Vad innebär en lyckad medlingsprocess? SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET

Transkript

1 Vad innebär en lyckad medlingsprocess? SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET

2 2 EN LYCKAD MEDLINGS-PROCESS VAD BETYDER DET?

3 EN LYCKAD MEDLINGS-PROCESS VAD BETYDER DET? 3 Vad innebär en lyckad medlingsprocess? Syftet med denna text är att presentera projektet på ett enkelt sätt, utmana taget-för-givna antaganden om medling, och på så sätt inspirera till diskussion bland medlare eller andra intresserade, t ex under möten eller en personalkonferens.

4 4 EN LYCKAD MEDLINGS-PROCESS VAD BETYDER DET?

5 EN LYCKAD MEDLINGS-PROCESS VAD BETYDER DET? 5 En lyckad medlings-process vad betyder det? Många tycks utgå från att medling vid brott endast är till för den ena parten dvs. antingen gärningspersonen eller den utsatta. Vissa antar att medling endast är till för gärningspersonerna, som har behov av att få förlåtelse eller vill undvika straff. Andra antar tvärtom att det endast till för de brottsutsatta, som behöver bearbeta vad som hänt dem. Om man tror att medling bara är till för gärningspersonen, så tycker man ofta det är synd om de brottsutsatta (som antas bli offer än en gång till). Tror man att medling bara är till för den brottsutsatta, så tvivlar man ofta på att gärningspersoner vill delta i medling (de kan t ex ses som obotligt kriminella ). Vi har gjort observationer och intervjuer med medlare samt deltagare i två medlingsverksamheter i (västra och södra) Sverige. Vår erfarenhet är att medling vid brott kan innebära viktiga möten som kan gagna båda parterna i en konflikt trots att de kanske aldrig ens träffas. Hur kan vara möjligt? Jo genom att medlare träffar båda parter, var för sig, under så kallade förmöten för att förbereda och ta ställning till medling. Då kan båda parter bli sedda, lyssnade på och få ställa angelägna frågor och inte minst får de chans att hälsa något till den andra parten, via indirekt medling. Om (en formell) medling inte blir av bedöms detta ofta som ett misslyckat resultat. Det blir inget streck i statistiken och det är ju tyvärr ofta måttstocken för framgång. Vi menar att vad som ska ses som en lyckad medling behöver omdefinieras Att det faktiskt kan ses som en lyckad medling, även om man bara (ytligt sett) bara har kommit halva vägen. inte goda vänner. Ändå kan medlingen ses som lyckad. Hur kan det komma sig? Jo genom en förklaring vad det var som hände och hur det kunde bli så att båda får berätta om sin upplevelse medan den andre lyssnar med respekt, och att man (framförallt den brottsutsatta) äntligen få svar på de gnagande frågor som återkommit sedan brottet, kan parterna bli fria från rädsla och ilska, samt andra obehagliga känslor. Att titta framåt, istället för bakåt att tillsammans skapa så kallade beteendeavtal, då man kommer överens om hur man ska förhålla sig till varandra i framtiden: Det kan betyda något så enkelt som att parterna hälsar om de skulle stöta på varandra, och komma överens om att det ska vara lugnt (ingen konflikt). Diskutera: Vad är en lyckad medling? Hur kan man se på förlåtelsens (ursäktens) roll? Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att fokusera på förlåtelse? Kan en förklaring och ett beteendeavtal vara lika (mindre/mer) viktiga som en förlåtelse för att hjälpa brottsutsatt bearbeta händelsen och för att hjälpa gärningspersonen att inse konsekvenserna av brottet? REPARERANDE ROLLTAGANDE Deltagarna den som anses ha utfört brottet och den som utsatts ges lika stort utrymme under en medling, oberoende av den juridiska skuldfördelningen. Den ena personens berättelse antas inte vara mer värdefull eller sanningsenlig än den andras. Samtidigt ger man parterna lite olika roller i medlingen. Diskutera: Hur ska man se på förmötets roll? Hur kan man (upp)värdera det i relation till medlingsprocessen som helhet? Det är ett misstag att tro att en lyckad medling innebär att gärningspersonen ska be den brottsutsatte om förlåtelse, en förlåtelse som han eller hon dessutom förväntas godta. Om de inte förlåter varandra ses det ofta som en misslyckad medling. Man kanske t o m förväntar sig att parterna ska bli goda vänner. Gärningspersonen förväntas få insikt i konsekvenserna av sina brottsliga handlingar, och få en (känslomässig och kognitiv) förståelse för den brottsutsattas situation. De brottsutsatta förväntas kunna bearbeta sina upplevelser av brottet. Förståelse för den andre ingår som en väsentlig del i syftet med medling. Den konflikt, eller skada, som uppstått ska hanteras och repareras med hjälp av en opartisk medlare som guidar processen. Medlingsmotståndare tenderar att kritisera det osannolika, eller ibland t o m skadliga, i en sådan förlåtelsesritual. I vårt forskningsprojekt har vi sett att oväntad förlåtelse och vänskapsmöten över gränserna förvisso kan ske inom medlingens ram. Men vi vill samtidigt framhålla att det vore fel att likställa framgångsrik medling med (krav på) förlåtelse, eller att se förlåtelsen som medlingens essens. Kanske ber gärningspersonen inte om ursäkt, eller kanske vill inte den brottsutsatta ta emot den, och kanske blir parterna Vi kallar medling reparerande rolltagande. Rolltagande är ett sociologiskt begrepp som innebär att en person identifierar sig med den andre; lever sig in i dennes situation. Genom ett rolltagande kan den brottsutsatta förändra sin bild av gärningspersonen; se att denne inte är ett monster utan ofta är ganska lik en själv så kallad avdemonisering. (Samtidigt har den brottsutsatta ett val: en identifikation leder inte automatiskt till förlåtelse.) Avdemoniseringen leder ofta till en känsla av ökad trygghet. Möjligheten att få visa en annan, mer positiv, bild av sig själv

6 6 EN LYCKAD MEDLINGS-PROCESS VAD BETYDER DET?

7 EN LYCKAD MEDLINGS-PROCESS VAD BETYDER DET? 7 kan vara befriande även för gärningspersoner eftersom de på det viset kan undgå att deras identitet som kriminell stärks/ utvecklas, dvs. en brottsförebyggande verkan. Diskutera begreppen reparerande rolltagande och avdemonisering i koppling till brottsförebyggande. REPARATIV RÄTTVISA I PRAKTIKEN? Reparativ rättvisa (RR) kallas den teori som ligger till grund för medling. I vår forskning undersöker vi hur teorin omsätts i praktiken. Båda parter i en konflikt ska, enligt teorin, få möjlighet att bli (aktiva) deltagare i sin egen konflikthantering. Det jämförs med hur de är underställda professionella uttolkare i rättsystemet. Maktrelationen mellan brottsutsatta och gärningspersoner sägs också vara viktig att uppmärksamma. Medlare använder uttrycket att skapa balans i rummet för att beskriva en eftersträvad fördelning av stöd och utrymme; dvs. att båda parter, i medling, ska få ha lika många medföljande (t ex föräldrar), och få tala lika mycket under medlingsmötet. Bara genom att gärningspersonen visat sig villig att medla antas maktbalansen förändras i relation till den brottsutsatte. Det kan bero på att gärningspersonen måste ha (åtminstone delvis) erkänt att den begått ett fel gentemot den andre redan för att medlingen ska inledas. Denna bild av parternas respektive makt och inflytande utgår alltså från att det funnits en obalans i relationen, och att gärningspersonen haft ett övertag; en obalans som man vill åtgärda med hjälp av medlingen. Det kan betyda att den brottsutsatta ibland uttrycker ilska och anklagelse mot gärningspersonen, som kan visa skam, och ge en förklaring (och eventuellt, men inte nödvändigtvis) en ursäkt. Det man i medlingssammanhang kallar symbolisk reparation sker inte plötsligt, utan är resultatet av en social process. KORRIGERANDE RITUAL Denna reparation kan förstås som vad sociologen Erving Goffman kallar en korrigerande interaktionsritual. En sådan ritual kan hjälpa till att återställa en kränkt persons självbild. På så sätt kan den sociala relationen bevaras. I interaktionsitualen uttrycker parten som felat ånger och skam för vad den gjort, dvs. visar rätt slags hänsyn och respekt, så att det sociala bandet mellan parterna (i detta fall gärningsperson och brottsutsatt) kan repareras. Viktigt är även att parterna själva ska vara aktiva i ritualen (även om de guidas av medlare). Diskutera begreppen balans i rummet, samt symbolisk reparation (korrigerande interaktionsritual). Vad är er erfarenhet av dessa slags riktlinjer och ritualer? Kan de ha relevans även bortom medlingsrummet? Ilska och skam hjälper eller hindrar? Gärningspersoners skamkänsla kan ses som en konstruktiv del i en korrigerande interaktionsritual. Skammen ska dock inte överdrivas, enligt våra observationer, eftersom den då snarare än hjälpa tycks hindra processen. Exempelvis kan gärningspersoner föreställa sig de brottsutsattas hat och därför inte våga delta i medling. Reparativ rättviseforskning visar att en hög grad av skam kan leda till (gärningspersonens) trots och förnekande. Hämnd ska heller inte vara ett motiv till att delta i medling. Vi ställer frågor kring hur mycket ilska och anklagelser de brottsutsatta tillåts ge uttryck för under ett medlingsmöte, utan att det ska ses som kränkning av gärningspersoner, samt hur dessas skam ska hanteras. PARADOX OFFERCENTRERAT OCH JÄMLIKT Den brottsutsattas välbefinnande ska stå i centrum i medling detta kallas för en offercentrerad medling inom RR. Utifrån ett sådant perspektiv kan ilskan ses som en nödvändig del i den symboliska reparationen: dvs. att den brottsutsattas självkänsla kan återställas genom att få lov att uttrycka den ilska de känner gentemot gärningspersonen. Å andra sidan har teorin RR (och medlingspraktiken) också ett jämlikhets och empowerment -perspektiv, enligt vilket båda parter brottsutsatt såväl som gärningsperson ska ges samma rättigheter och utrymme under en medling. Utifrån detta perspektiv kan en brottsutsatts ilska mot en gärningsperson ses som otillbörlig inom ramen för en medling. Diskutera: Vad är för mycket eller för lite ilska, dvs. var kan gränsen anses gå? Kan det vara vissa ord man ska undvika, eller ett visst tonläge som inte accepteras? Och hur ska man hantera de båda (åtminstone till synes) motstridiga perspektiven inom RR/ medlingspraktiken: en offercentrerad och jämställd medling? OPARTISK MEDLARROLL Medlare förväntas upprätthålla en opartisk roll. Medlarna strategier beskrivs i våra intervjuer: hur de undviker att dras med i deltagarnas känslor och undviker att ta parti för en av parterna i en konflikt, utan att samtidigt bli oengagerade. Medlarnas strävan att vara opartiska balanseras mot kylig relativism å ena sidan, samt bristande distans till egna (partiska) känslor och värderingar å andra sidan. Diskutera: Vad innebär opartiskhet i praktiken? Vilka krav eller förväntningar kan det innebära? Vad är skillnaden mot exempelvis oengagemang, neutralitet och relativism? Kan en opartisk roll vara fördelaktig även i andra sammanhang? Vad kan det betyda att medlarens opartiskhet (i detta fall) är del i en arbetsroll (som socionom)?

8 En lyckad medlingsprocess Om parterna inte träffas, gärningspersonen inte blir förlåten och den brottsutsatte kanske t o m uttrycker ilska kan det ändå ses som en lyckad medlingsprocess? Här presenteras några resultat från ett sociologiskt forskningsprojekt om medling vid brott. Projektet bedrevs vid Lunds universitet under år Forskarna har gjort intervjuer, observationer och studerat tryckt material VILL DU VETA MERA? Läs gärna projektets rapport. Den kan beställas från Bokbox förlag ( Den kan även laddas ner från Länsförsäkringar (via hemsidan) som finansierade projektet (se www. lansforsakringar.se/forskning och avslutade projekt ). HAR DU FRÅGOR? Kontakta Anna Rypi, Anna.rypi@soc.lu.se, eller Veronika Burcar, Veronika.burcar@soc.lu.se LAYOUT & PRINT: Media-Tryck, Lund LUNDS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Box 114, Lund Besöksadress: Paradisgatan 5, Hus G, Lund