Att beskriva och tolka meningen med omvårdna d upplevd av pat och an-opssk genom den periop dialogen
|
|
- Georg Filip Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ref. 35 Bilaga 1: Presentation av de artiklar som ingår i resultatet. Författare, år, nationalite Metod/Inst t Design Urval rument Syfte Lindwall I 2003, Sverige Kvalitativ Hermeneu tisk n=10 Patienter n=10 Sjuksköt Patientinte vju med öppna frågor Sjuksköter skors skrivna berättelser beskriva tolka meningen med omvårdna d upplevd av pat an-opssk genom den periop dialogen Resultat/pvärde Bevis- värde Kvalite Patienten sjuksköter skan träffas pre, per postoperat ivt genom perioperati v dialog skapas kontinuitet. Lågt 2 24 Wiens AG, 1998, USA Kvalitativ n=14 Hermeneu Kvinnliga tisk Patientobs ervation Patientinte rvju ytterligare undersöka beskriva preoperati v oro hos kvinnor 7 kategorier vad kvinnor talade om:1) känslor 2) mest vanliga rädsla, anestesi/ki rurgi 3) verbal kommunik ation som hade att göra med familj vänner 4) lost of trust,lost of controll, tidigare erfarenhet e 5) döden 6) sociala samtal som hobbies 7 Lågt 1
2 Hering K 2005, 43 USA Kvasi n=64 tell Patienter STAI 0 signifikans avgöra mellan betydelse n av en grupperna stat website på trait preop patutbildni oro.expre mentgrup ng, pat oro pen hade hur en nöjd pat är med ökning av anestesivå kunskap rden P=0.04 Högt 2 36 Videbech M 2003, Danmark tell n=38 Tvärsnitts- Kvinnliga studie STAI, subskalor SA+SF till SCL92, VAS beslysa korrelation en mellan STAI, SCL92 subskalor VAS En korrelation mellan STAI state anxiety, Symtoms Checklist 92 VAS. Medel 1
3 Caumo W 2001, 19 Brasilien tell n=592 Prospektiv Patienter STAI, MADRS, WHO s SRQ, identifiera kvantifiera effekterna av riskfaktore r för preop oro hos vuxna Signifikant samband mellan state -oro kön, ASAklass, stor operation, rökning, tidigare cancer, preoperati v smärta, mindre psykiska besvär, trait- oro, användan de av psykmedic iner, tidigare psykisk sjukdom depressio n. 0 samband mellan Medel 1
4 Leinonen T 1996, 31 Finland tell Tvärsnitts- n=246 studie Patienter Ett frågeform ulär med påstående n som ska skattas med hjälp av VAS, enkät med strukturer ade flervalsfrå gor, två öppna frågor dokument era kvaliten av intraop omvårdna d utifrån ett patperspe ktiv att utveckla ett mätinstr för fortsatt evaluering %kände ingen oro inför operation. 17 % kände oro över smärta.18 % kände oro inför anestesi. Flest negativa värderinga r kom från kvinnor P =0.046, yngre år P<0.05 akutpatien ter P=0.014 samt med operations tid < en timme P<0.0 Medel 1 Ref. Bilaga 1: Fortsättning Författare, år, nationalite t Design Urval Metod Syfte Resultat/pvärde Bevisvärde Kvalite
5 25 40 Maranets I 1999, USA Matthey P 2001, Canada n=57 tell Kvinnliga Prospektiv tell Tvärsnitts- n=1216 studie Personer STAI Telefonint ervju undersöka om det krävs större dos anestmed el för att söva underhålla anestesin till en orolig pat undersöka allmänhet ens attityd till preop bedömnin g vanlig rädsla för generell anestesi Ökad preoperati ve stateoro är ej korrelerad till propofoldo s vid induktion/ underhåll. Trait-oro har en korrelation både vid induktion P=0.03 underhåll P= Medel 2 60 % ansåg att det var mycket viktigt att träffa en anestesilä kare före ingreppet. 51 % tyckte att det mötet skulle ske dagen innan.19 % kände oro för eventuella hjärnskad or 17,3 % kände oro över att vakna under anestesin. 17,2% kände oro över minnes Medel 1
6 Panda N 1996, 26 Indien 29 Boker A 2002, Canada tell n=60 Tvärsnitts- Kvinnliga studie tell Tvärsnitts- n=197 studie Patienter STAI del 1; stait anxiety, puls blodtryck, andningsfr ekvens VAS, STAI, APAIS bedöma påverkan av tidig eller sen tid på oplistan på pat preop oro avgöra om det fanns korrelation mellan två enkla skalor för att bedöma oro. bedöma orosnivån i de olika preop perioderna =tidig optid. Grupp 2 =sen optid. Båda hade en ökning av bt, puls andningsfr ekvens på opdagen jämfört med kvällen innan P < Ökningen av pulsfrekve ns bt var högre i grupp 2 P<0.05. Kvällen innan var STAI poäng Medel 1 En possitiv korrelation mellan VAS STAI P< VAS total APAIS P< SUM C STAI P<0.001 mellan VAS SUM C P<0.001 Medel 1 Bilaga 1: Fortsättning
7 Ref. Författare, år, nationalite t Design Urval Metod Syfte Resultat/pvärde Bevisvärde Kvalite 30 Martin D, 1996, Irland Kvasi n=30 tell Patienter SAI Medelpoä ng SAI före kirurgi var 29,68 /efter kirurgi 25 i besöksgru evaluera effekten av ett preop besök av en opssk ppen. Medelpoä ng SAI före kirurgi var 31,4/ efter kirurgi på pre 32,3 i postop oro, mäta om resultatet gruppen som ej haft preoperati reflekterar vt besök nivån på postop smärta, illamåend e mobiliseri ng längden på av sjuksköter ska. Graden av oro var lägre i gruppen som haft sjukhusvis preoperati telsen v Högt 2
8 Bondy LR 1999, 33 USA Experime ntell n=134 Patienter STAI bedöma om patientinri ktad undervisni ng om anestesi har effekt på pat oro inför op Kontrollgr uppen hade en ökning P =.005 i state-oro från baslinjen till strax före operation ändringen i state-oro var P=.035 större än i gruppen som fått utbildnings material. Högt 1 37 Oldman N 2004, Nya Zeeland Experime ntell n=85 Patienter STAI, VAS undersöka om pat önskar få detaljerad info om anestesim edel studera effekten av info på pat preop oro Ingen skillnad i oro nivå mellan grupperna.men det var fler 18 % som kände att de fått för mycket n. Högt 1
9 Shafer A m. Fl, 1996, 38 USA tell Tvärsnitts- n=145 studie Patienter VAS fråga om de två värsta rädslorna testa hypotesen att anestesi kirurgläkar e kan förutsäga sina pat oro rädslor Grupp 1=100 Veterans hospital, grupp 2 = 45 University hospital kirurg/ane stesiunder läkare.gru pp 1 VAS poäng oro var lägre för anestesi jämfört med kirurgi.p< Läkarna kunde inte förutse n as VAS poäng.m Medel 2 Ref. Bilaga 1: Fortsättning Författare, år, nationalite t Design Urval Metod Syfte Resultat/pvärde Kvalitet Kvalite
10 28 Klopfenste in CE 2000, Schweitz Experime ntell n=40 Patienter VAS, MAACL Grupp A utvärderad es en till två veckor före operation på en jämföra nivån av preop oro hos pat som bedömts på en outpatient clinic.grupp B utvärderad es kvällen innan operation på "outpatient sjukhuset. conculatio n clinic" med pat som bedömts efter Oronivån utvärderad av två olika metoder var lägre i inskrivning grupp A på sjukhus än i grupp B P<0.01 Högt 1
11 Fung D 2000, 34 Canada tell Tvärsnittsstudie n=32 Patienter n=15 Anestesiol og Enkät med 36 frågor undersöka vad dagpat rankar högst i anestvård en om anläkaren kan förutsäga det Det som graderade s högst av n a var n kommunik ation. Trots att anestesilä kare kunde förutse vad värderade pre postoperat ivt r = undervärd erade de vikten av n kommunik ation.r = Medel 2
12 Kindler CH 2000, 27 Schweitz tell Tvärsnitts- n=685 studie Patienter VAS, frågeform ulär med flervalsfrå gor, SAI Signifikant korrelation mellan VAS STAI P<0.01 för att mäta oro.123 =25 % hade mer än en standard deviation jämföra olika metoder för att mäta över normalgrä nsen STAI>45 definierad preop oro, es som att hög identifiera preoperati pat som v predisp för oro.patien hög oro, att beskriva kvantitet ter som sökte mycket n var kvalitet på preop oro mer orolig Medel 1 Ref. Bilaga 1: Fortsättning Författare, år, nationalite t Design Urval Metod Syfte/resul tat/p-värde Kvalitet Kvalite
13 41 Cowan SA 2000, Danmark tell Tvärsnitts- n=406 studie Patienter Frågeform ulär 185 kände ingen oro.195 av n a kände värdera pat förkunska p, förväntnin gar nsnivå i samband med anestesi oro före anestesilä karens besök.efte r läkarbesö ket var 2/3 mindre oroliga=65 %.Fler kvinnor än män deras kände oro subjektiva inför uppfattnin g om anestesifö rlopp dess betydelse för anestesi. 28 % var mycket oroliga.av dessa var 39 % kvinnor tillfredsstäl 9 % lelse oro män.p< Det Medel 2
14 42 32 Mitchell M, 2000, England Lilja Y 1998, Sverige Kvasi- n=87 Kvinnliga tell Experime ntell n=94 Patienter Frågeform ulär, telefoninte rvju S-Cortisol, HADS konstruera en effektiv nsplan för att öka pat tillfredsstäl lelse minska oro evaluera effekten av utvidgad preop info given av en anssk på preop stress Grupp1: broschyr, utökad n.grupp 2: broschyr, enkel n.patiente r med stort nsbehov som fått den enkla broschyre n var mer oroliga inför anestesin än med stort nsbehov som fått utökad n.p<0.013.grup Högt 1 Bröstcanc er na var mer oroliga P<0.01op erationsda gen än höftpatient erna. Högt 1
15 39 Lee A 2003, Kina Litteraturstudie 15 random kontroll studier, n=1506 State oronivå före anestesi var lägre i gruppen som fått se video fått skriftlig n jämfört med kontrollgru ppen.en undersöka om media ökning av hadde kunskaps effekten nivå i att sänka videogrup preop oro, pen i öka pat jämförelse kunskap med kontrollgru tillfredsstäl pp P= Metaanalyslelse Högt 1
Patienters oro inför anestesi
Campus Falun Institutionen för Hälsa och Samhälle Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad 51-60 poäng HT 2005 Patienters oro inför anestesi En litteraturöversikt Författare: Kari Hedgren Maria Siversen
Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II
Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Redovisa inkluderade artiklar Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare
Redovisa en tabell per utfall, ex. risker i separat tabell. Bilaga 1 Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare Utfallsmått: död Frigiola,
Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår
VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Kan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde
Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Katarina Andersson Strategisk Verksamhetsutveckling (SVU) Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vad vill vi åstadkomma på Karolinska?
Att lindra oro Hur sjuksköterskan kan lindra oro i samband med ett kirurgiskt ingrepp
= = = = = = = = = Att lindra oro Hur sjuksköterskan kan lindra oro i samband med ett kirurgiskt ingrepp FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Catrin Alexandersson Sofia Beischer Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng
Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Del 1_10 sidor_22 poäng
Del 1_10 sidor_22 poäng Du är anestesiolog och ska preop bedöma en 66-årig man som nästa dag ska opereras för en coloncancer med en högersidig hemicolectomi. Han har hypertoni och hyperlipidemi samt angina
Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!
Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som
Vårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Palliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Hjärnkoll förändrar attityder
Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:
Hälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Hälsofrämjande vårdmiljö
Hälsofrämjande vårdmiljö Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Paula Bergman Folkhälsovetare/doktorand Folkhälsa Region Jönköpings län Naturens positiva effekter - Blotta åsynen av natur är en
Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion
Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa
Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Återbesök efter kataraktoperation
Återbesök efter kataraktoperation Hur det går till i Borås Varför vi valt att behålla återbesöken Varför vi behöver försvara återbesökens existens Vad som kan göras istället Anna Toftgård Överläkare och
Kirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter
Praktiskt Prov T8 VT 2014 Kirurgi, 10 minuter + Anestesi 10 minuter Bemanning En kirurg (=statist) + en anestesiolog Utrustning Kirurgi Stetoskop Blodtrycksmanschett Dopplerpenna + gel Papper och penna
Svåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet
Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Den Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Den Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn
MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET Anläggningens namn INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Urval och insamling Frågestruktur
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Återhämtningsguiden. JESSICA ANDERSSON, projektledare & författare CONNY ALLASKOG, initiativtagare & författare
Återhämtningsguiden JESSICA ANDERSSON, projektledare & författare CONNY ALLASKOG, initiativtagare & författare Allmänt om Återhämtningsguiden Idé från Danmark Arvsfondsprojekt april 2016 mars 2019. Nytt
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Tappningsrutiner vid perioperativ vård
2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt
Vårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Resultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.
Resultatbilaga A = n=30 6 entimmes före= 62,01 EFT på 1) efter= 39,41 2013 n=29 EFT och Förbättring= 22,6 (9) och på 2) standard care P
En bra introduktion är en bra investering
En bra introduktion är en bra investering Bakgrund Brist på vikarier stressig tillvaro, sjukskrivningar, minskad kvalitet på vården och patientsäkerheten. Enkäten till sommarvikarier 2015 visar att introduktionen
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Hur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
Amputation hos patienter med benartärsjukdom ett hot eller en möjlighet?
Amputation hos patienter med benartärsjukdom ett hot eller en möjlighet? Eva Torbjörnsson Rn, MSd, PhD student Carin Ottosson, MD, PhD Lena Blomgren, MD, PhD Lennart Boström, MD, Docent Ann-Mari Fagerdahl,
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Rädda hjärnan Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Prevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists
Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies
ANESTESIOLOGI. An = icke. Aisthesis = känsel
ANESTESI ANESTESIOLOGI An = icke Aisthesis = känsel Logos = lära Samlingsbegrepp för den medicinska specialitet som sysslar med narkos,bedövning,intensivvård och smärta PATIENTKATEGORIER Polikliniska patienter
One-stop poliklinisk vitrektomi
One-stop poliklinisk vitrektomi Dan Öhman, Överläkare Sektionschef Kirurgiska Enheten Anna Erler, Specialistläkare i Ögonsjukdomar Ögonkliniken, USÖ Poliklinisk bakre segmentkirurgi Poliklinisering av
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Sorg & Känslobearbetning
Sorg & Känslobearbetning Vem är jag? Nils Rygaard Socionom Kurator på Varberga vårdcentral, Örebro LL Certifierad handledare i Sorgbearbetning Har skrivit en D-uppsats om Sorgbearbetning Varför pratar
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi GynOp Samling av kvalitetsregistre (i klynger) innen samme fagområde nytte og utfordringer
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi GynOp Samling av kvalitetsregistre (i klynger) innen samme fagområde nytte og utfordringer Historik och utveckling 1996-2018 Mats Löfgren f.d. Registerhållare
Chefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Preop-Cop-Lund-SUS VIP- Verksamhetsområde Intensiv och Perioperativvård. Linda Blixt. Centraloperation Lund: Ortopedi.
Preop-Cop-Lund-SUS Linda Blixt Foto: Ronny Johannesson 1 VIP- Verksamhetsområde Intensiv och Perioperativvård Centraloperation Lund: Ortopedi Kirurgi Öron/Näsa/Hals Käkkirurgi Hybridsal med möjlighet till
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
SPOR Svenskt Perioperativt Register
SPOR Svenskt Perioperativt Register Sara Lyckner, Registerkoordinator SPOR, Specialistsjuksköterska intensivvård, Kvalitetssamordnare Anestesikliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Maria Björk Svensson, Specialistsjuksköterska,
Resultat De tillfrågade visade sig vara jämt fördelade mellan colostomiopererade och ileostomiopererade samt en liten övervikt vid män.
Fantomfenomen hos stomiopererade Som stomiterapeuter har vi fått erfara att patienter har haft olika upplevelser från rectalområdet efter borttagandet av ändtarmen och/eller hela tjocktarmen. Då vi fann
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Anestesi& Intensivvård Danderydssjukhus. innovation.se
Anestesi& Intensivvård Danderydssjukhus Medtekportal för Stockholm www.ctmh.se info@ctmh.se BioDesignProcessen AneIVA Clinical Innovation Fellows Sigun Israelsson M.Sc. Datateknik Daniel Mogefors M.Sc.
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER 2009-09-30 NBW KK US
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER Utveckling inom gynekologi Mitten på 1800-talet över 60% dödlighet efter sectio (studie från Europa och Amerika på 1600 kvinnor). Peritonit uterotomin
Slutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
Patientinformation vid anläggande av AV-fistel
Patientinformation vid anläggande av AV-fistel - en nationell kartläggning Bakgrund Förändring av muskelfunktion i arm och hand efter AV-fisteloperation? Det som finns rapporterat är skillnader i handfunktion
Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten
/ K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
"Det värsta är att bli misstrodd" + Läs senare. -3 Avesta () () () () alen- (http://www.weatherpal.se/avesta- (/) (/)
På dalademokraten.se sparas viss data i cookies för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda våra tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter (http://kundservice.mittmedia.se/mittmedia/om-cookies-ochpersonuppgifter/)
Mortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Hur vända den negativa vaccinationstrenden?
Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare SLL Sidan 1 Procent Problem Sjunkande vaccinationstäckning/antal hos 65+ Andel pensionärer vaccinerade mot influensa 80 70 60
På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta
Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,
Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Teamet: Hans Berg, ort-läk (kontaktperson) Anneli Larsen, op-ssk Marie Bingselius, op-usk Lotta Petterson, ane-ssk
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm
PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Patientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?
NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén
b) Beskriv resultaten för de 24 programstudenterna i ett lådagram (boxplot).
Övningar Övning 1 En statistiktenta har skrivits av 24 programstudenter och 20 friståendekursstudenter. Följande resultat i antal poäng erhölls: Programstud: 18, 22, 26, 35, 9, 34, 12, 36, 29, 29, 30,
Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar