Kvalitetsrapport för 2014 och utvecklingsplan för 2015 för Elsa Brändströms skola, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 1(15) Utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport för 2014 och utvecklingsplan för 2015 för Elsa Brändströms skola, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning

2 2 Innehåll HUVUDMANNENS ANSVAR FÖR KVALITETSARBETE... 3 MÅL... 4 NATIONELLA MÅL... 4 BILDNINGSNÄMNDENS MÅL... 4 SKOLENHETENS MÅL... 5 ELEVANTAL... 5 UPPFÖLJNING AV SKOLENHETENS UTVECKLINGSPLAN FÖR LÖPANDE VERKSAMHET UNDER LÄRARUPPGIFTER. NYCKELTAL - RESULTAT - ANALYS AV NYCKELTAL... 7 KUNSKAPER... 8 UTBILDNINGSVAL - ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV ANSVAR OCH INFLYTANDE OCH PSYKOSOCIAL MILJÖ OCH VÄRDEGRUND INTERNKONTROLL SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH ANALYS SKOLINSPEKTIONER FÖLJANDE INSPEKTIONER HAR UTFÖRTS UNDER LÄSÅRET KURSDELTAGARE. NYCKELTAL - RESULTAT - ANALYS AV NYCKELTAL UPPFÖLJNING AV SKOLENHETENS EGNA MÅL FÖR SKOLENHETENS UTVECKLINGSPLAN FÖR

3 3 Huvudmannens ansvar för kvalitetsarbete Enligt skollagens 4 kap 3 ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det är huvudmannens ansvar att detta också sker på skolenhetsnivå. Rektor ansvarar för att kvalitetsarbete vid skolenheten genomförs. Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Kvalitetsarbetet är i första hand ett verktyg för internt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till såväl nationella mål som lokala mål, det vill säga både huvudmannens (bildningsnämnden) och skolenhetens egna mål. I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till målen, de nationella såväl som de lokala. Fokus är på förbättring/bättre resultat. Kvalitetsarbetet präglas av fastlagda rutiner med en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplaner, dokumentation, verktyg och metoder. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Som stöd för arbetet används Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Nedanstående struktur för det systematiska kvalitetsarbetet beslutades vid bildningsnämndens sammanträde den 28 april 2011 (BIN ). Beslutet reviderades i juni Bilden nedan illustrerar innehållet i beslutet. Skolenheternas kvalitetsrapport lämnas Resultat elevenkät november Dec/Jan Kommunens verksamhetsberättelse fastställs Seminarium kring skolenheternas kvalitetsrapporter Tjänstemannabesök Politikerbesök Elevenkät Juni/ Juli Formulär för kvalitetsrapport till skolenheterna Resultatstatistik Skolverket slutet av juni

4 4 Mål Nationella mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Läroplanens mål är uppdelade i: Kunskaper Utbildningsval - Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Bildningsnämndens mål Bildningsnämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på. Öka andelen kvinnor och män som genom Bildningsnämndens insatser går till egenförsörjning. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen kvinnor och män som via Jobb- och Kunskapstorgets insatser kommer i arbete eller studier ska öka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska erbjudas vuxenutbildning. En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund. Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare ska öka Indikatorer för måluppfyllelse Andelen i procent av kvinnliga och manliga deltagare inom utbildning i svenska för invandrare som fått godkänt per kurs ska öka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund. Fortsätta utveckla individualiserade stödinsatser i utbildning i svenska för invandrare.

5 5 Skolenhetens mål Under 2015 kommer fortsatt fortbildning för samtlig lärarpersonal inom området likvärdig bedömning att genomföras. Följande utvecklingsområden har tagits fram inom ramen för det PRIO projekt som genomförts under hösten och dessa kommer att prioriteras under 2015; samplanering och sambedömning coachning, kollegialt lärande samt resultatuppföljning och behov Ett mål för 2015 är att ytterligare fördjupa samverkan mellan lärare inom SFI SAS Grund SAS GY, vilken påbörjades under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna kan man hitta gemensamma arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna "talar samma språk", använder gemensamma begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Utvecklingsarbete med IT i undervisningen, b la genom användning av digitala hjälpmedel och läromedel samt sociala medier. Användandet av IPads och appar i undervisningen ska utvecklas ytterligare. Målet är att samtliga lärare ska använda IPad som pedagogiskt verktyg. Utifrån resultatet av skolinspektionens granskning av distansundervisning kommer även detta område att belysas ytterligare under Ett särskilt "distansrum" för lärare som undervisar i distanskurser kommer att skapas. Elevantal Utbildningsanordnare Ansvarig chef Rektor Elsa Brändströms skola Kent Hartman Maria Danielsson Gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning lågblock Grundläggande vuxenutbildning högblock Sfi Summa Män Män Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor Antal deltagare 15/2 Antal deltagare 15/ Gymnasiepoäng Verksamhetspoäng Verksamhetspoäng Elevtimmar sfi grundläggande vux lågblock grundläggande vux högblock Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor VT HT Summa

6 6 Antal heltidsplatser Uppföljning av skolenhetens utvecklingsplan för 2014 Planerade åtgärder för 2014 Genomförda åtgärder 2014 Under 2014 planeras för fortsatt fortbildning avseende språkutvecklande arbetssätt samt likvärdig bedömning för samtliga lärare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Gemensamma föreläsningar samt individuell fortbildning har genomförts inom området. Arbetet med likvärdig betygssättning och bedömning samt arbete att vidareutveckla underlag för särskild prövning på alla nivåer på SFI fortsätter. Samtliga lärare deltar i en föreläsningsserie inom vuxenpedagogik under 2014 samt erbjuds om intresse finns att examineras för 7,5 hp. I januari 2015 avslutas föreläsningsserien i Vuxenpedagogik, de lärare som valt att läsa 7,5 hp kommer att examineras under våren. Resultatet av utbildningsinsatsen är blandat, kvaliteten på föreläsningarna har varit mycket varierande och vid några tillfällen rent bristfällig. En mittutvärdering har gjorts med LIU, vilken föranleddes av synpunkter från flera av deltagarna och rektorerna både vad gäller innehåll och kvalitet på genomförda föreläsningar och seminarier. Ett mål för 2014 var att ytterligare fördjupa samverkan mellan lärare inom SFI SAS Grund SAS GY, Avsikten har varit att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna kan man hitta gemensamma arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna" talar samma språk", använder gemensamma begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Under 2014 är målsättningen att vi ytterligare kommer vidare med vår IT-utveckling på skolan där t ex användande av plattor, smartphones och andra digitala hjälpmedel i undervisningen ska vara en hjälp både för elever och lärare. Att jobba med Flippat klassrum, Mathlab, och Simulink ingår också i de utvecklingsprojekt som pågår. Visualisering av innehållet i kurserna kan också underlätta inlärningen för många av våra elever. En fortlöpande revidering av kursutvärderingarna ska göra samt införandet av ett nytt administrativt verktyg vilket ska förenkla hantering och uppföljning av enkäterna på flera nivåer. Samverkan har kommit till stånd, b la i tre olika träffar under läsåret med fokus på de frågor som anges under planerade åtgärder. Överlämnandekonferenser har också genomförts för elever som lämnar SFI och börjar studera på grundläggande utbildning. Ytterligare fortbildning i Fronter har genomförts under året, både i form av workshops samt med hjälp av extern konsult från leverantören av plattformen. Inom området IPads har varje ämneslag fått tillgång till en IPad för att utveckla arbetet med dessa i undervisningen. Även här genomfördes i juni 2014 en gemensam fortbildning för samtliga lärare inom grundläggande och gy-vux med fokus på tips på appar att använda sig av i undervisningen och i övrig kommunikation med våra elever. Ett antal gemensamma frågor för kursutvärderingar har tagits fram i samverkan med övriga utbildningsanordnare och ett antal lärare testade i december 2014 ett nytt utvärderingsverktyg, UTV, som även används inom gymnasieskolan sedan några år tillbaka. Under våren 2015 ska samtliga kursutvärderingar göras med detta verktyg.

7 7 Samverkan mellan SFI och Omvårdnadsprogrammet vilket vi hoppas kommer att leda till en möjlighet att erbjuda elever inom SFI en möjlighet att läsa ett vårdspår mot Vård- och omsorg och på så sätt få en bättre förberedelse/förutsättningar för vidare studier inom omvårdnadsprogrammets gymnasiala kurser. ( se tidigare internkontrollpunkter) Under hösten 2014 startade den första gruppen med elever som kombinerar sin utbildning på SFI D med valda delar ur vård - och omsorgsprogrammet och med 1 dag i veckan på språkpraktik. Utfallet har varit mycket positivt, både elever, lärare och handledare på praktikplatserna ser mycket positivt på utbildningen så här långt. Till hösten planeras för en ny grupp. Vi fortsätter vårt arbete mot ökad måluppfyllelse, minskning av avhopp samt utveckling av pedagogiska metoder för distanskurser inom både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. En projektarbetsgrupp startar under våren 2014 sitt arbete med en genomlysning av våra distanskurser samt kommer att ha som uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur man kan utveckla studieformen både vad gäller pedagogiskt och administrativt arbetssätt. En målgruppsanalys kommer också att genomföras. Under hösten 2014 genomfördes en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen gällande distansundervisning i Linköpings kommun. Rapporten från denna granskning väntas komma i januari Med anledning av denna granskning har vi medvetet inväntat resultatet av den för att ha som ytterligare underlag för det utvecklingsarbete som påbörjats. Den projektgrupp vi planerade att starta 2014 kommer därför åter initieras under Löpande verksamhet under 2014 Läraruppgifter. Nyckeltal - Resultat - Analys av nyckeltal Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning Redovisning av lärare (Skolverkets statistik) Lärartäthet Antal elever per lärare (heltidstjänster) Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Riket 17,3 17, Större städer 18,7 19,

8 8 Linköping 22,7 22, Elsa Brändströms skola Inga uppgifter Utbildning i svenska för invandrare Redovisning av lärare (Skolverkets statistik) Lärartäthet Antal elever per lärare (heltidstjänster) Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Riket 25,8 24, Större städer 23,7 24, Linköping 23,9 19, Elsa Brändströms skola Analys av nyckeltal Inom grundläggande och gymnasiala kurser finns inga obehöriga lärare. Vi har nu ett fåtal lärare som saknar legitimationer. Dessa har följts upp under året och i några fall finns ansökningar inne vad gäller komplettering med anledning av yrkeserfarenhet. 2 lärare saknar legitimation men dessa kommer att gå i pension till våren och sommaren Kunskaper Redovisning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden inom faktorerna (högst och lägst index ur bildningsnämndens elevenkät 2014). Lärare och skolledning Kunskaper, undervisning och praktik Bedömning och betyg Dessutom kan enskilda större indexförändringar redovisas här. Som en sammanfattande kommentar kan man se att skolans värde inom alla områden ligger bra, inga områden sticker ut med lägre resultat, vare sig inom grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning. I kommentarerna nedan anges resultatet från 2013 års rapport inom parentes. Vår satsning med att medvetet få fler elever att besvara enkäterna genom att erbjuda hjälp och informera om hur enkäterna levereras har också slagit väl ut. Det har dock visat sig ett många av våra elever då de fått enkäten via mail inte har öppnat alternativt raderat mailet med motivering att de inte förstått vad det handlat om. Inför nästa år behöver vi ytterligare förbättra informationen vad gäller detta. Svarsfrekvensen har alltså ökat, både vad gäller grundläggande och gymnasial vux. 51,2 % av eleverna inom grundläggande vux har besvarat enkäten. För gymnasial vuxenutbildning oavsett anordnare är svarsfrekvensen hög, 82,5%, och då fördelat på 59,9 % för närundervisning/flex och 40% för distans. För grundläggande Vux ligger medelvärdet för påståendet Mina lärare i skolan är bra på att undervisa" på 4,3( 4,5) likaså anser en stor del av eleverna att mina lärare ger mig hjälp när jag tycker att något är svårt, medelvärde 4,3(4,6) Dessa siffror skiljer sig mycket marginellt från 2013 års svar.

9 9 Inom området betyg och bedömning har vi valt att särskilt kommentera följande områden: "Mina lärare ger rättvisa betyg" medelvärde 4,2, "jag har fått bra information om vad som krävs för att klara kursen " 4,1(4,5) och "våra lärare förklarar hur de bedömer vad jag kan" har fått ett medelvärde på 4,1, eller 53,4% som instämmer helt i detta påstående. Vår förhoppning är givetvis att vårt arbete med fortsatt fortbildning inom likvärdig och formativ bedömning ska ge resultat och visa sig i ett högt medelvärde inom området betyg och bedömning. Likaså är utvecklingsområdet samplanering och kollegialt lärande viktiga även här, då allt som görs i förlängningen ska komma eleverna till gagn, Påståendet " Mina lärare ger min tillräckligt stöd om jag har svårt att hänga med i något ämne", får också ett högt medelvärde på 4,24 Värdet för påståendet jag får bra återkoppling på mina prestationer med jämna mellanrum" ligger på 4.03(3,44) vilket sett utifrån det perspektiv som tidigare nämnts visar att vi är på rätt väg vad gäller den formativa bedömningen och återkopplingen till eleverna. Nytt för i år är de elever som läser inom gymnasial utbildning på distans har besvarat en egen enkät med frågor som är formulerade på annat sätt utifrån anpassning till just den studieformen. 48,1% av eleverna instämmer i påståendet " Jag har fått nödvändig hjälp och stöd av min lärare om det behövts" och 51,9 % av eleverna instämmer helt i påståendet "jag har blivit bra bemött av min/mina distanslärare. En viktig framgångsfaktor anser vi är behöriga lärare med ett stort engagemang för verksamheten och för eleverna. Det är också viktigt att tid och utrymme ges för lärarna att diskutera betyg/bedömning och hur man kan ge återkoppling på ett bra sätt, både via samtal i anknytning till lektioner samt skriftligen i Fronter. Sambedömning och delning av kurser är åtgärder som vi också ser som en framgångsfaktor. Inom grundläggande svenska har vi fortsatt arbeta språkutvecklande med slutprov, vi har förstärkt resurs då två lärare om det är möjligt delar grupp, vilket gör att alla fler lärare är involverade i bedömningen och för gemensamma metodiska och pedagogiska. I det fortsatta arbetet ligger att konkretisera läroplanen, arbeta med likvärdighet mellan kurserna samt att fortsätta arbetet med att variera lektionerna, t ex med modernare undervisningsmetoder. Inom arbetslaget på Birgitta Vux har lärarna i möjligaste mån delat kurser samt aktivt jobbat med sambedömning. Det finns en uttalad målsättning att ta fram ett varierat underlag för bedömning, ofta ingår såväl teoretiska som praktiska moment i kurserna. Detta tillsammans med regelbundna diskussioner i arbetslaget kring bedömning uttrycker en tydlig ambition att öka tydligheten för eleverna vad avser bedömning och betygssättning. Den goda psykosociala arbetsmiljön inom omvårdnadsprogrammet, både i personalgruppen och bland eleverna är också en framgångsfaktor. Sambedömning sker också i samverkan med handledare på elevernas praktikplatser.(apl-platser) Bedömning av praktiken och de mål kursmål som styr denna är alltid en del av inslaget i de handledarutbildningar som vi sedan många år tillbaka erbjuder våra handledare. Nationella prov genomförs i Matematik, Svenska, Svenska som andra språk, Engelska samt i SFI, och används som en del i bedömningsunderlaget då betyg ska sättas. Inom kurserna i Matematik och Naturvetenskap har samarbetsformer mellan lärarna utvecklas, likaså nya arbetssätt och metoder för att på ett ännu bättre sätt kunna möta de elever med skiftande bakgrund och kunskaper som vi ser inom vuxenutbildningen idag. Samtliga Matematiklärare har under 2014 deltagit i Matematiklyftet, vilket varit mycket positivt och skapat en grund för mycket positivt samarbete inom ämnesområdet.

10 10 Vår målsättning är att ge ett fortsatt flexibelt elevstöd genom t.ex. Läroteket som hela tiden utvecklas. Läroteket är öppet alla dagar i veckan mellan ca och bemannas av lärare med olika ämneskompetenser. Lärarresursen i Läroteket motsvarar ca 1 1,5 % tjänst per termin. I Läroteket kan även studerande som ska pröva för högre betyg få hjälp. Det finns dock ett område som många lärare lyfter och det gäller möjligheterna att ge eleverna bättre återkoppling samt ytterligare möjligheter till individuellt stöd. Det saknas idag tid för att kunna möta varje elev på ett optimalt sätt. Vi har engagerade och kunniga medarbetare som gör vad de kan för att stötta eleverna men som också många gånger känner att bristen på tid gör att man inte känner sig tillräcklig. Här har vi en utmaning och ett behov av att se över vår organisation för att bättre kunna möta varje individ. Den orienteringskurs som togs fram under 2013 har varit sökbar under 2014 och ett antal elever har via denna kurs lyckats nå sina mål på ett bättre sätt. Huvudinnehållet i kursen bygger på handledning/coachning av en mentor, hjälp med studieteknik och lärstilsanalys samt hjälp med att strukturera studierna. Under hösten 2012 startade vi en ny fyraterminersutbildning inom vård- och omsorgsprogrammet, där syftet var att svenska som andraspråk ska läsas i kombination med kurser inom vård- och omsorgsområdet och förhoppningsvis förbättra måluppfyllelsen för samtliga kurser inom programmet och stärka elevernas språkutveckling samt göra dem bättre förberedda inför yrkeslivet. Till hösten 2013 tog vi emot ytterligare en grupp elever som läser enligt denna studieplan. Vid våra utvärderingar kan vi dock se att det inte enbart är kunskaper i svenska språket som många gånger saknas, vi behöver därför ge möjlighet till ytterligare kurser inom grundläggande kurser i samhällskunskap, matematik och naturkunskap för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen på gymnasial nivå bättre och ges ökade förutsättningar att klara utbildningen. Därför har vi fortsatt utvecklingsarbetet med detta och hösten 2014 startade vi ett basår inom grundläggande utbildning där ämnen som samhällskunskap, biologi samt svenska som andraspråk kombineras med en orienteringskurs inom Vård- och omsorg. En svensklärare har fortsatt tillhörighet i arbetslaget på Birgitta VUX och jobbar aktivt tillsammans med vårdlärarna för att utveckla både arbetssätt och metoder för ökad språkutveckling hos eleverna. Utbildningsval - Arbete och samhällsliv Redovisning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden inom faktorn (högst och lägst index ur bildningsnämndens elevenkät 2014). Information Dessutom kan enskilda större indexförändringar redovisas här. Inom grundläggande var 4,23 (4,0) medelvärdet för påståendet jag har fått bra information om vilka studier jag ska välja, vilket i stort sett är likvärdigt med förra årets siffror. Inom gymnasial utbildning ligger medelvärdet på 3,38 (3,88) för påståendet jag har tillsammans med skolan upprättat en individuell studieplan som utgår från mina behov" vilket vi anser vara ett godkänt betyg, men vi ser dock fortfarande en problematik i att vi framförallt i och med webbansökans införande får fler och fler elever som söker kurser via webben utan kontakter med studie- och yrkesvägledare. Vårt interna arbete med uppsökande verksamhet av elever har därför ökat. För påståendet skolan har tagit hänsyn till mina tidigare kunskaper vid upprättandet av min individuella studieplanering ligger värdet lite högre jämfört med svaren på grundläggande. Framgångsfaktorer inom detta område är som tidigare nämnts en tydlig och bra information om målet och innehållet i kurserna. Vad gäller distansutbildningarna instämmer 27,9 % resp 29,5% helt eller delvis i påståendet "jag fick före kurstart bra studievägledning från kommunen om vad det innebär att studera på distans.

11 11 Våra studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion. Kartläggningar görs och en individuell studieplan upprättas vid besök hos SYV. Vid en kartläggning tittar vi på tidigare skolgång och arbetslivserfarenheter, betyg, andra kunskaper. Vid behov görs diagnoser eller tester. Validering eller prövning kan också komma i fråga. Vi pratar även om studievana, förväntningar på studierna och om det finns oro eller särskilda behov som bör tas hänsyn till. Målet med utbildningen disk-teras, likaså studieekonomin. Tillsammans med den studerande upprättas en individuell studieplan för hela studietiden där vi bestämmer studieform, tid, heltid eller deltid, osv. Studieplanen följs upp och revideras vid behov varje termin, ibland oftare. Problem, önskemål finns och arbete pågår med att ta fram en digital studieplan, vilket idag inte finns i de administrativa system som vi använder. Målsättningen är att alla studerande ska ha en första kontakt med en studie- och yrkesvägledare, och så sker i de flesta fall. Många gånger är den första kontakten den som tas med Jobb- och kunskapstorget i samband med ansökan och med efterföljande kontakt hos oss. Det förekommer dock ofta att studerande aldrig tar kontakt med SYV vid ansökan. Dessa slinker då igenom och ibland uppstår problem med studiegången, ibland fungerar det bra ändå, t ex för dem som endast läser en behörighetskurs. Det är ganska vanligt att studieplanen revideras. Detta kan bero på att man inte klarat vissa kurser och måste läsa om eller att man av personliga skäl måste göra uppehåll. Det kan också vara så att målet ändras utifrån de erfarenheter som studierna gett. Det händer också att studerande inte fullföljer sin studieplan p g a studieekonomi, familjeskäl, arbete, sociala skäl eller sjukdom. Vår uppfattning är att elever som har klara mål och som planerar studierna seriöst oftast fullföljer. Ansvar och inflytande och psykosocial miljö och värdegrund Redovisning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden inom faktorerna (högst och lägst index ur bildningsnämndens elevenkät 2014). Ansvar och inflytande Psykosocial miljö och värdegrund Dessutom kan enskilda större indexförändringar redovisas här. För påståendet Det finns alltid någon i skolan som jag prata med om mina problem ligger värdet på 3,9 (3,8 ) Mina lärare bryr sig om vad jag tycker har ett värde på 4,0 (4,3)vilket vi anser är ett bra betyg. Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan ligger lägre med 3,7 (3,6) Inom gymnasial utbildning ligger medelvärdet på 4,20 (3,49) vad gäller påståendet Som kursdeltagare känner jag att jag både kan framföra mina synpunkter och att man lyssnar på mig. I enkäten för 2012 låg värdet på 4,48, alltså högre, resultatet 2013 låg på 3,49 och i samband med analysen vad gäller dessa siffror fördes medvetna diskussioner hur vi skulle kunna förbättra dessa siffror. Detta arbete har alltså gett resultat och visar på en positiv förändring. För distanseleverna finns inte en liknande formulerad frågeställning, men på påståendet "jag har blivit bra bemött av min/mina distanslärare instämmer 51,9 % av deltagarna helt. Likaså instämmer 42,6% helt i påståendet "kommunikationen med min/mina distanslärare har fungerat bra.

12 12 Beskrivning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden. Såväl en framgångsfaktor som en förbättringsfaktor vad gäller den psykosociala miljön är att all personal tar ansvar för och försöker att hjälpa och stötta eleverna, oavsett stora eller små problem/behov av stöd och hjälp. En god stämning mellan elever och lärare både i och utanför klassrummet är en framgångsfaktor. Vi arbetar hela tiden aktivt med bemötandefrågor och likabehandling. Framgångsfaktorer är en trygg miljö och lugn och ro i studiegrupperna, vilket vi känner att vi har idag, men givetvis också hela tiden måste ha som utvecklingsområde. Vad gäller området inflytande är en framgångsfaktor en väl fungerande och bra kontakt mellan elev och lärare En framgångsfaktor vad gäller inflytande bedömer vi är tydlighet för eleverna vad gäller kursinnehåll och målbeskrivningar samt att lärarna hela tiden aktivt diskuterar och förändrar innehåll och arbetsformer i kurserna i dialog med eleverna. Det är också viktigt att eleverna känner att de blir lyssnade på. Här ser vi också att detta är ett förbättringsområde, just att tydligöra målbeskrivningar och aktivt ta med eleverna i planeringen av kurserna. En framgångsfaktor är som en följd av detta också elevernas insikt om det egna ansvaret för sina studier och sin inlärning Det arbete som pågått under 2014 vad gäller formativ bedömning av olika slag, ser vi dock som den stora framgångsfaktorn för att utveckla eleverna upplevelser av delaktighet, ansvar och inflytande. Detta är ett långsiktigt utvecklingsarbete och för många av våra elever vilka ofta kommer från andra länder med erfarenhet från andra utbildningssystem är detta en utmaning. Synen på kunskap och lärande kan se mycket olika ut, och det i kombination med andra faktorer vilka påverkar inlärningen skapar många gånger tillfällen till diskussioner och reflektioner vad gäller bedömningsfrågor. Ett ytterligare förbättringsområde är utifrån resultatet på enkäten också att på olika sätt öka elevernas inflytande över arbetsformerna och denna fråga diskuteras i våra olika ämneslag. I föregående års kvalitetsrapport lyfte vi även frågan kring svårigheterna att få elever inom vuxenutbildningen att aktivt medverka till och förbättra möjligheten till samverkan på övergripande nivå. Deltagandet av studerande i rektorernas ledningsgrupper har varit önskvärd och har funnits med som en målsättning i den lokala arbetsplanen under åren. Tanken har varit att det vid vissa av ledningsgruppens möten deltar studeranderepresentanter, detta ser vi dock som ett utvecklingsområde. Det är överlag svårt att engagera studerande inom vuxenutbildningen och framför allt att få dem att delta vid denna typ av möten, här behöver man pröva andra metoder för att få ett ökat engagemang och en delaktighet. Ett mindre formaliserat sätt är att rektor i samband med lektionsbesök också ger utrymme för de studerande att komma med synpunkter och ev. förslag som kan komma verksamheten till godo. Rektor kan säkert vara synlig på andra, mer informella sätt för att öka intresset för inflytandefrågor. Det viktigaste är dock möjligheten till inflytande i vardagen och då är det naturliga givetvis i dialogen med lärarna. Vi strävar efter att ge eleverna det inflytande som är möjligt inom kursens givna ramar och begränsade tid. Vår ambition är att ständigt se och bekräfta eleverna på och utanför lektionerna. Många elever söker upp oss utanför undervisningstid. Vi arbetar med att i varje kurs skapa goda förutsättningar för en tillåtande atmosfär. I de enkäter som ligger till grund för denna rapport finns en som vi ser det brist, då vi saknar resultat som gäller specifikt för Birgitta Vux, som är en programinriktad utbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen och där en stor andel av våra elever inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns idag. Inom BirgittaVux arbetar vi aktivt med att hitta former för medinflytande och ansvarstagande både inom arbetslag och lärarlag, genom klassråd och mentorssamtal, enskilda samtal mellan lärare och elev samt genom att genomföra sociala aktiviteter i olika grupper.

13 13 Att vara en stor skola ger förutsättningar för stöd samt flexibilitet. Elevdokumentationen finns, men här föreligger dock ett utvecklingsområde då det fortfarande saknas tillförlitliga administrativa system för de individuella studieplanerna, detta problem kvarstår sedan förra årets kvalitetsrapport, vilket vi anser vara anmärkningsvärt och mycket beklagligt men något som tyvärr inte ligger i våra egna händer. Internkontroll sammanfattande kommentarer och analys Sammanfattande kommentarer och analys. För 2014 har följande kontrollpunkter varit aktuella inom de båda rektorsområdena: - Granskning av språkutveckling hos SFI -elever som har praktik på Samhall via Arbetsförmedlingen. Resultat: - På kursnivå ska kursutvärderingarna kompletteras med en mer detaljerad betygsstatistik och uppföljning av avbrott. Resultat: De kursutvärderingar som finns har förbättrats och digitaliserats. Utvärderingsverktyget UTV har tagits i bruk inom grundläggande och gymnasial vux med ett antal lärare som piloter under slutet av höstterminen 2014 och kommer att tas i bruk av samtliga lärare under våren Via detta verktyg kan vi också på ett enkelt sätt ta fram statistik enligt ovan. Under våren 2015 kommer en annan modell för uppföljning av avbrott testas, vilken bygger på att aktivt söka upp de elever som slutar via tel och mail i direkt anslutning till avbrotten. - Granskning av gemensamt utvecklingsprojekt Vård - och omsorg och SFI. Resultat: Hösten 2014 startade den första gruppen elever vilka läser SFI D i kombination med en orienteringskurs inom Vård- och omsorg samt 1 dags yrkespraktik. Antagning sker via intervjuer och i nära samverkan mellan lärare inom SFI och Vård- och omsorg. Detta arbete fortsätter under 2015 och kvarstår därför som punkt i 2015 års internkontroll. Nya internkontrollpunkter för 2015: Resultatuppföljning - behov. Systematisering av terminsuppföljning av elever. Sker genom samverkan mellan lärare, syv, spec. lärare och rektor. Fortsatt utveckling av distanskurser inom både grundläggande och gymnasial vux. Organisation av kurserna inom svenska som andraspråk på grundläggande nivå kopplat till SFI Skolinspektioner följande inspektioner har utförts under läsåret Följande inspektioner har utförts under läsåret. Distansundervisning, redovisas i februari 2015 Skolinspektionens synpunkter Åtgärder

14 14 Kursdeltagare. Nyckeltal - Resultat - Analys av nyckeltal Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare (%) som slutfört kurs i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning under kalenderåret. Andel kursdeltagare ( %) som slutfört kurs Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning 65,4 76,1 Analys av nyckeltal Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan 2013( 67,76) Så är också vår analys av orsaker till avbrott. De flesta gör avbrott från enbart en kurs. Så har det sett ut under de senaste terminerna. Anledningen till detta kan inte utläsas ur statistiken, men en teori är att många arbetar heltid samtidigt som de läser en kurs eller för att de påbörjat för många kurser samtidigt. Att man fått arbete är en annan orsak. Vi har dock fortfarande svårigheter att få en bra helhetsbild av varför avbrott sker. Siffran för slutförd kurs under 2014 inom den gymnasiala vuxenutbildningen är i stort sett oförändrad jämför med 2013 (76). Vi ser inte att den procentuella andelen av elever inom gymnasial vuxenutbildning som slutför kurser är alarmerande låg. Det lägre procenttalet för grundläggande bedömer vi till stor del beror på att man påbörjat för många kurser samtidigt. Ekonomiska faktorer kan också spela in, man har nått taket för grundläggande nivå och studiemedel. En ny satsning på uppföljning av avbrott kommer dock att göras under våren 2015 för att om möjligt kunna förebygga risk för avhopp på ett bättre sätt, se punkten internkontroll. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare ( %) per studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs. Andel kursdeltagare (%) per studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs 1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D Analys av nyckeltal Skriv texten här Uppföljning av skolenhetens egna mål för 2014 Mål för 2014 Analys och uppföljning av resultat en revidering av kursutvärderingarna har genomförts under 2013 och målsättningen är att under 2014 tillsammans med övriga utbildningsanordnare ta fram kursutvärderingar där en gemensam del finns, vilken kan kopplas mot kvalitetsrapporten. Dessa utvärderingar ska hanteras i ett webbaserat verktyg. Detta mål är nått med fortsatt arbete under Under 2014 genomförs fortsatt fortbildning för samtlig lärarpersonal inom området likvärdig bedömning Fortbildning pågår kontinuerligt i ämneslagen och individuellt. För lärare inom matematik har deltagande i Matematiklyftet också bidragit till en kompetenshöjning inom området, vilken varit mycket uppskattad bland lärarna,

15 15 Ett mål för 2014 har varit att ytterligare fördjupa samverkan mellan lärare inom SFI SAS Grund SAS GY, där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna kan man hitta gemensamma arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna"talar samma språk", använder gemensamma begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Detta arbete fortsätter under Under 2014 fortsätter vårt utvecklingsarbete med IT i undervisningen b l a genom fortsatt utveckling av Fronter som lärplattform inom alla kurser. Fortsatt utveckling av andra digitala hjälpmedel, digitala läromedel och användande av digitala verktyg och sociala medier. Vuxenpedagogik en fortbildningsinsats i samverkan med LIU startades under ht13 med fortsättning under hela Gemensamma föreläsningar erbjuds samtliga lärare inom SFI och VUX samt möjligheter för enskilda att examinera motsvarande 7,5 p ges. Denna utbildningsinsats avslutas i januari personer kommer att slutföra kursen och examineras våren Skolenhetens utvecklingsplan för 2015 Fortsatt utveckling av distansundervisningen. Här inväntar vi resultatet av kvalitetsgranskningsrapporten från Skolinspektionen. Två områden vilka vi vet kommer att lyftas är tillgängligheten från lärare vad gäller handledning, både fysiskt och via lärplattform samt hur eleverna på ett bättre sätt kan interagera med varandra under kursens gång. Ett särskilt "distansrum" för lärare som undervisar i distanskurser kommer att skapas. Resultatet av det PRIO projekt som pågått under hösten 2014 är ett antal utvecklingsområden vilka tagits fram av lärarna. Dessa är kollegialt lärande/coaching och gemensam planering, likvärdig bedömning/ sambedömning, samt resultatuppföljning och behov hos de elever som behöver särskilt stöd. Skapa bättre mötesplatser vilka ska gynna möjlighet till samverkan och kollegialt lärande. Frivilligt deltagande vid pedagogiska forum, vilka leds av förstelärarna och genomförs vid ett antal tillfällen per termin. Utvecklingsarbete med IT i undervisningen, b la genom användning av digitala hjälpmedel och läromedel samt sociala medier. Användandet av IPads och appar i undervisningen ska utvecklas ytterligare. Målet är att samtliga lärare ska använda IPad som pedagogiskt verktyg. Ytterligare förbättra samverkan mellan lärare inom SFI SAS Grund SAS GY, vilken påbörjades under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna kan man hitta gemensamma arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna "talar samma språk", använder gemensamma begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser.