Globala gymnasiet läsåret

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN GLOBALA GYMNASIET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (22) Handläggare: Pernilla Ericols Telefon: Globala gymnasiet läsåret Kvalitetsredovisning Inledning Globala gymnasiet är en kommunal gymnasieskola som ligger vid Zinkensdamm på Södermalm. Vår profil är undervisning för och om hållbar utveckling, projektinriktat arbetssätt och ett stort elevinflytande. Vi arbetar aktivt för att öka kunskapen om och förståelsen för miljö- och rättvisefrågor lokalt och globalt. En stor del av undervisningen genomförs i tvärvetenskapliga projekt och eleverna arbetar mycket tillsammans i grupp. Vi vill väcka engagemang och ge våra elever förutsättningar att vara med och påverka sin egen och vår gemensamma framtid. Under läsåret har Globala gymnasiet erbjudit tre olika nationella program, Estetiskta programmet, Naturvetenskapsrogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. 30 platser per årskurs genomförs inom ramen för en spetsutbildning med samhällsvetenskaplig profil. Vi har också haft två klasser Språkintroduktion med inriktning på lärande för hållbar utveckling samt fortsatta teoretiska studier. Elevantalet har under läsåret varit 580. Lärarna har varit organiserade i tre arbetslag, Esteterna, Naturvetarna och Samhällsvetarna, med eget mandat att organisera det pedagogiska arbetet. Vi arbetar med en blandning av olika pedagogiska metoder, men den viktigaste är arbetet i tvärvetenskapliga projekt där eleverna inom ramen för lärandet också tränas i problemlösning, samarbete och ansvarstagande. Skolan har letts av en rektor och vi har också haft en pedagogisk samordningsgrupp som som träffats en gång i veckan och bestått av rektor och samordnarna, en från varje arbetslag. Skolkonferensen som bestått av elever, personal och rektor har träffats ungefär en gång i månaden för att diskutera skolövergripande frågor. På Globala gymnasiet finns också en aktiv elevkår. Kvalitetsarbetet Verksamheten och utvecklingsarbetet har utvärderats och dokumenterats kontinuerligt, internt av lärare och elever och skolledning, men även externt genom Stockholm stads gymnasieundersökning bland alla elever i årskurs 2, Stockholmsstads Stockholmsenkät som bland annat undersöker drogvanor och skoltrivsel samt Stockholms stads medarbetarenkät. Utvärderingen av undervisningen är en välintegrerad del av verksamheten och den har skett löpande

2 SID 2 (22) och digitalt genom lärplattformen Fronter men också i andra typer av skriftliga utvärderingar och i dialog med eleverna. Eleverna har via sina representanter i skolkonferensen deltagit i utvärderingen av hela skolans verksamhet i samband med framtagandet av arbetsplanen och påverkan i andra för skolan viktiga frågor. Lärarna utvärderar själva sina kurser rektor tar del av resultaten samt besöker lektioner och för samtal med elever och lärare om den pedagogiska verksamhetens innehåll. Arbetslagen har följt upp resultat på lagnivå och föreslagit förbättringar. Det samlade utvärderingarna ligger till grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Vidareutveckla våra metoder för att kommunicera elevernas löpande kunskapsutveckling Med fokus på både planering, genomförande och utvärdering av undervisningen ska vi utveckla våra metoder för att tydligt kommunicera elevernas kunskapsutveckling med eleverna så att fler upplever att de får information om hur de ligger till i relation till kunskapskraven under kursens gång. Ytterligare stärka och utveckla våra kompetenser vad gäller IKT som ett naturligt pedagogiskt verktyg i elevernas lärande Vi ska öka tydligheten i vilka typer av kompetenser och plattformar för IKT och lärande som ska vara gemensamma för alla samt fortsätta bejaka initiativ till utveckling och sträva efter att höja både lägsta och högsta nivån vad gäller lärarnas kompetens på området. Fortsätta arbetet med att utveckla Globala gymnasiets pedagogiska plattform med lärande för hållbar utveckling genom arbete i tvärvetenskapliga projekt Med en stark förankring i skolans vision om lärande för hållbar utveckling ska arbetslagen fortsätta utveckla innehåll, pedagogiska metoder, samarbete och möjligheterna till elevinflytande i de tvärvetenskapliga projekten. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling De mål och delmål som redovisas i likabehandlingsplanen har i stor utsträckning uppnåtts. Vi har under läsåret behövt utreda två fall av kränkande behandling och utformat två åtgärdsprogram som efter uppföljning fungerat tillfredsställande. I Stockholms stads gymnasieundersökning bland elever i åk 2 svarar också 85 % av eleverna att de är nöjda med skolans arbete mot mobbning vilket är en förbättring

3 SID 3 (22) jämfört med förra läsåret. Det förebyggande arbete som redovisas i planen har till övervägande del genomförts. Under våren har en likabehandlingsenkät genomförts. När det gäller känsla av trygghet på skolan överensstämer det resultatet väl med resultatet i Stockholms stads gymnasieundersökning i åk 2 som visar att 97 % av eleverna instämmer i påståendet "jag känner mig trygg på min skola". Det resultatet bekräftas också i den sk Stockholmsenkäten där eleverna svarar att de upplever hög grad av trivsel. Det vi kan konstatera i likabehandlingsenkätens resultat är dock att sammanhållningen mellan eleverna i den egna klassen är sämre, här svarar 24 % jättebra och 64 % bra. Det framkommer också att sammanlagt 7 elever motsvarande 2,5 % har upplevt en kränkning under läsåret. Av kommentarerna framgår att det framför allt varit i samband med att Sverigedemokraterna besökte skolan. Även om nästan alla elever känner sig trygga så finns platser i skolan som upplevs som mindre trygga och de som omnämns i enkäten är omklädningsrum, matsal och korridorer. Vi ställer också frågor om elevernas upplevelse om att ha samma förutsättningar att ta plats i klassrummet och 89 % anger att de alltid eller oftast har denna möjlighet. Av kommentarerna framgår dock att det finns elever som upplever att killar tar för mycket plats liksom att de med "rätt politisk åsikt" tar plats på andras bekostnad. I likabehandlingsenkäten svarar 71 % av eleverna att de vet var de ska vända sig vid en kränkning. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 59 % 100 % % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 4 % 2 % 2014 Alla elever ska fritt kunna uttrycka sina åsikter och alla ska känna till sina rättigheter och skyldigheter. Vägledande i vår värdegrund är Konventionen om Barnets rättigheter, artikel 2, 3 och 12 samt vår likabehandlingsplan. Alla som arbetar på Globala gymnasiet ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. En av våra viktigaste metoder är att på olika nivåer arbeta med elevernas sociala utveckling och deras förmåga att samverka i grupp. Eleverna samverkar i projektgrupper under handledning av en lärare, och de tränas

4 SID 4 (22) regelbundet och konsekvent i att utöva sina demokratiska rättigheter på skolan både i undervisning samt i elevmöten, programmöten och skolkonferens. Vi har under läsåret fortsatt arbetet med att förankra det vi kallar för Skolkulturen på Globala gymnasiet. Ledord i skolkulturen på Globala gymnasiet är omtanke, tillit, respekt och ansvar och med dessa som utgångspunkt har arbetet med att träna eleverna i att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt och se sina möjligheter att påverka och ta ansvar i olika sammanhang varit framgångsrikt. Ett resultat av detta arbete tror vi är det stora antalet elevföreningar som finns på Globala gymnasiet och kanske också en av förklaringarna till att relativt sett många elever anser att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt på skolan. 71 % av eleverna i åk 2 på Globala gymnasiet instämmer i det påståendet. Under läsåret har vi haft en struktur för elevinflytande genom elevmöten, programmöten och skolkonferens. För att delaktigheten och engagemanget bland eleverna har vi provat olika modeller för mötena på programnivå som genomförts både som stormöten, där alla elever på programmet har deltagit, och som programråd med representanter från klasserna som deltagare. Erfarenheter under våren har föranlett diskussioner om hur strukturen kan förbättras för att ytterligare öka förutsättningarna för delaktighet, förankring och ansvar och vi har bland annat fattat beslut om att varje klass ska vara representerad i skolkonferensen och att skolkonferensen ska ligga på skoltid för att öka möjligheten för alla att delta. Eleverna har också varit direkt delaktiga i planeringen av undervisningen genom deltagande i projektplaneringsmöten och lektionsplanering. Trots våra höga ambitioner har dock resultatet försämrats jämfört med förra läsåret och i år svarar 54 % av eleverna att de får vara med och påverka hur de ska arbeta underlektionerna och 56 % av eleverna att de får vara med och påverka innehållet på lektionerna. et i likabehandlingsenkäten förstärker bilden av att flertalet elever upplever att de får utrymme att uttrycka sina åsikter men det framkommer samtidigt att 11 % av eleverna inte alltid upplever att de har samma förutsättningar att ta plats i klassrummet. Arbetsmiljön i skolan ska ge eleverna goda förutsättningar för att arbeta både tillsammans med andra och enskilt. Vi ska under läsåret följa upp med eleverna hur de upplever sin arbetsmiljö och sina förutsättningar till arbetsro på lektionerna. Vi ska utforma arbetsmiljön på ett sätt som gör det möjligt för elever att arbeta både tillsammans med andra och enskilt och sträva efter att alla elever ska få den arbetsro som de behöver.

5 SID 5 (22) Under föregående läsår förde vi på elevmötena, skolkonferensen och i undervisningsgrupperna resonemang med eleverna om vad som är en god arbetsmiljö och hur de upplever sina förutsättningar till arbetsro på lektionerna. I år har vi inte haft samma fokus på den här frågan och resultatet har åter försämrats, bara 59 % av eleverna uppger att "det är arbetsro på mina lektioner". Ingen elev på Globala gymnasiet ska utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla elever och all personal ska visa respekt och hänsyn till varandra. Vi erbjuder en trivsam skolmiljö där varje elev ska bli sedd och känna sig trygg. Alla som arbetar på skolan ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en snabb reaktion från de vuxna i skolan. På Globala gymnasiet arbetar vi kontinuerligt med att alla ska bemöta varandra på ett positivt sätt. Elever, lärare och övrig personal arbetar på ett naturligt sätt tillsammans med respekt och förståelse för varandra. Ett led i det arbetet är förankringen av skolans likabehandlingsplan som ska diskuteras regelbundet på elevmöten samt i samband med den årliga revideringen. I gymnasieundersökningen instämmer 91 % av eleverna i påståendet "Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt" och 84 % håller med om att "Det är en positiv stämning på min skola". I samma undersökning framkommer att 97 % av eleverna instämmer i påståendet "Jag känner mig trygg på min skola" och att 86 % av eleverna rekommenderar sin skola till andra elever. I likabehandlingsenkäten framkommer att 97 % aldrig utsatts för någon kränkning men också att ett antal elever upplevt kränkningar och då främst i samband med att Sverigedemokraterna besökt skolan. I ett längre perspektiv kan vi konstatera att kolinspektionen i sin rapport från förra läsåret skriver att de ser att Globala gymnasiet bedriver ett gott arbete med värdegrundsfrågor Skolan ska vara en plats där det råder trygghet och trivsel. Vi har sedan skolan startade arbetat systematiskt med att bygga upp vad vi kallar "Globalandan". Viktiga ledord i Globalandan är omtanke, tillit, respekt och ansvar och nya elever välkomnas in i den andan. Till exempel är den första skolveckan alltid en introduktionsvecka då våra nya eleverna genom samarbetsövningar och aktiviteter lär känna varandra, sina lärare och skolans övriga personal samt äldre skolkamrater. Arbetet med att lära känna varandra över årskurserna och

6 SID 6 (22) programmen fortsätter under läsåret med t ex programövergripande projekt och andra aktiviteter där eleverna möts även utanför den ordinarie undervisningen. I Globalandan har vi också beslutat att använda inneskor vilket skapar en varm och lugn atmosfär och en känsla av att vi är hemma i vår skola. Vår målsättning är att alla våra elever ska känna trygghet och trivsel på Globala gymnasiet. 97 % av eleverna svarar i gymnasieundersökningen att de känner sig trygga på Globala gymnasiet. Även om vår målsättning är att 100 % av eleverna ska känna sig trygga så visar resultatet att vi kommit långt. Dessa goda resultat bekräftas också av Skolinspektionens tillsyn från förra läsåret. Dock kan vi i årets likabehandlingsenkät se att 12 % av eleverna anger att det inte är en helt bra sammanhållning i klasserna. Trygghet och trivsel är en viktig förutsättning i vår profil lärande för hållbar utveckling där eleverna arbetar nära tillsammans i projektgrupper och lärarna arbetar kontinuerligt med processhandledning. Första skolveckan har både lärare, äldre elever och skolans elevkår genomfört olika typer av aktiviteter i syfte att etablera Globalandan hos våra nya elever samt skapa trygghet och trivsel i en ny skolmiljö. Skolans elevhälsoteam har också i samband med terminsstarten besökt alla nya elever för att presentera sig själva, likabehandlingsplanen och genomfört värderingsövningar med syftet att öka trygghet och gemensamhet i klasserna. På programnivå har det organiserats aktiviteter för att elever i olika årskurser ska mötas, t ex friluftsdagar, och det har också genomförts projekt som varit programövergripande och exempel på detta är Glokalt i åk 1 samt FN-rollspelet som genomförts med elever i åk 2. Under läsåret har också vårt elevledda cafe varit en naturlig mötesplats för eleverna utanför undervisningen. Ett annat exempel på aktivitet där eleverna möts över program och årskursgränserna är skolidrottsföreningens årliga fotbollsturnering mellan elever och personal. Vi ska arbeta för att öka elevernas och personalens kunskaper och medvetenhet om genusrelaterade frågor och problem. Genusrelaterade frågor är ett vanligt inslag i undervisningen på Globala gymnasiet och vi ska under läsåret arbeta för att särskilt uppmärksamma detta på alla program och i alla årskurser. Vi ska också utifrån elevernas upplevelser i sin skolvardag diskutera genusrelaterade frågor både inom ramen för undervisningen och i elevmötena. De genusrelaterade frågorna har under året varit väl integrerade i undervisningen, t ex inom ramen för olika projekt men också i enskilda kurser. Lärarnas kunskapsnivå är hög och intresset för genusperspektiv i undervisningen har varit stort. När det gäller elevernas möjlighet att diskutera genusrelaterade frågor inom

7 SID 7 (22) ramen för elevmötena har möjligheten funnits och intresset bland eleverna att prioritera den typen av frågor har varierat. Det har under året framkommit önskemål från elever på ökad kunskap i personalen och det har också förts diskussioner om pojkars och flickors möjlighet att ta plats i undervisningssammanhang och på raster. I årets likabehandlingsenkät finns kommentarer som visar att elever ibland upplever att pojkar tar mer plats än flickor. Vi ska utveckla det förebyggande arbetet för en bättre elevhälsa. Med elevhälsoteamet som bas ska vi utveckla våra metoder för att arbeta förebyggande och skolövergripande med elevhälsa. Vårt elevhälsoteam ska delta i arbetet med gruppstärkande övningar vid läsårets start för att på så sätt bidra till elevernas utveckling samt synliggöra sin verksamhet. Som ett led i att öka tydligheten kring elevhälsan kommer detta läsår skolans likabehandlingsgrupp att vara likamed elevhälsoteamet. Under det här läsåret ska vi särskilt prioritera arbetet med att stärka eleverna inför de tvärvetenskapliga projekten i grupp. Vår skolsköterska ska också pröva en ny metod för hälsosamtal där ett förberedande samtal i klass förväntas leda till mer kvalitativa hälsosamtal och ett lägre bortfall. Elevhälsoteamet beststår av kurator, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, studiehandledaren och rektor och har träffats varannan vecka för att följa upp aktuella elevärenden samt arbeta långsiktigt och förebyggande med elevhälsan på skolan. Som ett led i det förebyggande arbetet har elevhälsoteamet träffat alla elever i årskurs 1 samt haft en work shop med skolans lärare kopplat till hur vi arbetar med elever som behöver stöd kopplat till studier eller hälsa. Delar av elevhälsoteamet har tillsammans med ett antal lärare deltagit i en kompetensutvecklande insats kopplade till det drogförebyggande arbetet samt varit delaktiga i revideringen av likabehandlingsplanen. Elevhälsoteamet har vid behov träffad arbetslag och enskilda lärare samt elever och föräldrar i studieplaneringsmöten. Skolsköterskans samarbete med mentorerna har underlättat genomförandet av hälsosamtalen och lett till lägre bortfall. Bedömning och analys Eleverna trivs och känner sig trygga på Globala gymnasiet, stämningen på skolan är god och närvaron är hög. Gäster som besöker oss påpekar att det blir bra bemötta och att de upplever en trevlig atmosfär på skolan. I intervjuer med nya elever lyfter de fram som en viktig anledning till att de valt Globala gymnasiet hur väl de blivit omhändertagna då de besökt skolan på t ex öppet hus. Skolkulturen på Globala gymnasiet är etablerad och ledorden omtanke, tillit, respekt och ansvar omfattas av elever och personal på skolan. En förklaring till de goda resultaten är förmodligen vår organisation i arbetslag där lärarna har en stor del av sin tjänst

8 SID 8 (22) förlagd till det arbetslag de tillhör, sitter tillsammans med arbetslagskollegorna och nära eleverna på programmet. Vår pedagogiska idé med en tydlighet i hur vi arbetar och med vad, EHT:s förebyggande arbete samt det stora antalet elevföreningar är andra faktorer vi tror ger förutsättningar för trivsel och trygghet. Traditionen att ta av sig ytterskor och ytterkläder när man vistas i skolan samt att klassrum och grupprum alltid är upplåsta spelar nog också roll och hjälper till att skapa en känsla av att vi är "hemma i vår skola". Samtidigt måste vi konstatera att vi på flera områden försämrat våra resultat jämfört med föregående läsår. Det gäller t exempel andelen elever som är nöjda med den arbetsro de får på sina lektioner där vi åter är nere på en för låg nivå. En förklaring kan vara att vi det här läsåret inte haft fokus på den frågan och att eleverna tolkar den på olika sätt. En annan kan förstås vara att det varit mindre arbetsro vilket bland annat skulle kunna förklaras med ett stundtals hett debattklimat men också med att vi periodvis och i vissa klasser haft för många sena ankomster. Ett annat för oss mycket centralt område där vi försämrat våra resultat är elevernas upplevelse av inflytande och möjlighet att uttrycka sina åsikter. Det är bekymmersamt och vi är angelägna om att hitta de mer detaljerade svaren på varför. En analys vi gör är att det under läsåret varit mer turbulent än vanligt kopplat till politiska partiers närvaro i skolan och att det funnits otydligheter i den interna demokratiska strukturen. Detta tror vi också kan ha påverkat resultaten inom området normer och värden generellt och det är något som vi kommer att arbeta vidare med och prioritera. Det har också varit en utmaning för lärarna att skapa riktigt goda förutsättningar för inflytande över undervisningens genomförande och möjligheten för allas aktiva deltagande. Här har vi konstaterat att de tvärvetenskapliga projekten kräver omfattande planering och samverkan vilket ibland försvårar för ett mer kortsiktigt och spontant elevinflytande over verksamheten. Å andra sidan skapar vårt flexibla schema möjligheter och lärarna arbetar vidare med att etablera strategier och former för ett fördjupat och utökat elevinflytande. Vi kan konstatera att vi på områden som vi på olika sätt fokuserat under läsåret så har vi klart förbättrat våra resultat. Det gäller skolans arbete mot mobbing samt det sätt lärarna informerar eleverna om hur de ligger till under kursens gång. När det gäller vårt arbete mot mobbing kan det förbättrade resultatet troligen förklaras med att vi under året haft ett mer uppmärksammat kränkningsärende och att våra elever i samband med det fått syn på ett arbete som de annars inte ser. Vi konstaterar dock att det är elever som upplevt kränkningar och det är inte acceptabelt och arbetet med att förfina våra rutiner och vårt förebyggande arbete fortsätter. När det gäller den löpande informationen om hur eleven ligger till under kursens gång tror vi att de förbättrade resultaten kan förklaras med att arbetslagen under året prövat olika modeller för detta och att eleverna både sett lärarnas strävan men också upplevt en förbättring. De genusrelaterade frågorna är välintegrerade i undervisningen men något vi bör reflektera över är om vi kan hitta ännu bättre sammanhang för eleverna att lyfta de mer vardagsrelaterade genusfrågorna som de uttrycker önskemål om att få

9 SID 9 (22) diskutera. En förklaring till att frågan inte alltid prioriteras bland eleverna kan vara att både flickor och pojkar i stor och lika utsträckning trivs och är trygga. Samtidigt visar resultaten i likabehandlingsenkäten att det finns elever som upplever att pojkar tar för stort utrymme och att alla av olika skäl inte alltid får samma förutsättningar. I likabehandlingsenkäten liksom i andra utvärderande sammanhang framkommer också att det finns elever som upplever att det är svårt att uttrycka åsikter, och då framför allt politiska åsikter, som inte stämmer överens med skolans norm. Det här området är sedan tidigare prioriterat i vår likabehandlingsplan men i ljuset av förra årets turbulens kring politiska partiers närvaro på skolan, våra egna strukturer för interndemokrati och vår strävan efter att vara en öppen skola med ett tillåtande debattklimat så är det tydligt att detta också är ett av våra främsta utvecklingsområden inför nästa läsår. Vi berör detta även under åtagandet "elevers ansvarstagande och inflytande". Sammantaget kan vi konstatera att vi har utvecklingsområden men att det trots ett ganska turbulent läsår råder stor grad av trygghet och trivsel på Globala gymnasiet, att närvaron är god och elevernas upplevelse av sin studiesituation i stort är positiv. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut Periodens utfall Årsmål Period 99 % % 2014 Eleverna på Globala gymnasiet ska uppleva undervisningen som meningsfull och lustfylld. Vi vill att undervisningen ska vara lustfylld och att varje elev ska känna trygghet i utvecklingen av sitt eget lärande. Lärande är en aktiv och skapande process där eleverna bygger upp och utvecklar sin kunskap i samspel med andra. Kunskapsutveckling och social utveckling är delar av lärprocessen. Inom ramen

10 SID 10 (22) för vår profil lärande för hållbar utveckling lägger vi stor vikt vid reflektion, analys och kritiskt tänkande samt en hög grad av elevinflytande. Tvärvetenskapliga, verklighetsnära och framtidsinriktade projekt gör undervisningen meningsfull och lustfylld. Våra lärare är kunniga och engagerade och vana att arbeta tillsammans utifrån elevernas olika behov. Enligt gymnasieundersökning anser 89 % av eleverna på Globala gymnasiet att lärarna är kunniga i sina ämnen och 91 % att lärarna bemöter dem på ett positivt sätt. 64 % menar att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera. I jämförelse med tidigare år har vi något sämre resultat detta läsår men Globala gymnasiets resultat är fortsatt höga i jämförelse med snittresultaten i Stockholms stad. Dessa aspekter är alla tillsammans viktiga för att göra undervisningen meningsfull och lustfylld. Arbetslagen har en nära kontakt med eleverna på programmet och samarbetar mycket runt planeringen av undervisningens genomförande vilket bland annat syns i gymnasieundersökningen där 72 % av eleverna svarar att lärarna samarbetar runt mitt lärande. Det genomsnittliga värdet för gymnasieskolorna är 55 %. Att få hjälp och stöd när man behöver det tror vi är avgörande för att man ska uppleva studierna som meningsfulla och lustfyllda och här har vi tyvärr försämrat våra resultat, 65 % av våra elever instämmer i att de får extrahjälp då de behöver det. I ett mer långsiktigt perspektiv kan nämnas att Skolinspektionens senaste granskning konstaterar att "skolans arbete för elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven är omfattande och fungerar väl". I kursutvärderingar och samtal framkom det i likhet med tidigare år att eleverna tycker att de på Globala gymnasiet har lärt sig tänka kritiskt, se saker från olika perspektiv och ifrågasätta vilket är en av skolans mål. Ett annat mål är att eleverna efter avslutad utbildning ska ha insikt i den globala världssituationen, både problem och förändringsmöjligheter, och i de utvärderande samtalen är det en av de saker eleverna lyfter som positivt med sin utbildning. Sammanfattningsvis kan vi fortsatt konstatera att det finns stöd i utvärderingsmaterialet för att vårt pedagogiska arbetssätt med tvärvetenskapliga och verklighetsnära projektarbeten gör undervisningen meningsfull och lustfylld Vi ska fortsätta arbetet med att utveckla vår pedagogiska idé lärande för hållbarutveckling genom arbete i tvärvetenskapliga projekt. Vår pedagogiska idé, lärande för hållbar utveckling, bygger på att eleverna möter undervisningsmetoder som präglas av demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, tvärvetenskapligt samarbete samt projekt där eleverna löser sina uppgifter tillsamman. Både lärare och elever är involverade i arbetet med att planera och genomföra undervisningen och förhållningssättet genomsyrar all

11 SID 11 (22) undervisning vid skolan. Personalen på skolan delar en socialkonstruktivistisk kunskapssyn vilket genomsyrar undervisningen bland annat i de verklighetsnära och tvärvetenskapliga projekten. Genom projekten tränas eleverna i ett arbetssätt som kräver samarbete och ansvarstagande. Globala gymnasiets nära samarbeten med externa aktörer lokalt, nationellt och internationellt förstärker arbetet med ett lärande för hållbar utveckling och ger våra elever möjlighet att praktisera sina teoretiska kunskaper i sammanhang som känns angelagna och inspirerande för dem. Detta läsår ska vi särskilt prioritera att utveckla och förtydliga vårt arbetssätt med projekt i grupp. Det ska bildas en arbetsgrupp med ansvar för att driva arbetet och en av skolans nyutnämnda förstelärare kommer att leda det arbetet. Arbetet i projekt ger rikliga tillfällen för eleverna att överblicka större kunskapsfält vilket är en viktig förutsättning för lärande för hållbar utveckling. Hela skolan genomsyras av lärande för hållbar utveckling: från skolmaten som serveras till undervisningens utformning. De ämnesövergripande projekten och kursuppläggen i enskilda kurser finns dokumenterade på Fronter och där framgår tydligt att all undervisning har en stark förankring i lärande för hållbar utveckling. Ett utvecklingsområde är skolans fysiska miljö där vi ibland upplever att avtal och regler hindar oss i arbetet men där kan vi också genom bättre organisation och planering förstärka arbetet med att vara en hållbar arbetsplats för både elever och personal. Globala gymnasiet har under läsåret haft samarbete med bland annat Amnesty International, Plan, Stockholm Recilience Centre och Södertörns Högskola vilket ytterligare förstärker och stödjer arbetet med lärande för hållbar utveckling. Vi strävar efter att elevernas inflytande över planeringen ska vara stort, t ex inom ramen för projektplaneringsmöten, elevmöten och inom kurser. Trots detta är det bara drygt 50 % av eleverna som är helt nöjda med i vilken utsträckning de får vara med och påverka innehåll och arbetssätt. Det är visserligen fler än vad genomsnittet i skolor i staden upplever men, med tanke på att elevinflytandet och ansvarstagandet är centralt i arbetet med lärande för hållbar utveckling, är vi inte alls nöjda. Vi har under läsåret arbetat med att utveckla och förbättra våra metoder att arbeta med lärande för hållbar utveckling och detta har bland annat skett i en heldag för all personal. En arbetsgrupp med representanter från skolans alla arbetslag har också utvärderat och utvecklat en modell för att underlätta och kvalitetssäkra vår idé om lärande. Inom ramen för sin kompetensutveckling har lärarna också utifrån sina individuella behov och lagens behov tagit del av kurser konferenser och föreläsningar inom fältet lärande för hållbar utveckling. Vi ska fortsätta arbetet med att öka förutsättningarna för en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning.

12 SID 12 (22) Lärarna på Globala gymnasiet för regelbundet diskussioner om planering, genomförande och utvärdering av undervisningen och elevernas lärande. Arbetet med att öka förutsättningarna för rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning sker både i ämnesgrupper och arbetslag och både i det löpande arbetet och på minst en studiedag. I gymnasieundersökning framkommer att 67 % av eleverna anser att lärarna informerat dem om vad som krävs för att uppnå de olika betygen och 57 % anser att de får information under kursens gång om hur de ligger till. 59 % anser att lärarna hjälper dem förstå vad de ska göra för att förbättra sina resultat och 65 % av eleverna anser att de får extra hjälp om de behöver det. Alla dessa faktorer är av en grundläggande betydelse för att eleverna ska ha goda förutsättningar i sin kunskapsutveckling och sedan få en rättvis och likvärdig bedömning. Arbetslagen har fört diskussioner kring bedömning och betygsättning med fokus på bl a ett gemensamt sätt att uttrycka sig och inom ämneslagen har arbetet med att ta fram lokala bedömningsmatriser fortsatt och fördjupats. Vi har också arbetat skolövergripande på en av studiedagarna. Bedömningsmatriserna är ett självklart hjälpmedel i kommunikationen av kunskapsutveckling och har underlättat arbetet med formativ bedömning och skapat tillfälle för fördjupade diskussioner i lärarlagen med resultatet att likvärdigheten i bedömningen har ökat. Lärarna arbetar kontinuerligt med att rätta och bedöma tillsammans och för löpande diskussioner kring kunskapskrav och centralt innehåll. Rektor har gått igenom resultaten från de nationella proven och överenstämmelsen är överlag god. Vi ska sträva mot att alla elever på Globala gymnasiet når målen i samtliga kurser. Vi ska kontinuerligt förbättra våra undervisningsmetoder och organisationen av undervisningen så att fler elever når sina mål. Alla elever med studiesvårigheter ska erbjudas hjälp och stöd och vid behov beslutar rektor om ett åtgärdsprogram. Alla elever har tillgång till datorer och elever med särskilda behov erbjuds kompensatoriska tekniska hjälpmedel och stöd utifrån sina behov. Vi arrangerar matematikstöd 1 gång i veckan på skolan. Alla elever får löpande feedback på sin kunskapsutveckling och den elev som riskerar att inte nå målen för kursen informeras direkt med hjälp av en så kallad varning som omyndiga elevers föräldrar också tar del av. Eleverna gör goda studieresultat. I våra avgångsklasser på Es, Na och Sa har alla elever klarat minst E i Sv1, 2 och 3 och En5 och 6. I Ma1bc var det bara en elev

13 SID 13 (22) som inte nådde minst betyget E. Det finns också en god överensstämmelse mellan betyget på kursen i sin helhet och elevernas resultat på de nationella proven. De goda studieresultaten återfinns också hos eleverna i årskurs 1 och 2 där ca 98 % nådde minst E i Sv1 och ca 94 % minst E i Ma1bc. De elever som inte klarat kunskapskraven för minst E har erbjudits stöd för att klara kursen. Många elever når också de högre betygen vilket skolans betygssnitt för eleverna i åk 3 på 16,7p av maximalt 20p visar. Till exempel nådde ca 18 % av avgångseleverna A i Ma1ac, och 30 % A i Sv1. Andelen elever som har klarat minst betyget E i alla sina kurser i examensbeviset är 88 %. Också eleverna på Språkintroduktion gör genomgående mycket goda resultat och ca 82 % av dem klarade minst E i svenska som andra språk och flertalet av dem slutför sin utbildning hos oss med minst E i 8 eller 12 ämnen under ett läsår och går vidare till fortsatta studier. En utmaning för oss är engelskan där bara 65 % av eleverna på språkintroduktion klarade minst E. Skolan har erbjudit extra stöd till eleverna i matematik och lärarna har, genom att de har sina arbetsrum placerade i anslutning till elevernas lektionssalar, ofta varit tillgängliga för elever som behövt vägleding eller stöd även i andra ämnen. Efter individuell bedömning erbjuds också riktat stöd i andra former till elever som behöver det. Eleverna har haft tillgång till specialpedagog när behov funnits samt skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare och studiehandledare för stöttande samtal när det funnits behov av det. Eleverna har löpande fått formativ feedback med syfte att öka förutsättningarna för kunskapsutveckling och en gång per termin har en summativ bedömning gjorts. Syfte har varit att uppmärksamma elever och vårdnadshavare på elevens resultat så långt samt särskilt uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen för minst godkänt eller E. Mentorns utvecklingssamtal med eleven en gång per termin har också som ett syfte att uppmärksamma elevens eventuella behov av stöd för att nå målen för utbildningen men det är bara 55 % av eleverna upplever utvecklingssamtalet med mentor som meningsfullt. Vi ska vidareutveckla våra metoder att arbeta formativt i syfte att öka elevernas lärande. Lärarna har sett positiva resultat av arbetet med formativ feedback och vi kommer därför att fortsätter utveckla formerna för att arbeta formativt både under planering, genomförande och utvärdering av elevernas lärande. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och på vår samlade erfarenhet och kommer att ske i både ämneslag och arbetslag. Under det här läsåret kommer vi särskilt att sträva efter att öka förutsättningarna för ett formativt arbetssätt under hela lärandeprocessen.

14 SID 14 (22) Lärarna har arbetat aktivt med att konsekvent ge både skriftlig och muntlig feedback till eleverna löpande under kursernas gång. Arbetet med formativ bedömning med hjälp av bedömningsmatriser är etablerat. Lärarna har i olika utsträckning under året tagit del av föreläsningar, kurser och konferenser. Pedagogiskt forum och konferenstid har under läsåret löpande använts för att arbeta med formativ feedback och arbetet har skett både skolövergripande, inom arbetslagen och i ämnesgrupperna. I arbetet har ett fokus varit att hitta olika metoder för det formativa arbetssättet. Enligt gymnasieundersökningen är 67 % av eleverna nöjda med på vilket sätt lärarna informerar dem om vad som krävs för att uppnå de olika betygen och 57 % av eleverna tycker att lärarna löpande under kursen informerar dem om hur de ligger till. Detta är fortfarande ett av våra utvecklingsområden. Vi ska ytterligare stärka och utveckla våra kompetenser vad gäller användandet av IT som ett naturligt pedagogiskt verktyg i lärandeprocessen. Globala gymnasiet har en skolövergripande strategi för informations och kommunikationsteknologi(ikt-strategi). Syftet med skolans IKT-strategi är att bilda underlag för förhållningssätt och beslut som stödjer vår pedagogiska ide lärande för hållbar utveckling. En av skolans förstelärare ska inom ramen för en förstärkt IT-pedagogresurs under läsåret inventera utvecklingsområden på skolan med syfte att öka förutsättningarna för ett effektivt användande av IKT i elevernas lärandeprocess och vi ska utifrån detta genomföra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och övrig personal. Detta läsår ska flertalet lärare uppnått minst steg 3 i PIM och vi ska i övrigt öka både lägsta- och högstanivån i lärarnas kompetens inom IKT. Vår egen bedömning är att elever och personal i mycket stor utsträckning använder sig av den informations- och kommunikationsteknologi som finns till förfogande och att detta arbetssätt främjas av att alla har tillgång till varsin bärbar dator. Datorn är på så sätt ett naturligt verktyg för såväl elever som lärare och den flexibilitet det innebär för lärprocessen gynnar elevernas kunskapsutveckling. Med stöd i vår IKT-policy kan vi fortsätta att utvecklas. Skolans It-pedagog arbetar regelbundet med att stötta elever och personal i användandet av IKT. Under läsåret har vi dessutom haft en extraresurs om ca 20 % för IKT-utveckling mot framför allt personalens behov. Globala gymnasiets lärare har också delat med sig av sina erfarenheter till andra genom att t ex deltagit som föreläsare i SETT-mässan i Stockholm, föreläst för stockholm stads gymnasierektorser och varit inspiratörer på andra skolor. Satsningen på ökad PIM-kompetens har varit lyckad.

15 SID 15 (22) Bedömning och analys Elevernas kunskapsresultat är fortsatt mycket goda. Om vi ser till elevernas resultat totalt sett visar skolan en stabil och positiv trend och ett stabilt högt betygsresultat. 2008: 14,98, 2009: 16.44, 2010: 16,41, 2011: 16,7, 2012: 16.4, 2013: 17,1 och för 2014 är genomsnittspoängen för elever med gymnasieexamen 16,7 poäng. en på de nationelle proven i årskurs 1 är goda men ett utvecklingsområde för nästa läsår är Matematik 1 och 2 där vi vill uppnå 100 % minst E. Under läsår 2014/2015 fortsätter vi med en organisation med minst en matematiklärare i varje arbetslag vilket vi tror ökar elevernas möjligheter att få hjälp och stöd och att klara kursen. Vi kommer också att ha regelbundet och öppet stöd för elever i matematik som genomförs av en av skolans egna matematiklärare. När det gäller andelen elever som uppnår minst E på alla kurser ligger vi kvar på ungefär samma nivå som tidigare, 87 % av eleverna gör detta. Vi utreder alltid orsaker samt erbjuder stöd till elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven och det är något som Skolinspektionen i sin granskning förra läsåret också konstaterar att vi gör. I det här sammanhanget måste man dock också komma ihåg att elever av olika skäl och i samråd med elevhälsoteam, mentor och föräldrar ibland kan prioritera sin hälsa framför resultatet i en enstaka kurs och ändå känna sig nöjd med sina studieresultat och ha goda förutsättningar för fortsatta studier. En möjlig förklaring till att vi ligger kvar på en relativt sett hög nivå kan vara det utökande och nu etablerade elevhälsoteamet och dess samverkan med lärare, elever och vårdnadshavare. Eleverna är generellt mycket nöjda med lärandesituationen och vi uppnår goda resultat på områdena "mina lärare är kunniga i sina ämnen" och "mina lärare bemöter mig på ett positivt sätt". Lärarnas starka förankring i skolans vision om ett lärande för hållbar utveckling och ett tvärvetenskapligt projektinriktat arbetssätt kan vara en förklaring liksom en hög andel behöriga lärare, för närvarande. En annan tänkbar förklaring till de goda resultaten kan vara det som framkommer i stadens medarbetarenkät där resultaten visar att personalen på Globala gymnasiet i mycket hög utsträckning trivs på sin arbetsplats och med sina arbetsuppgifter samt att man upplever sitt arbete som viktigt och meningsfullt. Det finns dock också utvecklingsområden och det tydligaste är utvecklingssamtalet med mentor som bara 55 % av eleverna upplevde som meningsfullt detta läsår. En förklaring kan vara att eleverna på Globala gymnasiet är mycket studiemotiverade och förväntar sig detaljerad information om kunskapsutvecklingen i de olika kurserna vilket mentor inte alltid kan leva upp till. Med bättre strukturer för kommunikation mellan undervisande lärare och mentor samt tydliggöranden av vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på ett utvecklingssamtal kan vi kanske nå bättre resultat. På områdena "Min lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till" har vi tack vare årets fokuserade utvecklingsarbete förbättrat våra resultat men vi är inte nöjda och strävar efter att ytterligare förbättra oss där liksom på området "Mina lärare hjälper mig förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat". Vi tror att arbetet med formativ feedback samt bedömningsmatriser kommer att förbättra våra resultat på det här området.

16 SID 16 (22) Samtidigt måste vi vara vaksamma på den arbetsinsats som arbetet med formativ bedömning med matriser kräver och arbeta vidare med att utveckla modeller för mindre tidskrävande formativ feedback samt etablera former för ett formativt arbete löpande i undervisningen. Ett viktigt område för oss att förbättra våra resultat på är också elevernas möjlighet att få hjälp när de behövber det. Det är svårt att veta vad som ligger bakom den ganska drastiska försämringen jämfört med förra läsåret men vi tror att delar av förklaringen går att hitta i att det på Naturvetenskapsprogrammet skett förändringar i strukturen för extra stöd, det är också på det programmet försämringen märks tydligast. Samtidigt är det naturligt att eleverna förväntar sig hjälp och stöd och vår strävan är att möta detta i större utsträckning. En reflektion i det här sammanhanget är i vilken utsträckning stödet ska riktas till de elever som behöver det för att klara målen för kursen, d v s E, eller finnas för alla. Vi är överens om att vi så långt som möjligt ska erbjuda stöd för att varje elev ska nå sina mål men när vi behöver prioritera är det målet E. En stor majoritet av eleverna är nöjda med de IKT-pedagogiska lösningar som är kopplade till bärbar dator och fronter och lärarna ser dessa pedagogiska verktyg som nödvändiga för det arbetssätt som skolan bygger sitt arbete för lärande för hållbar utveckling på. Ett utvecklingsområde är tydligare rutiner för hur nya elever och ny personal introduceras i vår IKT-lärmiljö. När det gäller den långsiktiga planeringen och utvecklingsarbetet finns en viss oro för vilka förutsättningar som på sikt ska råda för IKT-miljön på Globala gymnasiet och ett angeläget arbete för skolledningen är att skapa tydlighet i detta så att ett långsiktigt utvecklingsarbete är möjligt. Vad gäller målen för Kunskap och lärande/bedömning och betyg konstaterar vi att vi i stort når mycket goda resultat men att det också finns utvecklingsområden vi kommer att prioritera. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Periodens utfall Årsmål Period 67 % 80 % % 80 % 2014

17 SID 17 (22) Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Periodens utfall Årsmål Period 54,3 % 75 % 2014 Eleverna på Globala gymnasiet ska ha god insikt i vad som förväntas av dem i kurser och projekt. Vi ska arbeta för att våra elever i större utsträckning kan vara delaktiga i planeringen av all undervisning. Lärare och elever för regelbundet föra resonemang kring innehåll och arbetsformer och det sker både i undervisningssituationer, projektmöten, elevmöten och programmöten. Lärarna kommer att fortsätta arbetet med att förtydliga innehåll och mål i både kurser och projekt samt med att utveckla metoder för att kommunicera detta med eleverna på ett hållbart sätt. Eleverna har löpande varit delaktiga i planeringen av undervisningen och resultaten från gymnasieundersökningen visar att 67 % av eleverna håller med om att de får information av sina lärare om vad som krävs av dem för att uppnå olika betyg. I kursutvärderingarna säger eleverna att den feedback de får av lärarna är tydlig och formativ men att de vill ha den oftare. Under läsåret har lärare och elever fortsatt arbetat med att implementera och förtydliga det centrala innehållet och kunskapskraven i de nya kurserna för att på så sätt öka elevernas möjligheter att förstå vad som förväntas av dem. För lärarnas del har detta arbete skett både i ämneslag och arbetslag och vi har avsatt kompetensutvecklingstid för arbetet. På Globala gymnasiet ska eleverna få tydlig information om sin kunskapsutveckling. Alla elever får både formativ och summativ feedback i syfte att öka förutsättningarna för lärande och måluppfyllels. Den formativa bedömningen sker löpande och läraren kommunicerar på olika sätt med eleven vad som uppnåtts och vad som behöver utvecklas satt i relation till mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Detta läsår ska alla arbetslag arbeta fram en för dem och deras elever ändamålsenlig modell för att i större utsträckning lyckas möta elevernas önskan om att under kursens gång få information om hur man ligger till kunskapsmässigt. Modellen ska prövas och utvärderas under detta läsår.

18 SID 18 (22) Under läsåret har arbetslagen haft som ett prioriterat utvecklingsområde att förbättra metoderna för att kommunicera elevernas löpande kunskapsutveckling. Arbetslagen har utifrån sina elevgruppers specifika behov tagit fram olika modeller och under läsåret prövat dessa. I årets gymnasieundersökning kan vi se att våra resultat förbättrats jämfört med förra läsåret och 57 % av våra elever instämmer i påståendet "mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till". På Globala gymnasiet ska eleverna ges stora möjligheter till inflytande genom en tydlig struktur för elevdemokrati på skolan. Den lokala demokratiska förankringen utgörs av elevmötet där eleverna deltar i sina mentorsgrupper. Detta kompletteras med programmöten där alla klasser på programmet är representerade. Genom skolkonferensen är eleverna delaktiga i de övergripande besluten på skolan. Elevinflytandet är en rättvise- och demokratifråga samt en fråga om utbildningskvalitet. Elevinflytande är också en förutsättning för att skolan ska lyckas utbilda för livslångt lärande och i linje med vår pedagogiska idé om lärande för hållbar utveckling. Eleverna behöver få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder för att bli goda samhällsmedborgare. Detta sker i undervisningen genom att elevrepresentanter deltar i planeringen av alla projekt på skolan och vi arbetar för att eleverna ska delta i utformningen av all undervisning. Det här läsåret ska vi särskilt arbeta för att öka elevernas delaktighet i arbetsmiljöarbetet på skolan. I gymnasieundersökningen svara eleverna på tre frågor som fångar olika aspekter av hur eleverna upplever sina möjligheter till inflytande. 56 % anser att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen och 54 % tycker att de får vara med och påverka hur de ska arbeta under lektionerna. 71 % anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan. Detta är bättre än de genomsnittliga resultaten i staden men en tydlig försämring på Globala gymnasiet jämfört med förra läsåret. Under läsåret har eleverna haft möjlighet till inflytande inom ramen för elevmöten, projektmöten och i skolkonferensen och under våren prövades också en ny modell för elevinflytande inom ramen för programmet med stormöten med syfte att länken mellan eleverna på hela programmet och skolkonferensen ska bli tydligare. Det har dock också blivit tydligt att den struktur vi har har brister och att det finns grupper av elever som inte upplever att de har haft bra möjligheter till inflytande och att beslut inte varit förankrade. Detta har framför allt varit tydligt i de diskussioner och beslut som fattats i samband med politiska partiers tillträde till skolan.

19 SID 19 (22) Bedömning och analys Vad gäller ansvar och inflytande har vi kommit en bra bit på väg men med tanke på att elevers möjlighet till inflytande och ansvarstagande är en central del av vår pedagogiska idé om lärande för hållbar utveckling ser vi stora möjligheter till utveckling och förbättring. Vi måste sträva efter att eleverna i högre grad än nu upplever att de har inflytande över undervisningens innehåll och genomförande. Ett sätt kan vara att utveckla elevernas deltagande i projektplaneringsmötena och ett annat att ytterligare etablera programråden. Lärarna kan också behöva föra resonemang med eleverna om kring vad eleverna är mest angelägna om att påverka och ta ansvar för för att på så sätt klargöra förväntningar och möjligheter. Vi måste dessutom varje år återupprätta och kommunicera de demokratiska strukturerna som finns på Globala gymnasiet och tydliggöra för eleverna vilka möjligheter till inflytande som finns. Vi har under året haft särskilt stora utmaningar kopplat till elevernas delaktighet i beslut i samband med politiska partiers närvaro på skolan och inför kommande läsår har vi förtydligat strukturen för elevinflytande. Vi kommer till exempel att ha elevmöten på en och samma tid, lägga skolkonferensen på skoltid och öka antalet representanter så att varje klass är representerad. Vår strävan är att detta ska ge högre motivation till att delta och ta ansvar och att processen för förankring av beslut ska bli tydligare. Vi måste hela tiden arbeta målinriktat för att alla på skolan ska känna till och förstå var och hur beslut fattas och vilka möjligheter som finns att delta i och att påverka i beslutsgången. Eleverna måste motiveras till att ta ett eget ansvar för sitt deltagande i de demokratiska processerna på skolan. Det arbetet kan underlättas om eleverna ser resultaten av sitt engagemang varför vi kan bli bättre på att följa upp och kommunicera beslutens genomförande och resultat. Det är också väldigt viktigt att vi lyckas skapa förutsättningar för att alla elever ska våga och vilja vara med och uttrycka sina åsikter. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Det är egentligen bara på två områden vi tydligt förbättrat våra resultat under läsåret , dessa är skolans arbete mot mobbing samt information om kunskapsutvecklingen under kursens gång. På två väldigt centrala områden ligger vi dock på ungefär samma höga nivå som tidigare och det gäller trygghet och trivsel på skolan samt elevernas kunskapsresultat. Sammanfattningsvis måste vi dock konstatera att våra resultat är försämrade jämfört med läsåret innan. Att våra resultat förbättrats vad gäller skolans arbete mot mobbning har förmodligen att göra med att vi under hösten 2013 hade ett kränkningsärende som flertalet elever i åk 2 bevittnade och att det arbete som vi genomförde i anslutning till detta synliggjorde ett arbete som oftast annars inte syns.