83% Kvalitetsrapport 2011/2012. ANORDNARE Lernia Utbildning AB SKOLENHET

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2011/2012 ANORDNARE Lernia Utbildning AB SKOLENHET Skolenhet: Lernia Utbildning AB sfi Liljeholmen Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 75% Totalt antal medarbetare: 34 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 83% Andel som studerar kvällstid: 25% Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Antal sfi-lärare 23 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 13% Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övrig tid (tex helg, distans): 0 Andel övriga lärare: 4% 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal. 1

2 SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Enhetens kvalitetsarbete sker och följs upp i arbetslag, på arbetsplatsträffar (APT), studiedagar samt grupp- och deltagarråd. Utbildare som undervisar på passet Arbete och utbildning, praktiksamordnare och studie- och yrkesvägledare ingår sedan hösten 2011 i ett eget arbetslag, AU-laget. De individuella utvecklingssamtalen (IUP-samtalen) är en viktig del i kvalitetsarbetet vad gällande kunskap, ansvar och inflytande, inte minst vad gäller individualisering. Vid timförlängningarna en gång per månad följer ansvarig utbildningschef upp att deltagare har färska individuella fördjupade studieplaner (IFS) noterade i vårt administrativa system. Rutiner för uppföljning av ojämna färdighetsprofiler finns och är en del av kvalitetsarbetet kring individualiseringen. Deltagares progression och måluppfyllelse diskuteras av de utbildare som delar grupp, på arbetslagen samt i förekommande fall med utbildningschef. Forum för kvalitetsarbetet och inflytande utifrån deltagarperspektiv är IUP-samtal (minst två gånger per år utöver introduktionens samtal), grupputvärderingar, grupp- och deltagarråd (fyra gånger per år) samt de rutiner för klagomål som finns på enheten. Likabehandlingsarbetet sker på enheten i arbetslag, på APT, studiedagar och deltagarråd samt kontinuerligt i grupperna. Deltagarnas perspektiv följs också upp och utvärderas via digitala kurs- och slututvärderingar. Utbildningschef auskulterar under året minst en gång, i vissa fall två gånger hos alla utbildare. Auskultationen följs av samtal om pedagogiska frågor, upplägg och planering. Underlag och källor Underlag som används i kvalitetsrapporten är: - Digitala kurs- och slututvärderingar som genomförs fyra gånger per år samt vid avslutande av studieväg i samband med test. Utvärderingarna följs upp på APT, anslås i personalköket samt ska återkopplas till grupperna. - Deltagarrådsprotokoll som återkopplas av deltagarrepresentanter till alla grupper samt av ansvarig utbildare och utbildningschefer på APT. - Betygsstatistiken, per kurs och månadsvis, som följs upp på APT och anslås i personalköket. - Statistik avseende antal deltagare i praktik, på yrkesorienterande sfi-kurser och praktikförberedande kurs som följs upp på APT. - APT-protokoll som följs upp vid nästkommande möte och finns tillgängliga för alla i ett gemensamt digitalt samarbetsrum. Minnesanteckningar från arbetslagen finns tillgängliga för samtliga medarbetare, dels i bok dels digitalt i ett gemensamt samarbetsrum. Sammanställningar av diskussioner från studiedagar finns 2

3 tillgängliga i det gemensamma samarbetsrummet och återkopplas digitalt till samtliga medarbetare på enheten. Medverkan av lärare, övrig personal och elever Lokal arbetsplan: Grunden för enhetens lokala arbetsplan för verksamhetsåret diskuterades och formulerades på ett antal arbetslagsmöten samt på en studiedag i augusti och september Därefter diskuterade, planerade och arbetade arbetslagen på sina möten med implementeringen av den lokala arbetsplanens utvecklingsområden. Planen följdes sedan upp på en studiedag i december 2011 samt på APT och arbetslag under våren I maj 2012 ägnades en studiedag åt en slutgiltig uppföljning, utvärdering och diskussion av utvecklingsbehov gällande den lokal arbetsplanens olika områden. Pedagogiskt utvecklingsarbete: Som en del i utvecklingsarbetet vad gäller bedömning och bedömaröverensstämmelse och för att få nya perspektiv på undervisning och arbetssätt genomfördes i januari 2012 en gemensam studiedag för medarbetarna på samtliga Lerniaenheter i Stockholm. Fokus låg på bedömning av texter och diskussioner av individualisering inom de olika färdigheterna. Två utbildare har också utifrån Anders Jonssons Lärande bedömning (2010) och Christer Lundahls Varför nationella prov? planerat en studiedag för utbildarna i Liljeholmen kring formativ bedömning som genomfördes i maj Arbetslagen ägnade under hösten 2011 också en studiedag åt eget utvecklingsarbete med fokus på den kurs arbetslaget undervisar i. Auskultation: Som en del i det pedagogiska utvecklingsarbetet har vi på enheten infört ett auskultationssystem som innebär att alla utbildare vikariesätts för att under verksamhetsåret kunna auskultera hos kollegor på enheten eller annan Lerniaenhet. Uppföljning av betygsstatistik: Betygsstatistiken sammanställs per kurs, månadsvis och ackumulerat och följs upp på APT där också åtgärder och förbättringar diskuteras. Vi har i juni 2012 också börjat följa upp betygsstatistiken vad gäller enskilda färdigheter, vilket ger en tydligare bild av frågan om måluppfyllelse och kan bli utgångspunkten för åtgärder i kommande kvalitetsarbete. Demokratiuppdrag och likabehandling: Planering, uppföljning och utveckling sker här i arbetslagen, på APT samt i grupp- och deltagarråd. En ansvarig utbildare och ledningen deltar i deltagarråden. Deltagarrådsrepresentanterna återkopplar till grupperna, som då också får svar på sina frågor. Utbildningschef och ansvarig utbildare återkopplar till medarbetarna på APT där också åtgärder diskuteras. Lättläst likabehandlingsplan och trivselregler hänger i alla salar och diskuteras kontinuerligt i grupperna samt mer ingående två gånger per år under temaveckan Normer och värden. Den nya likabehandlingsplanen diskuteras på gruppråden, trivselreglerna revideras i grupp- och deltagarråd. Två utbildare påbörjade i juni 3

4 2012 arbetet med den nya likabehandlingsplanen (numera: Plan mot diskriminering och kränkande behandling) som färdigställdes i augusti. Arbete och utbildning:. Vi har för Lernia sfi i Stockholm ett systematiserat innehåll och mål gällande momentet arbete och utbildning som finns tillgängligt via vår digitala lärportal. Dokumentation: Minnesanteckningar från arbetslag sparas i bok och digitalt. Lokal arbetsplan, likabehandlingsplan, protokoll från APT och deltagarråd och sammanställningar av diskussioner/studiedagar sparas digitalt i ett för enheten gemensamt samarbetsrum. Betygsstatistik liksom kurs- och slututvärderingar sparas digitalt och anslås. Klagomål och incidenter på skolan dokumenteras och sparas digitalt. Utbildningschefer ansvarar för dokumentationen. Bedömning och analys av kvalitetsarbetet Vi har under året som varit haft flera diskussioner om formativ bedömning, ofta med fokus på skriftlig färdighet. Efter en analys av betygsstatistiken bedömer vi att vi framledes behöver arbeta på ett liknande sätt vad gäller färdigheterna Läs, Hör och Tal. Vi behöver också ytterligare diskutera arbetsmetoder för Läs och Hör på kurs D samt Läs och testförberedande arbete på kurs 1B och även hitta bra former för studieteknik på de olika kurserna. Vad gäller kurs- och slututvärderingar behöver vi skapa rutiner för återkoppling av resultaten till grupperna. Detta har inte lyckats under verksamhetsåret. Vi behöver också hitta former för att på studieväg 1 kunna mäta vad deltagarna tycker (samma frågor som finns i våra kurs- och slututvärderingar). VERKSAMHETENS PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE LÄSÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH ARBETSPLAN Kunskap, betyg och bedömning Vi fortsätter arbetet med att minska diskrepansen mellan testresultat och kursbetyg så att deltagarnas måluppfyllelse i större utsträckning visar sig i testresultatet och kommer här att fokusera på studievägarnas slutkurser. Vi arbetar med att ytterligare öka andelen godkända deltagare på respektive kurs och även här gäller fokus på studievägarnas slutkurser. Vi arbetar för att öka andelen godkända deltagare som inom ett år från kursstart når godkänt på kurs D. För att uppnå målen för ovanstående tre utvecklingsområden, arbetar vi på flera plan. Vi kommer lokalt i arbetslagen och i samarbete mellan enheterna att föra pedagogiska diskussioner om hur vi arbetar med de olika färdigheterna i klassrummet. Detta för att utveckla arbetssätt inom framförallt de receptiva färdigheterna och skriftlig färdighet där deltagarna behöver träna på instruktioner och olika texttyper och genrer. Vidare handlar det om att de 4

5 typfrågor som förekommer i testet är bekanta för deltagarna och att de verkligen har uppnått den fördjupade litteracitet som motsvarar måluppfyllelse. Vi fortsätter också med arbetet att medvetandegöra kursmål och betygskriterier för deltagarna både genom att i regelbundna IUP- samtal uppmärksamma deltagarna på individuella utvecklingsbehov och genom att i den dagliga verksamheten i klassrummet anknyta till och åskådliggöra kursmål och betygskriterier. Utbildningsval, arbete och samhälle Vi arbetar för att anordna fler praktikplatser än föregående år. Vi gör detta genom att lägga mer resurser på praktikanskaffning och ett ökat samarbete mellan de olika enheternas praktiksamordnare. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL Kunskaper och Ansvar och inflytande Mål Vårt mål är att alla nya deltagare som kommer till oss ska få en tydlig introduktion till sina studier som både klargör vad som förväntas av dem och visar hur studierna är organiserade. Vårt mål är också att studieplan och färdighetsnivå regelbundet följs upp på IUP-samtal under kursens gång och att deltagarna kontinuerligt får relevant återkoppling så att de förstår vad de ska fokusera på för att nå måluppfyllelse. Det ska också bli tydligt för deltagarna på vilket sätt de har ett eget ansvar för sina studier och att de kan påverka undervisningen. Kopplingen mellan studieinnehåll och kursmål ska vara tydlig och undervisningen ska på ett optimalt sätt anpassas till deltagarnas individuella behov. Enheten i Liljeholmen har under året fokuserat på att dels hitta ingångar som gör att deltagarna inser det egna ansvarets betydelse för inlärningen, dels utveckla smidigare rutiner för att fånga upp och i planeringen av undervisningen integrera deltagarnas önskemål vad gäller undervisningens innehåll och arbetsmetoder. Vi har också sett över och uppdaterat våra rutiner vad gäller uppföljningen av deltagare med ojämna färdighetsprofiler. 5

6 Resultat Tabell 1: Lernias slututvärdering (genomförs i samband med test av alla som avslutar en studieväg exklusive kurs 1B, d.v.s. av deltagare på 2C och 3D): Lernia sfi Liljeholmen Frågor om kursmål, IUP-samtal, betygskriterier, inflytande: Femgradig skala Jag känner till kursmålen. 4,45 Min utbildare har haft samtal med mig om min studieplan. 4,41 Jag känner till betygskriterierna för kursen.(gäller ej AF deltagare) 4,33 Jag har möjlighet att påverka min utbildning. 4,32 Totalt 4,37 Bedömning och analys av måluppfyllelsen Slututvärderingen visar att en övervägande del av dem som avslutar en studieväg känner till kursmål och betygskriterier, har haft IUP-samtal och anser sig ha möjlighet att påverka sin utbildning (4,32-4,45 på en femgradig skala). Efter påpekanden från Stockholms stads biträdande rektor för sfi våren 2012 har vi sett över våra rutiner gällande uppföljningen av deltagare med ojämna färdighetsprofiler. Profilerna från sfi-centrum åtgärdas om detta bedöms gynna deltagaren med specialschema efter IUP-samtal under introduktionen. Deltagare som har eller under utbildningens gång får ojämna färdighetsprofiler, följs därefter mer konsekvent upp vid gruppbyten, i samband med test och vid timförlängningar. Vid behov upprättas specialschema med extra pass i aktuell färdighet. Orsaker till specialscheman dokumenteras i vårt administrativa system. Formativ bedömning spelar en central roll för deltagarnas möjlighet att ta eget ansvar för inlärning och måluppfyllelse. Studiedagen i maj 2012, kring böckerna av Anders Jonsson och Christer Lundahl, ägnades åt frågor som rör kunskapssyn och feedback/respons. Arbetslagen har under våren 2012 också på ett antal möten diskuterat studieteknik, deltagarnas ansvar och möjlighet till inflytande och redogjort för sitt arbete på APT. Sammantaget anser vi att vi med avseende på området Kunskap, ansvar och inflytande har börjat hitta fungerande former och upplägg, även om det rör sig om ett pågående arbete som aldrig kan avslutas. Vi fortsätter arbetet men anser inte att vi behöver införa ytterligare åtaganden här inför kommande verksamhetsår. 6

7 Bedömning och betygssättning Mål Vårt mål är att deltagare som studerar hos oss ska bli klara med sina studier inom rimlig tid, att andelen som skriver prov och får kursbetyg ökar samt att diskrepansen mellan provresultat och kursbetyg minskar. Deltagare som har uppnått kursmålen och anmäls till prov ska var väl förberedda så att de både får godkänt resultat på provet och godkänt på kursen. Enhetens specifika mål under verksamhetsåret har varit att öka andelen kursbetyg på kurs 1B och 3D, att minska diskrepansen mellan provresultat och kursbetyg på kurs 3D samt att öka andelen deltagare som inom ett år får ett D-betyg. Resultat Antalet D-betyg inom ett år låg på 37,0 % och på 46,9 %. Tabell 2: Andel deltagare som skrivit prov och fått kursbetyg resp. diskrepansen mellan provresultat och kursbetyg och A 1B 2B 2C 3C 3D Antal prov Antal G/VG på prov Andel G/VG på prov % Antal betyg Andel betyg % Diskrepans Antal deltagare A 1B 2B 2C 3C 3D Antal prov Antal G/VG på prov Andel G/VG på prov % Antal betyg Andel betyg % Diskrepans Antal deltagare

8 Bedömning och analys av måluppfyllelsen Den tydligaste förbättringen ser vi på kurs 3D. Här har andelen av dem som skrev prov och fått kursbetyg ökat från 81 % ( ) till 88 % ( ) samtidigt som diskrepansen har minskat från 15 till 10 procentenheter. En diskrepans på 10 procentenheter är fortfarande för hög; det handlar här om så många som 20 deltagare som inte har lyckats visa måluppfyllelse under provet; 6 deltagare på Läs, 14 på Hör, en deltagare på Skriv och en på Tal. Samtidigt ser vi här ett resultat som visar en tydlig förbättring både vad gäller andelen betyg och diskrepansen. På kurs 1A är andelen som får betyg konstant jämfört med föregående verksamhetsår; det vill säga 100 %. Diskrepansen har dock ökat från 0 till 4 procentenheter. Detta motsvarar en deltagare som i samband med utprövningen av nytt A-test i augusti 2011 inte fullt ut förstod läsförståelseuppgiften. Testledaren var fortfarande i prövostadiet vad gäller genomförandet av testsamtalet, deltagaren missförstod uppgiften och blev osäker. Deltagaren fick EUM (ej uppnått mål) på Läsförståelsen då det i den lite röriga testsituationen inte gick att få fram vad deltagaren faktiskt kunde. Andelen som fått betyg på kurs 1B har sammantaget ökat från 63 % ( ) till 89 % ( ). Diskrepansen har dock jämfört med föregående verksamhetsår ökat från 7 till 17 procentenheter. I september 2011 var det en deltagare som inte klarade skrivdelen på provet, i december 2011 och mars 2012 handlade det om läsförståelsen (20 p./g 22 p. respektive 17 p./g 20 p.). I samtliga fall fanns underlag som visade på måluppfyllelse. På kurs 2B har andelen betyg ökat från 85 % ( ) till 94 % ( ), men detta motsvaras också av en ökad diskrepans från 2 till 5 procentenheter (10 deltagare). Det handlar främst om deltagare som inte klarat Skriv (4), men också de receptiva färdigheterna (6). På kurs 2B anser vi att betygsstatistiken ser hygglig ut även om diskrepansen har ökat något. På kurs 2C har andelen betyg minskat med 1 procentenhet från 84 % ( ) till 83 % ( ) och andelen betyg bör här öka. Samtidigt har diskrepansen minskat från 9 till 6 procentenheter, vilket vi ser som ett steg i rätt riktning. 10 deltagare har inte lyckats visa måluppfyllelse på provet och det handlar främst om Hör (5 deltagare) och Skriv (4 deltagare). En deltagare fick testresultatet EUM (ej uppnått mål) på Läs. På kurs 3C har andelen betyg ökat från 78 % ( ) till 94 % ( ) vilket vi ser som ett framsteg, trots att också diskrepansen har ökat något; från 1 procentenhet till 4 procentenheter. Här handlade det om 3 deltagare som legat 8

9 någon poäng från gränsen för godkänt i Hör. Liksom på kurs 2B anser vi att betygsstatistiken på kurs 3C är tillfredsställande. Sammantaget anser vi att vi på samma sätt som under föregående verksamhetsår i arbetet med området Bedömning och betygssättning bör fokusera på kurserna 3D och 1B. Vi är å ena sidan mycket nöjda med resultatet på kurs 3D där vi både konstaterar en ökningen av andelen betyg och en minskning av diskrepansen. Vi ser dock samtidigt att det här finns en del att arbeta med vad gäller läs- och hörförståelsen och behöver dels fundera på hur vi kan utveckla arbetet med dessa färdigheter i klassrummet dels se över de underlag vi har inför testanmälan. Fler deltagare ska kunna visa sin måluppfyllelse i provsituationen och de deltagare som skriver provet ska också få ett kursbetyg. Helst skulle vi vilja komma upp i en andel betyg på över 90 %. En del av verksamhetsårets testanmälningar har varit missbedömningar. Även på kurs 1B bör vi se hur vi kan stärka arbetet med läsförståelsen och det testförberedande arbetet. Det är förvisso mycket få deltagare som skriver test och statistiken slår då hårt om en deltagare inte lyckas visa måluppfyllelse i provsituationen. Dock är det önskvärt att de som skriver provet också är väl förberedda. Vi anser att vi under årets studiedagar och diskussioner om bedömning, formativ bedömning och deltagarfeedback har fått större perspektiv på arbetsmetoder för Skriv och bedömning av skriftlig färdighet. På Lernias gemensamma studiedag i januari 2012 visade den avslutande uppföljningen också att bedömaröverensstämmelsen var god. Efter en analys av betygsstatistiken anser vi nu att vi i större utsträckning också måste diskutera formativ bedömning samt bedömning av färdigheterna Läs, Hör, och i viss mån Tal. Normer och värden Mål Vårt mål är att erbjuda varje deltagare som kommer till oss en trygg lärandemiljö fri från medveten eller omedveten diskriminering och/eller trakasserier på grund av etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder och/eller ålder. Vårt mål är också att likabehandlingsplanen (numera plan mot diskriminering och kränkande behandling) är ett levande dokument för våra deltagare. Vårt mål är också att varje deltagare genom fungerande utvärderingar, gruppråd och deltagarråd ska ha ett reellt inflytande över sin studiesituation och sin studiemiljö. Enhetens specifika mål för verksamhetsåret har varit att ta fram en enkät om trivsel och likabehandling. Vi har också haft som mål att den lättlästa 9

10 likabehandlingsplanen och trivselreglerna ska vara mer synliga i vardagen på enheten genom att finnas tillgängliga i alla salar. Resultat Tabell 3: Lernias slututvärdering (genomförs i samband med test av alla som avslutar en studieväg exklusive kurs 1B, d.v.s. av deltagare på 2C och 3D): Lernia sfi Liljeholmen Frågor om likabehandlingsplanen, trygghet, klagomålshantering och bemötande: Jag känner till Lernias Likabehandlingsplan. Jag känner mig trygg på Lernia. Jag vet vem jag skall prata med, om jag har synpunkter om skolan. femgradig skala 4,07 4,45 4,42 Jag får ett bra bemötande av Lernias personal. 4,47 Vi har deltagarråd. 4,25 Totalt 4,33 Den lättlästa likabehandlingsplanen och trivselreglerna finns nu uppsatta i samtliga salar. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Resultatet från slututvärderingarna visar ett bra resultat. En övervägande del av dem som avslutar en studieväg känner till vår likabehandlingsplan, känner sig trygga, vet att vi har deltagarråd och vet vem de ska prata med om de har synpunkter på något i skolan (mellan 4,07 och 4,47 på en skala från 1-5, snittet ligger på 4,33). För att få underlag för den nya likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling genomfördes efter vårens Normer- och värdevecka en enkätundersökning gällande diskriminering, trakasserier och kränkning. Enkäten utformades av utbildare. Trots noggrann genomgång av likabehandlingsplan och enkätfrågor visade resultatet att deltagarna på kurserna 1B och 2B inte skriftligt kunde svara på ett sätt som gick att utvärdera. Därför kommer enkäten fortsättningsvis endast att användas för kurserna 2C, 3C och 3D. På kurs 2B och studieväg 1 kommer vi i stället att genomföra intervjuer. Två utbildare påbörjade i juni 2012 arbetet med den nya likabehandlingsplanen som färdigställdes i augusti efter sommaruppehållet. Vad vi inte heller kunnat mäta är hur deltagare på kurs 1B upplever sin studiesituation, då dessa, trots genomgångar av den digitala slututvärderingen, inte kunde svara på frågorna utan hjälp och stöd och vi då inte ansåg det rättssäkert att genomföra slututvärderingen här. Deltagarna är generellt sett ovana vid att man överhuvudtaget genomför utvärderingar. Vi har under våren diskuterat hur man på 10

11 studieväg 1 med symboler, siffror och uttryck kan öva själva utvärderandet och göra utvärderingar av t.ex. studiebesök till något självklart under veckan. Vi behöver under verksamhetsåret utarbeta olika former av utvärderingar på studieväg 1. Vad gäller klagomål så har det under året framkommit att två deltagare såg etniskt ursprung som orsaken till att de inte blev anmälda till test när de själva önskade, inte bristande måluppfyllelse. En av deltagarna har haft samtal med utbildningschef som ytterligare en gång klargjorde vad som gäller för testanmälan. Utbildarna i aktuell grupp har nu upprättat rutiner för hur testanmälan och frågor om test kommuniceras och behandlas, ett arbetssätt som vi vill införa på hela enheten. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Vårt mål är att alla som studerar hos oss ska utveckla effektiva språkliga redskap för att kunna kommunicera inom och aktivt delta i arbets- och samhällslivet och göra adekvata val avseende fortsatta studier och yrkesval. Deltagare som så önskar erbjuds också hjälp att anskaffa en praktikplats och kan få studievägledning av vår studievägledare. Målet för verksamhetsåret har för Lernia sfi i Stockholm varit fler deltagare i praktik, men detta gällde inte i första hand enheten i Liljeholmen. För oss handlade det om arbetssätt för integrering av praktikdelen i sfi-undervisningen samt om införandet av den s.k. femte praktikdagen, en speciell sfi-klass för deltagare i praktik med fokus på individuella, praktikrelaterade språkliga utvecklingsbehov hos deltagarna. Resultat Tabell 4 a): Andel i praktik via Lernia SFI Liljeholmen augusti 2011 maj 2012 fördelade på bransch: Arbetsområde % Arbetsområde % Arbetsområde % Arbetsområde % Vård 26 Varuhus 4 Design/Inredning 1 Service Mobil 1 Förskola 18 Café 3 El/Tele 1 Utställning konst 1 Hotel 11 Service Bil 3 Gym 1 Sömnad 1 Handel 9 Frisör 2 Kemtvätt 1 Svets/Smide 1 Restaurang 6 Städ 2 Lager 1 Bokförlag 1 Skola 4 Bygg/Måleri 1 Partihandel 1 Media 1 Bageri 1 11

12 Tabell 4 b): Andel i praktik via Lernia SFI Liljeholmen augusti 2011 maj 2012 fördelade på kurs: Stv/kurs % 1A 1 1B 2 2B 23 2C 48 3C 4 3D 23 Vi har under perioden haft 142 deltagare ute i praktik. För perioden var antalet praktikanter 131. Tabell 5: Yrkesorienterande sfi på Lernia sfi Liljeholmen augusti maj 2012: Kurs Antal Kurs Antal Omvårdnad 99 Körkort 56 Barn och ungdom 69 Handel/affär 40 Antal personer tot. 264 Under verksamhetsåret har 264 deltagare deltagit i våra yrkesorienterande sfi-kurser samt praktikförberedande kurs, vilket i stort motsvarar siffran för föregående verksamhetsår. Arbetet för en ökad integrering av praktikdelen i sfi har påbörjats. Praktiksamordnarna sammanställde under hösten 2011 uppgifter för praktikanterna och besökte våren 2012 alla arbetslag för diskussion av hur man kan föra in praktikerfarenheten i klassrummet. Arbetet har också följts upp på APT. Vidare är den s.k. femte praktikdagen nu inlagd i schemat hösten Bedömning och analys av måluppfyllelsen Vi anser att vi har uppnått målen för området Utbildningsval, arbete och samhälle. Vi också påbörjat arbetet med att integrera praktikdelen i sfi samt startad den s.k. femte praktikdagen. Sedan hösten 2011 har också alla grupper på enheten en gång i veckan passet Arbete och utbildning. Momentet Samhälle ingår i ordinarie sfiundervisning. Vi har en livaktig praktisksamordning och en väl fungerande SYVverksamhet. Vår studie- och yrkesvägledare genomför individuella samtal per vecka, har gruppvägledning i C- och D-grupperna samt informerar om SYV på vår introduktion. Vi fortsätter arbetet på detta område men anser inte att vi här behöver införa ytterligare åtgärder i vår kommande kvalitetsplan. 12

13 Övrigt Medlemmar i projektet EU-speak gjorde ett studiebesök på enheten med klassrumsbesök i grupper på studieväg 1. Två utbildare (kompetensutveckling) och utbildningschef deltog också i konferensen Teachers Training anordnat av EU-speak, Nationellt centrum för svenska som andra språk och centrum för språkdidaktik på Stockholms universitet. SAMMANFATTANDE ANALYS Vi anser att vi i stort har uppnått målen för våra åtaganden gällande området Normer och värden samt Utbildningsval, arbete och samhälle. Däremot har vi saker att förbättra vad gäller Kunskap, ansvar och inflytande samt Bedömning och betygssättning. Prioriterade mål och åtgärder för utveckling Vi har under året som varit haft fokus på formativ bedömning och bedömning av skriftlig färdighet, men anser att vi nu på ett liknande sätt behöver fokusera på färdigheterna Läs, Hör och Tal för att deltagarna här ska få tydligare feedback och insikt om vad de ska göra för att nå kursmålen. Vi behöver också utveckla arbetsmetoder, övningar och upplägg gällande läsförståelse och hörförståelse på kurs D samt läsförståelse och testförberedande arbete på kurs 1B. Vi behöver också utarbeta metoder för att kunna genomföra utvärderingar motsvarande innehållet i vår digitala kursutvärdering på kurserna 1A och 1B samt slututvärderingen på kurs 1B. Slutligen behöver vi hitta former för att återkoppla de digitala kursutvärderingarna till grupperna. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvariga: Cornelia Widmark, utbildningschef Suzanne Spjelkavik-Löfstedt, utbildningsansvarig/utbildningschef Ulrika Jalder, marknadsområdeskoordinator 13