Elevsamverkansgrupp. Tid: Den 16 december 2015, kl

Transkript

1 Protokoll Elevsamverkansgrupp 1 Tid: Den 16 december 2015, kl Plats: Häggenåsrummet, Rådhuset Närvarande: Daniel Nordman Krell, nämndsekreterare Mathias Larsson, projektledare långsiktig planering Hanna Nathanaelsson, Treälvsskolan Marlene Arvidsson, Treälvsskolan Moa Göransdotter, Kastalskolan Agnes Mattsson, Kastalskolan Amanda Bohner, Vallaskolan Signe Fält, Vallaskolan Hanna Skårstedt, Parkskolan Kalle Bylander, Parkskolan Dagordning 1. Långsiktig planering, fortsättning Elevrepresentanterna redovisar svar på frågor som har skickats till respektive elevråd i förväg. Vad betyder arbetsro för dig? Eleverna vill slippa störande ljud som t.ex. surrande ljud från ventilation samt prat i klassrum. Därtill vore det önskvärt med fler grupprum. Vad kan utvecklas i skollokalerna? I möjligaste mån bör man bygga lokaler där elever vistas samlat för att bättre kunna hålla värmen. Lokalerna får gärna målas i roliga färger istället för grått, och gärna stimulerande former istället för bara fyrkantiga former och möbler i raka led. Som elev vill man inte alltid sitta ner, utan ibland kan det vara bra att stå eller sitta på något annat än en stol. I övrigt är öppna ytor bra. Projektledare Mathias Larsson visar bilder på olika sorters skolmiljöer för att visa hur det kan se ut. Hur vill vi att skolbiblioteken ska fungera? Generellt sett fungerar dessa bra idag, men det behövs fler tysta platser. Utbudet av böcker kan behöva ses över då vissa har ålderdomliga översättningar. I övrigt vore det önskvärt om eleverna

2 2 kan få vara med och bestämma vilka böcker som ska finnas. På vissa skolor, t.ex. Vallaskolan, får eleverna vara med och bestämma över bokutbudet. Hur kan elever och lärare och rektorer arbeta för att skolan inte ska bli utsatt för skadegörelse? Åtgärder som skulle kunna fungera är t.ex. kameraövervakning, fler vuxna i korridorerna, rastaktiviteter, vaktmästare som syns laga det som är trasigt, samt att man bland eleverna ökar medvetenheten om vad det som är trasigt kostar att åtgärda. När andra elever för flera år sedan har förstört något drabbar det dagens elever i form av bristande tillit. Det upplevs som en bestraffning för något som man inte är skyldig till. Vilka miljöer och lokaler är otrygga i skolan idag och hur kan de bli tryggare? Det finns inga direkt otrygga platser idag, men däremot otrevliga. Omklädningsrum och toaletter kan kännas både otrevliga och otrygga p.g.a. risk för intrång, samt att det är ont om krokar för upphängning av kläder och handdukar. Alla ska kunna skyla sig från varandra oavsett kön. Bäst av allt vore om det i varje omklädningsrum fanns individuella bås. Vilken teknik behövs för att kunna plugga och kommunicera? Behövs all teknik? Det borde vara lättare att komma i kontakt med lärare. När man skickar e-post till lärare tar det för lång tid innan de svarar. Google Apps For Education fungerar bra. Beträffande risken att mobiltelefoner kan distrahera och störa undervisningen anser elevrepresentanterna att en intressant lektion gör att man glömmer bort mobiltelefonen, men att den kan bli en distraktion om lektionen är tråkig. Dock hittar man alltid en distraktion, mobiltelefon eller ej, om lektionen är tråkig. Hur ser önskeskolan ut? Ett kapprum vore bra så att man kan ta av sig skorna. Lokalerna ska vara tysta, det ska finnas gott om grupprum och det ska finnas en stor samlingssal i mitten av skolan. Fönstren ska vara stora, men med möjlighet till total mörkläggning, och korridorerna ska inte vara alltför smala. Lärarna ska vara unga, skickliga och utbildade. Gamla lärare kan vara kloka utifrån livserfarenhet, men är inte så förändringsbenägna. Skolgården ska vara trivsam, och får gärna ha gott om träd och bänkar så att man kan ägna sig åt skolarbetet utomhus. I övrigt får det gärna vara mer kyckling i skolmaten, och skolan ska inte vara blå.

3 3 2. Handlingar till nämnden - begripligt och intressant att läsa? Handlingarna var tråkiga, men begripliga, att läsa. Nämndens kallelser och protokoll ska därför fortsättningsvis skickas till Elevsamverkansgruppen. 3. Årshjul Elevrepresentanterna ser inget behov av att ta fram ett årshjul för Elevsamverkansgruppen. 4. Övriga frågor Elevrepresentanterna undrar till vem man vänder sig om man upplever att man har för många uppgifter och prov i skolan? Det finns inget givet svar på frågan, men elevrepresentanterna uppmanas att i första hand ta upp frågan med respektive rektor. Det är dock viktigt med likvärdighet mellan olika skolor, och arbetsbelastningen ska inte vara högre på vissa skolor än andra. Nämnden ansvarar, bl.a. genom att besluta om kvalitetskrav för skolor och övriga verksamheter, för kvalitet, likvärdighet och arbetsmiljö m.m., men ska samtidigt inte detaljstyra skolorna. Frågan ska undersökas närmare och återkoppling ska ske till Elevsamverkansgruppen. 5. Nästa möte. Vilka frågor ska vi diskutera? Vid nästa möte med Elevsamverkansgruppen den 25 januari 2016 finns önskemål om att följande ämnen tas upp till diskussion. - Skolmat - Betygsättning - Möblering i matsal - Stress Daniel Nordman Krell, sekreterare daniel.krell@ostersund.se

4 4 Protokoll Elevsamverkansgrupp Tid: Den 6 april 2016, kl Plats: Samlingssalen, Vallaskolan Närvarande: Annika Källgård, förvaltningschef Daniel Nordman Krell, nämndsekreterare Mathias Larsson, projektledare långsiktig planering Lisa Lundell, S, ersättare Barn och utbildningsnämnden Elisabet Öhrnell, V, ledamot Barn och utbildningsnämnden Joel Nordkvist, M, ledamot Barn och utbildningsnämnden Linnéa Wigg Victor, M, ledamot Barn och utbildningsnämnden Hanna Skårstedt, Parkskolan Amanda Bohner, Vallaskolan Signe Fält, Vallaskolan Hugo Frykman Krans, Lugnviksskolan Dagordning 6. Likvärdighet i skolan, svar från elevråd Frågan om likvärdighet i skolan har tagits upp i de elevråd som har hunnit ha möte. Från skolorna framförs följande synpunkter: - Alla skolor ska ha en gemensam gräns för prov och läxor. Det vore bra med en provpolicy som reglerar detta. - Alla lärare ska vara utbildade. - Alla böcker som används i undervisningen i ett visst ämne ska vara likadana på alla skolor, alternativt att man sätter en maxgräns för hur gamla läromedel får vara. - Skolgårdarna ska vara likvärdiga. - Samma öppettider ska gälla alla elevcaféer. - Alla skolor bör ha gemensamma regler för lektionernas längd. Elevsamverkansgruppen föreslår att vissa av likvärdighetsfrågorna ovan, t.ex. skolcaféers öppettider och provpolicy, bör regleras i nämndens kvalitetskrav. 7. Synpunkter på och diskussion om fritidsverksamheten, fritidsgård, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

5 Förvaltningschef Annika Källgård informerar. Det finns åtta fritidsgårdar idag, varav fyra är föreningsdrivna. På alla dessa finns en öppen fritidsverksamhet för barn från tio år och uppåt. Just nu pågår översyn av fritidsgårdsverksamheten, innebärande att man bl.a. överväger om ansvaret för verksamheten ska flyttas från Barn och utbildningsnämnden till Kultur och fritidsnämnden eftersom det handlar om fritidsfrågor. Dock föreslås ansvaret för fritidshem och öppen fritidsverksamhet vara kvar hos Barn och utbildningsnämnden. Elevrepresentanterna tillfrågas vad som är viktigt för att det ska vara en bra verksamhet. Frågan diskuteras och redovisas nedan: - Det ska finnas en fast och tillräckligt stor personalgrupp, som dock givetvis får turas om att bemanna fritidsgården. - Viktigast är att fritidsgården är en mötesplats där man kan träffa sina kompisar. - Det ska vara likvärdiga öppettider på alla fritidsgårdar gällande hur länge du får vara där utifrån din ålder. - Det ska finnas något att göra förutom att spela TV-spel, t.ex. sällskapsspel och pingisbord. Det är också viktigt att allt är helt. - Det får inte förekomma rökning och alkoholdrickande i anslutning till fritidsgården. - Det ska finnas gott om utrymme. - Lokalernas utformning kan ha betydelse för nyttjande och trivsel. 5 Elevrepresentanterna lämnar följande synpunkter om fritidshem: - Det ska finnas gott om personal och saker att göra. - Man ska ha tillträde till idrottssalen så att man kan få röra på sig. Elevrepresentanterna lämnar följande synpunkter om öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb): - Det är obehagligt om fel personer är där och att det bildas grupperingar av dessa personer. Man vill inte gå dit om man känner sig utsatt. - Av bland annat ovan nämnda orsak bör fritidsklubben inte ligga på en högstadieskola.

6 6 - Fritidsklubben bör heller inte ligga på fritidshemmet eftersom barn på klubben inte vill blandas ihop med barn på fritidshemmet. - Fritidsklubben kan locka nya besökare genom att erbjuda aktiviteter, men man vill ha med sig en kompis när man går dit för första gången. 8. Svar på remiss om ansvar för fritidsgårdarna Barn och utbildningsförvaltningen åtar sig att skriva några konkreta frågor om hur fritidsgårdarna, fritidsklubbarna och fritidshemmen ska organiseras och skickar dessa frågor till Elevsamverkansgruppen (helst via respektive elevråd om tid finns) för besvarande. Gruppens svar ska sedan sammanställas och utgöra gruppens samlade svar på remissen. 9. Övriga frågor På Parkskolan önskar man att det fanns gungor på skolgården och undrar till vem man vänder sig till med ett sådant önskemål. Förvaltningschef Annika Källgård svarar att man i första hand ska vända sig till rektorn, och gärna via elevrådet. Nämndsledamot Joel Nordkvist, M undrar hur Elevsamverkansgruppen upplever matematik om det är svårt, och i så fall varför. Elevrepresentanterna svarar att det är tråkigt med ett ämne där man inte får diskutera med andra. Därtill är det ett svårt ämne, och lärarna har svårt att förklara på olika sätt. 10. Nästa möte Följande frågor tas upp: - Kvalitetskrav - Utvärdering av Elevsamverkansgruppens arbete och funktion - Drogfria evenemang - besök av Sofia Haby, koordinator för drogförebyggande arbete Daniel Nordman Krell, sekreterare daniel.krell@ostersund.se