat av påverkan från de neutrala referensobjekten. Litteratur Clark, Herbert, Space, Time, Semantics, and the Child. I: T. E. Moore (ed.), Cognitive Development and the Acquisition of Language. New York. S Cox, Maureen V., Young Children s Understanding of in Front of and Behind in the Placement of Objects. I: Journal of Child Language 6. S & Ryder Richardson, T., How do Children Describe Spatial Relationships? I: Journal of Child Language 12. S Crain, Stephen & Fodor, Janet Dean, Competence and Performance in Child Language. I: E. Dromi (ed.), Language and Cognition: A Developmental Perspective. Norwood, NJ. S Gibbs, Raymond W., Embodiment and Cognitive Science. Cambridge. Hamburger, Henry & Crain, Stephen, Relative Acquisition. I: S. A. Kuczaj (ed.), Language Development 2. Hillsdale, NJ. S Harris, Lauren & Strommen, Ellen, The Role of Front-Back Features in Children s Front, Back, and Beside Placements of Objects. Michigan The Role of Face and Body Cues in Children s Judgements of Front, Back, and Side. Michigan. Johnston, Judith R., Acquisition of Locative Meanings: Behind and in Front of. I: Journal of Child Language 11. S Kuczaj, Stan A. & Maratsos, Michael P., On the Acquisition of Front, Back, and Side. I: Child Development 49. S Piaget, Jean, Språk och tanke hos barnet. Lund. 79
Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn
Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn Christian Waldmann, biträdande lektor Institutionen för språkstudier Umeå universitet DISPOSITION 1. PREPOSITIONER 2. SPRÅKINLÄRNING
Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Slumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Citation for the original published paper (version of record): N.B. When citing this work, cite the original published paper.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in. Citation for the original published paper (version of record): Bring, J., Rönnegård, L. (2018) Åldersbedömningar - en statistisk
Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Dokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Dokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Den bildade resenären: Vänner och kollegor belyser Svante Lundbergs väg från 1960-tal till 2010-tal. Citation for the
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla
Nonogram
Nonogram. Vad är nonogram? Nonogram är små enkla men fascinerande pyssel som ursprungligen kommer från Japan. De har också givits ut i söndagsbilagan i engelska dagstidningar under flera år. Idén bakom
Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt
Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.
Mätning handlar om att jämföra två objekt, antingen direkt eller indirekt,
Tamsin Meaney & Troels Lange Yngre barns förståelse av mätning Barn bör ges möjlighet att förstå de begrepp som ligger bakom färdigheten att mäta. Kroppen, flaskor, pennor och chokladpulver kan bli mätinstrument.
Dokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när
Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3
25.05.2009 Kapitel 3... 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 -... 3 Fönster...3 Placera med gitter...5 Hur ser fasaden ut?...5 Öppningsbara fönster...7 Relativ positionering...7 Se på 3D-modell...9 Ytterdörrar...9
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav
Preprint.
http://www.diva-portal.org Preprint This is the submitted version of a chapter published in Journalistik i förändring: Om Mediestudiers innehållsanalys 2007 och 2014. Citation for the original published
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Del I. Inledning. Utkast
Del I Inledning 1 Innehåll I Inledning 1 1 Vad är Fysik? 3 1.1 Objekt och Rörelse............................... 3 1.2 Kan du förutsäga (komplettera) rörelser?................... 6 2 1 Vad är Fysik? Till
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Algebra Matematik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Algebra Matematik 1 2 Steg 3 SVENSKA Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Algebra åk 3 MA 1. Fortsätt att rita mönstret a) b) 2. Figurerna blir större och
Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 7: Om tal och tid Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Syfte Syftet med aktiviteten är att ge erfarenheter
Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, Johannes Palmgren, Maria Persson,
Kognitionsvetenskap C, 5p Kursansvarig: Lars-Erik Janlert Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, dit01dko@cs Johannes Palmgren, c01jpn@cs Maria Persson, dit01mpn@cs Sammanfattning Den här studien syftar
Förskoleklassens matematik
Förskoleklassens matematik Den här modulen reviderades april 2018. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. Syftet är att
Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen
C. Lindegren, I. Welin & W. Sönnerhed Förståelse för tal i bråkform Två lärarstudenter på HLK i Jönköping undersökte elevers förståelse för tal i bråkform. De såg att elever många gånger har likartade
Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse
Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling
inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Kort introduktion till POV-Ray, del 1
Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kjell Y Svensson, 2004-02-02,2007-03-13 Denna serie av artiklar ger en grundläggande introduktion och förhoppningsvis en förståelse för hur man skapar realistiska
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
1 Minkostnadsflödesproblem i nätverk
Krister Svanberg, april 2012 1 Minkostnadsflödesproblem i nätverk Ett nätverk består av en given mängd noder numrerade från 1 till m (där m är antalet noder) samt en given mängd riktade bågar mellan vissa
Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem?
RFÖRÄLDRAENKÄT 2014 Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem? n Tittut 2014-05-09 Kortfattat om undersökningen Från början av mars till slutet av april 2014 fick föräldrar till
Kapitel 3 Fönster och dörr... 3
13.08.2012 Kapitel 3... 1 DDS-CAD Arkitekt 7 Fönster och dörr Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 5 Relativ positionering... 7 Fasta fönster... 8
SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum
SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Lathund- Skapa objekt i TimeEdit 3 på Stockholms universitet
Lathund- Skapa objekt i TimeEdit 3 på Stockholms universitet Revision 4-2012-03-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Skapa delkurser... 5 Skapa moment... 6 Skapa grupper och undergrupper... 7 Skapa grupper...
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se
Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.
Perspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Hälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga
Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Språk. Språkets natur. Kreativt
Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka
En av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel,
Michael Naylor Okända skrymslen i Pascals triangel Pascals triangel, som har varit känd av indiska, persiska, arabiska och kinesiska matematiker i mer än tusen år, fick sitt nuvarande namn i mitten av
2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems
Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek
Art.Nr. 21007 ToPoLoGo Geo Innehåll: 1 trälåda Ålder: 4+ Antal spelare: 1+ 52 byggklossar (12 gula kvadrater, 4 gula halvdiskar (halvcirklar), 8 gröna rektanglar, 8 gröna "broar", 4 blå "broar", 4 blå
Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Jag tror att alla lärare introducerar bråk
RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.
Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren
Rapportskrivning Användarcentrerad Design Introduktion Resultat måste presenteras på ett begripligt och åskådligt sätt Om du inte kan förmedla dina resultat på ett sätt som folk förstår spelar det ingen
Västma. Undersökta. Vårdval
Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab
Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts
Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan
Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan Maria Simonsson The self-archived postprint version of this journal article is available at Linköping University Institutional Repository
This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen. Citation for the original published chapter: Eurenius, E., Garvare,
Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10
Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-1 Kursansvarig: Per Enqvist, tel: 79 6298, penqvist@math.kth.se. Assistenter: Mikael Fallgren, werty@kth.se, Amol Sasane, sasane@math.kth.se. I denna uppgift
MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Affektskola för golfare något att satsa på?
2016 Affektskola för golfare något att satsa på? Bengt-Åke & Kerstin Armelius IKP AB 2016-02-13 Affektskola för golfspelare något att satsa på? Kerstin och Bengt-Åke Armelius den 13 februari 2016 Varför
Att intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är
Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Skolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall
Underhåll n-abler STYRKULA n-abler styrkula har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. För ytterligare information eller frågor, kontakta
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.
Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Beslut efter kvalitetsgranskning
r% t j ~ Skolinspektionen Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Hinderstorps gränd 27, Stockholms kommun Skolinspektionen
Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
skriva vetenskapligt
skriva vetenskapligt Varför skriva så mycket? Vad är en effektiv text? Hur ska jag börja? Empiri Organisera Skrivandets förstadie Vad vill jag/vi skriva om? Varför? Research Sortering Strukturering/planering
The Balance Beam. - Förslag till modelleringsprojekt i kursen TDDB17 Kognitiv psykologi
The Balance Beam - Förslag till modelleringsprojekt i kursen TDDB17 Kognitiv psykologi Sammanställt av Johan Nilsson med handledning av Rita Kovordányi, 2002-2003 Teori Hur utvecklas barn? Vilka kognitiva
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas
Attraktivitetsanalys av kulturattraktioner i Skaraborg En sammanfattande presentation
Attraktivitetsanalys av kulturattraktioner i Skaraborg En sammanfattande presentation Västsvenska Turistrådet augusti Bakgrund Skaraborg har en ambition att satsa på kulturturism och därför har Västsvenska
Arbeta vidare med Milou 2008
Arbeta vidare med Vi hoppas att problemen i Milou väckte intresse och lust att arbeta vidare. Nu kan ni kontrollera lösningarna genom att pröva konkret, klippa och bygga. Variera också problemen genom
Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:
Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och
Träff 1 Skissa & Extrudera
Skapa en folder Jag rekommenderar att samla filer och övningar i en egen folder som man har full kontroll på. Muff-foldern som vi delar är tänkt som en gemensam övningsyta. Innehåll som du vill komma åt
Instruktion/råd för muntlig presentation
Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav
Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
Normkritik utifrån toalettskyltar
Normkritik utifrån toalettskyltar Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet - Allmän utveckling, Äldre Syfte Varför? På vår förskola
IRONCAD KONFIGURATIONER
IRONCAD KONFIGURATIONER IRONCAD har något som kallas för konfigurationer eller configurations på engelska. Det innebär att sammanställningar, parter och features i en och samma 3D-fil kan ha olika positioner
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
IRONCAD KONFIGURATIONER
IRONCAD KONFIGURATIONER IRONCAD har något som kallas för konfigurationer eller configurations på engelska. Det innebär att sammanställningar, parter och features i en och samma 3D-fil kan ha olika positioner
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.