Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 14/15 Förskoleklass, Särskola, Grundskola Inledning I juni 2015 fanns det 552 st. elever inskrivna i Ragunda kommuns förskoleklass, särskola och grundskola. Eleverna är fördelade på 3 orter i kommunen, Järåskolan i Bispgården F - åk. 6 med 85 st. elever, Kullstaskolan och Anders-Olofskolan i Hammarstrand F - åk 9 med 155 resp. 165 st. elever och Hansåkersskolan i Stugun F-åk. 9 med 147 st. elever. Elevantalet har ökat under läsåret främst beroende på gruppen nyanlända elever. Redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet för förskoleklass, särskolan och grundskolan läsåret 2014/2015 bygger på de mål som beslutades i KF Ett årshjul har arbetats fram och håller på att implementeras för att få kunna arbeta mer rutinmässigt och systematiskt med kvalitetsarbetet. Redovisning Kompetensmålet att alla lärare ska ha adekvat utbildning med rätt ämneskompetens i de ämnen de undervisar i, har inte uppnåtts. Det är i nuläget svårt att rekrytera lärare oavsett om de har lärarutbildning eller är obehöriga. Det är en nationell lärarbrist som Ragunda liksom många andra kommuner i landet berörs av. Situationen för Ragunda är alarmerande och det behöver arbetas fram förslag till åtgärder. Främst är det Ma/NO-lärare som är behovet men även lärare i språk, svenska och lärare i de yngre åldrarna kan erbjudas tjänst. Läsåret 2014/2015 fanns 56 st. lärare anställda i kommunens skolor varav 45 st. har lärarlegitimation eller har ansökt om sådan. De undervisar inte bara i ämnen de är legitimerade i och alla tjänster är inte heltidstjänster. Av de övriga 11 tjänsterna som tillsatts med obehöriga lärare har 7 personer delar av en lärarutbildning eller går för närvarande lärarutbildningen. Kommunens mål att öka kommunikationen med hemmen genom användandet av programmet InfoMentor redovisas med statistik, se bilaga. Vi kan konstatera att både antalet vårdnadshavare och antal elever som loggar in på InfoMentor har ökat. För läsåret 2014/2015 ingår även förskolans vårdnadshavare och barn i statistiken, all ökning ligger inte enbart på grundskolan. Därför är det mest relevanta kolumnen den som visar att vårdnadshavarnas inloggningar har ökat från 35 st. inloggningar per elev läsåret 2013/2014, till 52 inloggningar per elev läsåret 2014/2015. Antal elevinloggningar blir inte lika relevant när även förskolans barn räknas i statistiken och jämförs med läsåret 2013/2014 då enbart förskoleklass och grundskola använde InfoMentor.

37 I åk. 9 var totalt 62 elever inskrivna i grundskolan i Ragunda. Av dem tillhörde 10 st. gruppen nyanlända elever. 49 st. elever antogs till sitt 1:a handsval på gymnasiet dvs. 79 %. Övriga 13 elever antogs till gymnasieskolans Introduktionsprogram, de flesta till språkintroduktion. Målet att 100 % av eleverna ska komma in på sitt 1:a handsval är inte uppnådd. Vi ser en positiv trend när det gäller meritvärden för läsåret 2014/2015. Eleverna i åk. 9 har ökat sina meritvärden både i förhållande till fjolårets åk. 9 och till sina egna betyg från åk. 8. Skolverkets modellberäknade meritvärde för åk. 9 är för Ragunda 200,3 och vi redovisar nu ett värde på 206,5. Då är de nyanlända asylsökande eleverna borträknade från statistiken i åk. 9. Elever som kommit till Ragunda som kvotflyktingar är folkbokförda i kommunen och därmed medräknade i statistiken. Skillnaden mellan nationella provets betyg och slutbetyget är mindre än tidigare. Det högre slutbetyget beror på att nationella proven enbart är en del av bedömningsunderlaget och att undervisningen efter proven kompenserar det som upptäcks som brister. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde ser ut att ha minskat något men är fortfarande inte på acceptabel nivå, 199,4 för pojkar och 213,6 för flickor. Åk. 9 högre meritvärde än föregående år har också inneburit att fler elever blivit behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Åk. 7 och 8 betygsnivåer når inte upp till förra läsårets betygsnivå för dessa årskurser. Det är framför allt NO- och SO-ämnena som inte når samma betygsnivåer. På betygpoängskalan där betyget E ger 10 p och betyget D ger 12,5 p är poängen 10,8 för åk. 8 och 11,4 för åk. 7, jämfört med 11,3 resp. 11,7 för läsåret 2013/2014. I åk. 6 har meritvärdena ökat jämfört med förra läsårets åk. 6. Under läsåret 2014/15 gick det 68 elever i årskurs 6 i Ragunda kommun. I åk 6 får eleverna betyg och det görs nationella prov i svenska (alt. svenska som andraspråk), matematik och engelska samt är frivilliga i SO och NO-ämnena. Proven är uppdelade i ett antal olika delmoment. När eleverna gjort alla delmoment får de ett sammanvägt provbetyg. Vid en jämförelse av betygen och resultatet på nationella prov är betygen något högre, eller i vissa fall mycket högre. Detta beror på att nationella proven enbart är en del av bedömningsunderlaget och att undervisningen efter proven kompenserar det som upptäckts som brister. De ämnen som eleverna i åk. 6 presterar bäst i är engelska, hemkunskap, samhällskunskap, religion, svenska och historia. I dessa ämnen har mer än 50 % de tre högsta betygsnivåerna. De ämnen som visar störst brister är NO-ämnena och bild. En bidragande orsak till de relativt låga betygen är att det finns elever som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Tiden i svensk skola varierar kraftigt. Detta får stora utslag i en liten elevgrupp. En köns jämförelse visar att flickorna når ett högre betyg i alla ämnen utom engelska och idrott. Detta avspeglar sig i meritvärdena mellan könen. En skoljämförelse visar att Hansåkerskolan har generellt högre betyg, vilket också avspeglar sig i meritvärdena. I den jämförelsen har inte hänsyn tagits till skillnaden i antalet nyanlända elever på skolorna. Under läsåret 2014/2015 gick det 37 elever i årskurs 3 i Ragunda kommun. I åk. 3 görs nationella prov i svenska (alt. svenska som andra språk) och matematik. Jämfört med läsåret 2013/2014 är resultaten i matematik bättre detta läsår (47 % mot fjolårets 19 %), men sämre jämfört med svenskan (49 % mot fjolårets 63 %).

38 Svenska åk. 3 En sammansfattande bedömning visar att totalt 49 % av eleverna klarade samtliga delprov i svenska. Det är flickorna som i större utsträckning än pojkarna har högre betyg (55 % av flickorna och 44 % av pojkarna). Vad det gäller resultaten på de enskilda delproven är den lägsta siffran 68 % för godkänt delprov. Matematik åk. 3 I matematik är det 46 % av kommunens elever som klarat samtliga delprov. Även i matematik ser man skillnad på pojkar och flickors resultat till flickorna fördel. Det är 55 % av flickorna och 33 % av pojkarna som klarat alla delproven. Elevunderlaget är relativt lågt vilket gör det svårt att dra långtgående slutsatser då en elev är 3,7 % i åk. 3. Sedan ett antal år tillbaka samrättar lärarna från de olika skolorna de nationella proven i alla årskurser för att säkerställa kvalitén och utveckla varandras synsätt på lärande. De ämnen som eleverna i Ragunda över lag har högst betyg i är Hem och konsumentkunskap, Idrott och Moderna språk. Ämnen med störst utvecklingspotential ur ett betygsperspektiv är de naturorienterande ämnena samt matematik. Vi ansökte därför och blev beviljade att delta i Skolverkets projekt Matematiklyftet och ett NT-utvecklingsprojekt för lärare. Projekten är avslutade men utvecklingsarbetet fortsätter ute på skolorna. SKL gör årligen en riksomfattande enkät i åk. 5 och åk. 8 där eleverna får svara på 7 frågor om bl a trivsel och trygghet i skolan. Ett av våra mål är att ligga bland de 10 högst rankade kommunerna i landet. Den senaste mätningen som avser läsåret 2013/2014 placerar Ragunda på plats 10 för åk. 5 och plats 13 för åk. 8. Målet är delvis uppfyllt. I våra tabellbilagor redovisar vi även kommunens siffror för 2014/2015. Dessa är inskickade men SKL har inte redovisat någon officiell statistik för läsåret. Ragundas kulturmål att vid minst ett tillfälle per år ta del av kommunens kulturella arv har det inte gjorts någon uppföljning av läsåret 2014/2015. Alla skolor har tagit del av någon kulturell aktivitet som kan härröras till kommunen eller länet, t ex Jamtli. Målet är därför delvis uppfyllt. Kommunens särskoleverksamhet består av ett fåtal elever. 2 elever är inskriva i inriktningen för träningsskola och 1elev i grundsärskolan. Dessutom har vi 3 st. elever på olika nivåer i grundsärskolan i Östersund. Med så få elever i olika årskurser, fördelade på olika skolor, inkluderas grundsärskoleeleven i sin ordinarie klass. Ett arbete med SPSM har startats upp för att öka kompetensnivån för ett antal lärare i arbetet med inkludering av särskoleelever.

39 Analys och åtgärder För att få legitimerade lärare med rätt ämneskompetens måste ett förslag till rekryteringsplan arbetas fram och antas för att säkerställa framtida behov av lärare i kommunen. Troligtvis kommer vi inte att kunna konkurrera med lönenivåer utan vårt framgångskoncept är bra arbetsmiljö. Fler och fler elever och vårdnadshavare använder InfoMentor i kommunikationen och information med skola/förskola. Inom förskolans verksamhet är användandet av InfoMentor som verktyg mellan personal och vårdnadshavare nytt. Därför måste personalen stödja vårdnadshavarnas användande av InfoMentor. Kommunen har anmält sig och blivit antagna att medverka i satsningen Läslyftet. Detta påbörjas läsåret 2015/2016. Arbetslagens träffar kommer att ha fokus på hur vi kan utveckla läsförståelse och språkförståelse i alla ämnen. Allt detta i läslyftets anda. På detta sätt räknar vi med att få med oss fler elever och därmed få förbättrade resultat på nationella prov och därmed kunna höja meritvärden. Skolorna i Ragunda håller på att arbeta fram en diagnosplan i svenska. Detta innebär att vi följer upp samtliga årskurser, då det gäller läsning och läsförståelse. Resultat och uppföljning med speciallärare/specialpedagog är ett självklart inslag. Det kommer kontinuerligt ut ny forskning och stöd kring hur skolor kan jobba med nyanlända och där är det viktigt att Ragunda är med och tar till sig. Det finns fortfarande könsskillnader i betygen och arbetet med att utjämna detta ytterligare genom att hitta alternativa arbetssätt ska fortsätta genom pedagogiska diskussioner på skolorna och i samband med den samrättning av nationella prov som utförs. På skolorna i Ragunda kommun har vi sett att mentorskapet för eleverna har stor betydelse. Vi arbetar därför med att stärka mentorn i sin roll för att bemöta varje elev där den befinner sig. Framgångsfaktorer som ett bra socialt klimat, skolpersonalens bemötande av elever, att alla elever blir sedda och att skolan präglas av goda relationer är viktigt. Vi tror att detta arbete kommer att generera ökad trivsel och därmed också ökad kunskapsnivå. Elevhälsan i Ragunda kommun en resurs för hälsofrämjande skolutveckling. Elevhälsan ska påbörja ett hälsofrämjande och förebyggande arbete där elevhälsans personal även ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Vårt främsta mål just nu är att lämna ett arbete där man jobbar med akuta insatser till ett mer förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Vi kommer att ta hjälp av SPSM och arbeta med en modell för samverkan och utveckling s.k. EHM (elevhälsomöte).

40 Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 204,7 182,4 193,2 172,5 158,8 166,8 217,7 192,3 208,5 AO 4, ,5 35,5 22,5 30,7 elever elever Hansåker 217,7 169,4 192,8 276,8 168,2 213,2 181,7 206,5 201,9 Hansåker 13 13,9 13,3-66,7-6,8-16,5 elever elever Totalt 208,7 178,2 192,8 209,7 163,7 187,1 213,6 199,4 206,5 Totalt 7,5 3,4 4,2 31,9 9,5 18 elever elever Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 168,1 168,8 168,3 182,2 169,8 177,8 198,4 131,3 158,1 AO -13,9 28,5 4,3-34,1-37,6-37,5 elever elever Hansåker 263,8 154,3 199,9 248,4 213,3 218, ,6 196,9 Hansåker 70,9 7 18,8-63,9 5,6-31,5 elever elever Totalt 202,2 160,3 182,9 181,7 189,9 188, ,6 166,1 Totalt ,6 7,8-41,7-31,7-36,2 elever elever Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 196,1 141,3 173,5 232,5 168,9 195,6 190,1 180,6 185 AO 11,4 7,1 10,9 0-6,7-3,6 elever elever Hansåker 177,5 206,3 199,6 241, ,4 211,4 196,7 205,5 Hansåker 8,8-21,7-6,2-24,5-1,2-14,1 elever elever Totalt 193,7 168,3 180,7 234,7 177,3 202,3 197,2 184,2 190,7 Totalt 10,9 4,3 5,9-6,5-5,4-6 elever elever Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor 2014 pojkar totalt flickor 2015 pojkar totalt AO 221,1 161,8 184,7 190,1 187,3 188,6 222,9 199,5 212,5 elever Hansåker 233,1 236,7 234,6 235,9 197,9 219,6 204,3 187,5 197,4 elever Järå 191,6 172,1 182,5 elever Totalt 223, ,4 203,7 189,6 196,7 211,4 190,3 202,1 elever Ökning/minskning från året innan ÅK9 Ökning/minskning från året innan ÅK8 Ökning/minskning från året innan ÅK7

41 Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO 22,3 13,7 25,4 antal elever Hansåker 48,3 108,6-24,8 antal elever Totalt 30, ,2 antal elever Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO -0,7 12,4 67,1 antal elever Hansåker 109,5 35,1-42,6 antal elever Totalt 41,9-8,2 47,4 antal elever Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO 54,8 63,6 9,5 antal elever Hansåker -28,8 26,9 14,7 antal elever Totalt 25,4 57,4 13 antal elever Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO 59,3 2,8 23,4 antal elever Hansåker -3, ,8 antal elever Järå ,5 antal elever Totalt 50,8 14,1 21,1 antalt elever

42 Andel behöriga till gymnasieprogram per skola i % 2015 Andel behöriga EHS Andel behöriga Estetsik Andel behöriga NT Andel behöriga Yrkes Andel ej behöriga elever Skola Antal elever Anders-Olof skolan Hansåkerskolan 16 87,5 87,5 81,3 87,5 12,5 Total 52 78,8 78,8 76,9 78,8 21,2 Skola Antal elever Andel behöriga EHS 2014 Andel behöriga Estetsik Andel behöriga NT Andel behöriga Yrkes Andel ej behöriga elever Anders-Olof skolan 31 64,5 67,7 64,5 67,7 32,3 Hansåkerskolan 24 79,2 79,2 75,0 79,2 20,8 Total 55 70,9 72,7 69,1 72,7 27,3

43 slutbetyg jämfört med provbetyget årskurs 9 VT 2015 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 9 EN 80,0 20,0 100,0 Ämnesprov Matematik åk 9 MA 8,0 54,0 38,0 100,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 9 BI 14,0 52,0 2,0 68,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 9 KE 26,0 6,0 32,0 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 GE 30,0 38,0 68,0 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 RE 18,0 14,0 32,0 Ämnesprov Svenska åk 9 SV 2,0 46,0 38,0 86,0 Ämnesprov Svenska åk 9 SVA 14,0 14,0 slutbetyg jämfört med provbetyget årskurs 9 VT 2014 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 9 EN 14,5 60,0 25,5 100,0 Ämnesprov Matematik åk 9 MA 1,8 34,5 63,6 100,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 9 FY 1,8 7,3 65,5 25,5 100,0 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 GE 36,4 7,3 43,6 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 RE 1,8 21,8 32,7 56,4 Ämnesprov Svenska åk 9 SV 1,8 9,1 43,6 30,9 85,5 Ämnesprov Svenska åk 9 SVA 14,5 14,5 terminsbetyg vt åk 6 jämfört med provbetyget årskurs 6, VT 2015 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 EN 1,5 11,8 61,8 25,0 100,0 Ämnesprov Matematik åk 6 MA 1,5 50,0 48,5 100,0 Ämnesprov Svenska åk 6 SV 1,5 5,9 58,8 23,5 89,7 Ämnesprov Svenska åk 6 SVA 10,3 10,3 terminsbetyg vt åk 6 jämfört med provbetyget årskurs 6, VT 2014 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 EN 1,9 66,7 31,5 100,0 Ämnesprov Matematik åk 6 MA 9,3 51,9 38,9 100,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 6 FY 70,4 3,7 74,1 Ämnesprov NO-ämnen åk 6 KE 25,9 25,9 Ämnesprov SO-ämnen åk 6 HI 13,0 31,5 29,6 74,1 Ämnesprov SO-ämnen åk 6 SH 3,7 14,8 7,4 25,9 Ämnesprov Svenska åk 6 SV 38,9 46,3 85,2 Ämnesprov Svenska åk 6 SVA 14,8 14,8

44 Nationella prov ÅK9 Nationella prov ÅK9 Totalt 2015 Totalt 2014 andel andel Ämne Antal Godkända godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,2 Engelska ,6 Matematik ,1 Matematik ,7 Biologi ,9 Fysik ,4 Kemi ,7 Geografi ,3 Geografi ,4 Religion ,4 Religion ,7 Svenska ,5 Svenska ,8 SVA ,3 SVA ,0 Nationella prov ÅK9 Nationella prov ÅK9 Flickor 2015 Flickor 2014 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska Engelska ,0 Matematik ,9 Matematik ,8 Biologi Fysik ,0 Kemi ,7 Geografi ,0 Geografi ,5 Religion ,7 Religion Svenska ,0 Svenska SVA ,0 SVA 0 0 Nationella prov ÅK9 Nationella prov ÅK9 Pojkar 2015 Pojkar 2015 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska Engelska Matematik ,3 Matematik Biologi ,7 Fysik ,3 Kemi ,7 Geografi ,4 Geografi ,3 Religion ,5 Religion ,3 Svenska ,7 Svenska ,2 SVA SVA

45 Nationella prov ÅK6 Nationella prov ÅK6 Totalt 2015 Totalt 2014 andel andel Ämne Antal Godkända godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,1 Engelska ,6 Matematik ,2 Matematik ,1 Svenska ,1 fysik ,6 SVA ,0 kemi ,9 Historia ,0 Samhälle ,9 Svenska ,9 SVA ,7 Nationella prov ÅK6 Nationella prov ÅK6 Flickor 2015 Flickor 2014 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,2 Engelska ,4 Matematik ,8 Matematik ,3 Svenska ,0 fysik ,2 SVA ,0 kemi ,0 Historia ,0 Samhälle ,0 Svenska ,7 SVA ,0 Nationella prov ÅK6 Nationella prov ÅK6 Pojkar 2015 Pojkar 2015 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,2 Engelska ,0 Matematik ,7 Matematik ,0 Svenska ,7 fysik ,9 SVA ,0 kemi ,3 Historia ,0 Samhälle ,3 Svenska ,3 SVA ,0

46 Antal elever som nått kravnivån matematik åk 3, 2015 Skola Kön antal Alla elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 92% 84% 89% 70% 84% 73% 86% 46% Antal elever som nått kravnivån matematik åk 3, 2014 Skola Kön antal Alla elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 86% 73% 92% 78% 33% 63% 80% 20% Antal elever som nått kravnivån matematik åk 3, 2013 Skola Kön antal Alla elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 98% 63% 96% 65% 83% 61% 93% 31%

47 Antal elever som nått kravnivån svenska åk 3, 2015 Skola Kön antal elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G Prov H Alla delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 95% 89% 78% 86% 86% 70% 76% 68% 49% Antal elever som nått kravnivån svenska åk 3, 2014 Skola Kön antal elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G Prov H Alla delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 100% 84% 82% 94% 98% 94% 80% 96% 63% Antal elever som nått kravnivån svenska åk 3, 2013 Skola Kön antal elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G Prov H Alla delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 98% 91% 89% 89% 94% 85% 83% 83% 67%

48 Antal inloggningar Vårdnadshavare 2015 Skola elever antal inlogg Antal inloggningar elever 2015 inlogg per elev Skola elever antal inlogg Anders-Olof skolan Anders-Olof skolan Hansåkerskolan Hansåkerskolan Järåskolan Järåskolan Kullstaskolan Kullstaskolan Total Total inlogg per elev Antal inloggningar Vårdnadshavare 2014 Skola elever antal inlogg Antal inloggningar elever 2014 inlogg per elev Skola elever antal inlogg Anders-Olof skolan Anders-Olof skolan Hansåkerskolan Hansåkerskolan Järåskolan Järåskolan Kullstaskolan Kullstaskolan Total Total inlogg per elev Ökning/minskning inloggningar Vårdnadshavare Skola elever antal inlogg Ökning/minskning inloggningar elever inlogg per elev Skola elever antal inlogg Anders-Olof skolan Anders-Olof skolan Hansåkerskolan Hansåkerskolan Järåskolan Järåskolan Kullstaskolan Kullstaskolan Total Total inlogg per elev

49 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK9 Streck Betyg F Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng Förändring från 2014 Ämne Bild ,5 2,4 Biologi ,5 0,5 Engelska ,2 1,0 Fysik ,6 0,9 Geografi ,2 1,9 Hem- och konsumentkunskap ,4 0,7 Historia ,4 0,2 Idrott och hälsa ,8 0,7 Kemi ,3-1,6 Matematik ,0 2,5 Moderna språk ,8 0,7 Musik ,8 0,9 Religionskunskap ,3 1,1 Samhällskunskap ,4 0,9 Slöjd ,3 1,0 Svenska ,9 1,9 Svenska som andraspråk ,3-0,3 Teknik ,2 1,0 Total ,5 1,0 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK9 Streck Betyg F Ämne Bild ,8 Biologi ,7 Engelska ,5 Fysik ,6 Geografi ,2 Hem- och konsumentkunskap ,5 Historia ,5 Idrott och hälsa ,4 Kemi ,1 Matematik ,0 Moderna språk ,3 Musik ,9 Religionskunskap ,8 Samhällskunskap ,6 Slöjd ,2 Svenska ,0 Svenska som andraspråk ,9 Teknik ,5 Total ,5 Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng

50 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK8 Streck Betyg F Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng Förändring från 2014 Ämne Bild ,5-0,2 Biologi ,9 0,6 Engelska ,4-0,5 Fysik ,0 0,9 Geografi ,6-2,7 Hem- och konsumentkunskap ,7 0,2 Historia ,9 0,8 Idrott och hälsa ,8-1,5 Kemi ,4 0,4 Matematik ,3-0,1 Moderna språk ,2-0,2 Musik ,5-0,8 Religionskunskap ,2-2,1 Samhällskunskap ,7-1,6 Slöjd ,7-1,0 Svenska ,4-0,7 Svenska som andraspråk ,0-1,1 Teknik ,5 0,7 Total ,8-0,5 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK8 Streck Ämne Bild ,7 Biologi ,3 Engelska ,9 Fysik ,1 Geografi ,3 Hem- och konsumentkunskap ,5 Historia ,1 Idrott och hälsa ,3 Kemi ,0 Matematik ,5 Moderna språk ,3 Musik ,3 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,3 Slöjd ,7 Svenska ,1 Svenska som andraspråk ,1 Teknik ,8 Total ,3 Betyg F Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng

51 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK7 Streck Betyg F Betyg E Ämne Bild ,5 0,1 Biologi ,3-0,2 Engelska ,4 0,1 Fysik ,6-1,3 Geografi ,6-1,1 Hem- och konsumentkunskap ,2-0,5 Historia ,5 0,0 Idrott och hälsa ,5-2,0 Kemi ,0-0,8 Matematik ,0 0,4 Moderna språk ,4 0,8 Musik ,5 0,6 Religionskunskap ,7-0,4 Samhällskunskap ,7-0,1 Slöjd ,3 0,9 Svenska ,4 0,6 Svenska som andraspråk ,6 3,6 Teknik ,4-1,0 Total ,4-0,3 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK7 Streck Betyg F Ämne Bild ,5 Biologi ,5 Engelska ,3 Fysik ,0 Geografi ,8 Hem- och konsumentkunskap ,7 Historia ,4 Idrott och hälsa ,6 Kemi ,8 Matematik ,6 Moderna språk ,6 Musik ,9 Religionskunskap ,1 Samhällskunskap ,8 Slöjd ,4 Svenska ,8 Svenska som andraspråk 3 3 0,0 Teknik ,4 Total ,7 Betyg E Bedyg D Bedyg D Betyg C Betyg C Betyg B Betyg B Betyg A Betyg A Antal betyg Antal betyg Betygspoäng Betygspoäng Förändring från 2014

52 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK6 Streck Betyg F Betyg E Ämne Bild ,9 1,9 Biologi ,7 0,2 Engelska ,4 0,3 Fysik ,4 1,4 Geografi ,4 1,1 Hem- och konsumentkunskap ,3-0,3 Historia ,9 0,5 Idrott och hälsa ,3 1,4 Kemi ,8 1,4 Matematik ,0 0,0 Musik ,4 1,6 Religionskunskap ,1 0,9 Samhällskunskap ,6 0,2 Slöjd ,9 0,1 Svenska ,1-0,9 Svenska som andraspråk ,1 1,3 Teknik ,4-0,6 Total ,9 0,6 Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng Förändring från 2014 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK6 Streck Betyg F Ämne Bild ,0 Biologi ,5 Engelska ,1 Fysik ,0 Geografi ,3 Hem- och konsumentkunskap ,6 Historia ,3 Idrott och hälsa ,9 Kemi ,4 Matematik ,1 Musik ,8 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,4 Slöjd ,8 Svenska ,1 Svenska som andraspråk ,8 Teknik ,1 Total ,3 Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng

53 Betygspoäng i de olika ämnena 2015 ÅK9 ÅK8 ÅK7 ÅK6 Bild 12,5 Bild 10,5 Bild 10,5 Bild 12,9 11,6 Biologi 11,5 Biologi 10,9 Biologi 11,3 Biologi 10,7 11,1 Engelska 13,2 Engelska 10,4 Engelska 10,4 Engelska 13,4 11,8 Fysik 11,6 Fysik 11,0 Fysik 10,6 Fysik 11,4 11,2 Geografi 11,2 Geografi 8,6 Geografi 11,6 Geografi 14,4 11,5 Historia 12,4 Historia 11,9 Historia 12,5 Historia 13,9 12,6 HKK 15,4 HKK 13,7 HKK 12,2 HKK 14,3 13,9 Idrott och hälsa 15,8 Idrott och hälsa 11,8 Idrott och hälsa 10,5 Idrott och hälsa 14,3 13,1 Kemi 10,3 Kemi 11,4 Kemi 11,0 Kemi 11,8 11,1 Matematik 12,0 Matematik 10,3 Matematik 11,0 Matematik 11,0 11,1 Moderna språk 15,8 Moderna språk 13,2 Moderna språk 12,4 Musik 12,8 Musik 10,5 Musik 11,5 Musik 13,4 12,0 Religionskunskap 11,3 Religionskunskap 10,2 Religionskunskap 11,7 Religionskunskap 14,1 11,8 Samhällskunskap 11,4 Samhällskunskap 8,7 Samhällskunskap 12,7 Samhällskunskap 14,6 11,9 Slöjd 14,3 Slöjd 11,7 Slöjd 12,3 Slöjd 12,9 12,8 SVA 1,3 SVA 0,0 SVA 3,6 SVA 7,1 3,0 Svenska 12,9 Svenska 10,4 Svenska 12,4 Svenska 13,1 12,2 Teknik 12,2 Teknik 11,5 Teknik 10,4 Teknik 10,4 11,1 Betygspoäng i de olika ämnena 2014 ÅK9 ÅK8 ÅK7 ÅK6 HKK 13,5 HKK 13,5 HKK 12,7 HKK 14,6 13,6 Idrott och hälsa 13,4 Idrott och hälsa 13,3 Idrott och hälsa 12,6 Idrott och hälsa 12,9 13,0 Moderna språk 13,3 Moderna språk 13,3 Moderna språk 11,6 Slöjd 13,2 Slöjd 12,7 Slöjd 11,4 Slöjd 12,8 12,5 Religionskunskap 10,8 Religionskunskap 12,3 Religionskunskap 12,1 Religionskunskap 13,3 12,1 Historia 11,5 Historia 11,1 Historia 12,4 Historia 13,3 12,1 Samhällskunskap 10,6 Samhällskunskap 10,3 Samhällskunskap 12,8 Samhällskunskap 14,4 12,0 Svenska 11,0 Svenska 11,1 Svenska 11,8 Svenska 14,1 12,0 Geografi 10,2 Geografi 11,3 Geografi 12,8 Geografi 13,3 11,9 Engelska 12,5 Engelska 10,9 Engelska 10,3 Engelska 13,1 11,7 Musik 11,9 Musik 11,3 Musik 10,9 Musik 11,8 11,5 Teknik 12,5 Teknik 10,8 Teknik 11,4 Teknik 11,1 11,4 Bild 11,8 Bild 10,7 Bild 10,5 Bild 11,0 11,0 Kemi 10,1 Kemi 11,0 Kemi 11,8 Kemi 10,4 10,8 Matematik 11,0 Matematik 10,5 Matematik 10,6 Matematik 11,1 10,8 Biologi 10,7 Biologi 10,3 Biologi 11,5 Biologi 10,5 10,8 Fysik 10,6 Fysik 10,1 Fysik 12,0 Fysik 10,0 10,7 SVA 2,9 SVA 1,1 SVA 0,0 SVA 5,8 2,5

54 Frågor från SKL:s kvalitetsmätning och egna kommunfrågor År antal svarande Jag känner mig trygg i skolan 95,9% 86,4% 94,5% Jag tycker det är roligt att lära sig nya saker i skolan 95,1% 95,6% 93,0% Lärarna lyssnar på vad vi elever tänker och tycker 95,1% 92,2% 92,4% Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 83,8% 75,0% 81,9% Jag får hjälp av lärarna när jag behöver det 96,2% 94,9% 95,7% Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 94,5% 88,4% 90,9% Lärarna förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 99,0% 87,8% 85,7% Jag har kompisar att vara med 97,6% 96,1% 100,0% Finns det vuxna ute på rasterna 86,9% 86,6% 88,8% Kommunens fritidsfrågor Jag trivs på fritids 89,0% Jag har möjlighet att komma med förslag på 72,6% vad som ska göras på fritids Jag tycker de vuxna lyssnar på och hjälper mig när jag behöver 96,3% Jag har kompisar på fritids 86,1% Marginella skillnader på pojkar och flickors svar Svarat stämmer bra eller stämmer helt och hållet" Dessa frågor ställdes inte 2013 eller 2014

55 Barn- och utbildningsförvaltningen Redovisning Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

56 Rapporten skriven av: Lie Östborg och Ingrid Jonasson, Innehåll Förskolan Ragunda läsåret 2014/ Sammanfattande slutsatser utifrån läsårets resultat, analys, utvecklingsbehov 3 Ragundas förskolor läsåret 2014/ Egen reflektion 4 Lpfö 98 rev och Föräldraenkät 5 Normer och värden 6 Barns inflytande 6 Utveckling och lärande 7 Förskola och Hem 8 Uppföljning utvärdering och utveckling 10 Förbättringsområden till läsåret

57 Ragundas förskolor läsåret 2014/2015 Barn och personal Ragundas förskolor består av tre enheter Bispgården, Hammarstrand och Stugun, med 5 förskolor och 14 avdelningar. Under läsåret har drygt 220 barn haft sin placering i förskolan. Det har saknats förskoleplatser under läsåret i Hammarstrand vilket har löst sig genom att en förskola har utökats med en tillfällig avdelning i hyrda lokaler. Bispgårdens förskola Småfolket flyttade till nya lokaler i december I Ragunda finns en fristående förskola som kommunen har tillsynsansvar för, Åtegårdens föräldrakooperativ i Stugun. I rektorsgruppen ingår förskolan med två förskolechefer och en rektor/förskolechef. Två specialpedagoger är i del av sin tjänst knutna till förskolan som stöd till arbetslagen. Totalt arbetar 47 tillsvidaranställd personal inom förskolan i Ragunda. Högskoleutbildad personal utgörs av 38,7 %. En förskolechef har under året rekryterats till Hammarstrand. Förskoleverksamheten under läsåret 2014/2015 Vi har under läsåret implementerat Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan. Projektet Resiliens deltog några pedagoger i. Detta var ett projekt som genomfördes i hela Europa via projektledaren Birgitta Kimber. Skolverkets projekt NT-utveckling startade upp för förskolan, där vi deltar med samtliga avdelningar genom förskolans utvecklingsgrupper. Projektet vänder sig både till förskola och skola, där vi arbetar för att få en helhetssyn från förskola till skola. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med barn och elever i fokus. I kommunen har vi två NT-utvecklare som parallellt med sin utbildning håller i träffar med förskole- och skolpersonalen. En ansökan om övningsförskola har lämnats in till Mittuniversitetet, där vi kommer få ansluta med Humlans förskola i Stugun, vårterminen Syftet är att verksamhetsförlagd utbildning för förskolestudenter begränsas till förskolor med utbildning och kompetens att ta emot och handleda studenter. Förskolans utvecklingsgrupper arbetar med att implementera förskolans läroplan, Lpfö98 rev, 2010 via årshjulet som är vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har även arbetat med Bornholmsmodellen i form av en studiecirkel som en av specialpedagogerna höll i. Projektet NT i förskolan driver vi också via utvecklingsgrupperna, med det kollegial lärandet. Kompetensutveckling har under året genomförts med föreläsning om Bornholmsmodellen, samt med Samspel som lyfter som är en föreläsning om vårt förhållningssätt till barnen. I Hammarstrand var Commodia och utbildade personalen i ergonomi. Sammanfattande slutsatser utifrån läsårets resultat, analys, utvecklingsbehov Det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet har utvecklats och förtydligats under läsåret vilket också ger ett mer innehållsrikt underlag till analys och utveckling av verksamheten. Utvecklingsbehovet är att arbetet ytterligare fördjupas och bedrivs mer långsiktigt för att vi skall kunna se den röda tråden utifrån det systematiska kvalitetsarbetets innehåll1, processer2 och metoder3. 1 Innehåll (mål, krav, riktlinjer som tex skollag, läroplan, skolplan, samt andra policy o styrdokument som rör förskolan) 2 Processer (uppföljning, utvärdering, utveckling samt diskussioner och samtal med barn, personal, föräldrar) 3 Metoder (enkäter, intervjuer, observationer, BRUK samt hur materialet samlats in och hur de analyserats och bearbetats) 3

58 Det finns en varierande kvalitetsnivå mellan enheter, förskolor och avdelningar när det gäller förståelse, kompetens och förhållningssätt angående förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag och utifrån hur personalen stimulerar och utmanar barns utveckling och kunnande. Utvecklingsbehovet är att öka likvärdigheten inom hela förskolan. Det saknas kunskap och/eller förutsättningar för hur barnets perspektiv/barngruppens roll kan fångas upp och bli mer tydlig. Därmed saknas också till stor del underlag (i form av verktyg och metoder) för hur barnets/barngruppens lärande och utveckling kan följas, dokumenteras och analyseras. Detta för att kunna synliggöra hur verksamheten kan nå en högre kvalitet och likvärdighet. Utvecklingsbehovet är att fortbilda, och vägleda personal med syfte att praktiskt kunna tillämpa de grundläggande komponenterna i det systematiska kvalitetsarbetet, nämligen innehåll, process och metoder så vi kan se barngruppens roll och sammansättning som en viktig och aktiv del i samtliga barns utveckling och lärande. Arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet har medvetandegjorts under läsåret i syfte att få en tydligare struktur och som överensstämmer med förskolans styrdokument. Utvecklingsbehovet är att mer intensivt arbeta med vårt förstärkta uppdrag där normer och värden är en viktig del i barns utveckling och lärande. Personalens egna värderingar, normer och attityder behöver kontinuerligt analyseras, reflekteras och kritiskt granskas för att uppnå en högre kvalitetsnivå och en mer likvärdig professionalitet mellan avdelningar, förskolor och enheter. Föräldrar är generellt nöjda och tycker att förskoleverksamheten fungerar bra. Olika delar kan dock utvecklas/förbättras. Utvecklingsbehovet är att undersöka vad föräldrar behöver/önskar veta och ha förståelse för så vi utifrån ett gemensamt ansvar kan tillgodose barnets behov utifrån barnens egna erfarenheter och förutsättningar. Dessutom att arbeta för en säker och trygg förskola respektive annan pedagogisk verksamhet där det finns en pedagogisk tanke om miljön, ute som inne, och som inspirerar till lek och lärande i stället för sysselsättning. Förskolan vilar på en demokratisk grund med barnet i centrum. Barngruppen, föräldrar, arbetslag och förskolechefer utgör tillsammans med lednings- och stödpersonal samt politiker en viktig helhet för att förskolan ska kunna stimulera alla barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Faktaruta Kommunala förskoleenheter: Himlavalvet, Hammarstrand 4 avdelningar, 66 barn Skolbacken, Hammarstrand 2 avdelningar, 32 barn Småfolket, Bispgården 2 avdelningar, ca 40 barn Humlan 4 avdelningar, ca 65 barn Smultronet, Överammer 1 avdelning, 19 barn Fristående förskolor Åtegården 1 avdelning, ca 18 barn Egen reflektion En fråga som jag ställer mig som övergripande ansvarig för Ragundas förskolor är Hur kan vi någonsin få till ett kvalitetsarbete där vi förstår hur alla delar hänger ihop och kan se ett resultat som vi förstår och kan känna oss stolta över? Vår bedömning är att vi är på väg och vi närmar oss kärnuppdraget i våra respektive verksamhetsformer. Vi behöver höja den pedagogiska kvaliteten utifrån barnets perspektiv och 4

59 arbeta för en högre likvärdighet. Den viktigaste resursen i förskolan liksom annan pedagogisk verksamhet är de människor som arbetar där, såväl chefer som medarbetare och den kompetens de besitter. Ett bra ledarskap är en viktig faktor för att uppnå god kvalitet, liksom medarbetarnas kunskap, förhållningssätt, och engagemang för uppdraget. Vi strävar mot att barn i förskola och annan pedagogisk verksamhet kan känna sig trygga, utvecklas och lära för livet och att personalen i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare verkar för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov! Tack för ett läsår fullt av engagemang, utmaningar och roligheter! Lie Östborg Förskolechef övergripande för förskolan i Ragunda Lpfö 98 rev 2010 och Föräldraenkät Normer och värden Resultat Föräldraenkäten genomförs under vårterminen varje år i samband med utvecklingssamtalen. Föräldraenkäten utgår ifrån förskolans läroplan Lpfö 98, rev Ett mål i år var att öka antalet svarande för att få en tydligare bild av verksamheten. 1. I vilken kommundel har du din förskola? Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Tabellen visar hur många svarande vi har i varje område. 2. Hur många barn har du inom Förskolan? Bispgården Hammarstrand Stugun 1 Bispgården 60,9% Hammarstrand 67,2% Stugun 60,8% 2 Bispgården 39,1% Hammarstrand 32,8% Stugun 37,3% 3 Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 2% Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun Utdrag ur förskolans läroplan: "Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan." I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun Dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% mindre bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 6,1% Stugun 2% bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 39,4% Stugun 14% mer än bra Bispgården 26,1% Hammarstrand 13,6% Stugun 18% mycket bra Bispgården 30,4% Hammarstrand 39,4% Stugun 64% Jag/vi förstår inte vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 2% 5

60 Medel Bispgården 3,83 Hammarstrand 3,83 Stugun 4,38 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 66 Stugun 50 Målet med att få fler svar på föräldraenkäten har nåtts. Resultatet visar att i områdena Bispgården och Hammarstrand var det fler svarande i år medan det sjunkit något i Stugun. Föräldraenkäten visar generellt ett gott värde för området omsorg om barnet. Tabellen visar ett högre värde i jämförelse med föregående läsår i skattningen stämmer mycket bra. Resultatet visar också generellt att föräldrarna är mindre missnöjda över lag i jämförelse med föregående läsår. Normer och värden Analys Det som framkommit i förskolechefernas kvalitetsuppföljning är variationer utifrån avdelningarnas kvalitet när det gäller kunskap, insikt om uppdragets innehåll, det egna ansvaret och förhållningssättet, vilket har betydelse för likvärdigheten och hur föräldrar uppfattar målområdet. Ytterligare reflektion som framkommit är om personalens förhållningssätt kan bidra till föräldrars otrygghet inför barnens vistelse i förskolemiljön, något som förskolechefer behöver diskutera med sin personalgrupp respektive enskild medarbetare. Det som nämns ovan kan få konsekvenser för vad som kommuniceras till föräldrar, hur det kommuniceras och varför förskolans styrdokument motiverar till olika arbetssätt och metoder. Den reviderade läroplanen som är förtydligad både till innehåll och ansvar förankras alltmer. Utifrån föreläsningen Samspel som lyfter, så har pedagogerna börjat förändra sitt synsätt och förhållningssätt till barn och konflikter. De arbetar mer medvetet med att barnen ska få ge egna förslag på lösningar vid konflikter och att vi inte ska skapa syndabockar/offer. Flera avdelningar har sett att detta arbetssätt har gjort att barnen själva snabbare löser konflikter istället för att ropa på en vuxen och vågar stå för sin egen del i uppkomna konflikter. Avdelningarna har kommit olika långt i detta tänk, men vi ser att det har gett avtryck i verksamheten. Flera avdelningar arbetar medvetet med leken både för normer och värden samt som konflikthantering. Flera avdelningar har arbetat med kamratskap på olika sätt. De som deltog i projektet om Resliens ser att den gav mycket för just området normer och värden. Personalens utvärdering Pedagogerna ser bl a dessa utvecklingsområden; Vi behöver bli mer närvarande leken, Vi behöver diskutera mer med varandra om vår värdegrund och om vårt arbetssätt. Vi behöver bli bättre på att vara där barnen är. På så sätt ser och hör vi vad som händer i leken. Vi behöver bli bättre på att ligga steget före baren och på det viset hindra att svåra situationer uppstår. För att överhuvudtaget kunna utveckla vår verksamhet måste vi vara ärliga mot oss själva och varandra. Barns inflytande Personalens utvärdering Utifrån barnens intressen utformas delar av verksamheten. Några avdelningar har barnråd Ett mål som några avdelningar har haft är att Barnen får se sina möjligheter att påverka. I de dagliga samtalen med barnen bör vi fördjupa oss mer i deras tankar genom att ge dem mer tid och resurser. I de samlingar och barnråd som vi har ska vi fortsätta att vidareutveckla barnen inflytande och påverkan på upplägget av verksamheten och barnen önskemål. 6

61 Det vi behöver tänka på är att inte ha så bråttom utan istället lyssna och låta barnen komma med egna lösningar och idéer. Med de små barnen arbetas det också med inflytande, att de får välja i det vardagliga och att kunna ge ett begränsat antal val. Utveckling och lärande Resultat 4. Utdrag ur förskolans läroplan: "Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet tillsammans med hemmet" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% mindre bra Bispgården 8,7% Hammarstrand 14,9% Stugun 2% bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 34,3% Stugun 17,6% mer än bra Bispgården 30,4% Hammarstrand 14,9% Stugun 19,6% mycket bra Bispgården 17,4% Hammarstrand 34,3% Stugun 60,8% jag/vi har svårt att tolka vad texten betyder Bispgården 4,3% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% Medel Bispgården 3,43 Hammarstrand 3,64 Stugun 4,39 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Resultatet av fråga 4 visar att Bispgården har ökat mycket när man summerar mer än bra och mycket bra jämfört med fjolårets enkät. Stugun har ökat marginellt medan Hammarstrand har sänkt andel nöjda föräldrar på mer än bra och mycket bra. 5. Utdrag ur förskolans läroplan: "Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% mindre bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 6% Stugun 2% bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 35,8% Stugun 15,7% mer än bra Bispgården 21,7% Hammarstrand 16,4% Stugun 15,7% mycket bra Bispgården 34,8% Hammarstrand 41,8% Stugun 66,7% Jag/vi har svårt att tolka vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% Medel Bispgården 3,87 Hammarstrand 3,94 Stugun 4,47 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Resultatet visar att om man summerar mer än bra och mycket bra så har Bispgården ökat antal nöjda föräldrar, medan Stugun och Hammarstrand har något sänkt antal nöjda jämfört med fjolårets enkät. Stugun har fortfarande den största andelen föräldrar som tycker att det är mycket bra. 7

62 Analys Detta är ett arbete som vi får arbeta vidare med för att öka kvalitén i förskolan och få fler nöjda föräldrar. Utifrån ovanstående frågor vet man dock inte vilket område de är mindre nöjda med, om det är omsorgen, att barnet tycker det är roligt eller om det är tryggheten eller lärandet. Personalens utvärdering Vi fortsätter arbetet med att synliggöra barnens lärande och utveckling. Två NT-utvecklare har inspirerat oss i vårt arbete att uppmärksamma NT i tidig ålder och väcka nyfikenhet och upptäckarlus i vardagen hos både barn och vuxna. Bornholm är ett uppskattat arbetssätt för barnen på förskolan. Barnen har tagit till sig rim, ramsor och sagor/berättelser på ett positivt sätt. Vi använder oss av Ipad och Iphone för att kunna visa på barnens utveckling och lärande. För att kunna förenkla och utveckla dokumentationen av barnen och ge barnen mer möjlighet till delaktighet i sin egen dokumentation önskas Ipads till varje pedagog. På många förskolor finns digitala fotoramar där vi visar på vad barnen lär sig. Förskola och Hem Resultat 6. Utdrag ur förskolans läroplan: "Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka målen i förskolan" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 4,3% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% mindre bra Bispgården 13% Hammarstrand 16,9% Stugun 6% bra Bispgården 52,2% Hammarstrand 41,5% Stugun 36% mer än bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 15,4% Stugun 20% mycket bra Bispgården 26,1% Hammarstrand 20% Stugun 36% Jag/vi förtår inte vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 4,6% Stugun 2% Medel Bispgården 3,35 Hammarstrand 3,22 Stugun 3,8 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 65 Stugun 50 Resultatet när man tittar på mer än bra och mycket bra visar en ökning i Bispgården och i Hammarstrand medan Stugun har något sänk resultat jämfört med Fortfarande finns en stor andel föräldrar som tycker det är mindre bra. 7. Utdrag ur förskolans läroplan: "Förskolans arbete ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 4,3% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% mindre bra Bispgården 13% Hammarstrand 12,1% Stugun 2% 8

63 bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 43,9% Stugun 23,5% mer än bra Bispgården 17,4% Hammarstrand 13,6% Stugun 19,6% mycket bra Bispgården 21,7% Hammarstrand 28,8% Stugun 54,9% Jag/vi förstår inte vad texten betyder Bispgården 4,3% Hammarstrand 0% Stugun 0% Medel Bispgården 3,26 Hammarstrand 3,56 Stugun 4,27 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 66 Stugun 51 Bispgården har fått en stor ökning av mer än nöjda föräldrar visar resultatet vid summering av mer än bra och mycket bra. Däremot har Hammarstrand och Stugun en något sänkt andel av mer än nöjda föräldrar i denna fråga. 8. Utdrag ur förskolans läroplan: "Förskolan ska erbjuda utvecklingssamtal då ni diskuterar hur ert barn trivs och utvecklas och hur förskolan fungerar" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 7,5% Stugun 2% mindre bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 14,9% Stugun 0% bra Bispgården 26,1% Hammarstrand 26,9% Stugun 9,8% mer än bra Bispgården 13% Hammarstrand 10,4% Stugun 9,8% mycket bra Bispgården 56,5% Hammarstrand 40,3% Stugun 78,4% Jag/vi förstår inte vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% Medel Bispgården 4,22 Hammarstrand 3,61 Stugun 4,63 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Resultatet visar att de flesta erbjuds utvecklingssamtal och är nöjda med detta. Dock finns det några som upplever detta som mindre bra eller dåligt. I Bispgården har denna andel sänkts markant från ifjol (33,3 %) medan det i Hammarstrand och Stugun är en marginell ökning. Personalens utvärdering Vi försöker se till att alla barn och föräldrar blir mötta vid lämning och hämtning. Vi behöver förbättra informationen i hallarna. Infomentor används i olika stor utsträckning. Vi använder Infomentor ganska mycket för att visa föräldrarna vad om är på gång. Några förskolor har haft trivselkväll/dag. Några temakvällar har ordnats, hälsa, språk, och ABC föräldrastöd. Olika i bra uppslutning i de olika områdena. Förbättringsåtgärder är att i samband med temakvällen ha mer information och gå ut med information/kallelse till det tidigt. Stugun har Föräldraråd men det senaste var med väldigt få deltagare. Matråd har genomförts med väldigt få deltagare. En fråga är hur når vi föräldrarna? Vad vill de ha för information? I vilken form ska detta ordnas? 9