Härryda kommun, Projektplan Plug In 2.0. Språkintroduktion

Transkript

1 Härryda kommun, Projektplan Plug In 2.0 Projektbeskrivning Syftet med projektet är att utveckla det individbaserade arbetssättet på språkintroduktionen för att på så sätt öka alla elevers, såväl pojkar som flickors, anknytning till skolan, minska studieavbrott samt öka genomströmningen till andra utbildningsalternativ (se illustrationen nedan). Projektet utgår från de identifierade framgångsfaktorerna från Plug In och syftar till en utveckling på såväl organisatorisk som individuell nivå. Insatserna anpassas för att ge alla elever likvärdiga chanser att lyckas, oavsett deras förutsättningar och behov. Annat introduktionsprogram Språkintroduktion Nationellt program/ Yrkesprogram Annan utbildning, ex: komvux, folkhögskola etc. Bakgrund och nuläge Det individuella programmet språkintroduktion, som det är organiserat idag, har funnits på Hulebäcksgymnasiet i ca ett år. Programmet är en del av de individuella programmen (IM) där språkintroduktionen består av ett eget arbetslag med en egen hemvist på skolan. Under hösten 2015 och våren 2016 hade programmet ett stort inflöde av nyanlända ungdomar med utomeuropeisk bakgrund. Organisationen utmanades på flera sätt och som ett svar på detta anställdes bl.a. fler SVA-lärare. Utbildningen för eleverna organiserades genom att de elever som kom som nyanlända startade sin utbildning på språkintroduktionen. Här hade eleverna sina startsamtal där en kartläggning av skol-, språk- och erfarenhetsbakgrund skedde. Undervisningen fokuserade främst på SVA. När eleverna nått en viss språklig nivå placerades eleverna i något av de andra IM-programmen på skolan där deras studier mot gymnasiebehörighet fortsatte. I och med det ökade inflödet av elever står vi i dag inför en situation där vi på flera sätt behöver utveckla det individbaserade arbetssättet på språkintroduktionen. I gymnasieförordningen ställs krav på att elevernas språkkunskaper och kunskapsutveckling ska bedömas och kartläggas. Utbildningen på språkintroduktion ska förutom svenska som andra språk innehålla kurser och ämnen som behövs för elevernas fortsatta utbildning. Bestämmelserna fastslår även att utbildningen ska vara individanpassad. Skolverket konstaterar i sin rapport att många 1

2 skolor uppger att denna individanpassning är en stor utmaning inte minst då elevgruppen på språkintroduktion kan vara väldigt heterogen. Eleverna kommer från olika länder, har stora skillnader i utbildningsbakgrund, olika åldrar och eleverna kan ha olika förväntningar, avsikter och motiviation med att slutföra sina studier. Detta tillsammans med löpande antagning under terminerna skapar utmaningar i att utforma utbildningen så att den möter behoven hos var och en av eleverna. Vikten av att således utforma rutiner för kartläggning och bedömning kan inte nog understrykas. Vid planering av projektet har det synliggjorts att vi saknar en del information kring våra elever. Organisationen har varit ansträngd och vi har på olika sätt haft svårt att systematisera kartläggningsarbetet kring våra elever. T.ex. har vi inte haft tillförlitlig data gällande frånvaro/närvaro. Ingen av eleverna har idag något åtgärdsprogram och eventuellt saknas det utredningar om behov av särskilt stöd. En av utmaningarna med att arbeta med målgruppen har varit att skilja mellan vad som är avsaknad av språk och vad som är ett ev. behov av särskilt stöd. Gällande utredningar kring särskilt stöd och åtgärdsprogram har inget sådant behov uppmärksammats eller synliggjorts av personal. Rutiner kring att kartlägga och t.ex. koppla in specialpedagog finns på skolan, men vi behöver på ett tydligare sätt kunna implementera det med våra elever på språkintroduktion. Den indelning i klasser och nivågruppering som finns på programmet har skett genom lärares och mentorers samarbete där man försökt matcha elevernas språkliga-, begrepps- och utbildningsmässiga nivå mot varandra. Vid terminsstart HT16 har även ett kartläggningsarbete av elevernas numeracitetsnivå inletts. Eleverna är indelade i tre klasser/grupper, C1, C2 och C3. Eleverna i C1 räknas som nybörjare och där undervisningen fokuseras kring SVA, MA, Idrott och SO och modersmål. Till C2 gruppen räknas elever som är fortsättare, men med låg studiebakgrund och där undervisningen har långsam studietakt. Slutligen är C3 gruppen en större grupp med elever som räknas som fortsättare och där studietakten är jämförbar med högstadienivå (eleverna läser mot betyg). Målgrupp Projektet riktar sig till elever som går på det individuella programmet språkintroduktion på Hulebäcksgymnasiet (målgrupp 3). Vid projektstart består dessa av 56 elever varav elva identifierar sig som tjejer och 45 som killar. Ingen identifierar sig utöver indelningen kille/tjej. 26 har dari som modersmål, tre talar pashto, tre talar somaliska, en talar spanska, 15 talar arabiska, två talar thai, en talar albanska, fem talar kurdiska. Även om det finns stora skillnader i elevernas språkliga-, kulturella- och utbildningsmässiga bakgrunder bedöms de alla vara i behov av bl.a. språkligt stöd för att klara de ämneskrav som finns för ett nationellt program. Elevernas erfarenheter av skola i sitt hemland är skilda, några har gedigen skolbakgrund andra har ingen eller begränsade studieerfarenheter. Gemensamt är ändå att eleverna ställs inför ett nytt skolsystem, med nya förväntningar (bl.a. på digital kompetens), krav och sociala koder, och att de därmed befinner sig 2

3 på ett relativt avstånd från fortsatt utbildning. Därför blir skolans kompenserande uppdrag för denna målgrupp högst relevant. Projektidé och lokala projektmål. Projektet utgår från de framgångsfaktorer man identifierade via Plug In: - Vi vet att förtroendefulla relationer mellan lärare, andra vuxna och elev påverkar elevers förutsättningar att klara skolan. Hulebäcksgymnasiet var dessutom en av deltagarna i Plug In och har goda erfarenheter av t.ex. utökad mentorstid. Därför vill vi: - utveckla arbetet med mentorstiden så att det får en tydligare koppling till de individuella studieplanerna. - Vi vet att skolor som systematiskt kartlägger och följer upp frånvaro och studieresultat lyckas bättre med att identifiera och förbygga studieavhopp. Därför vill vi: - utveckla våra rutiner kring att uppmärksamma elevers behov och progression - utveckla arbetet med den individuella studieplanen och göra den till ett dokument som återkommer vid mentorstider, utv. samtal, EHT-möten, klasskonferenser och i undervisningssituationer. - skapa rutiner kring överlämningsprocesser från språkintroduktionen till andra utbildningsalternativ. - Vi vet att samverkan mellan lärare och andra professioner som EHT och modersmålslärare gynnar elevernas lärande, språk och inlärning. Därför vill vi: - skapa undervisningssituationer där SVA, studiehandledare och ämneslärare arbetar tillsammans med elevgruppen. - tydliggöra rutiner för samverkan med EHT - Vi vet att flexibla organisationer som sätter individens behov främst och har ett helhetsperspektiv på individen i relation till skolsituationen är en förutsättning för att kunna utveckla förbyggande insatser. Därför vill vi - utveckla individuella lösningar kring studietakt och schemaläggning, - utreda hinder för skolgång, varför det går bra, samt beakta behov utanför det pedagogiska stödet. Vidare tar projektet sin utgångspunkt i ett digitalt perspektiv. I 1 kap. skollagen påvisas vikten av en likvärdig utbildning, att oavsett bakgrund ska alla ha tillgång till en likvärdig utbildning inom skolväsendet. Dessa portalparagrafer är högst relevanta för utbildningen på språkintroduktion då syftet med utbildningen är att eleverna ska gå vidare i till gymnasiet eller annan utbildning. Eleverna ska med andra ord förberedas för studier och det svenska samhället. Även om olika skolor kommit olika långt går det svenska utbildningssystemet mot en hög grad av digitalisering. Skolverket har under våren 2016 lagt fram förslag till reviderade läro- och kursplaner där just digital kompetens skrivs fram. Man skriver att I ett alltmer digitaliserat samhälle är det viktigt att skolan bidrar till att utveckla elevernas digitala kompetens. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för och förmåga att använda digital teknik för lärande, kommunikation, skapande, informationsbearbetning och problemlösning. De 3

4 ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt för att kunna värdera information, förstå risker och se möjligheter, samt att ta ansvar för sitt eget handlande vid användning av digitala medier. Skolverket, reviderat utkast Lgr En central aspekt av det kompenserande uppdraget blir således att förbereda eleverna för ett digitalt medborgarskap. Vi ser digitaliseringen av samhället som en demokratifråga, om vi inte förbereder våra elever på att använda digitala hjälpmedel i sin vardag och i sina studier riskerar de att automatiskt slås ut i konkurrensen på utbildnings- och arbetsmarknaden. Inom undervisning på språkintroduktion talar man ofta om vikten av att låta eleverna möta språket på olika sätt. Att möta språket digitalt blir således även en viktig del av att stärka elevernas språkutveckling och förbereda de för vidare studier och ett aktivt samhällsliv. En ökad digitalisering av arbetet på språkintroduktion går hand i hand med utvecklingen av ett individcentrerat arbetssätt. Genom t.ex. implementerandet av GAFE kommer vi kunna skapa nya möjligheter för en levande dokumentation för våra elever. Den individuella studieplanen behöver på ett tydligare sätt knytas till elevers kartläggning, deras studieresultat och målsättningar. Via digitala plattformar kan vi även bl.a. skapa digitala rum som ger insyn i elevernas kunskapsprocess vid ett tidigt skede och som skapar möjligheter till ett effektiviserat och individuellt kartläggningsarbete. Den formativa processen fokuserar således både att stödja och utveckla elevens lärande som lärarens undervisning. En ytterligare central aspekt är att digitaliseringen skapar än större möjligheter för att involvera eleverna i bedömningsprocessen. På så sätt ges eleverna möjligheter att lära sig bedöma det egna arbetet och ta ansvar för sin studieteknik och utveckling. Det digitala perspektivet är en viktig del av att förbättra undervisningskvalitén utifrån att kunna anpassa, variera och skapa en mer autentisk lärsituation. Projektmål Det övergripande mål inom Plug In 2.0 som Härryda kommun ämnar svara till är att fler ungdomar, oavsett kön, behov av särskilt stöd eller språklig bakgrund., fullföljer sin gymnasieutbildning, minska skolavbrott och öka genomströmningen från språkintroduktionen till andra utbildningsalternativ. Förutom att kartlägga antal deltagare utifrån kön, språklig bakgrund, behov av särskilt stöd, som fullföljer sina studier, går vidare till annat utbildningsalternativ eller hoppar av sin utbildning, kommer vi använda oss av målindikatorer för att se om vi jobbar mot våra lokala mål. Genom att indikatorerna är kopplade till arbetet med likvärdighetsmålen kan vi säkerställa att arbetet kring dokumentation med arbetssätt för hur jämställdhet, tillgänglighet, ickediskriminering och likvärdig progression för eleverna inom projektet fortskrider. För att nå de lokala målen att: - utveckla arbetet med mentorstiden så att det får en tydligare koppling till de individuella studieplanerna. - utveckla våra rutiner kring att uppmärksamma elevers behov och progression 4

5 - utveckla arbetet med den individuella studieplanen och göra den till ett dokument som återkommer vid mentorstider, utv. samtal, EHT-möten, klasskonferenser och i undervisningssituationer. - skapa rutiner kring överlämningsprocesser från språkintroduktionen till andra utbildningsalternativ. - utveckla individuella lösningar kring studietakt och schemaläggning, Har vi följande indikatorer: - Dokumentationen kring elevernas kön, språkligbakgrund, studieplan, studietakt, närvaro, kartläggning, ev. behov av extra anpassningar, individuella scheman mm. är kopplade till lättillgängliga digitala plattformar och används regelbundet vid mentorstid, utv. samtal och i organisationen. - Rutinerna kring överlämningsprocesser är välkända bland alla i organisationen och används alltid. För att nå de lokala målen: - ökad måluppfyllelse för alla elever oavsett kön, behov av särskilt stöd eller språklig bakgrund. - ökad digital kompetens hos våra elever oavsett kön, behov av särskilt stöd eller språklig bakgrund. Har vi följande indikatorer: - Digitala hjälpmedel används i utformandet av undervisningssituationer, kring anpassningar och särskilt stöd. - SVA-lärare samarbetar/har gemensam undervisning med ämneslärare. - diskussionen kring likvärdighetsmålen och arbetet ska finnas med i alla rapportering Metod Projektets medarbetare kommer bestå av de lärare som undervisar mest på språkintroduktionsprogrammet. En central del av projektets metod är att skapa utrymme i lärarnas/medarbetarnas schema för handledning där projektets målsättningar är i fokus. För Hule Sprint har rektor anställt en projektledare vars uppgift bl.a. är att utveckla en professionsutvecklande och verksamhetsinriktad handledning. Handledningen syftar till att ge utrymme för en metoddiskussion och metodprövning som kommer ha en tydlig koppling till arbetet med eleverna. Likt modellen visar nedan, ska det vi gör under handledningen vara knutet till elevernas mentorstid, utv. samtal och lektioner, men även till EHT-möten och klasskonferenser. Tiden för handledning är satt till en timme per vecka och är inskriven i medarbetarnas scheman. 5

6 Handledning i arbetsgrupp Metod/aktion Arbetet med/kring elever Hur gick det? Vad fungerar? Vad kan vi utveckla? Handledningstillfällena blir en utgångspunkt för arbetet med projektets målindikatorer och kommer organiseras utifrån rubrikerna: Kartläggning, Individualisering & Digitalisering och Likvärdighet. Utifrån rubriken Kartläggning kommer vi arbeta utifrån frågeställningar om hur vi vill att dokumentationen och kartläggningen av eleverna ska systematiseras och tillgängliggöras. Koll och uppföljning är en viktig del av det individbaserade arbetssättet som kommer få ett tydligare genomslag i det praktiska arbetet med elever under t.ex. mentorstid, utv. samtal och EHTmöten. Att elevernas studiegång på ett tydligt sätt knyts till digitala plattformar bedöms även underlätta kring rutiner vid överlämningsprocesser. Individualisering & Digitalisering handlar om att testa och utveckla former av undervisning som möter enskildas behov. Det digitala arbetssättet kommer vara en del av att utveckla ett formativt arbetssätt, där bl.a. implementerandet av GAFE är en central del. Det handlar om att vara tydlig med undervisningens mål och syften, utgå från elevers förutsättningar, på ett tidigt skede kunna få insyn i elevernas lärprocess och kunna ge feedforward på elevernas prestationer. Medarbetarna har olika kompetens och erfarenhet, och likt en sammanställning från Skolverket slår fast ger digitala verktyg i sig inga positiva effekter på undervisningen utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat. Vi ser att en sådan genomtänkt pedagogik med digitala hjälpmedel, som har sin utgångspunkt i ett individcentrerat arbetssätt, behöver utvecklas i samverkan mellan lärare med olika kompetens. Först tillsammans kan vi finna hur erfarenheter och kunskaper från t.ex. SVA-lärare kan vara till hjälp i utarbetandet av ett digitalt arbetssätt för en enskild elev i t.ex. samhällskunskap. Det är så vi utvecklar undervisningskvalitén och det är så vi kommer arbeta mot att höja måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen för varje elev kommer kartläggas vid terminsslut hösten 2016 och våren I arbetslaget har vi även börjat föra diskussioner om hur elevernas studiegång kan individualiseras ytterligare genom att testa mentorskap och studiepraktik mellan elever från olika program. Utifrån rubriken Likvärdighet kommer handledningstillfällena kretsa kring frågeställningar om hur vi säkerställer att alla oavsett kön, behov av särskilt stöd och/eller språklig bakgrund ges 6

7 samma förutsättningar att delta i projektet. Behöver vi testa något annat arbetssätt för att möta en specifik elevgrupps förutsättningar? Hur inkluderar vi alla i projektets arbete och finns det vissa som gynnas mer än andra utifrån projektets arbete? För att mäta huruvida elevernas digitala kompetens ökat kommer vi arbeta fram ett kartläggningsmaterial. Det kommer bestå av en enkät där eleverna får skatta sin digitala kompetens utifrån olika frågeställningar (t.ex. kunskaper kring kommunikation, söka information mm.) och därefter ett test som ska pröva elevernas förmåga att använda datorn som problemlösningsverktyg. Kartläggningen av elevernas digitala kompetens kommer ske i två omgångar, en gång under höstterminen 2016 och en gång under våren På så sätt kommer vi kunna mäta om elevernas digitala kompetens ökat och vi kommer även kunna dra slutsatser om det är någon särskild elevgrupp som gynnats av en sådan satsning (utifrån kön, språk och utbildningsbakgrund). Resultat Utifrån handledningsrubriken Kartläggning och för att: - utveckla arbetet med den individuella studieplanen och göra den till ett dokument som återkommer vid mentorstider, utv. samtal, EHT-möten, klasskonferenser och i undervisningssituationer. - skapa rutiner kring överlämningsprocesser från språkintroduktionen till andra utbildningsalternativ. - utveckla individuella lösningar kring studietakt och schemaläggning, räknar vi med att a) vid terminsslut 2016 omfattas alla elever (100%) av en dokumentation där elevernas kön, språkligbakgrund, studieplan, studietakt, närvaro, kartläggning, ev. behov av extra anpassningar, individuella scheman mm. som är kopplad till lättillgängliga digitala plattformar. Utifrån handledningsrubriken Individualisering och digitalisering och för att: - utveckla våra rutiner kring att uppmärksamma elevers behov och progression - nå ökad digital kompetens hos våra elever oavsett kön, behov av särskilt stöd eller språklig bakgrund - nå ökad måluppfyllelse för alla elever oavsett kön, behov av särskilt stöd eller språklig bakgrund. vill vi att b) 85% av medarbetarna i projektet har byggt upp ett Google Classroom med sina elever där man gjort minst tre inlägg, tre inlämningsuppgifter och gett feedforward till eleverna under tiden de arbetat med en uppgift, via kommentarsfunktionen, c) 50% av medarbetarna producerar veckovisa inlägg i sitt classroomflöde, d) 50% av medarbetarna har testat tre digitala hjälpmedel för att synliggöra den formativa processen (t.ex. Kahoot eller Socrative) varav en ska vara implementerad i undervisningen och e) 100% av eleverna har loggat in i Google Drive och skapat minst tre dokument, en enkät och en presentation. Vidare vill vi att f) 75% av eleverna ska prestera bättre på testet i digital kompetens och att lika många även ska ha upplevt en förbättrad digital kompetens. Ytterligare resultat vi vill nå utifrån individualisering och arbetet kring likvärdighet är att g) 75% av ämnesundervisningen genomförs med SVA-lärare och h) 60% av eleverna har testat inläsningstjänst tre gånger på sitt modersmål (dvs. får skolmaterial uppläst på sitt modersmål). 7

8 Slutligen, utifrån handledningsrubriken Likvärdighet och för att - nå ökad måluppfyllelse för alla elever oavsett kön, särskilt stöd eller språklig bakgrund. - alla elever ska ges samma möjlighet till progression inom projektet vill vi att i) 100% av de anpassningar som görs inom ramen för projektet har kön, särskilt stöd eller språklig bakgrund beaktats. Detta kommer tydliggöras i de individuella studieplanerna och dessa kommer även studeras utifrån detta perspektiv i samband med projektavslutning. Sammanfattningsvis är våra önskade resultat: - a) vid terminsslut 2016 omfattas alla elever (100%) av en dokumentationen där elevernas kön, språkligbakgrund, studieplan, studietakt, närvaro, kartläggning, ev. behov av extra anpassningar, individuella scheman mm. som är kopplad till lättillgängliga digitala plattformar. - b) 85% av medarbetarna i projektet har byggt upp ett Google Classroom med sina elever där man gjort minst tre inlägg, tre inlämningsuppgifter och gett feedforward till eleverna under tiden de arbetat med en uppgift, via kommentarsfunktionen - c) 50% av medarbetarna har testat tre digitala hjälpmedel med eleverna för att synliggöra den formativa processen (t.ex. Kahoot eller Socrative) varav en ska vara implementerad i undervisningen - d) 100% av eleverna har loggat in i Google Drive och skapat minst tre dokument, en enkät och en presentation - e) 75% av eleverna ska prestera bättre på testet i digital kompetens och att lika många även ska ha upplevt en förbättrad digital kompetens. - f) 75% av ämnesundervisningen genomförs med SVA-lärare - g) 60% av eleverna har testat inläsningstjänst tre gånger på sitt modersmål (dvs. får skolmaterial uppläst på sitt modersmål). - h) 100% av de anpassningar som görs inom ramen för projektet har kön, särskilt stöd eller språklig bakgrund beaktats. Mihai Karlsson Projektledare, Språkintroduktion Hulebäcksgymnasiet. 8