Vägledningsmetoder och insatser för preparandelever

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Vägledningsmetoder och insatser för preparandelever Counseling methods and efforts for students in preparatory class Belinda Planell Rayanna Soares Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Anders Lovén Datum för slutseminarium: Handledare: Hilma Holm

2 1

3 Sammanfattning Preparandutbildningen är relativt nytt på gymnasieskola och det är inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vägledning på gymnasieskolor är studie- och yrkesvägledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvägledarna kan bli begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. Vår studie syftar till att undersöka vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi använder för att analysera resultatet är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess. För att besvara på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuade fem studie- och yrkesvägledare från olika gymnasieskolor som har preparandutbildning. Resultatet har visat att den vägledningsmetoden som mest används är Egans modell. Andra metoder som används är coaching, MI, Lindhs modell, Trappan och blomman. De gemensamma insatser som de gör i sitt arbete är bland annat att ha vägledningssamtal, studiebesök samt undervisningspass om val och väljande. De metoderna och insatserna som kom fram under resultatet bidrar till att preparandeleverna gör ett väl underbyggt val genom att framför allt de ökar deras självkännedom och att sätta igång deras tankeprocess inför gymnasievalet. Nyckelord: Preparandelever, vägledningsmetoder, vägledningsinsatser, gymnasievalet, väl underbyggt val. 2

4 Förord Vi som studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet har fått med detta arbete ökad kunskap för vår kommande yrkesroll. Det har gett oss en ökad förståelse och ett bredare perspektiv till vilka insatser och vägledningsmetoder en studie- och yrkesvägledare kan använda sig av i sitt arbete. Det var givande att kunna undersöka ett område som man valt efter eget intresse. Vi vill rikta vårt tack till vår handledare Hilma Holm för de konstruktiva kommentarerna och för vägledningen av vårt arbete. Vi vill även tacka varandra för ett mycket bra samarbete, för all initiativförmåga, ansvarskänsla, tålamod och kreativitet vi har lagt i detta arbete. Vi är tacksamma för dessa tre år som vi har haft möjligheten att arbeta med varandra. Vi anser själva att vårt samarbete har bidragit till att utveckla oss själva som studie- och yrkesvägledare och att utveckla de kunskaperna vi fick med oss från utbildningstiden och från denna undersökning. 3

5 Innehållsförteckning Counselling methods and efforts for students in preparatory class Inledning Problemområde Syftet och frågeställningar Definitioner Disposition Bakgrund Syftet med vägledning Väl underbyggda val Studie- och yrkesvägledarnas insatser på både grundskola och gymnasiet Studie- och yrkesvägledning för mellanstadielever Tidsbegränsad vägledningsinsats Sammanfattning Teoriförankring CIP-teorin Gottfredsons teori Metod Metodval och metoddiskussion Urval av undersökningsenheter Datainsamling Analysmetod Validitet och Reabilitet Etiska ställningstagande Resultat Intervju med Sara Intervju med Anna Intervju med Emma Intervju med Maria Intervju med Susanna Sammanfattning Analys Vägledningsinsatser i relation till väl underbyggt val Vägledningsmetoder i relation till väl underbyggt val Sammanfattning Resultatdiskussion Metoddiskussion Teoridiskussion Referenslista

6 1. Inledning Under utbildningens tid har vi lärt oss att en studie- och yrkesvägledare kan arbeta i olika verksamheter som till exempel skolor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller privata organisationer. Skolan är dock den största organisationen där en studie- och yrkesvägledare arbetar i. Vi har även lärt oss olika vägledningsmetoder som en studie- och yrkesvägledare kan använda sig av sitt arbete. Vårt intresse för att genomföra denna studie har uppkommit efter att vi har genomfört vår sista praktikperiod där vi fick möjligheten att arbeta med en preparandklass på en gymnasieskola. Där fick vi observera hur vår handledare arbetade med denna klass, vilket gjorde att vi ville undersöka mer om vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder i sitt arbete med en preparandelev. 1.1 Problemområde Under vårt sista praktiktillfälle har vi haft möjligheten att arbeta med gruppvägledning under två månader med en gymnasieskolas preparandelever. En preparandutbildning är utformad för elever från grundskola som har avslutat årskurs 9, men som har underkända betyg och vill börja på ett nationellt program (Skolverket 2013, 3). Utbildningen utformas för varje enskild elev och ska pågå i högst ett år. Preparandutbildningen innehåller de grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i, och som eleven behöver för att uppnå behörighet till ett önskat nationellt program. Preparandutbildningen får ha flera andra grundskolämnen, dock inte de ämnen som eleven redan har godkända betyg i. Preparandutbildningen får dessutom innehålla kurser från nationella program och andra insatser som kan underlätta för elevens kunskapsutveckling (Skolverket, 2013, 3). Skolinspektion (2013, 10) genomförde en granskning om Studie- och yrkesvägledning i Grundskola, där de har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. Resultatet har visat att det finns flera elever som av olika anledningar tycker att valet till gymnasiet är svårt. Vissa elever har inte fullständiga betyg och tappat lusten för skolan, medan andra elever känner sig stressade och tycker att gymnasievalet är det viktigaste valet i livet. De eleverna som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program får extra stöd hos skolans studie- och yrkesvägledaren. Det extra stödet av studie- och yrkesvägledaren kan underlätta för 5

7 eleven att vara medveten om de svårigheterna som har påverkat att de inte uppnått önskat resultat (Skolinspektion 2013, 13). De eleverna som avslutar grundskolan med inkompletta betyg blir inte behöriga till att läsa ett nationellt program på gymnasiet, så om dessa elever önskar gå vidare till ett nationellt program måste de komplettera sina betyg med en preparandutbildning. Granskningen av Skolinspektion (2013, 11) har även visat att eleverna behöver ges tillgång till studie- och yrkesvägledning kontinuerligt för att deras behov av vägledning inför de olika val som skolan erbjuder ska uppfyllas, och för att de efter grundskola ska kunna göra ett väl underbyggt val vad det gäller yrke och utbildning. Under vår sista praktikperiod fanns det en del elever från preparandutbildningen som studie- och yrkesvägledaren på skolan hade flera vägledningssamtal med. Det har dock inte varit tydligt vilka vägledningsmetoder och insatser som är mest användbara i det praktiska arbetet med preparandklass, och på vilket sätt dessa metoder kan bidra till att preparandeleverna gör ett välunderbyggt val när de ska göra sitt gymnasieval. Med tanken på att preparandelever har högst ett år för att komplettera sina betyg och göra sitt gymnasieval, tycker vi att det är intressant studera vilka vägledningsmetoder och insatser studie- och yrkesvägledarna gör för dessa elever så att de ska kunna uppnå önskat resultat på ett bra sätt och på så kort tid. Problemet som uppstår när dessa insatser eller metoder är otydliga är att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt överblicka dessa insatser och metoder, vilket kan göra att studie- och yrkesvägledarna blir lätt begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Genom att kartlägga insatserna och metoderna blir det lättare för vägledare på olika skolor att dra nytta av varandras erfarenheter eftersom vägledning specifikt om preparandelever är ett nytt fenomen. Därför har vi valt att undersöka de olika vägledningsmetoder och insatser som en studie- och yrkesvägledare använder med preparandelever, med fokus på hela processen från att studie- och yrkesvägledaren träffar dessa elever i början av läsåret fram till när eleverna gör sitt gymnasieval. 1.2 Syftet och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att utforska vilka vägledningsmetoder och insatser en studieoch yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De frågeställningarna vi har valt att undersöka är: 6

8 Vilka vägledningsmetoder och insatser använder en studie- och yrkesvägledare sig av i det praktiska arbetet med preparandelever?. På vilket sätt kan dessa metoder och insatser bidra till att preparandeleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval? 1.3 Definitioner Vägledningsmetoder: med studie- och yrkesvägledningsmetoder menar vi de metoder som studie- och yrkesvägledare använder som verktyg för att uppnå resultat i sitt vägledningsarbete. Med metod och modell syftar vi till samma begrepp. Vägledningsinsatser: Insatser som skolan erbjuder i form av vägledningssamtal, studiebesök, gruppvägledning, mässor, öppet hus, etc. Väl underbyggt val: hur en studie- och yrkesvägledare arbetar för att preparandeleverna ska kunna göra ett tryggt, självständigt och genomtänkt val. 1.4 Disposition Efter ovanstående inledning redovisas i kapitel 2 bakgrund om styrdokument som förstärker vad syftet med vägledning är, och på vilket sätt den hjälper att eleverna gör väl underbyggda val. Kapitel 3 tar upp tidigare forskningar som är uppdelat efter teman. Sedan följer kapitel 4 där teorierna för arbetet presenteras och avslutas med en kort sammanfattning av teorin och dess huvudbegrepp. I kapitel 5 redovisas den metod som används för detta examensarbete. Kapitlet är indelat i kategorierna metodval, urval, datainsamling, analysmetod, validitet och reabilitet samt etiska ställningstaganden. Kapitel 6 redovisar det empiriska materialet utifrån varje intervju och avslutas med en sammanfattning av det samlade materialet. Kapitel 7 innehåller en analys av det empiriska materialet kopplat till tidigare forskning och det teoretiska underlag som redovisas i kapitel 3 och 4. Examensarbetet avslutas med kapitel 8 som tar upp en diskussion om resultatet av det empiriska materialet. 7

9 2. Bakgrund I detta avsnitt kommer vi att presentera Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning, vad syftet med vägledning är och på vilket sätt den bidrar till att eleverna gör väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan spelar en viktig roll i att stödja eleverna i att göra val underbyggda studie- och yrkesval. 2.1 Syftet med vägledning Då det finns en stor mängd yrken och utbildningar kan det upplevas av eleverna som komplicerat och svårt att se över alla sina möjligheter. Studie- och yrkesvägledningens syfte är att ge eleverna förutsättningarna som behövs för att hantera frågor kring valet av detta. Dagens samhällsutveckling är ständigt pågående och förändringarna på arbetsmarknaden sker snabbt, vilket ökar svårigheterna att förutse villkoren i arbetslivet. För det livslånga lärande och för varje individs ständigt pågående karriärprocess är studie- och yrkesvägledning en viktig del (Skolverket 2013, 11). Studie- och yrkesvägledning ska ges i alla skolformer, enligt skollagen. Denna lag säger: Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. (Skollagen 2010:800 kap 2 29) Skolverkets allmänna råd (2013, 11) nämner att studie-och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse: Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studieoch yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. 8

10 Den studie- och yrkesvägledningen vi syftar på är den i snäv bemärkelse, då vi fokuserar på vilka metoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandelever. Detta innebär att vi tänker på vägledning i form av vägledningssamtal, individuellt eller i grupp. Studie- och yrkesvägledningen är en process där en elev eller en grupp elever får stöd och hjälp med studie- och yrkesval. Processen består av olika delar: bli medveten om sig sja lv bli medveten om olika valalternativ, sa som olika utbildningar och yrken bli medveten om relationen mellan sig sja lv och valalternativen la ra sig att fatta beslut samt att la ra sig att genomfo ra sina beslut (Skolverket 2013, 12) 2.3 Väl underbyggda val Enskilda vägledningssamtal för att stödja eleverna i deras valprocess är en viktig del i skolans ansvar. Ett av vägledningens mål är att skapa förutsättningar för att eleven själv ska kunna göra ett väl underbyggt val och lösa valsituationen. Vägledningssamtalen ska på ett strukturerat sätt ge eleven stöd i den processen (Skolverket 2013, 35). Vägledningen kan ske individuellt och som gruppvägledning. Valet av samtalsmetod avgörs utifrån den enskilda elevens behov. Vägledaren kan genom sina kunskaper om olika metoder, såväl vägledningsmetoder som samtalsmetoder, möta varje elevs behov. I de flesta vägledningsmodeller finns en struktur för det professionella samtalet, vilket innebär att samtalet kan struktureras så att problemsituationen klargörs och utreds utifrån elevens perspektiv. Elevens process i att få nya perspektiv på sig själv och sina möjligheter stöttas, samtidigt som stöd också ges i att formulera konkreta mål och delmål som eleven också kan uppnå. Eleven får också stöd i att formulera en plan eller strategi för hur han eller hon ska uppnå dessa mål. Vägledaren ger också stöd till eleven i att följa upp och eventuellt utvärdera denna plan (Lovén 2000, 55). En välplanerad studie- och yrkesvägledning ska genomföras på ett professionellt sätt och stå på en vetenskaplig grund. Detta för att eleven ofta behöver stöd för att kunna göra väl underbyggda val och fatta genomtänka beslut. Karriär- och vägledningsteorier har anknytning till psykologi, sociologi och pedagogik, och är en grund för olika vägledningsmodeller (Lovén 2000, 44). 9

11 3. Tidigare forskning I detta kapitel beskriver vi flera studier som vi anser är relevanta för vårt arbete. Dessa studier handlar i stort sett om vilka teorier eller metoder som en studie- och yrkesvägledare använder i sitt arbete, och som möjliggör att eleverna får ett bra stöd av studie- och yrkesvägledaren under hela utbildningstiden. Vi är medvetna om att dessa studier är utförda i andra länder, med andra kulturer, lagar och samhälle, vilket kan göra att vägledning upplevs annorlunda. Men vi ändå valde att ha dem eftersom deras fokus är på vägledningsmetoder, vilket är av betydelse för vårt arbete. Tidigare studier om vägledningsinsatser eller vägledningsmetoder för preparandelever hittade vi inte, detta anser vi kan bero på att preparandutbildningen är en ny utbildning som har startat år Studie- och yrkesvägledarnas insatser på både grundskola och gymnasiet Osborn och Baggerly (2004, 48-58) har genomfört en kvantitativ studie med studie- och yrkesvägledare från grundskolan och gymnasiet. Författarna lyfter fram otydligheten i studie- och yrkesvägledares arbetssätt på både grundskola och gymnasiet. Den visar att det finns en begränsad mängd av information om studie-och yrkesväglednings insatser på både grundskola och gymnasiet. Studie genomfördes för att kunna tydliggöra på vilket sätt är studie- och yrkesvägledning ett verktyg för grundskolelever och gymnasielever, med det menas att det är viktigt att förstå på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med dessa elever, och vilka insatser finns att erbjuda för att eleverna ska få så mycket stöd så möjligt i sina studier. Syftet med denna studie är också att undersöka vilka teorier som en studie-och yrkesvägledare använder sig i sitt arbete, och hur pass den faktiska nerlagda tiden på studievägledning överensstämmer med den idealiska. De har även undersökt vilka vägledningsteorier en studieoch yrkesvägledare mest använder på grundskola och gymnasiet. Resultatet visade att de teorierna som mest används vid vägledningssamtal är Hollands teori Theory of Vocational Personalities in Work Environments, som byggs på sju grundläggande påstående. Denna teori används för att kunna studera hur individen samspelar med omgivningen. En annan teori som har kommit fram är Trait and Factor Theory av Parsons och Williamson. Denna teori grundar sig på 10

12 att individen har sina egna egenskaper och förmågor som det är möjligt att mäta eller matcha mot, de kraven som de olika yrken har. Den sista teorin som kommit fram i denna studie är Social Cognitive Career Theory av Lent, Brown och Hackett, som beskriver att det finns tre faktorer som styrs av individens tänkande. De tre faktorerna är personliga faktorer som minnen, uppfattningar, preferenser och självuppfattning, den individens uppfattning om omgivning och hur individen agerar. Resultatet har även visat att studie- och yrkesvägledarna önskar kunna lägga ner mer tid för vägledning än vad de egentligen gör i sitt arbete för eleverna från grundskola och gymnasiet. De insatser som studie- och yrkesvägledarna gör för grundskolelever och gymnasieelever har visats ge ett bra resultat hos eleverna, exempelvis studiebesök och föreläsningar om olika yrken och utbildningar, och därför finns ett allmänt missnöje hos studieoch yrkesvägledarna som önskar ge samma stöd till flera elever, men på grund av tidsbrist är detta inte möjligt (Osborn och Baggerly 2004, 48-58). Denna studie är relevant för vårt arbete eftersom den också handlar om vilka vägledningsmetoder en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete. Skillnaden är att vårt arbete specificerar sig till vägledningsmetoder och insatser till preparandeleverna, medan den andra studien undersöker vägledningsteorier och insatser på både grundskola och gymnasieskola. Denna studie är också relevant för vårt arbete därför att de vägledningsmetoder som kommit fram i resultatet av forskningen anser vi vara av betydelse för att kunna påbörja en vägledningsprocess för preparandeleverna. Med det menar vi att vägledningsprocessen i form av vägledningssamtal ska ges i tidigt stadie samt att vägledningsprocessen följs upp kontinuerligt under hela utbildningen. 3.2 Studie- och yrkesvägledning för mellanstadielever Författaren Sahin Kicici har genomfört denna studie med sjätte, sjunde och åttonde klass vid offentliga grundskolor i distriktet Selcuklu/Konya i Turkiet under läsåret Studien har genomförts med 90 studenter oberoende av klass, kön eller etnicitet. Syftet med denna studie var att analysera behovet av studie- och yrkesvägledning som mellanstadielever har utifrån elevernas perspektiv. Författaren menade att det finns ett antal studier om studie- och yrkesvägledning som går utifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv, men att det är också viktigt att ta inställning till elevernas perspektiv för att bättre förstå vilka behov eleverna har, vilka stöd de behöver men 11

13 inte får med vägledning och vilka förväntningar dem har i relation till vägledning som ett stöd i skolan (Kicici 2007, ). Resultatet visade att mellanstadieeleverna har behovet av studie- och yrkesvägledning när det gäller att hitta effektiva studietekniker som kan hjälpa eleverna att uppnå ett bra resultat i skolan, det finns ett behov av att arbeta med självmotivation och stressen under examensmoment, behovet av att få information om yrken och att arbeta med karriärbeslutsprocess, behovet av att få undervisningspass och information om yrken och utbildning, samt förberedda klassrumsaktiviteter för att utveckla elevernas kompetenser i att göra ett välunderbyggt val. Studien lyfter fram att de behoven mellanstadieeleverna har av studie- och yrkesvägledning kan också bero på andra personliga faktorer existerande hos eleverna såsom mobbning, det vill säga, vissa elever har svårt för att uppnå ett bra resultat i skolan och därför ligger de efter de andra i klassen, vilket gör att de högpresterande eleverna undviker att ha de lågpresterande eleverna i sin vänkrets. Detta gör att de eleverna som inte uppnår bra resultat blir stressade och tappar motivationen. Därför är det enligt studien viktigt att studie- och yrkesvägledarna ska ständigt arbeta med elevernas självmotivation. En annan faktor är att eleverna känner sig pressade för att uppnå ett bra resultat. Den pressen kommer dels från föräldrarna och dels från skolan, vilket kan också bidra till att eleverna inte uppnå önskat resultat eller göra ett bra val i skolan. Avslutningsvis är en sista faktor den bristande informationen om yrke och utbildningar. Studien visade att mellanstadieeleverna uppnår bättre resultat på skolan när de har obegränsad tillgång till information från studie- och yrkesvägledaren än när de själva söker upp information (Kicici 2007, ). Denna studie är användbar i vårt arbete eftersom preparandklasser består av grundskolelever och vi vill ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med dessa elever. Det är intressant att veta att det finns andra faktorer som också gör att eleverna har ett behov av studie- och yrkesvägledning, vilket gör oss att undra om dessa faktorer finns också hos preparandeleverna. Därför att ha en studie som visar vilka behov grundskolelever har av vägledning underlättar för oss att förstå sättet som studie- och yrkesvägledaren kan arbeta med preparandelever. 3.3 Tidsbegränsad vägledningsinsats Jönsson och Persson (2010, 7) genomförde en kvalitativ studie med sex studie- och yrkesvägledare på fyra olika arbetsplatser i Malmö. Studien handlar om vilka 12

14 vägledningsmodeller och metoder som studie- och yrkesvägledare använder i drop in-samtalet och hur de ser på detta. Författarna har undersökt vilka vägledningsmodeller vägledaren använder sig av under drop in- samtalet, vilka vägledningsmetoder vägledaren använder sig av under drop-in samtalet och hur vägledaren ser på drop in-samtal. Resultatet av denna studie visar att de va gledningsmodeller som va gledarna anva nde sig mest av a r Gerard Egans modell The Skilled Helper. Egans modell (Egan 2010, 70) presenteras utifra n tre steg som mo jliggo r fo r vägledaren att bland annat förstå elevernas situation, att kartlägga elevernas preferenser, tankar och förväntningar, att vidga elevernas perspektiv till olika nya alternativ om yrke eller utbildning, samt att genomföra en handlingsplan för att eleverna ska kunna genomföra olika aktiviteter för att uppnå sitt mål. De metoder som vägledarna använder i drop in-samtalet är samtalsmetodik genom coaching, redskap som papper och penna, datorer och vissa intressetester. Det har också framkommit i studien att dessa modeller eller metoder kan fungera på eleven i olika nivåer. För vissa elever kan metoderna fungera som ett stöd för att sätta ingång tankar om nya yrken eller utbildningar, medan för andra elever handlar det mest om att försöka att tänka i nya banor än det de tidigare hade tänkt. Denna studie är av betydelse för vårt arbete för att den ger oss en bild av vilka metoder/modeller en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete, och på vilket sätt den kan fungera eller inte fungera. Detta kan vi ha i åtanke när vi genomför vår undersökning. 3.4 Sammanfattning Tidigare forskning visar framför allt att vägledning är viktigt för att förstå elevernas situation, att de ska sätta igång tankar om nya yrken eller utbildning samt att utveckla elevernas kompetenser i att göra ett välunderbyggt val. Metoderna/modellerna som används ser lite olika ut på dessa studier, men syftar bland annat till att ge information om yrke och utbildning, att hjälpa eleverna med att uppnå önskat resultat eller att få hjälp av vägledaren med skolsituationen, till exempel i Kicicis forskning när det handlar om att hjälpa eleven med stress och skolmotivation. Det har även framkommit i tidigare forskning teorier som används av studie- och yrkesvägledare såsom Hollands teori eller Parsons och Williamsons teori. Alla tre forskningarna menar att de teorier eller metoder som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete möjliggör att eleverna får ett bra stöd av studie- och yrkesvägledaren under hela utbildningstiden. 13

15 4. Teoriförankring I detta avsnitt kommer vi att presentera två teorier som vi anser är mest relevanta för vårt arbete. Teorier kan vara en grund för att se och förstå det ämne som vi är intresserade av. Teorierna som presenteras nedan kommer att underlätta för oss att analysera vårt empiriska material. 4.1 CIP-teorin I boken Career choice and development har CIP-teorin (Cognite Information Process Theory) beskrivits som en modell för att visa hur val och beslutsfattande inom studie- och yrkesvägledningsområdet fungerar (Brown and Associates 2002, 320). Vi valde denna teori eftersom den kan vara ett sätt att stödja individen genom att ge den de verktyg som behövs för att kunna utföra ett väl underbyggt val. I vårt fall handlar det om att förstå processen där preparandeleverna gör sitt gymnasieval med stöd av studie-och yrkesvägledarnas insatser. Figur 1: CIP- triangeln. Brown and Associates, 2002, s.320. Teorin kan beskrivas som en triangel med fyra fält. Denna teori är intressant för oss då den beskriver hur beslutsfattande går till. Processen av att fatta ett beslut är viktig för preparandeleverna, eftersom de själva går igenom en valprocess för att välja ett nationellt program på gymnasiet när de är klara med sin preparandutbildning. Vi kan illustrera 14

16 beslutsprocessen som preparandeleverna gör utifrån CIP-teorin, där det översta fältet symboliserar metanivån. Metanivån handlar om tanke om valet och beslutet, med andra ord allt som individen tänker när den står inför ett val eller just har gjort ett val. I det mellersta området av triangeln finns individens förmåga att tänka genom sin beslutsprocess, där vi hittar den så kallade CASVE-cykeln (Communication, Analys, Synthesis, Valuing, Execution), vilken är ett sätt att förstå hur individens beslutsfattande faktiskt går till (Brown and Associates 2002, 324). I denna process ska individen identifiera och analysera, samt prioritera de olika alternativen för att kunna fatta ett beslut om studie- och yrkesval. I botten av triangeln kan man hitta individens självkännedom och kunskap om omvärlden. Utifrån CIP-teorin är studie- och yrkesvägledarens roll att stödja individen till ökad självkännedom och på så sätt få underlag till att göra ett välunderbyggt val. CIP-teorin är en bra grund för studie- och yrkesvägledarna så att de kan förstå processen i val och väljande när till exempel preparandelever gör sina gymnasieval. 4.2 Gottfredsons teori Linda Gottfredsons teori (The Theory of Circumscription and Compromise) handlar om barndom och ungdomstid och förklarar hur individer ser sig själva i relation till omvärlden och i relation till den egna individualiteten (Gottfredson 2002, 85). Teorin förklarar ungdomars vilja att skapa sin egen karriär och hur begränsningar och kompromisser påverkar deras val och beslut. Gottfredson menar att kompromiss och självbegränsning grundar sig på att individer gör sitt val utifrån sin självuppfattning, och att individen begränsar sina val av utbildning eller yrke utifrån genus, klass, status eller preferenser (Gottfredson 2002, ). Gottfredson förklarar att det både är erfarenheter och påverkan av omgivningen som förklarar barns kunskapsutveckling. Hon beskriver fyra nivåer av begränsningar beroende på barns utveckling och att både flickor och pojkar rör sig på nivåerna individuellt baserade på deras kunskapsmässiga förmågor. Vi kan använda oss av Gottfredsons teori för att förklara på vilket sätt preparandeleverna genomför sitt beslut när det gäller yrke och utbildningar. Som vi tidigare nämnde så finns det fyra nivåer av barns kunskapsutveckling och den nivån som preparandeleverna tillhör är nivå 4 (14-år). På denna nivå har ungdomar en uppfattning liknande den som vuxna har. Barnet börjar nu väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir medvetna om vilka utbildningar/arbete 15

17 som är tillgängliga. Här är det också tydligt att omgivningen påverkar ungdomarnas val (Gottfredson, 2002, 96-99). Gottfredson menar att under begränsningsprocessen väljer individen bort de yrken eller utbildningar som inte passar den eller som anses orealistiska. Individen är också beredd att välja bort det yrket eller utbildningen som den tycker om men som ändå är svårt att uppnå, det vill säga att individen är benägen att sänka sina ambitioner och därför är den beredd att kompromissa. För att använda Gottfredsons teori som studie- och yrkesvägledare i det praktiska arbetet med preparandeleverna, kan vägledaren presentera bilder av verkligheten så att ungdomarna ska kunna förstå sina egna chanser på de olika programmen på gymnasiet när de gör sina gymnasieval. Vi valde att ha Gotfredsons teori därför att hon menar att det är viktigt att ungdomarna ska ha tillgång till information om de olika alternativen de har framför sig (Gottfredson 2002, ). Preparandeleverna har ansvaret att fatta ett beslut inför gymnasievalet och därför är det viktigt att de får så mycket information som möjligt om gymnasiestudier för att de ska göra ett bra val. Vägledarens uppgift kan vara att främja elevens strategiska utforskande och träffande av realistiska val. Studie- och yrkesvägledaren ska uppmuntra preparandeleverna att tydliggöra sina egna prioriteringar eftersom i slutändan är det eleven själv som ska leva med sitt val. Vi vill använda Gottfredsons teori eftersom den förklarar att det finns olika faktorer som påverkar ungdomarnas val (Gottfredson, 2002, 96-99). Utifrån vår undersökning är det kanske möjligt att ta reda på vilka faktorer som kan påverka preparandelevernas val och hur detta påverkar vägledarnas val av sina metoder och insatser. De teoretiska begreppen som vi kommer att använda i analysen av vår studie är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess. Dessa begrepp är valda utifrån Gottfredsons teori och CIP-teori. 16

18 5. Metod I vår studie om vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i det praktiska arbetet med preparandelever i förberedelsen till deras gymnasieval, har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde öppna frågor för att få fullständiga och berättande svar (Larsen 2009, 87). De fem intervjuerna gjordes utifrån samma frågor. Detta har vi gjort för att kunna fördjupa oss så mycket som möjligt i ämnet. 5.1 Metodval och metoddiskussion Vi har använt en kvalitativ metod (Larsen 2009, 83) med syftet att kunna undersöka eftersom vi visste lite om våra frågeställningar. Vi utgick ifrån deduktiv forskningsprocess (Larsen 2009, 93) eftersom den är en metod som utifrån en teori eller en modell, formulerar frågor som testas via observationer. En fördel med att välja kvalitativ metod var att den ger respondenterna större frihet än vad en kvantitativ metod ger, då den till exempel genom en intervju låter respondenterna besvara eller diskutera de ställda frågorna. En nackdel är att man kan dra generella slutsatser från en kvalitativ undersökning, vilket kan bli fel. Resultaten från en kvalitativ undersökning behöver ibland få ett större perspektiv, vilket kan uppnås genom att genomföra en kvantitativ studie för att se hur många är personer till exempel som tycker något specifikt i en viss fråga. Vi anser att en kvalitativ metod var den mest passande metoden för vårt arbete, då vi ville undersöka och få en djupare bild av vilka vägledningsmetoder och insatser används av studie- och yrkesvägledare för preparandelever. 5.2 Urval av undersökningsenheter Syftet med den kvalitativa metoden var att få svar på våra frågeställningar eftersom en kvalitativ metod möjliggör att få fullständiga svar och förstå svaren på de ställda frågorna (Ahrne och Svensson 2011, 44). Till denna studie har vi genomfört fem intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare från fem olika gymnasieskolor. Det finns endast sex gymnasieskolor i orten vi genomförde vår undersökning som har en preparandutbildning. Vi har tagit kontakt med alla sex 17

19 studie- och yrkesvägledare på dessa skolor vilket fem av dem tackade ja till intervjun. Vi valde att intervjua dessa studie- och yrkesvägledare eftersom de arbetar med preparandutbildningen vilket är fokus på vår studie. Vi anser att ålder och kön inte är relevant för vårt arbete då fokus ligger på vad studie- och yrkesvägledaren använder sig av som metoder och insatser. 5.3 Datainsamling För att samla det empiriska materialet har vi ringt upp fem studie- och yrkesvägledare från gymnasieskolorna vi var intresserade av, och bokat tid hos de vägledarna som tackade ja till intervjun. Till detta hade vi förberett arton frågor som hade till syfte att besvara våra frågeställningar. Vi besökte studie- och yrkesvägledarna på deras arbetsplatser och spelade in alla samtal för att sedan kunna transkribera dem. Vi började intervjuerna med att berätta vad vårt arbete skulle handla om och hur frågorna såg ut. Utöver de förberedda frågorna har vi ställt andra relevanta frågor under samtalets gång. 5.4 Analysmetod För att analysera det empiriska materialet har vi börjat med att transkribera intervjuerna. Sedan gick vi genom varje intervjutext ett par gånger och tog ut nyckelord för vad den intervjuade berörde, det vill säga nyckelord som var relevanta för vårt ämnesområde (Halvorsen 1992, 131). Vid den första genomgången hittade vi många nyckelord, men för att bli tydligare behövde vi se vilka av dem var mest relevanta för vårt studieområde. Vi sökte efter teman genom att utgå från våra frågeställningar och sökte igenom texten efter svar på var och en av de temana (Larsen 2009, 101). Sedan letade vi efter gemensamma mönster i texten som var relevanta för teman och för vårt syfte och frågeställningar. Som vi har nämnt under Metodval och Metoddiskussion utgick vi ifrån deduktiv forskningsprocess (Larsen 2009, 93). 18

20 5.5 Validitet och Reabilitet Det är viktigt att förberedda sig och att vara uppmärksam och noggrann när man arbetar med enkäter och intervjuer. När man genomför en undersökning är det viktigt att de resultat som författarna presenterar är så trovärdiga som möjligt. I Larsen (2009, 26) läser vi att det är viktigt att vi samlar in data som är relevanta för våra frågeställningar. Det är av stor vikt att ta upp relevanta frågor som stimulerar respondenterna att ge innehållsrika och kompletta svar. Detta gör att det insamlade materialet får en hög validitet. Vi har bearbetat väldigt noggrant vårt empiriska material och har därför säkrat en hög reliabilitet. Det var viktigt för oss att vara noggranna med att organisera all material och även ha god ordning på våra intervjudata. Vi har spelat in respondenternas egna ord under intervjuerna med en mobiltelefon för att sedan kunna lyssna på intervjuerna. Vi diskuterade resultatet för att se om vi hade uppfattat det på samma sätt, vilket vi anser att det har stärkt undersökningens reliabilitet. Vid intervjuer med vägledarna har vi förberett intervjufrågor utifrån våra frågeställningar. Vi har medvetet tänkt ställa öppna frågor, och undvikit så mycket det gick att ställa stängda frågor med syftet att respondenterna skulle ha en möjlighet att själva tänka genom, och formulera sina svar (Larsen 2009, 84). 5.5 Etiska ställningstagande De etiska ställningstagandena har gjorts utifrån forskningsprinciperna (Vetenskapsrådet 2002, 7-14). Det har inte kommit fram något känsligt ämne under intervjuerna. Hänsyn har tagits till samtliga punkter nedan: Individskyddskravet, vilket innebär att respondenterna inte får utsättas för exempelvis förnedring eller kränkningar. Därav nämns de intervjuade studie- och yrkesvägledarna med fiktiva namn. Konfidentialitetskravet har uppfyllts genom att de inspelade intervjuerna inte har delats med några andra än själva författarna och har tagits bort när de har bearbetats klart. Konfidentialitetskravet uppfylls även genom att intervjupersonerna har garanteras anonymitet i undersökningen. 19

21 Tystnadsplikten har lovats och det kommer den även att göras efter att studien är avslutad. Informationskravet har vi tagit hänsyn till genom att berätta för studie- och yrkesvägledarna syftet om vår undersökning, tillvägagångssättet och att deras medverkan i arbetet var frivilliga. Samtyckeskravet tillgodosågs i och med att studie- och yrkesvägledarna ville medverka på intervjuerna. Nyttjandekravet innebär att vi begränsade nyttjande av det insamlade materialet genom att ta bort materialet efter den har bearbetats. Det innebär med andra ord att det insamlade materialet endast kommer att användas till denna uppsats. 20

22 6. Resultat Utifrån våra intervjufrågor som handlade om studie- och yrkesvägledarnas arbetsätt, vilka specifika metoder och insatser de använder för preparandelever och hur enligt dem kan dessa metoder och insatser bidrar till att dessa elever gör ett välunderbyggt val har vi kunnat genomföra resultat. Här ska vi redovisa resultaten av våra intervjuer med studie- och yrkesvägledarna som är av relevans för vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet presenteras utifra n va ra fra gesta llningar Vilka vägledningsmetoder och insatser använder en studie- och yrkesva gledare sig av i det praktiska arbetet med preparandelever? och Pa vilket sätt kan dessa metoder och insatser bidra till att preparandeleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval?. Samtliga intervjupersoner har en studie- och yrkesva gledarexamen och kommer nedan att benämnas med fiktiva namn. 6.1 Intervju med Sara Sara arbetar på en gymnasieskola som har preparandutbildning, och hon har arbetat som studieoch yrkesvägledare i tolv år. Sara har arbetat med preparandelever sedan de nya introduktionsprogrammen startade. För Sara finns det skillnader på hur hon arbetar med preparandelever och gymnasielever. Hon menar att de insatser som görs till preparandeleverna kräver en snabbare och genomarbetad planering, då dessa elever läser högst ett år på utbildningen. Därför anser Sara att det är viktigt att komma in som studie- och yrkesvägledare i ett tidigt stadie av utbildningen. Sara säger att det också handlar om att coacha lärarna eftersom skolan hon arbetar i inte har en hel klass för preparandeleverna, utan de är placerade i vanliga gymnasieklasser. Detta innebär att lärarna måste hålla reda på vilka elever som går på preparandutbildningen och vilka som går på gymnasiet. När vi pratade om de olika vägledningsinsatser som görs för preparandeleverna, så berättade hon att det var mycket administrativa uppgifter som hon måste genomföra. Men den största delen av arbetet handlar om att ha vägledningssamtal, vilka hon sa är inspirerade av Egans modell. Mycket av hennes vägledningsinsatser för preparandeleverna handlar om att kartlägga vad eleven har med sig från sin förra skola, vilket intresse eleven har och hur eleven vill att de ska gå 21

23 vidare i sin planering för läsåret denne kommer att studera. Under Saras vägledningssamtal med sina preparandelever brukar hon använda sig av metoden Brainstorming, som är till för att få fram så många alternativ som möjligt. Hon förklarade att till en början behövde det inte vara realistiska alternativ, men senare under vägledningsprocessen väljer eleven de alternativen som den anser mest attraktiva eller mest nåbara. När vi ställde frågan om andra vägledningsmetoder hon använder sig av vid vägledningssamtal med preparandeleverna, började hon med att svara; Man blandar ihop de flesta metoder som man har lärt sig under utbildningen efter att ha jobbat i några år. Jag märker att jag är väldigt influerad av Egans modell, som innehåller tre steg. Under mina samtal går jag igenom alla steg, så vi går först på där eleven berättar sin nuvarande situation, nästa steg handlar om att vidga elevens perspektiv och se olika alternativ och det sista, handlar mest om att eleven ska genomföra sin plan. Sara anser att det är av stor vikt att följa elevens valprocess från att hon träffar eleverna för första gång tills de genomför sina gymnasieval. Oftast så har jag flera vägledningssamtal med eleverna under läsåret och där märker jag om de är färdiga i tankeprocessen, så jag är med i den processen tills de gör valet. Man märker ganska tydligt när de gör ett välunderbyggt val, eftersom de är raka i ryggen och känner sig trygga i sitt val. En vägledningsinsats som Sara genomför för preparandeleverna och som bidrar till att de gör ett välunderbyggt val är att hon går ut i klasserna och informera om bland annat de olika gymnasieprogram som finns att välja, vilka kurser eleverna läser inom programmen och vad det är viktigt att tänka på när preparandeleverna ska göra sitt gymnasieval. För Sara är den typen av information viktig eftersom det är just där preparandeleverna börjar fundera över vilket program de är mest intresserade av. Detta gör att Sara kan börja gå djupare in på elevernas tankar om deras gymnasieval när hon träffar dem för ett vägledningssamtal. Den sista vägledningsinsatsen som Sara genomför för preparandeleverna är att förberedda studiebesök och även åka tillsammans med preparandeleverna till öppet hus för att få veta mer om de olika gymnasieprogrammen som finns. Hon menar att allt detta bidrar till att 22

24 preparandeleverna ska känna sig trygga med sina gymnasieval. 6.2 Intervju med Anna Anna är studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola där hon är ansvarig för två nationella program och en preparandklass. Hon har arbetat som studie- och yrkesvägledare sen 1993 och arbetade med en preparandklass sen Anna beskrev att till skillnad från gymnasielever kan preparandelever vara skolmotiverade och högpresterande, men flera av dem har varit kort tid i Sverige och därför har de inte hunnit få all behörighet. Det kan också finnas de eleverna som har någon typ av funktionsnedsättning som gör att de behöver längre tid för att uppnå behörigheten. De första insatser som Anna gör är att göra en kartläggning på hur preparandelevernas situation ser ut, sedan under vägledningssamtalet berättar hon för eleverna om vilka möjligheter de har och vad skolan kan erbjuda dem. En annan insats som Anna gör är att arbeta utifrån ett coachande förhållningssätt för att kunna bygga på preparandelevernas eget ansvar, och att de kan förvalta läsåret så att de hinner med alla sina kompletteringar. Anna har även gruppvägledning med övningar om val och väljande som bidrar till självkännedom och att eleverna sätter igång i tankeprocessen inför gymnasievalet. Anna berättade att hon också arbetar med preparandelevernas föräldrar eftersom de oftast inte vet hur det svenska skolsystemet fungerar. Hon bjuder in dem till föräldramöte i början av terminen för att förklara vad en preparandutbildning innebär. Hon anser att föräldrarna ska vara förvisade av vad deras barn väljer, därför använder hon en metod i form av en skiss som visar föräldrarna vägen till vidare studier och dess olika behörighet. Anna påpekade att det blir då även vägledning för föräldrarna. Under intervjun pratade hon om vilka specifika vägledningsmetoder hon använder sig av. Hon nämnde att hon använder intressetester från Arbetsförmedlingens hemsida och Gunnel Lindhs modell. Jag är väldigt inspirerad av Gunnel Lindhs modell som är en femstegsmodell, där man identifierar elevens problem till att man gör en handlingsplan tillsammans med eleven. Så det hela handlar om att klargöra elevens problemsituation, vidga perspektiv, prata om elevens mål och hur de ska uppnå dem. Så de insatserna och metoderna jag 23

25 använder bidrar till att eleverna blir medvetna om sig själva, att de ser deras möjligheter, och hur deras beslut påverkar dem. Så jag tycker att alla insatser jag gör bidrar till att de gör ett väl underbyggt val. Anna fortsatte att berätta om andra insatser som hon gör som också kan bidra till att preparandeleverna gör ett välunderbyggt val. Ett exempel på detta är att uppmuntra eleverna till att gå på olika gymnasiemässor där de besöker de programmen som de är intresserade av. Efter detta har Anna enskilda samtal med var och en för att gå igenom vilka tankar som har uppstått efter gymnasiemässan samt för att besvara eventuella frågor. Intervjun avslutade med att Anna förklarade att hennes insatser inte slutar när preparandeleverna gör sina gymnasieval, utan hon går ut i klassen och pratar om hur deras ansökan behandlas och när de får sina preliminära besked. Sedan kallar hon de eleverna som är långt ifrån ett godkänt betyg och då får de ändra på ansökan. Hon har nya samtal med alla elever där hon träffar dem en gång till inför omvalsperioden som är i slutet av april. Vid detta sista möte med eleverna modererar dem deras gymnasieval utifrån de förväntade resultaten. 6.3 Intervju med Emma Emma har arbetat som studie- och yrkesvägledare i sju år på en gymnasieskola och har arbetat med preparandelever sedan Emma har tidigare arbetat med Individuella program som nu heter introduktionsprogram. Emma tar kontakt med de elever som har kommit in på preparandutbildningen i början av läsåret, deras första möte handlar om att diskutera anledningen till att de har sökt till utbildningen. Bland de insatser som Emma gör för preparandeleverna är det att ha många vägledningssamtal med elever samt samtal med elever tillsammans med mentorn. Det sista är för att vissa elever kan ha olika typer av studiesvårigheter, det kan vara att eleven har dyslexi eller något neuropsykiatriskt funktionshinder, och därför kan det kännas tryggare att mentorn ska medverka under samtalet. Hennes vägledningssamtal är baserat på Egans modell då hon tycker att denna modell är en bra bas för samtal. Emma tar oftast emot kandidater från Malmö Högskola, vilket hon tycker är givande för eleverna på grund av att de får extra enskilda vägledningssamtal inför gymnasievalet. 24

26 Kandidaterna har även gruppvägledning med klassen och undervisningspass om val och väljande. Studie- och yrkesvägledaren har under intervjun visat tre olika metoder som hon anser vara effektiva under samtalet med preparandelever. Dessa både motiverar dem och förstärker deras självkännedom. Den första metoden kallar hon för Trappan, och denna går ut på att eleven får en bild av en trappa med tre steg, det första steget är där eleven befinner sig i nuläget, och det sista steget står för det önskade målet. Syftet med denna metod är att hjälpa eleven att planera vägen till målet. Eftersom preparandeleverna har en begränsad tid för att kunna komplettera sina betyg och göra ett gymnasieval, så menar Emma att denna metod är ett bra alternativ som kan användas med preparandeleverna, och som bidrar till att de gör ett väl underbyggt val. Den andra metoden hon använder sig av är att ge preparandeleven ett papper med tre frågor Vad vill jag?, Vad kan jag fo rba ttra? och Hur go r jag?. Emma fo rklarade att hon anva nder denna metod med de eleverna som är långt ifrån att få godkänt i sina ämnen. Tanken är att eleven ska inse vad som krävs för att uppnå ett bra studieresultat, detta gör eleven genom att hitta olika strategier och lösningar för att förbättra sin situation, vilket eleven gör när de svarar på sista fra gan Hur go r jag?. Den tredje metoden som Emma anser vara bra för att öka elevernas självkännedom är metoden som hon kallar för Blomman. Denna metod hjälper eleven att sätta ord på sina egenskaper och önskningar inför framtiden. Det är vissa elever från preppen som behöver motivation för att gå vidare med sina studier eftersom några av dem tycker att det är jobbigt att gå ett år på preparandutbildningen. Emma förklarade att det egentligen inte finns någon metod som fungerar på elever som inte vill medverka. Ibland kan en elev inte vilja prata så mycket, men kanske kan öppna sig i ett annat sammanhang som inte är så knutet till skolan. Med det menar hon att oavsett vilken metod hon använder sig av, eller vilka insatser hon genomför, så är det elevens vilja som i första hand kommer att påverka resultaten av de insatser eller metoder som en studie-och yrkesvägledare utför. 25

27 6.4 Intervju med Maria Maria arbetar på en gymnasieskola som har en preparandutbildning. Hon har arbetat som studieoch yrkesvägledare sen 2004 och har arbetat med preparandelever i cirka ett år. Maria är ansvarig för allt som är relaterad till CSN, och därför har hon mycket kontakt med de elever som har hög frånvaro. Preparandeleverna som hon brukar träffar är de som har hög frånvaro och är skoltrötta. Maria menar att det inte finns någon anledning till att träffa de eleverna som är skolmotiverade och sköter sina studier. En insats som Maria gör för de preparandelever med hög frånvaro är att ha vägledningssamtal tillsammans med mentorn för att ta reda på vilka anledningar som finns till att de är borta från skolan så mycket. Maria berättade att den störta anledningen till deras frånvaro är att de inte är skolmotiverade. Hon hjälper dem att hitta motivation genom samtalsmetoden MI (Motiverande samtal), som går ut på att hjälpa människor att bli motiverade och att ta beslut om förändring på egna villkor. Denna samtalsmetod används när en person är tveksam, omotiverad eller ambivalent. Eftersom Maria endast arbetar med preparandelever som har hög frånvaro och är skoltrötta, så påpekade hon att hon inte utgår ifrån andra metoder. Hon förklarade att andra metoder inte har fungerat på just dessa elever, hon tycker exempelvis att eleverna inte förstår meningen med att göra en övning med papper och penna. Så fokus på hennes samtal med dessa preparandelever ligger på att öka deras motivation så att det sker en förändring på deras skolsituation. Jag har lagt bort de metoderna. Metoderna gör ofta att man blir begränsad och att man bara tänker på sina metoder och inte ser något annat än dem. Jag har såklart de verktygen som man lärde sig under utbildningen, som till exempel, Peavy 1 eller andra, men det är inget jag tänker på under mina samtal. Här handlar det mer om att försöka utforska problemet, vad problemet är och hur vi ska lösa det eller hitta vad som motiverar eleverna. Alltså, här i skolan försöker vi vara lösningsfokuserade. 1 Enligt Peavy är sociodynamisk vägledning en generell livsplaneringsmetod (1998). Den används för både unga och vuxna och inkluderar individuell- och gruppvägledning. 26