Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar - exempel på renovering av allmännyttans flerbostadshus från

Transkript

1 Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar - exempel på renovering av allmännyttans flerbostadshus från AB Stora Tunabyggen Borlänge, Acticon AB, ByggPartner AB, ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna

2 Syfte Att med varsam energieffektiv renovering nå en energinivå som bidrar till att nå den nationella målsättningen om halverad energianvändning Att med ägarens delaktighet tillgodose krav på kostnadseffektivitet Följa hyresgästernas upplevelse av renoveringen och inomhusklimatet

3 Varsamhet Lösningar sökes som ger rimliga kostnader harmonierar med fjärrvärmesystemet och minska klimatpåverkan ger minimal störning och möjliggör kvarboende är robust och samtidig förbättrar inomhusklimatet och ökar komfortzonen stämmer överens med aktörernas förmåga och kompetens. Strategiska aktörers delaktighet kräver relevant, saklig information vid rätt tillfälle för möjlighet till påverkan

4 Hållbarhet En modell skapas för varsam renovering av allmännyttiga bostäder baserad på hållbarhet såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt

5 Projektet Testobjekt i fullskala (pilotrenovering i bestånd på totalt 40 byggnader) Tvärvetenskaplighet Hög andel integration innebär utmaningar för forskningen

6 Byggnaden i dag Lamellhus, tre plan och källare F-ventilation och fjärrvärme Specifik energianvändning: 160 kwh/m2 Ytterväggarna är robusta och fina (tegel, 100 mm isolering och betong) Fönster och balkongdörr U-värde= 2,7 Lufttäthet: 1,2 l/s, m2 omslutande byggnadsskal Värmesystemet krånglar

7 Tidplan

8 Metoder för att nå målen Teoretisk simulering av energianvändning samt ekonomiska- och hållbarhets kalkyler som underlag för beslut

9 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) F FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering PV PV Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m²K med karm) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (50 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad total [t.kr] LCC (life cycle cost) [Kr/m²] Belok Totalprojekt [% internränta] 1,9 7,8 4,0 4,0 4,8 Specifik energianvändning [kwh/(m² år)] Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Växhusgasutsläpp CO2 ekv. [ton] Växhusgasutsläpp CO2 ekv. [mil med bil] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem BRONS GULD SILVER SILVER SILVER SILVER SILVER LCA

10 Metoder för att nå målen Teoretisk simulering av energianvändning samt ekonomiska- och hållbarhets kalkyler som underlag för beslut Attityd och processmätning för att ge samarbetsparterna samma målbild, delaktighet och incitament samt stärka byggherrens beslutsprocess

11 Attityd och processmätning Bedriv ett faktabaserat förbättringsarbete med fokus på rätt aktiviteter Mät och synliggör styrkor och svagheter under pågående process Kommunicera resultat, reflektioner och beslut samt sprid de goda exemplen Identifiera förbättringsområden och dokumentera viktiga erfarenheter under workshop

12 Attityd och processmätning

13 Metoder för att nå målen Teoretisk simulering av energianvändning samt ekonomiska- och hållbarhets kalkyler som underlag för beslut Attityd och processmätning för att ge samarbetsparterna samma målbild, delaktighet och incitament samt stärka byggherrens beslutsprocess Kvalitativa intervjuer och experimentella komfortmätningar såväl före renovering som efter intrimning för att verifiera komforthöjning, engagera boende och stödja intrimning av system

14 Kvalitativa intervjuer och experimentella komfortmätningar

15 Metoder för att nå målen Teoretisk simulering av energianvändning samt ekonomiska- och hållbarhets kalkyler som underlag för beslut Attityd och processmätning för att ge samarbetsparterna samma målbild, delaktighet och incitament samt stärka byggherrens beslutsprocess Kvalitativa intervjuer och experimentella komfortmätningar såväl före renovering som efter intrimning för att verifiera komforthöjning, engagera boende och stödja intrimning av system Mätning med hög tidsupplösning av värme-, tappvattenanvändning och fastighetsel

16 Mätning(kWh/m2) SIMULERAT UPPMÄTT Fastighetsel Tappvarmvatten Värme FÖRE EFTER 1 Teoretiskt (baserat på energistatistik, inventering mm) 1 Vald renoveringspaket FÖRE 2 FÖRE 3 EFTER 3 Uppmätt experimentellt 2 Genomsnitt för gruppcentralen av tre hus, köpt energi senaste 2 år, normalårskorrigerat 3 Mätt i testbygganden

17 Metoder för att nå målen Teoretisk simulering av energianvändning samt ekonomiska- och hållbarhets kalkyler som underlag för beslut Attityd och processmätning för att ge samarbetsparterna samma målbild, delaktighet och incitament samt stärka byggherrens beslutsprocess Kvalitativa intervjuer och experimentella komfortmätningar såväl före renovering som efter intrimning för att verifiera komforthöjning, engagera boende och stödja intrimning av system Mätning med hög tidsupplösning av värme-, tappvattenanvändning och fastighetsel Work-shops och seminarium för att sprida kunskap via regionalt och nationellt branschnätverk

18 Aktuella renoveringspaket

19 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) FTX * FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering x x Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m2K) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (45 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad [Kr] LCC (life cycle cost) [Kr] Belok Totalprojekt [avkastning i %] Specifik energianvändning [kwh/m2] Primärenergianvändning Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Växhusgasutsläpp (CO2 ekv.) =bilar Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Miljöbyggnadcertifiering av energisystem Växhusgasutsläpp LCA [CO2 ekv. =bilar] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem

20 Åtgärder på klimatskal Tilläggsisolering på vind (i samband med ändring av taket) Nya fönster Skålåtgärder på utfackningsväggar för bättre U-värde och lufttäthet kring fönster

21 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering x x Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m2K) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (45 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad [Kr] LCC (life cycle cost) [Kr] Belok Totalprojekt [avkastning i %] Specifik energianvändning [kwh/m2] Primärenergianvändning Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Växhusgasutsläpp (CO2 ekv.) =bilar Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Miljöbyggnadcertifiering av energisystem Växhusgasutsläpp LCA [CO2 ekv. =bilar] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem

22 Tilluftsradiatorer Förvärmning av ventilationsluft förbättrar komfort Låg vattentemperatur ger effektiv användning av alternativa (hållbara) energikällor och värmepumpar, samt lägre returtemperatur till fjärrvärmenätet Inga rörliga delar, undertrycket i byggnaden driver luftflödet

23 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering x x Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m2K) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (45 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad [Kr] LCC (life cycle cost) [Kr] Belok Totalprojekt [avkastning i %] Specifik energianvändning [kwh/m2] Primärenergianvändning Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Växhusgasutsläpp (CO2 ekv.) =bilar Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Miljöbyggnadcertifiering av energisystem Växhusgasutsläpp LCA [CO2 ekv. =bilar] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem

24 Varför frånluftsvärmepump? FTX Frånluftsvärmepump (FVP)

25 Varför frånluftsvärmepump? Systemet bygger på befintliga frånluftskanaler ger lägre kostnad och lägre resursanvändning än FTX FTX Frånluftsvärmepump (FVP)

26 Varför frånluftsvärmepump? Systemet bygger på befintliga frånluftskanaler ger lägre kostnad och lägre resursanvändning än FTX Kräver inte samma lufttäthet i byggnadsskalet som FTX FTX Frånluftsvärmepump (FVP)

27 Varför frånluftsvärmepump? Systemet bygger på befintliga frånluftskanaler ger lägre kostnad och lägre resursanvändning än FTX Kräver inte samma lufttäthet i byggnadsskalet som FTX Frånluften är en stabil värmekälla även när det är som kallast FTX Frånluftsvärmepump (FVP)

28 Optimal koppling mellan frånluftsvärmepump och fjärrvärme FVP 1 FVP 2 FVP 1 enbart värme FVP 2 både värme och tappvatten

29 Optimal koppling mellan frånluftsvärmepump och fjärrvärme FVP 1 enbart värme FVP 2 både värme och tappvatten (smart prioritering över året)

30 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering PV PV Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m2K) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (45 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad [Kr] LCC (life cycle cost) [Kr] Belok Totalprojekt [avkastning i %] Specifik energianvändning [kwh/m2] Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Växhusgasutsläpp [CO2 ekv. =bilar] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem

31 Solel kompenserar ökat elbehov med frånluftsvärmepump och minskar klimatpåverkan

32

33 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering PV PV Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m2K) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (45 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad [Kr] LCC (life cycle cost) [Kr] Belok Totalprojekt [avkastning i %] Specifik energianvändning [kwh/m2] Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Växhusgasutsläpp [CO2 ekv. =bilar] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem

34 Resultat

35 Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x x Ventilationssystem (med värmeåtervinning) F FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering PV PV Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x Nya fönster (U-värde 1,0 W/m²K med karm) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (50 mm) x x x x x x Snålspolande blandare x x x x x x Värderingsmetoder Investeringskostnad total [t.kr] LCC (life cycle cost) [Kr/m²] Belok Totalprojekt [% internränta] 1,9 7,8 4,0 4,0 4,8 Specifik energianvändning [kwh/(m² år)] Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Växhusgasutsläpp CO2 ekv. [ton] Växhusgasutsläpp CO2 ekv. [mil med bil] Miljöbyggnadcertifiering av energisystem BRONS GULD SILVER SILVER SILVER SILVER SILVER LCA

36 LCC-parametrar Livslängd n Kalkylränta r 5% 5% Nuvärdefaktor (1+rx0,01)^-n 0,23 0,38 Nusummefaktor (1-(1+rx0,01)^-n)/(rx0,01) 15,37 (Annuitetsfaktor) 1/((1-(1+rx0,01)^-n)/(rx0,01)) 0,07 α 1 β 1 Energi, Ränta Nusumme Energi, Nusummefaktor El 6% FJV 6% El 13,76 FJV 13,76 Nuvarand Tryckstyrda FTX e fläktar FVP1 FVP2 FVP2+PV Investeringskostnad ( Kr/m 2 ) Nuvärde,Investeringskostnad ( Kr/m 2 ) Summa Investeringskostnad ( Kr/m 2 ) Summa Investeringskostnad ( tkr) Underhåll kostnad ( Kr/m 2,år) Nuvärde,Underhåll kostnad ( Kr/m 2 ) EL kostnad ( Kr/m 2,år) FJV kostnad ( Kr/m 2,år) Energikostnader ( Kr/m 2,år) Nuvärde Energikostnader ( Kr/m 2 ) LCC-Livcykelkostnad ( Kr/m 2 )

37 Kr/m2 LCC-Livcykelkostnad FTX Tryckstyrda fläktar Åtgärdspaket FVP1 FVP2 FVP2+PV

38 Fördelning FJV och EL Nuvarande FTX Tryckstyrda fläktar 56 FVP 1 FVP 2 FVP 2 + PV FJV El

39 Aktuella tilläggsåtgärder Vad är viktigast att undersöka närmare? Vindkraft som alternativ till solel och grön el Boendes beteende påverkan på energianvändningen Energisparkampanj med kommunen och hyresgästföreningen Fjärrvärmedrivna vitvaror Minska kulvertförluster Återvinning av energi i spillvatten Sofie Korpar Malmström Roland Jonsson HSB Påbyggnad av våning i trä Solceller integrerade i takkonstruktionen Koppla in byggnaden på fjärrvärmeretur Energitjänster (Borlänge Energi) Individuell debitering av varmvatten (i dag betalar inte hyresgäster för värme och tappvarmvatten)

40 Mera om våra metoder

41 Studie av energisystempåverkan Tina Lidberg, doktorand i REESBE Energieffektiviseringens påverkan på fjärrvärmesystemet Energieffektiviseringens påverkan på globala växthusgasutsläpp Koncernnyttan - Koncernekonomi

42 Belok Totalprojekt Belok ger byggherren möjlighet att med lönsamhet genomföra flera åtgärder och nå högre energieffektiviseringsgrad än med sedvanlig metod baserad på pay-back som enbart bedömer enskilda åtgärders lönsamhet.

43 Belok Totalkoncept Källa BELOK Minskad årskostnad Mkr/år 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 25% 20% 15% 12% 10% 8% 6% 4% 0,4 0,3 0,2 0,1 Genomförs 0 Kommer aldrig att genomföras Om endast de åtgärder genomförs som var och en är lönsam i sig, kommer de övriga att vara så olönsamma att de aldrig blir kan bli genomförda. Då kommer man aldrig att kunna minska energianvändningen med mer än ca 30%. Investering Mkr

44 Belok Totalkoncept Källa BELOK Minskad årskostnad Mkr/år 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 7% 25% 20% 15% 12% 10% 8% 6% 7% Besparing ca 50% 4% Besparing ca 30% Exempel: Lönsamhetskravet är 7%. I den aktuella byggnaden halverar åtgärdspaketet energibehovet (värme+el).om endast åtgärder som har minst denna lönsamhet genomförs blir besparingen ca 30%. Investering Mkr

45 Boendestudien inom projektet Varsam energieffektiv renovering Annette Henning, docent i socialantropologi Centrum för solenergiforskning (SERC) Akademin Industri och samhälle Högskolan Dalarna Presentation vid projektmöte med Tunabyggen, 9/3-16

46 Första intervjuomgången i testhuset genomfördes i nov. 2015

47 Preliminära resultat angående: Temperatur (kyla, värme) Upplevelser Hantering Drag (luft, ventilation) Upplevelser Hantering

48 10 hushåll intervjuades Kön 3 par (både man och kvinna) 5 kvinnor (varav en hade vuxen son hemma) 2 män (varav en med två inneboende män hemma) Ålder år: Sju par, samt kvinnan i ett hushåll år: Två par, samt mannen i ett hushåll Bakgrund 4 hushåll med kurdisk bakgrund 6 hushåll med somalisk bakgrund

49 Upplever ni lägenheten som lagom varm? Samtliga tio intervjuade hushåll anser att lägenheten är, eller har varit, för kall. I nio av de tio hushållen säger man att det är väldigt kallt i lägenheten och uttrycker starkt att man fryser väldigt mycket. I den tionde lägenheten berättar mannen att det är kallt ibland när det är kallare ute, men att det i stort är bra nu sedan Tunabyggen isolerade balkongdörren och ytterdörren.

50 Upplever ni kalla ytor eller drag någonstans? Kalla golv I tre hushåll upplever man golven som väldigt kalla (ett par av kvinnorna säger att de får värk eller domningar i fötterna pga detta) Drag ytterdörr och balkongdörr Tre av hushållen anger att det drar (eller drog före isolering) från ytterdörren, och två hushåll att det drar från balkongen.

51 Upplever ni kalla ytor eller drag någonstans? (forts.) Kallt eller drag från fönster Hälften av hushållen anser att det är drar från fönstren eller att de känns kalla. Tre hushåll talar om kalla fönster i vardagsrummet (det kommer in luft i vardagsrummet, det är kallt nära fönstret i vardagsrummet mm). Ett fjärde hushåll berättar att det trycks in luft vid fönstret i köket när det är kallt ute. Ett femte hushåll konstaterar bara att det är kallt från fönstren.

52 NÄR är det kallast? Varierar över dygnet? Kallast på morgonen Fem hushåll: morgonen kallast Fyra hushåll: natten kallast ( fryser med två täcken och extrafiltar ) Tre hushåll: kvällen kallast. Varierar mellan årstider? Kallast på hösten. Fem hushåll: kallast på hösten och, i någon mån, vintern. Fyra hushåll: det blir kallt inomhus när det är kallt utomhus. Varierar med situation? Fyra hushåll nämner att det känns bättre/varmare när fler är hemma i lägenheten.

53 VAR är det kallast/varmare? Köket Två hushåll: Köket är det kallaste, eller ett av de kallaste, rummen. Fyra hushåll: Köket är varmare, inte är så kallt.

54 VAR är det kallast/varmare? (forts.) Vardagsrummet (tydligast) Sex hushåll: Vardagsrummet är det kallaste, eller ett av de kallaste rummen. Ett hushåll: vardagsrummet känns bättre. Sovrummet Två hushåll: Sovrummet är det kallaste, eller ett av de kallaste, rummen. Tre hushåll: Sovrummet är varmast, har varmast element, är skönt.

55 Hur hanterar ni kyla och drag? - Klädsel Inte hunnit gå igenom helt. Intryck 1: Många var helt barfota eller var barfota i enkla gummitofflor. De som använde sockar hade väldigt tunna sådana. Detta trots att några klagade på väldigt kalla golv. Intryck 2: Många tycks ta på sig en tröja eller linda in sig i täcke eller filt när de fryser, men ett par av kvinnorna uttrycker tydligt att de trivs bäst när de har möjlighet att vara tunt klädda. (P.S. Amir och Jonn Are: Jag har rel. detaljerade uppgifter till er)

56 Hur hanterar ni kyla och drag? Andra åtgärder Inte hunnit gå igenom helt. Ex. på andra åtgärder än kläder etc: Stänga ventiler/luftinsläpp Skaffa extra radiator Använda ugnen för extra värme Försöka justera radiatorns termostat Vädra ut dålig lukt/släppa in fräsch luft Felanmälan/klagomål till Tunabyggen Lägga gardin på fönsterbrädan för Att hindra drag Isolera fönster själv Söka ny lägenhet Prata med grannar Hänga upp gardinerna i omtag (för att inte hindra radiatorerna) Tjocka mattor

57 Följande är exempel på aspekter som återstår att analysera i det här intervjumaterialet: De boendes egna förklaringar till kylan (t ex dåliga element mm) Individuella upplevelser av lägenhetens temperatur och luftflöde (6 kvinnor fryser mer än sina män, en man fryser mer än de yngre männen mm. Jämförelser med tidigare lägenheter och boenden De boendes aktivitet, stillasittande etc. Hantering av persienner, insläpp av solljus

58 Översiktlig tidsplan Intervjuer, genomförande Del I, nov 2015 Intervjuer, analys och bearbetning Del I, maj 2016 Deltagande observation renovering, tidig höst 2016 (enbart under förutsättning att vi får x-a resurser) Intervjuer, genomförande Del II, vintern 2016/2017

59 Fundering / diskussion: Vilka är orsakerna (och lösningarna) till att de boende fryser? Kalldrag från fönster och dörrar?/dåliga fönster och dörrar Att de boende vädrar så mycket? Att de boende stänger ventiler och dörrar? Neddragna persienner som hindrar uppvärmning från solen? För tunna kläder (bara fötter)? För kall golvbeläggning? Att de boende tror att radiatorerna måste vara väldigt varma? Att de boende inte kan hantera radiatorernas termostat? Dåliga radiatorer? Att det står möbler framför radiatorerna? Att Tunabyggen inte släpper på värme/tillräckligt med värme? Att grannen skruvar upp temperaturen (nuvarande system)? Att de är mycket hemma / Mycket stillasittande? Att de inte mår så bra / D-vitaminbrist? Vana / uppväxtförhållande /inomhusklimat?

60 Tack! Annette Henning

61 (Detaljerat om klädsel) (Fick känna på Tunabyggen-Nimos klädesplatt, kanske nylon? Hon bar smala långbyxor under, som tights. Hon sa: ibland har man klänning, ibland kjol) 1.Mannen tar på en tröja på morgonen när han är nyduschad och sitter i det svala köket och dricker kaffe. Kvinnan tar också på sig mer kläder när det är kallt, mer än mannen. 2.Kvinnan tar på sig en filt när det är kallt då de sitter i vardagsrummet. De stora barnen tar på sig tröja. På natten sover de under dubbla täcken men fryser ändå. De har 5-6 extra filtar i sovrummet så att det går att lägga på sig extra. Kvinnan är barfota vid intervjun trots att hon säger att det värker i fötterna pga de kyliga golven. Använder inte stickade tofflor som systern skickat henne. 3.Kvinnan använder sockar pga det kalla golvet (dock tunna sockar vid intervjun), samt tjock tröja under vintern. 4.Kvinnan bar vid intervjun en tjock stickad kofta under den tunna klädseln, samt långbyxor under den fotsida dressen. Barfota i gummitofflor, typ badtoffla. 5.Mannen bar relativt tunn tröja, typ tunnare sorts huvtröja. Båda bär sockar. Kvinnan har en tunn (stickad?) schal över dressen. Även en tunn tröja under tygdressen. Det är lite kallt på golvet, därför sockar. På natten har de täcken för att klara kylan.

62 (Detaljerat om klädsel, forts.) 6. Kvinnan bar foppatofflor när jag kom, men var sedan barfota på den tjocka mattan i vardagsrummet. Säger att hon tar på sig tofflor och sockar när det är kallt. Vuxne sonen hade T-shirt, anser inte att man ska behöva klä sig för att hålla sig varm. Kvinnan hade tjock stickad väst över sin klänning/dress. 7. Kvinnan var barfota vid intervjun. Inga tofflor. Hon får domningar i tårna pga de kalla golven. På frågan om hon använder tofflor sockar, svarade hon nej. Istället lägger hon sig på sängen i sovrummet under täcket (finns stor TV på väggen som hon kan titta på). Mannen hade långbyxor och T-shirt. Kvinnan hade fotsid klänning plus en huvudduk. De brukar ha mattor överallt eftersom det yngsta barnet kryper och tar av sig sockorna (blir för kallt annars på golvet). Pressade henne på varför hon inte har sockar på sig: Man måste känna sig som hemma. Dessutom blir fötterna svettiga med sockar, inte skönt. Jag sa något om att jag tycker det är skönt att krypa ihop i en filt när det är lite svalt. Då sa hon att då känner hon sig sjuk, har bara filt om hon är sjuk. 8. Mannen bar T-shirt, långbyxor (typ joggingbyxor, stretch) och sockar. Enligt honom brukar även frun ha sockar. 9. Kvinnan hade bara fötter i gummisandaler, typ badsandaler. Tunn fotsid klänning, samt tunn schal över huvud och överkropp. Två småflickor, en med sockar och en utan. På frågan om hon tar på sig mer kläder om hon fryser svarar hon att hon då använder kofta eller tjock tröja. Hon tycker det är skönare med tunna kläder. Men när det kommer gäster bär hon även schal. Ibland har hon sockar också. När hon tittar på TV eller film/video använder har hon ett täcke över axlarna som en schal. En för oss okänd man låg och sov på madrass i vardagsrummet. Han bar vanlig huvtröja samt kanga-kjol. 10. Hyresgästen själv har massor av kläder på sig. Säger att det beror på att han strax ska ge sig iväg igen. Han har stickad olle, långbyxor, strumpor och skor. Inneboende 1 är klädd i T-shirt samt kanga-kjol. Inneboende 2 bär T-shirt, barfota i gummitofflor, typ badtofflor. Om det är kallt kanske han tar på sockar, men ingen mer röja. En tredje, icke Närvarande, inneboende sades ta på sig tröjor när han fryser.

63 (Detaljerat om andra åtgärder) 1.Bad vuxen son komma och ställa in elementen. Vrider på elementen, men det händer inget. Klagar tillsammans med grannar. Viktigt ha ventilationen på pga kvinnans astma. Öppnar fönster ibland pga feber och astma. Stängda fönster och dörr mellan balkong och lägenhet. Använder inga extra element. Lagar mycket mat. 2.Stänger ventiler för att det inte ska vara så kallt. Lagar mat länge (2-3 timmar), samt bakar. Håller köksdörr stängd för att stänga ute matos. Vill köpa extra element, men tänker att det nog går åt mycket el. Köksfläkt på, öppet fönster öppnat för att vädra ut lukt (blöjbyte). Stänger dörr till balkong, men ytterfönster stod öppet vid int. 3.Stora tunga gardiner ända ner till golvet, samt nedfällda och hopfällda persienner. Stängd ventilation över fönstret i vardagsrummet. Inga extra element. Olika hur länge de lagar mat. Nu kan de skruva lite på elementen. På vintern går det inte att få varmare genom att ändra inställningen. Ibland känns det att ventilationen inte fungerar. Då öppnar hon fönster så att det kommer in fräsch luft. Varje morgon öppnar hon fönster i sovrummet, så att det kan komma luft. Ventilationen räcker inte tror hon. Dörren är stängd om barnen när de leker eftersom hon kan behöva öppna fönster i annat rum (då blir det för kallt för barnen).

64 (Detaljerat om andra åtgärder, forts.) 4. Vädrar mycket eftersom ventilationen inte fungerar (fryser). Ska ev skaffa extra element. 5. Har fönster på vid gavel vid matlagning eftersom det inte finns någon spiskåpa/köksfläkt. Mannen har isolerat vardagsrumsfönsren själv. Tidigare la gardiner på fönsterbrädan för att hindra drag. Använder inte gardiner som kan hindra, upphängda i omtag. Persiennerna neddragna men uppvinklade för att släppa in ljus. 6. Tjock matta i vardagsrummet. Klagomål till Tunabyggen. Har extra element, men trasigt. Tänder istället ugnen och låter dörren vara öppen till vardagsrummet när de sitter där och ser på TV. Öppnar fönster på morgonen. Öppnar också balkongdörren då och då. Sonen har klagat Tunabyggen att de inte släpper på mer än 22 gr. 7. Undviker att sitta i det kalla köket. Har mattor överallt pga krypande barn. Har ventilation över fönster öppna utom i barnens sovrum för att stänga ute lukten. 8. Har gjort felanmälan på balkongdörr och ytterdörr. Vädrar mkt när de lagar mat i köket. Ventilerna stängda för att stänga ute kylan. 9. (Saknar spisfläkt, inte begärt ngn pga kostnaden). Klagat hos T-byggen att elementen är kalla. 10. (stängda ventiler, tunga gardiner täcker elementen, ytterdörr m glipa, spisfläkt på hela tiden) Vi vädrar då och då. Brukar ställa upp fönster lite när ingen är hemma.

65 Mätning av termisk komfort i byggnaden Mätning och analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av PMV- och PPD-index samt kriterier för lokal termisk komfort Europastandarden EN ISO 7730:2005 gäller som svensk standard SS-EN ISO 7730:2006 (Fastställd ). Mätningen sker i tom lägenhet samt i lägenhet med hyresgäster, eller under liknande värme villkor (matlagning, mänsklig värme, osv.)

66 På grund av individers olikheter är det omöjligt att finna en termisk miljö som tillfredsställer samtliga individer. Målet måste vara att uppnå så få missnöjda som möjligt, enligt ISO 7730 PMV (Predicted Mean Vote) beskriver upplevelse av termisk klimat: +3 för varm, +2 varm, +1 något varm, 0 neutralt, -1 något kall, -2 kall, -3 för kall. PPD är förväntad andel missnöjda med den termiska miljön (i procent). Bedömningskriterier: PPD 10% Guld, PPD 15% Silver, PPD 20% Brons

67 Mätning av termisk komfort Aktuellt inneklimat mäts och bedöms på grundlag av miljöfaktorer och relevanta individuella subjektiva faktorer Miljöfaktorer - Lufttemperatur - Lufthastighet - Relativ luftfuktighet - Medelstrålningstemperatur (radiant temperature) Individuella subjektiva faktorer - Aktivitet - Isolering, kläder Typiskt värde på klädsel och aktivitetsnivå ska vara kända från intervjuer med hyresgäster.

68 Kornstigen 25A, lgh 33 clo = 0.6 met = 1.1 (64 W/m 2 )

69 Mätresultat- exempel Exempel: Vardagsrum, tom lägenhet PMV = PPD = 24%

70 Implementering Implementering och resultatspridning Projektets resultat ska vara känt och publicerat. I detta syfte använder vi det regionala branschnätverket ByggDialog Dalarna liksom den nationella föreningen Renoveringscentrum Lund där högskolan är en aktiv nod. Resultat från testbyggnaden kommer att vara modell för Tunabyggens fortsatta renovering av såväl detta bostadsområde med 40 hus som framtida.

71 Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar Samverkansprojekt med AB Stora Tunabyggen Borlänge som SABO företag Baserat på kunskapsområden inom Högskolan Dalarna Stöd från Energimyndigheten E2B2, 2015 Kvalitetsäkring och implementering via RC Lund samt ByggDialog Dalarnas temagrupper; Inneklimat, Effektivt byggande och Bostadsgrupp

72 Organisation Byggherre AB Stora Tunabyggen, Borlänge Projektägare/forskning Högskolan Dalarna Finansiering Energimyndigheten gn E2B2 Medfinansiering AB Stora Tunabyggen Acticon AB ByggPartner AB ByggDialog Dalarna

73 Involverade HDa Martin Bergdahl Jonn Are Myhren Amir Sattari Annette Henning Maria Wallinder Ricardo Ramirez Villegas Tina Lidberg Marcus Gustafsson Johan Heier Alaa Khadra Projektledare Bitr projektledare Simulering, mätning, inomhusklimat Boendestudie Boendestudie LCA Energisystempåverkan, fjärrvärmetaxa Simulering TrnSYS Belok Totalmetod LCC

74 Slut

75 Kommunikationsplan (1)

76 Kommunikationsplan (2) Bransch nationellt Energiverk i länet Hyresgäster Lokala medier SIRen Pres. 1 ggr per år Proj ledning höst15klar RC Lund jam mabe IQ Samhällsbyggnad Rapport Presentation Seminarium Populärvetensk.- resultatblad Slutrapport årsvis web 2 ggr/år 2017 febr 2018 Proj ledning maj Klart Planering Planering Planering Planering Fackpress artikel höst 2017 Proj ledning Planering arkiv jam Information Presentation vår 2017 Proj ledning Planering Reesbe jam Dialog Work-shop. febr 2016 Enl ovan Planering jam Information Dialog höst 2015 Boendemätn Pågående Projektgrupp jam Mätning vinter 2017 ing 2 ggr FoU rapp. anh Lokalpressen artikel jan 2016 Ägaren Klart Arkiv jam Dt resp DD artikel vår 2017 Ägaren Planering Projektgrupp Högskolan Dalarna dec 2015 Proj ledning Klart Arkiv jam arkiv mabe mabe jam/mabe mabe/ jam

77 Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar o Förnyad E2B2 ansökan mars o Beslut 1 sept o Energikartläggning klar o Klimatkammartester klar o Belok paketering och LCC pågår o Systemlösning beslut 14 dec o Djupintervjuer pågår hyresgäster o Processmätning startar 7 dec o Projektering vintern o Renovering sommaren 2016 o Analyser och artiklar SIRen dec 2015

78 Hela taket Cirka 100 kw kwh/år Räcker även till lägenhetsel

79 Årsbehov, fastighetsel Cirka 40 kw kwh/år Lönsamt med skattereduktion

80 Litet överskott Cirka 15 kw kwh/år Jämförbart med FTX

81 Vision Takrenovering med solceller All ventilation genom vägg

82

83 Utgångspunkter Primärenergianvändning Gratisenergi Slutlig energianvändning Nettoenergi, nettovärme EPBD2 - Nära nollenergibyggnader Utvinning Förädling Transport Kraftproduktion Kraftvärme Värmeverk Hushållsel, driftel, fastighetsel Varmvatten Radiatorsystem (motsv) ½

84 Genomförande: Skede 0 och 1 Energikartläggning Förbrukningsstatistik ٧ Borlänge Energi Klimatskal, byggnadsteknik ٧ Exjobb, ÅF rapp Termografering ٧ Exjobb Lufttäthetsprovning ٧ Exjobb OVK ٧ Tunabyggen Frånluftskanaler status ٧ ÅF Energimätning Värme, varmvatten och fastighetsel ٧ Tunabyggen Klimatkammartester Funktionstest av tilluftsradiatorer ٧ Exjobb, Acticon Funktionstest av fönster (utgår, okulär besikning)

85 Genomförande: Skede 0 och 1 Termisk komfort innan renovering Boendestudie ٧ Forskarna Felanmälningar - (bekräfta?) Experimentell mätning ٧ Forskarna, Exjobb Byggprocessmätning Workshop effektmål/visioner ٧ Måldokument ٧ Enkät - Undersökning under projektering - Under renovering -

86 Genomförande: Skede 2 Simulering/beräkning TrnSYS, energibalans ٧ forskarna Primärenergikalkyl, CO2 kalkyl ٧ forskarna, exjobb Solelutvärdering ٧ Solkompaniet, exjobb LCC ٧ forskarna Belok ٧ forskarna LCA -

87 Genomförande: Skede 2 Vetenskapliga studier TrnSYS, Optimering av koppling FVP och FJV ٧ Artikel 1 (Marcus) Energisystemanalys, koncernekonomi mm - Artikel 2 (Tina) LCA - Artikel 3 (Ricardo) Fastighetsägare hur tungt väger olika beslutskriterier? - Artikel 4 (Johan, JAM) Ekonomiska analyser LCC och Belok - Artikel 5 (Johan) Boendestudie vs mätningar - Artikel 6 Exjobb Sol, vind vs grön el Komfort på vintern Tjärna ängar Energisparkampanj - Tjärna ängar Rum i rum vid stambyte Energiåtervinning i spillvatten

88 Genomförande: Skede 3 Upphandling Projektering ٧ Ny simulering av renoveringspaket -

89 Producerad material Vetenskapliga artiklar ECONOMIC AND ENVIRONMENTAL ANALYSIS OF ENERGY RENOVATION MEASURES FOR A DISTRICT HEATED MULTI-FAMILY HOUSE, M. Gustafsson et. al. AN APPROACH TO ILLUSTRATE STRATEGIES FOR IMPROVED ENERGY EFFICIENCY AT THE MUNICIPAL LEVEL, T. Lidberg et. al. Rapporter Lågtemperaturuppvärmning med tilluftsradiatorer och värmeåtervinning i frånluft - en varsam renovering av flerbostadshus för energieffektivisering, J. A. Myhren et. al.

90 Producerad material Exjobb Energieffektivisering av klimatskalmiljonprogrammets flerbostadshus - Tjärna Ängar, Borlänge, Linnea Andersson och Jenny Ekeblad Solcellsdrivet FTX-system för miljonprogramshus Tjärna ängar, Borlänge, Mikael Frid Uppvärmningslösningars klimat- och resurspåverkan i Dalarna, Daniel Gesar och Erik Hansson Energimässig och kostnadsmässig jämförelse av FTX och FX system i landet, Andreas Fredin och Oscar Snöborgs

91 Byggnaden i dag

92 Aktiviteter Arkitektförslag till funktionell modernisering av boendet finns. Vår insats avser främst energibesparande åtgärder En lösning med lågtemperatur tilluftradiatorer och värmeåtervinning med frånluftsvärmepump kombineras med solceller och andra åtgärder på byggnadsskalet för kostnadseffektiv energibesparing och komfortoptimering. Optimal koppling till fjärrvärmesystemet och taxekonsekvens granskas. Nyttan ur klimatsynpunkt och primärenergianvändning analyseras. Kallras elimineras och komfortzonen för boende ökas. Boendestudie genomförs före såväl som efter renovering. Energikartläggning sammanställs med paketering enligt Belok för uppfyllande av halveringsmålet och krav på NNE-byggnad.

93 Målsättning Energieffektivisering Målet är att mer än halvera nuvarande energianvändnin g. Målnivå är specifik energianvändning för köpt energi är 75 kwh/kvm (exkl hushållsel). Nuvarande nivå är 150 kwh/kvm köpt energi. Det valda renoveringspaketet ska dessutom harmoniera med fjärrvärmesystemet med målet att inte öka primärenergianvändningen eller byggandens klimatpåverkan.

94 Målsättning Kostnadseffektivitet En förutsättning för beslut om möjliga och nödvändiga åtgärder är kostnadseffektivitet. Detta kräver tydlig redovisning och paketering från Högskolans forskare av åtgärder. Branschverktyget Belok Totalprojekt metodik används. Allmännyttans kriterier och metod för kalkyl och beslut utgör därvid förutsättning. Belok metoden ger byggherren möjlighet att med lönsamhet genomföra fler åtgärder och nå högre energieffektivisering än sedvanlig metod baserad på pay-back metod för bedömning av enskilda åtgärders lönsamhet. Högskolans erfarenheter från tillämpning av Belok metoden i sk Låganprojekt kommer att utnyttjas.

95 Målsättning Samverkan för delaktighet och beslut Ledningens delaktighet beskrivs och deras strategiska beteenden noteras före renovering till efter idrifttagning av genomförda investeringar med process- och attitydmätning. Allmännyttans "Bygga-om process" utvecklas och formas baserat på att skapa delaktighet och engagemang hos deltagande och berörda aktörer. Perspektiven ägaren, brukaren och myndigheten ska därvid beaktas.

96 Målsättning Komfort och termiskt klimat Robust, hållbar systemlösning ska samverka med målet att väsentligt förbättra inomhusklimatet. Detta avses att verifieras via mätningar av termisk komfort och intervjuer med hyresgäster såväl före renovering som efter intrimning av testbyggnaden.

97 Tekniklösning Utmaning 1 Värmeåtervinning sker i frånluft med frånluftvärmepumpar i kombination med tilluftsradiatorer. Solceller prövas för att kompensera för ökad elanvändning. Tilläggsåtgärder: Enligt energikartläggning för val av ytterligare lönsamma åtgärder på byggnadsskal och installationer.

98 Ekonomi och ledning Utmaning 2 Beslutsfattande baserat på LCC analyser och ägarens avkastningskrav. Paketering av åtgärder i dialog med beställaren Konsekvenser i byggherrerollen som beställare och projektledare. När ska renovering ske och hur finansieras för långsiktighet? Investering eller underhåll. Strategi för energieffektivisering i samband med renovering.

99 Utmaning 3 Samverkan boende och beslutsfattare Boendestudie före renovering och efter renovering och driftoptimering. Konsekvens av hög grad av integration Möjlighet till kvarboende under renoveringen Komfortmätning före och efter renovering Analys och mätning av byggherrens beslutsprocess och delaktighet.

100 Utmaning 4 Innovation och lärande Byggherren som förändringsagent. Modifierad byggprocess vid renovering. Strategiska skeden och beslut för effektiv process. Resultatmätning under projektets driftcykel. Implementering och spridning via regionalt och nationellt branschnätverk.

101 Följeforskning (mäta och analysera) Varsam renovering Komfortförändring och ökad komfortzon i bostaden Möjlighet till kvarboende under renovering Möjliggör varsam renovering uppfyllande av rimliga bevarandekrav och kulturkrav? Villkor för verifiering av dessa? Vilka konsekvenser medför ny robust teknik avseende driftoptimering och kompetensbehov för förvaltning och underhåll? Attitydförändring och möjliga incitament för delaktighet hos boende och beslutsfattare. Verifiering av parameterar som utgjort underlag vid LCC analys och beslut.

102 Följeforskning (mäta och analysera) Energianvändning Vilken NNE nivå kan nås om FX med värmepump och tilluftsradiatorer kombineras med andra varsamma renoveringsåtgärder och t.ex solceller? Energikartläggning baseras på helhet med byggnaden som ett system och med kostnadseffektivitet baserad på ägarens avkastningskrav. Verkningsgradsförbättring genom driftoptimering och trimning under ett driftårs uppföljning. Komfort Vad blir komfortkonsekvensen i lägenheternas vistelsezon med förvärmning av ventilationsluft med tilluftsradiatorer? Komfortkrav Guld i certifieringssystem Miljöbyggnad är målsättningen. Fjärrvärme Vad blir primärenergikonsekvensen med vald åtgärdspaket för byggnader i fjärrvärmenätet? Hur är möjligheten och nyttan med egen solenergi. Systemoptimering med lågtemperatur och tappvatten- och värmeproduktion i fjärrvärmesystemet

103 Frågestund/diskussion

104 Känner du till de nationella energieffektiviseringsmålen för byggnader? 47% A. Väldigt insatt B. Insatt 27% C. Lite insatt 20% D. Inge insatt E. Ingen åsikt 7% 0% Väldigt insatt Insatt Lite insatt Inge insatt Ingen åsikt

105 Hur viktigt är det att minska värmeanvändningen vid renovering? 60% A. Väldigt viktigt B. Viktigt C. Lite viktigt D. Inge viktigt E. Ingen åsikt 33% 7% 0% 0% Väldigt viktigt Viktigt Lite viktigt Inge viktigt Ingen åsikt

106 Hur viktigt är det att minska elanvändningen vid renovering? 87% A. Väldigt viktigt B. Viktigt C. Lite viktigt D. Inge viktigt E. Ingen åsikt 13% 0% 0% 0% Väldigt viktigt Viktigt Lite viktigt Inge viktigt Ingen åsikt

107 Begränsande faktorer för energieffektivisering vid renovering

108 Hur begränsande anser ni att: ekonomin är vid energieffektivisering av byggnader? A. Väldigt begränsande 53% B. Begränsande C. Lite begränsande 27% D. Påverkar inte 20% E. Ingen åsikt 0% 0% Väldigt begränsande Begränsande Lite begränsande Påverkar inte Ingen åsikt

109 Hur begränsande anser ni att: kunskaper om möjliga åtgärder vara för energieffektivisering av byggnader? A. Väldigt begränsande 47% 40% B. Begränsande C. Lite begränsande D. Påverkar inte E. Ingen åsikt 7% 7% 0% Väldigt begränsande Begränsande Lite begränsande Påverkar inte Ingen åsikt

110 Hur begränsande anser ni att: komplexiteten i tekniken vara för energieffektivisering av byggnader? 47% A. Väldigt begränsande B. Begränsande 33% C. Lite begränsande 20% D. Påverkar inte E. Ingen åsikt 0% 0% Väldigt begränsande Begränsande Lite begränsande Påverkar inte Ingen åsikt

111 Hur begränsande anser ni att: Byggreglerna vara för energieffektivisering av byggnader? 47% A. Väldigt begränsande B. Begränsande 33% C. Lite begränsande D. Påverkar inte E. Ingen åsikt 13% 7% 0% Väldigt begränsande Begränsande Lite begränsande Påverkar inte Ingen åsikt

112 Hur viktigt anser ni att: social hållbarhet är vid energieffektivisering av byggnader? 53% A. Väldigt viktigt B. Viktigt 33% C. Lite viktigt D. Inge viktigt 13% E. Ingen åsikt 0% 0% Väldigt viktigt Viktigt Lite viktigt Inge viktigt Ingen åsikt

113 Hur stor influens har energibolagen på vilka typer av renoveringsåtgärder som väljs? 47% A. Väldigt stort B. Stort C. Liten 27% 27% D. Påverkar inte E. Ingen åsikt 0% 0% Väldigt stort Stort Liten Påverkar inte Ingen åsikt

114 Kan energieffektivisering av byggnader äventyra fjärrvärmebolagens överlevnad? 50% A. Ja 43% B. Troligtvis C. Kanske D. Nej E. Ingen åsikt 7% 0% 0% Ja Troligtvis Kanske Nej Ingen åsikt

115 Vilken typ av förnyelsebar elenergi är viktigast att utveckla i Sverige? 33% A. Solenergi, egen småskalig B. Solenergi, storskalig C. Vindkraft D. Vattenkraft E. El från kraftvärmeverk F. Annan 27% 13% 13% 13% 0% Solenergi, egen småskalig Solenergi, storskalig Vindkraft Vattenkraft El från kraftvärmeverk Annan

116 Vilken typ av förnyelsebar elenergi är mest lönsam att investera i? 40% A. Småskalig, egen solenergi B. Vindkraft, andelar C. Grön el från energibolag D. Annan 27% 33% 0% Småskalig, egen solenergi Vindkraft, andelar Grön el från energibolag Annan

117 Vilken typ av förnyelsebar elenergi ger fastighetsägaren bäst image? A. Småskalig, egen solenergi B. Storskalig, solenergi C. Vindkraft, andelar D. Grön el från energibolag E. Annan 64% 21% 14% 0% Småskalig, egen solenergi Storskalig, solenergi Vindkraft, andelar Grön el från energibolag 0% Annan

118 Hur beroende är fastighetsägare i allmänhet av konsulttjänster, vid energieffektiviserande renovering? 64% A. Väldigt beroende B. Beroende C. Lite beroende 29% D. Oberoende E. Ingen åsikt 7% 0% 0% Väldigt beroende Beroende Lite beroende Oberoende Ingen åsikt

119 Kan verktyg som ByggaE, Sveby eller miljöcertifiering var till hjälp för att välja lämpliga energieffektiviseringsåtgärder vid renovering? 67% A. Ja B. Troligtvis C. Kanske D. Nej 27% E. Ingen åsikt 7% 0% 0% Ja Troligtvis Kanske Nej Ingen åsikt

120 Har byggprojekt i Dalarna tydligt definierade effektmål, målstyrning under projektets gång och verifiering av att effektmålen uppfylls efter att byggnaden är tagit i bruk? 53% A. Oftast B. Ganska frekvent C. Sällan D. Aldrig E. Ingen åsikt Oftast 20% 20% 7% 0% Ganska frekvent Sällan Aldrig Ingen åsikt

121 Hur viktigt anser du att erfarenhetsåterföring är vid upprepande byggprojekt? 93% A. Väldigt viktigt B. Viktigt C. Lite viktigt D. Inge viktigt E. Ingen åsikt 7% 0% 0% 0% Väldigt viktigt Viktigt Lite viktigt Inge viktigt Ingen åsikt

122 Vilket paket skulle du valt? Referens Renoveringspaket Renoveringsåtgärder Tvårörs värmesystem med tilluftsradiatorer x x x x x x 1. FTX Ventilationssystem (med värmeåtervinning) F FTX F FVP 1 FVP2 FVP1 FVP2 Elgenerering PV PV Tilläggsisolering på vind (150 mm) x x x x x x 2. F Nya fönster (U-värde 1,0 W/m²K med karm) x x x x x x Isolering på utfackningsvägg (50 mm) x x x x x x 3. FVP1 Snålspolande blandare x x x x x x 4. FVP2 Värderingsmetoder Investeringskostnad total [t.kr] FVP1pv LCC (life cycle cost) [Kr/m²] Belok Totalprojekt [% internränta] 1,9 7,8 4,0 4,0 4,8 6. FVP2pv Specifik energianvändning [kwh/(m² år)] Primärenergi [kwh/(m² år)] (Sv fjärrvärme) Primärenergi [kwh/(m² år)] (BeBo) Växhusgasutsläpp 0% CO2 ekv. 0% [ton] Växhusgasutsläpp CO2 ekv. [mil med bil] FTX F 36% Miljöbyggnadcertifiering av energisystem BRONS GULD SILVER SILVER SILVER SILVER SILVER LCA FVP1 7% 29% FVP2 FVP1pv 29% FVP2pv