Systematiskt kvalitetsarbete i grundläggande, gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Transkript

1 (12) 1 För Utbildningsförvaltningen Dnr BIN Systematiskt kvalitetsarbete i grundläggande, gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi) Innehåll Inledning... 2 Huvudmannens ansvar... 2 Kvalitetsrapport inklusive utvecklingsplan för Nationella mål... 3 Bildningsnämndens mål och prioriterade aktiviteter enligt Budget Mål:... 3 Prioriterade aktiviteter:... 3 Utvecklingsplan... 4 Nyckeltal lärare... 4 Utbildningsanordnaren analys av nyckeltalen... 4 Kunskaper samt Bedömning och betyg... 5 Normer och värden samt Ansvar och inflytande... 7 Utbildningsval - Arbete och samhällsliv... 8 Övrigt Besök Individuell studieplan Internkontrollpunkter Klagomålsrutiner Kursutvärdering Skolinspektioner Nyckeltal Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning Utbildningsanordnaren analys av nyckeltalen Undervisning i svenska för invandrare (sfi) Utbildningsanordnaren analys av nyckeltalen Avslutande uppföljning av de egna målen Utvecklingsplan... 12

2 2 Inledning Huvudmannens ansvar Enligt den nya skollagens 4 kap 3 ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det är också huvudmannens ansvar att detta också sker på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid skolenheten genomförs. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls. Huvudmannen (bildningsnämnden) har formulerat ett antal mål. Även dessa ska följas upp på samma sätt som de nationella målen. Systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas kontinuerligt och processinriktat. Vidare ska det präglas av fastlagda rutiner med en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplaner, dokumentation, verktyg och metoder. Fokus ska vara på förbättring/bättre resultat. Kvalitetsarbetet ska i första hand vara ett verktyg för internt utvecklingsarbete och bestå av följande delar. Vid bildningsnämndens sammanträde den 28 april 2011 (BIN ) beslutades om bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete i enlighet med den nya skollagen. Bilden nedan illustrerar innehållet i beslutet. Politikerbesök Seminarium kring skolenheternas kvalitetsrapporter Nyckeltal från SCB Enheternas kvalitetsrapport + Utvecklingsplan Nyckeltal från SCB Dec/Jan Kommunens Kvalitetsrapport/ Verksamhetsberättelse Bildningsnämndens elevenkät Tjänstemannabesök Juni /Juli

3 3 Kvalitetsrapport inklusive utvecklingsplan för 2012 Utbildningsanordnare Ansvarig chef Rektor Elsa Brändströms skola Kent Hartman Maria Danielsson, Eva Svensson Gymnasial Grundläggande Sfi Summa vuxenutbildning vuxenutbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Antal deltagare 15/ Antal deltagare 15/ Gymnasiepoäng Elevtimmar Elevtimmar sfi grundläggande vux Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor VT HT Summa Antal heltidsplatser Nationella mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Läroplanens mål är uppdelade i: Kunskaper Bedömning och betyg Normer och värden Ansvar och inflytande Utbildningsval - Arbete och samhällsliv Denna uppdelning används i rapporten. Bildningsnämndens mål och prioriterade aktiviteter enligt Budget Mål: Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Öka andelen deltagare i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Öka antalet lärlingar inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Alla flyktingar och invandrare ska uppnå minst godkänt på någon kurs i svenskundervisning för invandrare. Öka andelen flyktingar och invandrare som uppnår minst godkänt i D-kursen svenskundervisning för invandrare. Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare

4 4 Lokalisering av vuxenutbildningen till Skäggetorp, Ryd och Berga. Detta är ett verktyg för att öka antalet vuxna i egenförsörjning. Förberedelser för och genomförande av VUX12 den nya skollagen i vuxenutbildningen. Skapa förutsättningar för hög måluppfyllnad genom att utförare ges möjlighet att specialisera sig på olika SFI-nivåer. Öka andelen behöriga lärare i SFI. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Utvecklingsplan Planerade åtgärder Genomförda åtgärder Förberedelse för och genomförande av VUX 12 Arbetet med implementeringen av VUX 12 påbörjades i januari 2012 med två heldagar på Internat där fokus låg på genomgång av de nya ämnesplanerna/kursplanerna för både Sfi, grundläggande och gymnasial utbildning samt de nya betygskriterierna. Stor vikt lades under den fortsatta våren på fortsatt arbete kring dessa frågor i samband med ämneslagsmöten och gemensamma personalmöten. Skolverket ordnade också under våren en konferens i Linköping gällande VUX 12 där samliga lärare deltog, Under en av A-dagarna i juni genomfördes en fortbildningsdag med tema Betyg och bedömning med Pär Wohlin. Under hösten 2012 fortsatte detta arbete, men då främst i ämneslagen. Samverkan har till viss del också skett mellan lärare inom gy vuxenutbildning och gymnasial utbildning på Birgittaskolan. Inför våren 2013 forsätter detta arbete och ytterligare studiedagar med tema Betyg- och bedömning planeras för. Kompetensutvecklig erbjuds även enskilda lärare som sedan får uppdraget att föra ut nya kunskaper i lärarlagen. Under våren 2013 jobbar vi vidare med den nya läroplanen som gäller f rom 1 januari Gemensamma 4 studie/arbetsdagar har inom Sfi genomförts där fokus har legat på Vux12 samt bedömning enligt det nya betygssystemet. Nyckeltal lärare Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) Lärartäthet Antal lärare (heltidstjänster)/100 heltidsstuderande Grundläggande - och 3,9 71 gymnasial vuxenutbildning Sfi 4,2 77 Utbildningsanordnaren analys av nyckeltalen Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

5 5 Vi anser att vi har bra lärartäthet och behörighet bland våra lärare inom EB. Inom grundläggande och gymnasiala kurser finns inga obehöriga lärare. På vård- och omsorgsprogrammet har under hösten obehörig lärare undervisat i en kurs, vilket har att göra med svårigheten att finna behöriga lärare inom just det området. Viktigt att poängtera är att det i bilagan anges att vi inom Grundläggande och Gymnasial Vux inte har några specialpedagoger eller speciallärare. Utifrån formell behörighet stämmer detta (speciallärar / specialpedogexamen), men vi har ett antal lärare, vilka är anställda som speciallärare, och som har ett olika utbildningar / kompetenser inom området läs - och skrivsvårigheter, dyslexi och dyskalkyli. Inom Sfi har vi ca 95 % behöriga lärare som undervisar. En lärare kommer att slutföra sin lärarexamen till hösten Lärare inom Sfi undervisar också på grundläggande nivå, främst alfabetisering.. Kunskaper samt Bedömning och betyg Redovisning av och kommentarer till de påståenden i bildningsnämndens enkät som hade högst och lägst medelvärden inom faktorerna Lärare, Undervisning och Arbetsformer. Dessutom kan enskilda större förändringar redovisas här. Som en sammanfattande kommentar kan man se att skolans värde inom alla områden ligger bra, inga områden sticker ut med lägre resultat, vare sig inom grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning. För grundläggande Vux ligger medelvärdet för påståendet. Mina lärare i skolan är bra på att undervisa på 4,77, likaså anser en stor del av eleverna att mina lärare ger mig hjälp när jag tycker att något är svårt, medelvärde 4,85. Vad gäller frågor som rör undervisningen får påståendet Jag tycker att jag lär mig mycket på lektionerna, medelvärdet 4,58, medan jag får göra mycket studiebesök, har ett lägre värde på 3,36. Inom detta område finns säkert förbättringar att göra, men med den begränsade tid som finns i kurserna är det svårt att genomföra studiebesök i ngn större omfattning. Studiebesök förekommer dock, framför allt inom vård- och omsorgsutbildningen och inom de samhällsorienterande ämnena. Betyg och bedömning : Mina lärare ger rättvisa betyg 4,59, jag har fått bra information om vad som krävs för att klara kursen 4,5. För gymnasial vuxenutbildning visar resultaten från vårens genomförda enkäter liknande resultat: Lärarna på kursen/kurserna är duktiga på att undervisa/handleda har ett medelvärde på 4,58. Lärarna ger mig tillräckligt stöd om jag har svårt att hänga med i något ämne, medelvärde 4,43. Likaså ansåg eleverna under våren 2012 att lärarna var engagerade i sitt arbete och att de har goda kunskaper i sina ämnen. Påståendet skolan ger oss kursdeltagare goda förutsättningar att se sammanhang mellan olika ämnen har ett lite högre medelvärde, likaså påståendet i skolan uppmuntras vi att inhämta information av olika slag och värdera denna. Lite lägre värde finns för påståendet jag får bra kontinuerlig återkoppling på mina prestationer. Här har vi ett utvecklingsområde, se analys. För Sfi och steg 1 som i en egen enkät svarat på frågor som är 3-gradig visar resultatet ett medelvärde på 2,71. Svarsfrekvensen har varit mycket hög. Medelvärdet på undervisande lärare ligger på 2,7 2,9 på skalan. Det är ett mycket högt resultat. De höga värden som faktorerna som Lärare och Undervisning visar har till viss del förklaringen i att lärare har grundskolelärareexamen med bl. a. läs- och skrivinlärning. Arbetet ska fortgå vad gäller att få eleverna mer delaktiga i sin egen utbildning. Enkäten för elever inom steg 2 och 3 är 5-gradig och har mer frågeställningar än den riktad till analfabeter och kortutbildade. Skolan ligger även här bra till i resultatet med ett medelvärd på 4,5. Här kan ändå skolan tydligare kommunicera med eleven om grunderna för ett betyg. Skolan behöver också se över antal studiebesök samt innehållet i dessa. Här visar resultatet ett medelvärde på frågan Jag för göra studiebesök på 3,6 3,8.

6 6 Beskrivning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden. En viktig framgångsfaktor anser vi är behöriga lärare med ett stort engagemang för verksamheten och för eleverna. Det är också viktigt att tid och utrymme ges för lärarna att diskutera betyg/bedömning och hur man kan ge återkoppling på ett bra sätt, både via samtal i anknytning till lektioner samt skriftligen, t ex i Fronter. Under hela 2012 har därför ett utvecklingsarbete pågått med anledning av VUX12 och införande av nya ämnesplaner och betygskriterier och betygssteg. Detta arbete gäller både grundläggande, gymnasial utbildning samt Sfi. Sambedömning och delning av kurser är åtgärder som vi också ser som en framgångsfaktor. Inom arbetslaget på BirgittaVux har lärarna i möjligaste mån delat kurser samt aktivt jobbat med sambedömning. Det finns en uttalad målsättning att ta fram ett varierat underlag för bedömning, ofta ingår såväl teoretiska som praktiska moment i kurserna. Detta tillsammans med regelbundna diskussioner i arbetslaget kring bedömning uttrycker en tydlig ambition att öka tydligheten för eleverna vad avser bedömning och betygssättning. Den goda psykosociala arbetsmiljön inom vård- och omsorgsprogrammet, både i personalgruppen och bland eleverna är också en framgångsfaktor som vi ju också blivit uppmärksammadeför i och med tilldelningen av LPP-priset. Nationella prov, eller tidigare givna nationella prov, genomförs där det är möjligt i Matematik, Svenska, Svenska som andraspråk samt i engelska. Sambedömning sker även här, då svensklärarna rättar varandras prov. VI har även prövat att eleverna skriver anonymt. Inom kurserna i Matematik och Naturvetenskapliga ämnen behöver samarbetsformer mellan lärarna utvecklas, likaså nya arbetssätt och metoder för att på ett ännu bättre sätt kunna möta de elever med skiftande bakgrund och kunskaper som vi ser inom vuxenutbildningen idag. En satsning på kompetensutveckling inom området språkutvecklande arbetssätt ser vi också som ett förbättringsområde och en framgångsfaktor, se även sista punkten, prioriterade utvecklingsområden. Kompetensutveckling ämnesdidaktiskt för samtliga ämneslärare är ytterligare ett förbättringsområde. De nationella proven inom Sfi genomförs med en sambedömning av icke-undervisande lärare. Detta för att säkra en rättvis och likvärdig bedömning. Förbättringsområden är att tillsammans med den upphandlade anordnaren för Sfi ha fortbildning i bedömningsfrågor. Under våren 2013 kommer skolan att inbjuda till en sådan träff där skolverket deltar. Att även öka måluppfyllelsen inom Sfi C och D kurser har varit en del av arbetet under Vi har under 2012 startat och erbjudit kurser för kommunikation, läs- skriv samt utökat antalet platser för uttal. Dessa kurser har givit resultat i en ökad måluppfyllelse för de elever som har möjligheten att delta. Under vårterminen 2012 har vi påbörjat ett försök med att förbättra måluppfyllelsen för gymnasiekurserna inom svenska om andraspråk, SASA, där vi skapat ett paket på totalt 350 p där kurserna SASA, Uttal, Uppsatsträning samt orienteringskursen Sverige då och nu ingår. Det är också samma lärare som har ansvar för samtliga kurser. Vår förhoppning är att denna satsning ska öka antalet studerande med minst G (E) i kursen SAS A, Svenska som andraspråk. Redan under hösten 2012 kunde vi se ett ökat intresse för denna kombination av kurser samt en tendens till ökad måluppfyllelse. Vi fortsätter det utvecklingsarbetet under Under hösten 2012 startade vi också en ny orienteringskurs i konversation med huvudsyfte att ge elever som läser svenska som andraspråk ytterligare möjligheter till talträning och konversation i en mindre grupp och med dagsaktuella teman som bas för samtalen. Vår målsättning är att ge ett flexibelt elevstöd genom t.ex. Läroteket som hela tiden utvecklas. Läroteket är öppet alla dagar i veckan mellan ca och bemannas av lärare med olika ämneskompetenser. Lärarresursen i Läroteket motsvarar ca 1 1,5 % tjänst per termin. I Läroteket kan även studerande som ska pröva för högre betyg få hjälp. Ett nytt utvecklingsområde är att införa studiehandledning på modersmål i läroteket och då främst inom naturvetenskapliga kurser och för arabisktalande och somalisktalande elever.

7 7 Inom Sfi har Kom & Lär startat. Det är en verksamhet som i likhet med Läroteket erbjuder hjälp med olika stöd av lärare. Kom & Lär är bemannat med ca 2 lärare/pass mellan Under året 2013 startar ett projekt inom Sfi Modersmåls baserad undervisning parallellt med Sfi. Projektet ska genomföra undervisning på modersmålet somaliska i samverkan med lärare som undervisar i svenska på Sfi kurs A. Syftet är att se om läsinlärningen kan effektiviseras om eleven parallellt läser sitt hemspråk. Det finns dock ett område som många lärare lyfter, och det gäller möjligheterna att ge eleverna bättre återkoppling samt möjligheter till individuellt stöd. Det saknas idag tid för att kunna möta varje elev på ett optimalt sätt. Vi har engagerade och kunniga medarbetare som gör vad de kan för att stötta eleverna men som också många gånger känner att bristen på tid gör att man inte känner sig tillräcklig. Här har vi en utmaning och ett behov av att se över vår organisation för att ännu bättre kunna möta varje individ. Under hösten 2012 startade vi en ny fyraterminersutbildning inom vård- och omsorgsprogrammet, där syftet är att svenska som andraspråk ska läsas i kombination med kurser inom vård- och omsorgsområdet och förhoppningsvis förbättra måluppfyllelsen för samtliga kurser inom programmet och stärka elevernas språkutveckling samt göra dem bättre förberedda inför yrkeslivet. En svensklärare tillhör arbetslaget och jobbar aktivt tillsammans med vårdlärarna för att utveckla både arbetssätt och metoder för ökad språkutveckling hos eleverna. En första utvärdering av måluppfyllelsen för dessa elever kommer att göras i slutet av våren Normer och värden samt Ansvar och inflytande Redovisning av och kommentarer till de påståenden i bildningsnämndens enkät som hade högst och lägst medelvärden inom faktorerna Lärare, Undervisning och Arbetsformer. Dessutom kan enskilda större förändringar redovisas här. Psykosocial miljö och inflytande Grundläggande Vux: För påståendet Det finns alltid någon i skolan som jag prata med om mina problem ligger värdet på 3,9, 43,6 % av eleverna instämmer helt i detta påstående, men den siffran borde ligga högre Mina lärare bryr sig om vad jag tycker har ett värde på 4,5, vilket vi anser är ett bra betyg. Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan ligger lägre med 3,7. Inom gymnasial utbildning ligger medelvärdet på 4,48 vad gäller påståendet Som kursdeltagare känner jag att jag både kan framföra mina synpunkter och att man lyssnar på mig., ett lägre värde framkommer dock i påståendet jag kan påverka hur målen ska nås i olika kurser Här är vår analys att detta värde borde öka under 2013 då det i och med det nya bedömningssätt som successivt nu införs innebär en förändring av elevernas delaktighet och inflytande vad gäller arbetsformer och förståelse för hur måluppfyllelse kan nås. Sfi: Delaktigheten/ansvar och möjlighet till att ha inflytande ligger lägre än förväntat 4,1 4,2. Påståendet Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan har ett medelvärde på 3,6 på steg 2. Detta är lägre resultat än på steg 3 som har 4,0. Skolan ska utvärdera detta för att se vad resultatet beror på. Den psykosocialmiljön och påståendet Det finns alltid någon i skolan jag kan prata med har även fått ett lägre resultat än väntat, 3,6 i resultatet från steg 2. Vad detta beror på är svårt att ge någon kommentar kring i dagsläget. En utvärdering ska göras. Vi arbetar med denna fråga kontinuerligt. En synpunkt som ändå kan tas med är att eleven har många olika aktiviteter utanför skolan och har då inte utrymme för att ha den kontakten med lärare och kurator som eleven önskar.

8 8 Beskrivning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden. Såväl en framgångsfaktor som en förbättringsfaktor vad gäller den psykosociala miljön är att all personal tar ansvar för och försöker att hjälpa och stötta eleverna, oavsett stora eller små problem/ behov av stöd och hjälp. En god stämning mellan elever och lärare både i och utanför klassrummet är en framgångsfaktor. Vi arbetar hela tiden aktivt med bemötandefrågor och likabehandling. Framgångsfaktorer är en trygg miljö och lugn och ro i studiegrupperna, vilket vi känner att vi har idag, men givetvis också hela tiden måste ha som utvecklingsområde. Vad gäller området inflytande är en framgångsfaktor en väl fungerande och bra kontakt mellan elev och lärare En framgångsfaktor vad gäller inflytande bedömer vi är tydlighet för eleverna vad gäller kursinnehåll och målbeskrivningar samt att lärarna hela tiden aktivt diskuterar och förändrar innehåll och arbetsformer i kurserna i dialog med eleverna. Det är också viktigt att eleverna känner att de blir lyssnade på. Här ser vi också att detta är ett förbättringsområde, just att tydligöra målbeskrivningar och aktivt ta med eleverna i planeringen av kurserna. En framgångsfaktor är som en följd av detta också elevernas insikt om det egna ansvaret för sina studier och sin inlärning Det arbete som påbörjats under 2012 och kommer att pågå under 2013 vad gäller formativ bedömning av olika slag, ser vi dock som den stora framgångsfaktorn för att utveckla eleverna upplevelser av delaktighet, ansvar och inflytande. Ett ytterligare förbättringsområde är utifrån resultatet på enkäten också att på olika sätt öka elevernas inflytande över arbetsformerna. Under våren 2013 kommer denna fråga att diskuteras i våra olika ämneslag. På övergripande nivå har delaktighet av studerande i rektorernas ledningsgrupper har varit önskvärd och har funnits med som en målsättning i den lokala arbetsplanen under åren. Tanken har varit att det vid vissa av ledningsgruppens möten deltar studeranderepresentanter, detta ser vi dock som ett utvecklingsområde. Det är överlag svårt att engagera studerande inom vuxenutbildningen och framför allt att få dem att delta vid denna typ av möten, här behöver man pröva andra metoder för att få ett ökat engagemang och en delaktighet. Ett mindre formaliserat sätt är att rektor i samband med lektionsbesök också ger utrymme för de studerande att komma med synpunkter och ev. förslag som kan komma verksamheten till godo. Rektor kan säkert vara synlig på andra, mer informella sätt för att öka intresset för inflytandefrågor. Det viktigaste är dock möjligheten till inflytande i vardagen och då är det naturliga givetvis i dialogen med lärarna.. Utbildningsval - Arbete och samhällsliv Redovisning av och kommentarer till de påståenden i bildningsnämndens elevenkät som hade högst och lägst index inom faktorn Information. Dessutom kan enskilda större förändringar redovisas här. Grundläggande vux: För påståendet Min skola har tittat på vad jag lärt mig i hemlandet och i Sverige före studierna, fick vi ett medelvärde på 3,9. Här borde värdet vara högre med tanke på det arbetssätt som vi har med våra studie- och yrkesvägledare. 4,6 var medelvärdet för påståendet jag har fått bra information om vad jag ska lära mig Inom gymnasial utbildning ligger medelvärdet på 4,45 för påståendet jag är nöjd med skolans hjälp med min individuella studieplanering, vilket vi anser vara ett bra betyg. För påståendet skolan har tagit hänsyn till mina tidigare kunskaper vid upprättandet av min individuella studieplanering ligger värdet lite högre jämfört med svaren på grundläggande. För gymnasiet får även påståendet Jag har fått bra information om innehållet i kurserna ett högre värde, 4,67.

9 9 SFI: Frågan finns inte uppe i den nya enkäten sedan hösten Inom Sfi har varje elev en studieplanering och uppföljningar gör kontinuerligt, ungefär var fjärde vecka för varje enskild elev. Vi har inom Sfi erbjudit kurser i samhällskunskap motsvarande låg- och mellanstadienivå som elever har tyckt varit bra. Samtidigt har förståelsen för det svenska samhället och arbetslivet ökat. Parallellt med samhällskunskapen startade kommunikationskurs där arbets- och samhällsliv en stor del innehållet. Vi har ett samarbete med Arbetsförmedlingen, socialkontoret och andra vad gäller information. I kartläggningen/språknivåbedömningen till placering i Sfi-grupp tas hänsyn till vilka kunskaper som eleven har med sig. I de uppföljningssamtal som läraren har med eleven kan kunskaper prövas ytterligare och eleven flyttas till ny kurs direkt om så bedöms.. Beskrivning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden inom området. Framgångsfaktorer inom detta område är som tidigare nämnts en tydlig och bra information om målet och innehållet i kurserna. Ett förbättringsområde vi ser är att eleverna ej fått tillräcklig information om de nationella målen för elevinflytande. Våra studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion. Kartläggningar görs och en individuell studieplan upprättas vid besök hos SYV. Vid en kartläggning tittar vi på tidigare skolgång och arbetslivserfarenheter, betyg, andra kunskaper. Vid behov görs diagnoser eller tester. Validering eller prövning kan också komma i fråga. Vi pratar även om studievana, förväntningar på studierna och om det finns oro eller särskilda behov som bör tas hänsyn till. Målet med utbildningen diskuteras, likaså studieekonomin. Tillsammans med den studerande upprättas en individuell studieplan för hela studietiden där vi bestämmer studieform, tid, heltid eller deltid, osv. Studieplanen följs upp och revideras vid behov varje termin, ibland oftare. Målsättningen är att alla studerande ska ha en första kontakt med en studie- och yrkesvägledare, och så sker i de flesta fall. Många gånger är den första kontakten den som tas med Jobb- och kunskapstorget i samband med ansökan och med efterföljande kontakt hos oss. Det förekommer dock att studerande aldrig tar kontakt med SYV vid ansökan. Dessa slinker då igenom och ibland uppstår problem med studiegången, ibland fungerar det bra ändå, t ex för dem som endast läser en behörig hetskurs. Det är ganska vanligt att studieplanen revideras. Detta kan bero på att man inte klarat vissa kurser och måste läsa om eller att man av personliga skäl måste göra uppehåll. Det kan också vara så att målet ändras utifrån de erfarenheter som studierna gett. Det händer också att studerande inte fullföljer sin studieplan p g a studieekonomi, familjeskäl, arbete, sociala skäl eller sjukdom. Vår uppfattning är att elever som har klara mål och som planerar studierna seriöst oftast fullföljer. Införande av mitterminskonferenserna har medfört en ökad möjlighet för vägledarna att fånga upp de studerande som av olika anledningar har problem i kurserna och ev. behöver göra revideringar i sina studieplaner. Från januari 2013 kommer elever som är analfabeter eller kortutbildade att ingå i uppdraget kartläggning/språknivåbedömning. Detta sker utifrån att skolan mycket snabbare ska kunna pröva kunskap och se förutsättningar för elever att nå sina mål. Vi menar också att upptäckten om behov av särskilt stöd kan sättas in i ett tidigare skede. Kommunikationskursen kommer att fortsätta under Troligen utökas antalet kurser och riktas även mot analfabeter och kortutbildade.

10 10 Övrigt Besök Utbildningsanordnaren har haft Politikerbesök från bildningsnämnden Ja Nej X för SFI Uppföljningsbesök av tjänstemän från utbildningskontoret Ja Nej x Individuell studieplan Samtliga deltagare har individuell studieplan. Ja x Nej Internkontrollpunkter Följande internkontrollpunkter har genomförts (Enhetens egna) Utveckla/organisera stödverksamheten ( Språket ) så att tillgängligheten blir större för alla som är behov av stöd. Kartläggning av pågående stödverksamhet gällande antal, inskrivningsperioder, språkutveckling och hinder. Översyn av Modulariseringen inom svenska som andraspråk på högstadienivå. I och med införandet av VUX 12 har både innehåll och arbetsformer inom grundläggande svenska reviderats. Klagomålsrutiner Deltagarna har informerats om utbildningsförvaltningens klagomålsrutiner Ja Nej x Kursutvärdering Kursutvärdering har genomförts inom alla kurser Kommentar, Skolinspektioner Följande inspektioner har utförts Inspektion har utförts under våren 2012, beslut Ja x Nej Skolinspektionens synpunkter Alla planer mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav Huvudmannen och rektorerna ser inte till att resultaten följs upp och utvärderas regelbundet Åtgärder Revidering av vår likabehandlingsplan påbörjades under våren 2012 och en ny kompletterande plan har skickats in och godkänts av skolinspektionen vid beslutet. Fortsatt revidering av planen har gjorts under hösten 2012 och pågår kontinuerligt. För EB påbörjas under våren 2013 revideringar av kursutvärderingar inom Sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Denna kvalitetsrapports ut-

11 11 formning är också ett led i detta utvecklingsarbete Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning i den omfattning som anges i författningarna (2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning, På EB erbjuder vi samtliga kurser, vilka finns med i vårt kursutbud, problematik finns dock vad gäller möjligheten att genomföra dessa kurser då antalet sökande är lågt för många av kurserna. Nyckeltal Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare (%)som slutfört kurs i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning under kalenderåret. Andel kursdeltagare ( %) som slutfört kurs Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Utbildningsanordnaren analys av nyckeltalen De flesta gör avbrott från enbart en kurs. Anledningen till detta kan inte utläsas ur statistiken, men en teori är att många arbetar heltid samtidigt som de läser en kurs eller för att de påbörjat för många kurser samtidigt. Att man fått arbete är en annan orsak. VI har dock fortfarande svårigheter att få en bra helhetsbild av varför avbrott sker. Vi ser inte att den procentuella andelen av elever inom gymnasial vuxenutbildning som slutför kurser är alarmerande lågt. Det lägre procenttalet för grundläggande bedömer vi till stor del beror på att man påbörjat för många kurser samtidigt. Ekonomiska faktorer kan också spela in, man har nått taket för grundläggande nivå och studiemedel. I resultatbilagan och tabellen studieavbrott anges under summa totalt antal avbrott för grundläggande och gymnasial utbildning, denna summa är dock inte överensstämmande med de orsaker som anges i samma tabell, då vi inte har exakt statistik på detta. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare ( %) per studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs. Andel kursdeltagare (%) per studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs 1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D Utbildningsanordnaren analys av nyckeltalen Ovanstående siffror är inte överensstämmande med studieresultat och godkänt på kurs enligt redovisning i skolans statistik (Procapita). Totalt är det 370 elever som fått betyg i minst godkänt och som slutförde sina studier inom Sfi. Av totalt 1085 elever som påbörjade sina studier 2012 var det 331 elever som gjorde avbrott av olika skäl. De skäl som inte kan redovisas i bilagan är att elever fått göra avbrott pga. beslut från handläggare på Arbets-

12 12 förmedlingen eller socialkontoret. De elever som varit inskrivna inom Sfi 2012 har inte alla gjort det nationella provet eller Sfi-test i kurs A. 576 elever fortsätter sina studier Avslutande uppföljning av de egna målen. Reviderad likabehandlingsplan finns sedan hösten Arbetet med punkterna som är redovisade under internkontroll har resulterat i följande: Kartläggning av stödverksamheten Språket totalt Antal: Läs- och skriv 60 elever, Uttal 181 elever. Språket har blivit mer tillgängligt för sökande som inte studerar inom skolan. För övrig fortsätter arbetet med att utveckla verksamheten gällande stöd. Utvecklingsplan Beskrivning av planerade förbättringsåtgärder inför Analys och uppföljning av resultat, utarbeta nya kursutvärderingar inom Sfi, grundläggande - och gymnasial vuxenutbildning. Förbättra rutinerna för uppföljning av studieavbrott. Se även separat inskickad redogörelse för internkontroll. Likabehandlingsplan elever, pågående, remissrunda samtlig personal samt ytterligare bearbetning i den arbetsgrupp som arbetar med revidering av planen. Betyg och bedömning, fortsatt fortbildning samtlig lärarpersonal Språkutvecklande arbetssätt, fortbildning samtlig lärarpersonal start i juni 2013 Projekt Sfi Modersmålsbaserad undervisning parallellt med svenska i kurs A Studiehandledning på modersmål inom NA, Ma och Omvårdnad start vt.13 Samverkan SFI SAS Grund SAS GY, förbättra och utveckla övergångar mellan skolformerna och möjliggöra samarbete mellan lärare, start januari Se även separat inskickad redogörelse för internkontroll. Arbete mot hedersrelaterat våld rev. handlingsplan. Se även separat inskickad redogörelse för internkontroll. Inom Sfi utveckla studieplanen så att den blir mer användbar för eleven i relation till andra aktiviteter som eleven deltar i It i undervisningen, fortsatt utveckling av Fronter som lärplattform inom alla kurser, andra digitala medier som kan användas i både när- och distansundervisning.