En enkätundersökning om alkoholkulturen på ett svenskt byggföretag SEDER OCH BRUK. Författare: Örjan Fröjd Handledare: Tohr Nilsson

Transkript

1 En enkätundersökning om alkoholkulturen på ett svenskt byggföretag SEDER OCH BRUK Författare: Örjan Fröjd Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete vid Företagsläkarutbildningen Arbets- och miljö medicin Uppsala Universitet 2008/2009

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Undersökt grupp och metod 5 Resultat 6 Diskussion 9 Referenser 10 2

3 En enkätundersökning om alkoholkulturen på ett svenskt byggföretag. SEDER OCH BRUK Örjan Fröjd Previa Sundsvall, Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2008/2009 Vårt samhälles alkoholanvändning påverkar även arbetslivet. Detta i form av kostnader för arbetsgivare för frånvaro men också för dagen efter effekter som ger minskad produktivitet. Var fjärde arbetsplatsolycka anses vara kopplade till alkohol eller narkotika. Trots det finns det anledningar till att man på företag har en mer eller mindre tillåtande syn på alkohol i anslutning eller i relation till arbete. En mer tillåtande syn kan anses fungera som ett socialt kit. En uppmuntrande alkoholkultur i arbetslivet ökar alkoholkonsumtionen och sannolikt dess negativa följder. Denna undersökning försöker beskriva alkoholkulturen i ett företag för att skapa ett underlag för diskussion. Är den nuvarande alkoholkulturen den som gynnar företag och individ bäst? Frågeställningar för studien var: Vilka attityder kring bruk av alkohol i allmänhet och i relation till arbetet råder i den aktuella organisationen? Finns skillnader mellan olika grupper eller råder en gemensam kultur? En enkät skickades till alla anställda i en på företaget geografiskt organiserad region, totalt sett 93 individer. Svar erhölls från 42 st, svarsfrekvens 45%. Inkomna svar visar att man tycker att arbetsgivare har en skyldighet att hjälpa individer med alkoholmissbruk, att arbetsgivare skall försöka påverka de anställdas alkoholvanor och att man förväntar sig en reaktion om man kommer bakfull eller påverkad till arbetsplatsen. Samtidigt tycker de anställda att det är ok att det vid vissa tillfällen bjuds på alkohol och enkätsvaren visade på en alkoholkultur med en dubbelt så hög förekomst av alkohol i samband med personalfester som i en kommunal organisation. Några större skillnader mellan olika grupper i organisationen i deras attityd till alkohol i relation till arbetet kunde inte ses. 3

4 INLEDNING Det finns en rad studier som visar på ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro (1). Det är svårt att exakt beräkna kostnader för en alkoholmissbrukande medarbetare men försök till detta pekar på stora summor(2). Uppgifter talar för att var fjärde arbetsplatsolycka är relaterad till alkohol eller narkotika (3). De personer som faller ut i ett missbruk är trots det personliga lidande och höga frånvaro inte det som anses kosta företagen mest utan det är istället de högkonsumenter som varken från omgivnings sida eller för egen del ser sin konsumtion som ett problem. Kostnaderna orsakas då av, förutom korttidsfrånvaro, trötthet, koncentrations och kreativitetspåverkan orsakat av bruk av alkohol, så kallad dagen efter effekt (1). Trots detta finns anledningar till att man på företag kan ha en mer eller mindre tillåtande syn på alkohol i anslutning eller i relation till arbetet. Alkoholanvändning är en del av vår kultur och en mer tillåtande attityd anses kunna fungera som ett socialt kit, stärka sammanhållningen mellan medarbetare och förbättra affärsförbindelser (4). Det finns dock en grå zon mellan ett kostsamt riskbruk och en tillåtande attityd som kan ge positiva konsekvenser för företaget. Det är en svårighet att mäta både de positiva och negativa effekterna i ekonomiska termer eller i form av ökad glädje/ sammanhållning eller mänskligt lidande. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivare en skyldighet att bedriva alkoholförebyggande arbeta på arbetsplatsen vilket innebär att man skall ha en alkoholpolicy samt en handlingsplan som ger klara regler och rutiner för hur arbetsplatsen skall hantera alkoholfrågor (5). Att dricka alkohol är i högsta grad en social företeelse som påverkas av värderingar och normer i vår sociala omgivning. Dessa normer och värderingar beskriver vem som bör och inte bör dricka alkohol, i vilket sammanhang det är ok att dricka alkohol och vilka mängder alkohol man kan konsumera (6). Arbetsplatsen och arbetskamraterna är en viktig del av vår sociala omgivning och därmed en viktig kraft i formandet av våra beteenden och de seder och bruk som står bakom våra dryckesmönster och alkoholkonsumtion. Är inställningen, alkoholkulturen, uppmuntrande, jämfört med om den är begränsande, är risken fördubblad för att bli hög konsument av alkohol (7) Det finns starkt stöd i studier för att individers alkoholkonsumtion ökar om de utsätts för en miljö med hög alkoholkonsumtion.(8). Arbetsplatsen är därför en viktig arena för det alkoholskadeförebyggande arbetet vilket också är Socialdepartementets slutsats som redovisas i en utredning Arbetslivet är en viktig arena för arbetet med alkohol och drogprevention och de möjligheter som finns att arbeta förebyggande på arbetsplatsen måste utvecklas och utnyttjas bättre liksom samarbetet med centrala aktörer. (9). I en undersökning från 2007 (10) beskrivs alkoholkulturen i en mellansvensk kommunal arbetsorganisation, I egenskap av företagsläkare har jag valt att undersöka alkoholkulturen på ett till vår företagshälsovård anslutet företag. Anledningen till detta är att några rehabiliteringsärenden blivit aktualiserade i samband med alkoholanvändning i anslutning till arbetet, representation eller företagsfest. Företaget är rikstäckande i bygg och anläggningsbranschen. Det undersökta företaget har en klar och tydlig policy att inte acceptera påverkan av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen samt att man skall ingripa mot ett etablerat missbruk, missbruk definierat som sjukdom. Policyn berör dock inte vilken alkoholkultur man strävar efter i företaget. 4

5 SYFTE Syftet med denna undersökning är att beskriva den nuvarande alkoholkulturen inom ett företag anslutet till vår företagshälsovård. Resultatet kan inte ge svar på om den rådande kulturen är bra eller dålig men är en nödvändighet som ett underlag för en diskussion. En diskussion som kan röra: Är den nuvarande alkoholkulturen den som gynnar företaget och individen bäst? Finns anledning att försöka förändra den nuvarande kulturen för att minska risken för alkoholrelaterad ohälsa hos individen och alkoholrelaterade kostnader hos företaget? Främjar den nuvarande alkoholkulturen sammanhållning, vi känsla på företaget och bidrar till goda affärsförbindelser? De konkreta frågeställningar som studien ville besvara var. Vilka attityder kring bruk av alkohol i allmänhet och i relation till arbetet råder i den aktuella organisationen? Finns skillnader mellan olika grupper på företaget eller råder en gemensam kultur. UNDERSÖKT GRUPP OCH METOD Den undersökta gruppen är en geografiskt avgränsad grupp hos det rikstäckande företaget. En region belägen i mellannorrland. Totalt 93 personer varav 20 tjänstemän och resten betecknas yrkesarbetare. En extrem manlig dominans då, endast 3 kvinnor ingår i gruppen. Gruppen undersöktes med en enkätundersökning. Frågorna i enkäten togs från en redan genomförd studie (10). Smärre justeringar har gjorts samt en anpassning till aktuell bransch. Den ursprungliga enkäten var i sin tur utformad efter litteraturgenomgång av ämnesområdet samt genomgång av tidigare använda enkätfrågor (10). Den bygger på en förklaringsmodell mellan arbetsplatsen och de anställdas alkoholvanor som lanserats av andra forskare (11, 12, 13). Enkäten var utformad så att den först belyste respondentens inställning till alkohol i allmänhet och alkohol i relation till arbetsplatsen. Detta för att belysa respondentens egna inställningar och normer. Därefter följde en tretton frågor för att försöka beskriva den rådande alkoholkulturen på arbetsplatsen samt den sociala kontrollen. Frågorna var utformade som påståenden som respondenten fick ta ställning till genom att antingen instämma eller ta avstånd från. Enkäten innefattade även ett antal frågor med fasta svarsalternativ men några med möjlighet att lägga till egna alternativ. Enkäterna skickades ut i november 2008 tillsammans med ett informationsbrev. Svarsformulär var kodade för att påminnelse skulle kunna skickas till ej svarande respondenter. Svar skickades in med frankerat svarskuvert, en påminnelse skickades ut till de som ej svarat efter en månad. All information behandlades konfidentiellt. Inkomna enkätsvar matades in i Excel formulär där sedan grafisk presentation av svaren kunde hämtas. Ingen statistisk bearbetning av svaren genomfördes utan resultat är presenterat i absoluta tal eller i procent av antal respondenter. I attitydfrågorna till alkohol i allmänhet och i relation till arbetslivet har svaren slagits ihop i tre grupper; de som instämmer med påståendet (dvs. de som svarat att de instämmer helt eller delvis)., de som varken instämmer eller håller med samt de, som tar avstånd (dvs. de som svarat att de tar helt eller delvis avstånd från påståendet). 5

6 RESULTAT Av 93 utskickade enkäter inkom 42 st, efter genomförd påminnelse. En svarsfrekvens på 45 %. Av respondenterna betecknade sig tolv som tjänstemän och trettio som yrkesarbetande. Åldersfördelningen gav att hälften var mellan 30 och 50 år, en fjärdedel äldre och en fjärdedel yngre. Hälften av de som svarade hade varit anställda längre än 5 år och 30 % mindre än 1 år. Arbetet är organiserat så att en vanlig arbetsvecka sover över 70 % av respondenterna på en annan adress är hemadressen. I tabell 1 redovisas attityder i allmänhet till alkohol. I tabell 2 och 3 redovisas attityder till alkohol i allmänhet och i relation till arbetslivet. Tabell 1. Andel (%) svarande som instämmer eller tar avstånd till olika påståenden om alkohol. Attityder till alkohol i allmänhet Attityd till alkohol Instämmer Tar avstånd Alkohol har i allmänhet fler positiva än negativa effekter Alkohol är viktigt för det sociala umgänget Alkohol kan användas till vardags och inte endast vid festliga tillfällen Det är var och ens eget ansvar att se till att alkoholen inte blir ett problem Alkohol behövs för att kunna slappna av 2 81 Genom att dricka alkohol blir man på bättre humör 0 50 Tabell 2 Andel (%) svarande som instämmer eller tar avstånd till olika påståenden om alkohol i allmänhet och i relation till arbetsliv. Attityder till alkohol Attityd till alkohol Instämmer helt Tar avstånd Psykiskt påfrestande arbete ökar risken för att få alkoholproblem Fysiskt påfrestande arbete ökar risken för att få alkoholproblem 2 69 En god arbetsgemenskap kan förebygga alkoholproblem De pression innebär en risk för att utveckla alkoholproblem 71 5 Stress innebär en risk för att utveckla alkoholproblem Alla kan få alkoholproblem Alkoholproblem är ett tecken på svaghet

7 Tabell 3. Andel (%) svarande som instämmer eller tar avstånd till olika påståenden om alkohol i relation till arbetsliv Attityder till alkohol i arbetet Attityd till alkohol Instämmer Tar avstånd Arbetsplatsen skall vara en helt alkoholfri zon Det är ok för arbetsplatsen att ge bort alkohol i present till sina anställda Arbetskamrater påverkar varandras alkoholvanor Det är arbetsgivarens skyldighet att hjälpa anställda som har alkoholproblem Arbetsgivaren bör arbeta med att påverka de anställdas alkoholvanor Svaren visade att alla respondenter varit med om att det förekommit alkohol i samband med personalfester och 70 % i samband med kurser eller konferenser och att man i hög grad då blev bjuden på alkohol, fig % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 1. Andel (%) av svarande som angett tillfällen då man blivit bjuden på alkohol. Enkätsvaren visar inte på någon upplevd press att konsumera alkohol. 7 % har känt sig uppmuntrade att dricka alkohol men inga har känt sig pressade eller känt att de riskerat vänskap för att det tackat nej till att dricka. De flesta (85 %) tycker att synen på alkohol är som alla 7

8 andras men 12 % tyckte att den var mindre tillåtande än alla andra bara en av respondenterna ansåg att den var mer tillåtande än alla andra. 74 % känner till att det finns en alkoholpoliy på arbetsplatsen. 35 % har sett eller hört talas om någon på deras arbetsplats som under de senaste 12 månaderna varit påverkad av alkohol under arbetstid. 64 % har sett eller hört talas om någon på deras arbetsplats som under de senaste månaderna kommit bakfull till jobbet. Det framkom att man i hög grad förväntar sig en reaktion om man skulle komma berusad eller bakfull till arbetet se figur 2 och 3. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen skulle säga något Mina arbetskamrater skulle prata med mig Min chef skulle prata med mig Jag skul l e bl i hemskickad från jobbet Figur 2. Andel (%)av svarande som angett vilka konsekvenser som man tror skulle följa om de kom berusad till jobbet? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen skulle säga något Mina arbetskamrater skulle prata med mig Min chef skulle prata med mig Jag sk ul l e bl i hemskickad från jobbet Figur 3. Andel (%) av svarande som angett vad de tror skulle hända om de kom bakfull till jobbet? 21 % av respondenterna ansåg att arbetskamraterna hade störst påverkan på alkoholvanorna, 5 % (2 av de 42 respondenterna) att närmsta chefen hade det men de övriga såg familjen eller vänner utanför arbetet som de största påverkarna. När resultaten i attitydfrågorna undersöktes avseende skillnad mellan respondenternas ålderskategorier, tjänsteman/yrkesarbetare och anställningstid kunde inga tydliga skillnader ses i svarsprofiler. 8

9 DISKUSSION Den här undersökningen är ett försök att beskriva en arbetsplats alkoholkultur. Vad som är normalt drickande och hur tycker vi att man skall förhålla sig till alkohol. Alkoholkulturen kan delas upp i flera aspekter, de anställdas attityder och normer, social kontroll och tillgänglighet. Enkäten hade ett ganska stort bortfall och enligt uppgift brukar bortfallet vara större i de grupper som har alkoholproblem vilket kanske gör att resultatet inte representativt för hela gruppen. Någon bortfallsanalys har inte gjorts men det är möjligt att resultatet hade visat på en mindre restriktiv hållning till alkohol. Undersökningen visade att de anställda på det undersökta företaget har en tämligen restriktiv inställning till alkohol ur den aspekten att en stor del anser att alkohol har mer negativa effekter än positiva. De anser inte att alkohol är viktigt för det sociala umgänget eller att det behövs för att man skall slappna av eller gör att man blir på bättre humör. Trots den till synes negativa synen på alkohol visar undersökningen på en hög tillgänglighet i form av förekomst av alkohol på personalfester och kurser och hälften anser at det är ok att ge bort alkohol som gåva. I en liknande studie (10) på en kommunal organisation delade man i stort synen på alkohol men förekomsten av alkohol i anslutning till arbetet (personalfester/kurser) var dubbelt så hög i den här underökningen. Den kommunala organisationen hade dock en omvänd könsfördelning med majoritet kvinnor. Den sociala kontrollen upplevs som hög där man förväntar sig en reaktion från omgivningen om man skulle komma berusad eller bakfull till arbetet, det är en faktor som man anser verkar för återhållsamma alkoholvanor (9). Samtidigt måste noteras den höga andel som hört talas om eller har vetskap om att något sådant inträffat. Utifrån en alkoholpolicy med nolltolerans, som det bland respondenterna också råder total enighet kring, får det kanske ses som anmärkningsvärt, eller skall det ses som tecken på god socialkontroll? Respondenterna i den här undersökningen såg inte alkoholproblem som ett tecken på svaghet och de flesta anser att alla kan drabbas av alkoholproblem. Det finns trots att ens alkoholkonsumtion kan anses vara privat en majoritet för att arbetsgivaren har en skyldighet att hjälpa anställda med alkoholproblem samt påverka de anställdas alkoholvanor. Man kan konstatera att det finns en acceptans för arbetsmiljölagstiftningen som ger arbetsgivaren långtgående förpliktelser (9), samtidigt ser dock majoriteten att man har ett eget ansvar att se till alkoholen inte blir ett problem. I denna organisation är en stor andel separerad från normala sociala relationer, genom att man artbetar på annan ort under veckorna,vilket anses vara en riskfaktor för ökad alkoholkonsumtion(9).här kanske arbetsgivare bör ta ett än större ansvar i diskussion om den rådande alkoholkulturen. När slutar arbetet och övergår till fritid? Att arbetsplatsen skall vara en alkoholfri zon ses som självklart men det finns samtidigt en stor acceptans för alkohol i gränslandet, personalfester kurser. Forskning (7) har dock visat att även det ingår som en kraft i formandet av våra dryckesvanor. Det aktuella företaget har en alkohol- och drogpolicy, vilket 75 % av alla företag med mer än 100 anställda har (9). Policys har gemensamt att de har en tydlig sekundärpreventiv inriktning, eller med andra ord saknar en primärpreventiv inriktning. Den är inriktad på individen med problem som faller ur den rådande normen. Att jobba primärpreventivt skulle vara att acceptera modellen att vår gemensamma alkoholkultur på arbetsplatsen kan påverka vår konsumtion att 9

10 bli högre eller lägre (8). Det skulle innebära en kollektivt inriktad diskussion. Denna dubbelhet av både accepterande och fördömande gentemot alkohol delar företagen med det övriga samhället där vi å ena sidan är medvetna om alkoholens negativa följder ekonomiskt och i form av sjuklighet men trots det väljer att acceptera och i en del understödja bruk av alkohol. Med det tydliga ansvar som arbetsmiljölagstiftningen ger arbetsgivaren och det klara ekonomiska incitamentet finns anledning att i en alkoholpolicy inte bara ha rutiner för hantering av enskilda individärenden utan även fokusera på de situationer eller attityder som kan få alkoholanvändningen hos medarbetarna att öka. Påverkans möjligheterna bör vara goda då antalet situationer är relativt få och tydliga. Den här studien visar också att det verkar finnas en förståelse och acceptans hos arbetstagarna att arbetsgivare tar det ansvaret. Det finns bra metoder för att hjälpa individer att reflektera över sina vanor t.ex. Riskbruksprojektet (1, 14), vilket visats ha effekt på gruppnivå i en minskning av alkoholkonsumtion. På liknande sätt borde företag identifiera faktorer i arbetsmiljön och arbetsplatskulturen som inverkar på de anställdas alkoholvanor, och reflektera över dessa. Det primärpreventiva arbetet kan innebära att göra organisatoriska förändringar eller att bredda alkohol och drog policy till att inte bara gälla individärenden. Denna undersökning har inte gett entydiga svar på våra frågor men kan förhoppningsvis ligga som grund för en diskussion då den belyst en grupps vanor och attityder i relation till alkohol och arbete. Acknowledgment Jag vill framföra ett speciellt tack till Harry för hjälp med databearbetning. REFERENSER 1. Hermansson U. Riskbruk av alkohol i arbetslivet En kunskapsöversikt om motiv och åtgärder. Svenska Föreningen för alkohol-och drogforskning & Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning. 2004; s Smedberg J. SCA-Hälsan 3. Alna Riks. Statistik och fakta ( ) 4. Heldmark T. Alkohol-varför dricker vi som vi gör? Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap (FAS) Arbetarskyddsstyrelsen författningssamling. Arbetsanpassning och rehabilitering. AFS 1994:1. Stockholm: Arbetsmiljöverkets publikationsservice. 6. Greenfield TK, Room R. Situational norms for drinking and drunkenness: trends in US adult population, Addiction Volume 92 issue 1, sid Barrientos-Guitierrez T, et al. Drinking social norms and drinking behaviours: a multilevel analysis of 137 workgroups in 16 worksites. Occup. Environ. Med. 2007; 64: Quingley B, Collins L. The modelling of alcohol consumption: A meta-analytic review. Journal of studieson alcohol.1999; 60; Gränslös utmaning-alkoholpolitik i ny tid. Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2005:25 (sid ) 10. Olausson J. Alkohol och arbetsliv- en studie avalkoholkulturen i en svensk arbetsorganisation och dess inverkan på de anställdas inställning till alkohol.institutionen för hälsovetenskaper Högskolan i Kristianstad Ames GM.Grube JW. Alcohol availiability and workplace drinking:mixed method analyses. Journal of Studies on Alcohol. 1999; 60 (3);

11 12. Ames GM et al. Social control and workplace drinking norms: a comparison on two organizational cultures. Journal of studies on alcohol.2000 :61 (2) Ames GM. Janes CR. A cultural approach to conceptualizing alcohol and the workplace. Alcohol Health Research World. 1992: 16(2); Riskbruksprojektet. 11