Infektionsverktyget ERFARENHETER OCH VÄGLEDNING FÖR ANVÄNDNING AV DATA

Transkript

1 Infektionsverktyget ERFARENHETER OCH VÄGLEDNING FÖR ANVÄNDNING AV DATA

2

3 Förord Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Infektionsverktyget är ett IT-stöd som hjälper verksamheten att kontinuerligt följa och påverka förekomsten av infektioner och användningen av antibiotika, genom att data används lokalt i det systematiska förbättringsarbetet. Den direkta återkopplingen till verksamheten är viktig och gör skillnad. Infektionsverktyget har införts i större delen av den somatiska slutenvården i hela landet delvis tack vare den fyraåriga patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Data från Infektionsverktyget kan nu användas som en integrerad del av vardagsarbetet och i verksamhetens ledningssystem. Hur kan det göras? Runtom i landet pågår arbete med att ta fram rapporter ur Infektionsverktyget och återkoppla informationen till den lokala och regionala verksamheten. De erfarenheter som finns behöver spridas! Därför har SKL tagit initiativet till att sammanställa dessa erfarenheter i en vägledning. Utöver denna rapport finns också en kortfattad, tryckt vägledning som publicerades i november Syftet med båda publikationerna är att inspirera och stimulera till ännu mera användning av de unika data som finns tillgängliga via Infektionsverktyget. Vägledningen bygger på intervjuer med 30 läkare och sjuksköterskor i 11 landsting/regioner, som genomfördes under våren Lars Midbøe på SKL ansvarar för sammanställning, analys/tolkning och urval av intervjumaterialet och har skrivit texten, med stöd av Ingemar Qvarfordt, Västra Götalandsregionen och Ann Tammelin, Stockholms läns landsting. Januari 2016 Åsa Himmelsköld Sektionschef, Hälso- och sjukvård Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

4 Upplysningar om innehållet: Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN/Bestnr: Foto omslag: Maskot/Folio Foto: Pia Nordlander, Maskot, Johnér, Susanne Kronholm/Johnér. Formgivning: Åkesson & Curry

5 Innehåll 5 Inledning 8 Kapitel 1. Vad är Infektionsverktyget? 14 Kapitel 2. Nyttan med Infektionsverktyget 17 Kapitel 3. Framgångsfaktorer 20 Kapitel 4. Erfarenheter som fångats i intervjuer 34 Kapitel 5. Infektionsverktyget en del i hälso och sjukvårdens ständiga förbättringsarbete 38 Kapitel 6. Fortsatt utveckling 41 Medverkande i framtagandet av rapporten 43 Appendix: Exempel på rapporter framtagna ur Infektionsverktyget (eget dokument)

6

7 Inledning Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens utgör stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Omfattande journalgranskningar under två år visar att vårdrelaterade infektioner utgör en tredjedel av alla skador som drabbar patienter i vården 1. Onödig eller felaktig användning av antibiotika ökar risken för resistensutveckling, vilket innebär ett stort globalt hot mot människors hälsa och hälso- och sjukvårdens möjligheter att behandla och bota. Infektionsverktyget bidrar till att vetskapen om detta förvandlas till insikt och verklig förändring, genom att data används lokalt i det systematiska förbättringsarbetet. Infektionsverktyget har under åren införts i större delen av slutenvården i de flesta landsting och är ett av många instrument för att styra, leda och utveckla hälso- och sjukvården. Information från en stor del av slutenvården i Sverige registreras och överförs automatiskt till en central databas. Data i databasen hanteras separerat för varje vårdgivare, men databasen förvaltas gemensamt. Varje vårdgivare förfogar över sina data som ger unik och värdefull information om förekomst av olika infektioner, användning av antibiotika samt infektionernas samband med riskfaktorer och olika åtgärder. Data gör nytta och bidrar till att vården förbättras först när de används. Att ta ut rapporter, analysera och återkoppla till verksamheten är uppgifter som kräver uppdrag, tid och framför allt att någon efterfrågar de rapporter som görs. Rapporterna måste sedan användas i det systematiska kvalitetsarbetet. Några kliniker och sjukhus i landet har kommit långt med detta, medan andra fortfarande söker lämpliga former. Not. 1. Skador i vården Skadeområden, undvikbarhet samt förändringar över tid, SKL 2015 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 5

8 Inledning För att stödja det lokala och regionala arbetet beslutade SKL, tillsammans med Inera AB och förvaltningen för Infektionsverktyget, att sammanställa en vägledning med exempel på erfarenheter kring användningen av verktyget. 30 personer i 11 landsting intervjuades under våren Intervjuerna fokuserade på följande teman: > > Uppdrag, organisation, ledningens engagemang > > Återkoppling, användning av data > > Val av rapporter > > Utbildning, användarstöd > > Validering, journalgranskning > > Effekter i verksamheten Många av de erfarenheter som finns förtjänar att spridas för att inspirera andra! Det finns en hel del goda exempel på hur data från Infektionsverktyget kan vara till nytta för att analysera, diskutera och förbättra antibiotikaanvändningen. Data kring vårdrelaterade infektioner är mera svårhanterliga, men även här finns erfarenheter och exempel som är värda att delas. Syfte Syftet med denna rapportversion av vägledningen är att sprida erfarenheter och kunskap för att inspirera och stimulera till ännu mera användning av de unika data som faktiskt finns tillgängliga. Infektionsverktyget är en guldgruva som väntar på att bli använd och göra nytta i några av hälso- och sjukvårdens största ödesfrågor: hur vi får bukt med vårdrelaterade infektioner och hur vi bromsar utvecklingen av antibiotikaresistens. Vägledningen finns också i en tryckt kortversion, Infektionsverktyget vägledning för att förebygga 2. Målgrupp Målgruppen för denna rapport är i första hand de som arbetar med och ansvarar för patientsäkerhet, vårdrelaterade infektioner och arbete mot antibiotikaresistens på lokal och regional nivå, dvs. verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare liksom företrädare för smittskydd, vårdhygien och Strama. Utförlig användarmanual för Infektionsverktyget finns på infektionsverktyget. Not. 2. Infektionsverktyget vägledning för att förebygga, SKL Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

9 Metod Denna vägledning bygger i huvudsak på semistrukturerade intervjuer med 30 medarbetare i 11 landsting och ett privat sjukhus som genomfördes under våren De som intervjuades är läkare eller sjuksköterskor som på ett eller annat sätt arbetar med Infektionsverktyget. Många är kopplade till lokalt eller regionalt arbete med Strama eller vårdhygien. Syftet med intervjuerna var att fånga och dokumentera lokala och regionala erfarenheter inte att jämföra hur Infektionsverktyget används och vilka effekter det har. Flertalet intervjuer genomfördes med två intervjuare och en, två eller tre respondenter. Vid några intervjuer deltog en intervjuare och en eller flera respondenter. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. De erfarenheter som redovisas har sammanfattats i åtta framgångsfaktorer som relaterar till de olika perspektiv och områden som intervjuerna avsåg att belysa. Exempel på vad dessa framgångsfaktorer grundas på och innebär redovisas i rapporten. Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 7

10 KAPITEL 1 Vad är Infektionsverktyget? figur 1. Infektionsverktygets uppbyggnad Ordinatör Vårdgivarspecifikt Rapportframtagare Patientjournal Patientadm.data Rapportverktyg (webb) Lab-system Nationellt datalager Infektionsverktyget är ett IT-stöd för lokal och regional uppföljning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. De flesta landsting/regioner har infört verktyget i större eller mindre del av den specialiserade slutenvården. Genom integration och koppling till journalsystem sker registrering av ordinationsorsak varje gång antibiotika ordineras. Data samlas i en nationell databas och är där tillgängligt för uppföljning inom respektive vårdgivares domän. Infektionsverktyget är: > > En registreringsapplikation som integrerats i de fem vanligaste journalsystemen som används inom slutenvården. 8 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

11 > > IT-tjänster som samlar data från journalsystem, laboratoriesystem och patientadministrativa system och lagrar dessa i en central databas. > > Ett rapportverktyg för att sammanställa data på olika sätt och presentera i diagram och rapporter. Registerutdrag från Infektionsverktyget kan användas för riktad journalgranskning, t ex för en fördjupad analys av ordinationsmönster eller vid validering av datakvalitet. I lagens mening är innehållet i Infektionsverktyget journaldata som bara får användas för uppföljning inom vårdgivarens egen domän. Varje vårdgivare tecknar personuppgiftsbiträdesavtal (PuB-avtal) med den organisation som förvaltar Infektionsverktyget, för närvarande Inera AB. PuB-avtalet innehåller en instruktion för hur data får användas. Det bedöms vara lagligt möjligt att sammanställa data även på nationell nivå om vårdgivarna, som äger informationen, ger förvaltaren ett sådant uppdrag. Det förutsätter också att data avidentifieras och aggregeras så att enskilda individers identitet inte kan röjas. Då skulle till exempel jämförelser kunna göras mellan likartade verksamheter i olika delar av landet. SKL genomför tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Inera AB en förstudie som belyser detta. Förstudien beräknas vara klar i april Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 9

12 Vad är Infektionsverktyget? Ordination och orsak registrering i samband med antibiotikaordination Kliniker i första hand läkare möter Infektionsverktyget som en integrerad del av det elektroniska journalsystemet. figur 2. Verktygets process Antibiotika Samhällsrelaterade Vårdrelaterade Tonsillit Mediaotit Sinuit Urinvägsinfektion Lunginflammation Erysipelas Hjärnhinneinflammation Annan Urinvägsinfektion Septikemi Lunginflammation Clostridium difficile Postoperativ sårinfektion Annan Registrering Återkoppling Profylax Bakt. lab. Clostridium difficile Operationskoder (invasiva op) Åtgärd Urinavledande katetrar Venösa katetrar Vävnadsskadande respiratorbehandling Datafångsten i Infektionsverktyget styrs av att antibiotika ordineras i anslutna journalsystems läkemedelsmoduler. Varje antibiotikaordination som görs i ett journalsystem som är kopplat och anslutet till Infektionsverktyget leder till att en post i Infektionsverktygets databas skapas eller förändras. Vid ordinationstillfället måste ordinatören ta ställning till och välja en ordinationsorsak, via den pop-up som dyker upp vid läkemedelsordinationen. Huvudalternativen är Samhällsförvärvad infektion, Vårdrelaterad infektion eller Profylax. Ordinatören ska ange den aktuella bedömningen just vid ordinationstillfället intention to treat grundat på den information och kunskap som finns just då. Att Infektionsverktyget konsekvent och obevekligt fångar just detta är unikt! 10 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

13 För varje huvudalternativ finns ett varierande antal underkategorier, som alla är nationellt definierade och kodade enligt Snomed CT och därmed enhetliga. Urvalet är specifikt för Infektionsverktyget och ska inte förväxlas med diagnoskoder (ICD 10). Ordinationsorsaken är tillsammans med patientens personnummer det som håller ihop en infektionsepisod i Infektionsverktyget. Om ett nytt antibiotikum ordineras kan det kopplas till samma orsak som den föregående ordinationen. Därigenom blir det möjligt att följa en episod som innehåller flera olika antibiotika. Om man vill byta ordinationsorsak skapas däremot en ny episod. Det kan då bli svårare att följa patientens sjukdomsförlopp. Detta är en brist i verktyget som förhoppningsvis kommer att åtgärdas. Tumregler för definition av vårdrelaterad infektion 1. Varje infektion som bedöms ha samband med ett tidigare ingrepp eller en behandling, oberoende av i vilken vårdform ingreppet/ behandlingen utförts eller ordinerats. Tre huvudtyper kan särskiljas: a) Postoperativ infektion: Ytlig eller djup infektion i operations- området som debuterar < 30 dagar efter kirurgi utan implantat eller < 1 år efter kirurgi med implantat. b) Övrig ingreppsrelaterad infektion: Infektion som kan relateras till användning av kateter, kärlinfart, dränage, intubation, punktion, injektion med flera åtgärder som bryter eller försvagar kroppens naturliga infektionsbarriärer. c) Läkemedelsrelaterad infektion: Infektion som uppkommer till följd av direkt läkemedelsverkan; till exempel Clostridium difficile-enterit i samband med antibiotikaanvändning, eller som en följd av läkemedelseffekt på immunförsvaret; till exempel vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 2. Varje infektion som debuterar två dygn eller mer (> 48 timmar) efter inskrivning inom slutenvården oberoende av tidigare vård eller behandling. 3. Varje infektion som debuterar inom två dygn efter utskrivning från slutenvård. Bärarskap av olika typer av smittämnen (MRSA, VRE, ESBL) utan infektionstecken skall inte betraktas som vårdrelaterad infektion. 3 Not. 3. Tumregler för definition av vårdrelaterade infektioner, Inera AB Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 11

14 Vad är Infektionsverktyget? Inom t ex onkologi, transplantationskirurgi, hematologi och reumatologi är immunsuppressiv behandling vanlig och där kan det därför vara särskilt viktigt att inom specialiteten komma överens om tillämpningen av läkemedelsrelaterad infektion (1c), vilket bland andra reumatologerna i Västra Götalandsregionen gjort. Bakgrundsdata automatisk överföring Från anslutna system journalsystem, patientadministrativa och laboratoriesystem förs en hel del data automatiskt över till Infektionsverktyget. Varje registrerad ordination och ordinationsorsak och all bakgrundsdata knyts till en organisatorisk enhet vårdenhet genom det HSA-id som patientens vårdkontakt eller vårdtillfälle är kopplat till. De system som har anslutningar till den nationella delen av Infektionsverktyget ska förutom ordinationsorsak och ordinerat antibiotika leverera registrerade uppgifter för samtliga patienter avseende: > > Vårdtillfällen i sluten vård > > Åtgärder (KVÅ-koder) > > ICD-10 diagnoser > > Clostridium difficile (positivt laboratoriesvar) Dessutom kan information om förekomst av vissa riskfaktorer överföras, förutsatt att detta registreras på ett standardiserat sätt i journalsystemet: > > Endotrakealtub > > Central venkateter > > Urinavledande kateter Rapportverktyget Infektionsverktygets användargränssnitt (rapportverktyget) är en webbaserad applikation som nås via webbläsare. Rapportverktyget används för att göra olika typer av uppföljningar där data som överförts till Infektionsverktyget utgör underlag. För att kunna logga in i Infektionsverktygets användargränssnitt krävs behörighet och SITHS-kort 4. På startsidan finns möjlighet att välja fyra sparade rapporter att ha som egna standardrapporter. Not. 4. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering, som tillhandahålls av Inera AB 12 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

15 I rapportverktyget kan olika typer av diagram skapas. Dessa är baserade på den information som finns registrerad i Infektionsverktyget för aktuell vårdgivare. Några exempel på vad diagrammen kan visa är: > > Andelen vårdrelaterade infektioner på en viss avdelning under året, uppdelat på årets månader > > Vilka typer av antibiotika som har använts för att behandla pneumoni under ett år på en viss enhet > > Hur stor del av antibiotikaordinationerna på en enhet som omfattade ordinering av cefalosporiner När ett diagram har skapats är det möjligt att spara det som en rapport, skriva ut och exportera det till Microsoft Excel eller PowerPoint. Genom att spara ett diagram behöver det inte skapas på nytt nästa gång det blir aktuellt att följa upp samma typ av information. För användare med medarbetaruppdrag Kvalitetssäkring finns det även möjlighet att ta fram vilka patienter som ligger bakom befintligt diagram. Detta är endast möjligt då uppföljningen avgränsas till egen vårdenhet. I de fall då en postoperativ infektion har registrerats i Infektionsverktyget är det möjligt att i efterhand koppla ihop infektionen med den orsakande kirurgiska åtgärden om denna är utförd hos samma vårdgivare. Med hjälp av denna funktionalitet är det möjligt att härleda postoperativa infektioner till de opererande enheter där åtgärderna har utförts samt att kunna följa upp andelen postoperativa infektioner för respektive åtgärd. För mera information om rapportverktyget hänvisas till Användarhandledningen som finns publicerad på Inera ABs webbsida. 5 Not. 5. Användarhandledning rapportverktyget, Inera AB Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 13

16 KAPITEL 2 Nyttan med Infektionsverktyget Infektionsverktyget har två huvudsyften: > > att bidra till minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner > > att optimera antibiotikaanvändningen Nyttan med verktyget uppstår när data används sammanställs, analyseras och återkopplas till den verksamhet där informationen uppstod. figur 3. Syftet med infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget: - minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner - optimera antibiotikaanvändningen och bromsa utvecklingen av multiresistenta bakterier Ge verksamheten ett verktyg för uppföljning, utveckling och förbättring Skapa förutsättningar för att registrera, mäta och följa upp väsentliga delar i patienters infektionsbehandling Minska risker för patienter Upprätthålla förutsättningar för avancerad sjukvård Tillämpa en enhetlig modell för mätning av infektioner och antibiotikaanvändning Möjliggöra jämförelser över tid i den egna verksamheten och med andra 14 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

17 Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner utgör en stor del 33,5 % av de skador som inträffar i svensk hälso- och sjukvård, enligt de vårdskaderapporter som SKL publicerat och Alla vårdrelaterade infektioner är inte undvikbara. Mer än hälften av alla vårdrelaterade infektioner medförde en förlängd sjukhusvistelse. Trots omfattande insatser under många år bland annat i form av mätningar, åtgärdsprogram, utbildning och opinionsbildning ligger antalet och andelen patienter med vårdrelaterade infektioner kvar på ungefär samma nivå, nationellt sett. Däremot visar de nationella punktprevalensmätningar som genomförts årligen sedan 2008 att det finns regionala och lokala skillnader. 7 Om dessa speglar reella prevalensskillnader eller snarare beror på registrerings kvalitet och/eller vårdens innehåll och uppdrag är inte helt klarlagt och kräver fortsatt systematiskt valideringsarbete. I en rapport från SKL 2014 Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger presenterades en studie som syftat till att identifiera faktorer som bidrar till lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner 8. I studien valdes två landsting och sex sjukhus med en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner (eller förbättring över tid), och två landsting och fyra sjukhus med en högre förekomst av vårdrelaterade infektioner ut för fördjupad analys. Sammanlagt genomfördes närmare 100 intervjuer i syfte att förstå vilka påverkbara faktorer som kan hjälpa till att förklara varför vissa landsting och sjukhus lyckas bättre än andra i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. I intervjuerna lades stort fokus på att förstå hur faktorer på olika nivåer bidrar till att förebygga vårdrelaterade infektioner; faktorer som direkt påverkar patienten länkades till faktorer som möjliggör eller skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete mot vårdrelaterade infektioner. Totalt identifierades åtta framgångsfaktorer. Den första faktorn, Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla berör hela organisationen. De två nästföljande faktorerna, Hygienriktlinjer ses som självklara och Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt rör i första hand professionernas arbete (mikronivå). Tre faktorer berör den operativa ledningens arbete (mesonivå): Goda lokalmässiga förutsättningar skapas, Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling och Städning ses som viktig en del. De två avslutande framgångsfaktorerna, Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt Not. 6. Skador i vården skadeområden och undvikbarhet, SKL 2014 Not. 7. Punktprevalensmätningar, resultat vårdrelaterade infektioner 2015, SKL 2015 Not. 8. SKL: Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 15

18 Nyttan med Infektionsverktyget och Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler är framför allt påverkbara på landstingsövergripande nivå (makronivå). Antibiotikaresistens Antibiotikaresistens är ett globalt problem som fortsätter att öka och utgör ett hot mot folkhälsan både i Sverige och internationellt. Sambandet mellan antibiotikaförbrukning och resistensutveckling är väl belagt men det behövs fler åtgärder än minskad antibiotikaförskrivning för att kunna fortsätta att bedriva en säker och effektiv vård i Sverige. År 2010 lanserade Strama och Svenska Infektionsläkarföreningen ett 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens inom slutenvården. Ett flertal landsting har officiellt antagit det programmet som sin policy och många viktiga förändringar och projekt pågår. Arbetet ute i landstingen har fått extra draghjälp av regeringens och SKLs överenskommelse om förbättrad patientsäkerhet. För att ytterligare stärka arbetet i kampen mot antibiotikaresistens har Stramanätverket och Svenska Infektionsläkarföreningen uppdaterat 10-punktsprogrammet som även breddas till att omfatta hela sjukvården. 9 Not. 9. Strama: 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården 16 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

19 KAPITEL 3 Framgångsfaktorer Erfarenheterna av att använda data från Infektionsverktyget kan sammanfattas i åtta framgångsfaktorer. 1. Data efterfrågas och används Att ledningar och verksamheter på olika nivåer använder data och rapporter från Infektionsverktyget. Verktyget kan användas på många olika sätt, bland annat som en del i ledningssystemets egenkontroll, i form av rapporter för ledningsgrupper och som underlag för styrkort (se exempel från Region Skåne s 28). Rapporter från Infektionsverktyget kan utgöra diskussionsunderlag vid läkarmöten och arbetsplatsträffar, och underlag för riktade analyser. När data aktivt efterfrågas och används leder det ofta till aha-upplevelser: är det så här det ser ut hos oss! Att se sina egna förskrivningsmönster i staplar och tabeller är en bra utgångspunkt för att diskutera om vi gör det vi bör. 2. Det finns tydliga uppdrag Att utsedda personer har uppdrag att ta fram rapporter, göra pedagogiska presentationer och återkoppla till verksamheten. Detta kräver tid och engagemang. För att ett sådant arbete ska ge effekt och göra nytta behövs tydliga uppdrag som utrycker såväl ledningens krav som stöd. Ett formaliserat uppdrag som t ex Infektionsambassadör, med förankring hos avdelnings- och verksamhetschef ger tyngd och kraft. Det är särskilt viktigt att uppdraget är förankrat hos ledningen. 3. Regelbunden återkoppling och uthållighet Att data som registreras kommuniceras till berörda målgrupper på alla nivåer. Nyttan blir tydlig när utvecklingen följs över tid. Det är nödvändigt med regelbundet återkommande och uthållig återkoppling av data till den verk- Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 17

20 Framgångsfaktorer samhet där informationen skapades. För analys och verksamhetsutveckling behövs tid, bra mötesformer och tålamod. Var och hur ofta återkoppling sker kan variera lämpligt forum och frekvens behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar. 4. Samarbete Att det finns olika kompentenser, resurser och stödfunktioner som tillsammans bidrar till ett framgångsrikt arbete med att minska vårdrelaterade infektioner och optimera antibiotikaanvändningen. Det finns kunniga medarbetare på olika kliniker, inom vårdhygien, smittskydd och Strama-nätverken som vill och kan bidra. Olika kliniker inom samma specialitet kan gemensamt ta fram rutiner för hur regelverk och definition för vårdrelaterade infektioner ska tillämpas praktiskt. Ledningens roll är central och nödvändig för att bygga en lokal och regional organisation som stöder samverkan och samarbete. 5. Engagemang tas tillvara Att medarbetare som är särskilt intresserade av att följa upp verksamhetens innehåll och vårdens effekt genom att sammanställa och analysera data från Infektionsverktyget får stöd och ledning. När organisationen tar vara på engagemang och intresse hos eldsjälar kan det få stor effekt i verksamheten. Med stöd och lyhörd ledning kan engagerade medarbetare bidra till att data används och gör nytta. 6. Fördjupningsprojekt används Att fördjupad analys görs av de siffror som presenteras i rapporter och tabeller. Information om vårdrelaterade infektioner och användning av antibiotika är ofta komplex. Därför är det av stor vikt att data analyseras utifrån olika professioners och specialisters perspektiv. Vårdpersonal i utbildning, t ex AToch ST-läkare och sjuksköterskor i vidareutbildning, kan uppmanas att använda data från Infektionsverktyget i sina fördjupningsprojekt och resultaten återkopplas och användas av klinikerna. 7. Tillgång till kompetens Att utbildning och uppdrag kopplas samman tidsmässigt och konkret för att ge effekt. Infektionsverktyget ger stora möjligheter att sammanställa och kombinera data ur olika perspektiv och frågeställningar. Detta kräver viss utbildning och träning i att använda rapportverktyget, ta fram relevanta rapporter och presentera resultat. 18 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

21 8. Validering av datakvalitet Att validering av datakvalitet, datafångst och dataöverföring görs återkommande och systematiskt. Vad som ska bedömas som en vårdrelaterad infektion är inte alltid självklart för dem som ordinerar antibiotika. För att få bra datakvalitet behövs återkommande utbildning om infektionsdefinitioner. Det är ännu för tidigt att påvisa tydliga effekter av Infektionsverktyget i det kliniska arbetet. Däremot finns en hel del goda exempel på hur återkoppling av data från verktyget lett till diskussion, analys och också förändrade beteenden på enskilda kliniker. En del av dessa erfarenheter beskrivs i denna vägledning. Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 19

22 KAPITEL 4 Erfarenheter som fångats i intervjuer Uppdrag, organisation och ledningens engagemang I flera landsting/regioner finns formaliserade uppdrag och roller för att arbeta med uppföljning och återkoppling kring vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Vikten av nära samverkan mellan Strama, Vårdhygien och enskilda kliniker betonas av flertalet intervjuade. Samarbetet kan organiseras på olika sätt. SÄS, Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås (Västra Götalandsregionen), var tidigt ute med att registrera vårdrelaterade infektioner infördes SAI Sjukhusets Antibiotika- och Infektionsuppföljnings-system ett finländskt verktyg som på många sätt utgjort förebild för Infektionsverktyget. Anders Lundqvist på Infektionskliniken, som håller i sjukhusets Strama-arbete, har tillsamman med Vårdhygien byggt upp ett långsiktigt arbete med att återkoppla data om både VRI och antibiotikaanvändning till klinikerna. Han har under flera år tagit fram kvartalsrapporter i Powerpointformat, med diagram och några få textrader, för alla kliniker, som han skickar till verksamhetschefer, studierektorer, AT- och ST-läkare. Det arbete som inleddes med SAI fortsätter med Infektionsverktyget. Varje klinik har också sin egen Verktygsläkare, som har ett uppdrag att arbeta med frågor som rör antibiotika och vårdhygien bland annat med hjälp av Infektionsverktyget. De får utbildning i rapportverktyget och deltar i valideringen av dess användning. Varje klinik ska ha en egen webbsida som kallas Vårdhygienisk standard och som ska uppdateras efter det årliga dialog mötet mellan Strama/Vårdhygien och varje enskild klinikledning på sjukhuset. På klinikens egen vårdhygieniska hemsida kan man se vem som är verktygs läkare 20 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

23 och där finns riktlinjer för hur verktyget ska användas, vilka som är hygienombud och vad kliniken har för handlingsplan när det gäller antibiotika och vårdhygien. Sidan rymmer också infektionsrelaterade riktlinjer och antibiotikainformation till nyanställda läkare. Där finns också möjlighet att publicera aktuell statistik från kliniken, exempelvis följsamhet till klädregler och standardvårdplaner samt antibiotikaförskrivning. Klinikerna uppdaterar själva sin webbsida med hjälp av egna administratörer men det finns en sjukhusgemensam mall. Jag tror det finns ett värde i att den som får det här ansvaret verktygsläkaren inte bara får en massa filer som ska klickas fram här och var, utan att det på något vis finns möjlighet till en överblick över vad det är vi håller på med. Jag ska inte säga att vi fått alla att följa våra planer, men vi har skapat en basstruktur för att förenkla möjligheten till översikt, säger Anders. Ett annat sätt att nå ut med budskap är att mejlbomba läkare i allmänhet med riktade insatser. Exempelvis har vi prövat veckovis återkoppling av antalet kinolonordinationer klinikvis vid UVI utan feber för att åstadkomma minskad förskrivning. Data från en sådan kampanj kan sedan användas som underlag för diskussion vid möten på klinikerna. Västerbottens Läns Landsting har lanserat Infektionsambassadörer som knyts till de lokala patientsäkerhetsteamen. Det ska finnas en Infektionsambassadör på varje hälsocentral och sjukhusklinik som tillsammans med andra i teamet jobbar med att presentera och processa data. Infektionsläkaren och Strama-ordföranden Stephan Stenmark beskriver sin roll: att se till att vi skapar en struktur så att vi får klinikerna att göra verkstad av data. Från primärvården finns redan goda erfarenheter av återkoppling och reflektion över data, utanför Infektionsverktyget. Nu byggs strukturer för detta också inom slutenvården, parallellt med implementering av 10-punktsprogrammet mot antibiotikaresistens som är hela landstingets policy. Okey, om det är vår policy, säger Stephan, vad innebär det då? Hur bryter man ner det? Vad innebär det för mig som verksamhetschef på kirurgen? Och för mig som lab-centrumchef? Då har vi fått högsta ledningens stöd att ge uppdrag ur det här programmet till varje enhet. Och Infektionsverktyget är ju en del av tiopunktsprogrammet, så de har liksom gått hand i hand. Då har vi specificerat för varje verksamhetschef: det här är utifrån tiopunktsprogrammet, det här är ditt uppdrag. Och det här ska ni beskriva i patientsäkerhetsberättelsen: hur har vi jobbat med det här uppdraget? I Region Halland menar Vårdhygien och Stramagruppen att Infektionsverktyget måste vara ett system som ägs i verksamheten, med uppdrag som ligger i linje organisationen och med en efterfrågan från förvaltningsledningen kring Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 21

24 Framgångsfaktorer data. Uppdraget är fastställt av hälso- och sjukvårdsdirektören och skrivet så att det är verksamhetschefens ansvar att utse någon lämplig person eller flera som gör jobbet, med Vårdhygien, Stramagrupp och Infektionsklinik som stödgrupperingar, med specifik kompetens utifrån olika aspekter. Regionen har haft långvariga tekniska problem med dataöverföring från journalsystemet till Infektionsverktyget, men har använt tiden för att förbereda sig. Mats Erntell, smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland, tycker det är bra om verksamheterna börjar i liten skala. Om till exempel en ortoped vill titta på vårdrelaterde infektioner eller antibiotikaprofylax vid en viss diagnos, så är det tillräckligt bra, det första året. Då börjar vi med det som underlag för återkoppling, en en gång per termin. Det är verksamhetens åtagande att vi har ett ömsesidigt uppdrag. Så långt det går måste vi försöka få kliniken att äga och driva frågan. Det går inte att lägga det på Vårdhygien eller på Strama utan det måste ut. I uppdraget ligger att regelbundet ta ut rapporter och återkoppla internt, till exempel på ett APT eller ett särskilt seminarium, där data lyfts och ansvariga inom kliniken redovisar. Landstinget Västmanland har byggt upp en tydlig strategi och organisation kring vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier (MRB). Den centrala VRI-MRB-gruppen leds av hälso- och sjukvårdsdirektören och har representanter för landstingets båda förvaltningar. Chefläkare ingår, liksom företrädare för smittskydd, vårdhygien och mikrobiologiskt laboratorium. Gruppen är beslutsinstans för Infektionsverktyget. På varje klinik finns speciella kontaktläkare, som har i uppdrag att göra datauttag och validering av data i Infektionsverktyget. Det finns formaliserade uppdragsbeskrivningar för kontaktläkare, verksamhetschefer (klinikchefer) och förvaltningschefer, som specificerar vilka aktiviteter respektive uppdragstagare ansvarar för. Per Holmblad, hygienläkare, berättar: Vi har våra kontaktläkarmöten några gånger per år, där vi går igenom aktuella frågeställningar och nyheter. Det visar sig att klinikerna har kommit olika långt med användningen av Infektionsverktyget några har jobbat en hel del medan andra knappt har börjat med sina rapporter. Så det är heterogent och många upplever att det är lite problem med att ta ut rapporter, lite svårt att veta vilka rutor som ska kryssas i och vad som kommer ut i slutändan. Därför har jag utformat förslag på standardrapporter som finns att använda. Sedan måste ju varje klinik skapa sina egna speciella standardrapporter utifrån sina egna behov. Eva Edberg, hygiensjuksköterska och Rosie Marie Fridholm, chefssjuksköterska, i Västmanland, tycker att det är viktigt att arbetet med rapporter i Infektionsverktyget är ordentligt förankrat hos verksamhetschefer och 22 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

25 avdelnings chefer. Börjar man underifrån, utan stöd och förankring i ledningen, förstår inte cheferna vad man håller på med och det är ändå där ansvaret ligger. Användning av data Tack vare Infektionsverktyget samlas en mängd data om infektioner och antibiotika. Rapporter från verktyget ger översiktliga bilder av ordinationsmönster och infektionsincidens. Över tid ges indikationer på förändringar och avvikelser som behöver granskas närmare. Genom registerutdrag från verktyget kan underlag för kvalitativ journalgranskning snabbt tas fram. ST-läkare kan t ex göra mindre studier, som individuellt skriftligt arbete enligt Socialsty- Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 23

26 Konsultens syn relsens riktlinjer. Det finns goda erfarenheter av detta, bland annat från Region Kronoberg, där en medicinläkare i Ljungby jobbat med samhällsförvärvade pneumonier på akuten, som sitt ST-arbete. Hon har tittat på val av antibiotikum, hur Strama-rekommendationer följs och vilka diagnostiska åtgärder som görs, t ex sputumodlingar. I Borås har data både från SAI 10 och Infektionsverktyget använts i flera olika ST-arbeten. ST-läkarna är en grupp som kan ha mycket nytta av Infektionsverktyget, tycker Anders Lundqvist. De ska som ett led i sin utbildning genomföra projekt av såväl vetenskaplig som kvalitetsmässig inriktning och Infektionsverktyget kan då vara till stor hjälp. Via verktyget kan patientgrupper identifieras och ST-läkaren kan göra journalgranskningar för att se hur det egentligen var Not. 10. SAI Sjukhusets Antibiotika- och Infektionsuppföljnings-system 24 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

27 med dessa patienter, vad det blev för slutdiagnos och hur väl vården har genomförts. Ett sådant arbetssätt är förstås inte unikt för ST-läkare utan kan utföras även av sjuksköterskor, sjukgymnaster, controllers eller andra som vill göra kvalitetsmässig granskning av vården vid infektionsdiagnos. Man ska inte överskatta tidsåtgången för sådant projekt. En frågeställning kan ofta belysas genom en halv dags arbete med journalgranskning om patientgruppen är lätt att identifiera. Det har blivit tydligt att Infektionsverktyget väcker lika mycket frågor som det ger svar och att många av dessa frågor inte kan besvaras utan manuell läsning av journalen. Återkopplingen till sjukhusets kliniker och personal är viktig. Informationen måste vara kortfattad och lättillgänglig säger Anders. Jag är ganska tjatig och använder samma diagram kvartal för kvartal men fyller på med nya data. Alla nås av så många olika informationsflöden hela tiden så det är bra om man känner igen layouten på det som kommer. Anders använder rapporterna i sitt arbete som Stramaläkare och vid möten på respektive klinik. Det märks att det finns ett intresse och att verksamhetschefer bryr sig om förändringar och avvikelser i antibiotikaanvändningen. Ibland har journalgenomgångarna varit särskilt nödvändiga för att klarlägga skälet till antibiotikabehandling. Detta gäller t ex Annan profylax som visat sig vara en rik källa att leta i vad gäller antibiotikaordinationer med tveksam indikation. Väldigt mycket av vården idag drivs av ängslighet, säger Anders. Vi är rädda för att det ska gå illa för patienterna och arbetar, ofta med all rätt, med breda marginaler. Detta gäller även antibiotika och så skapas lätt en tradition med vida indikationer och breda antibiotikaval. Tidigare har vi diskuterat om antibiotika behövs eller om vi ger det i onödan. Det blir dock allt påtagligt att vi stället måste resonera om antibiotika gör nytta eller istället faktiskt gör skada, inte bara för den allmänna ekologin utan också för den enskilde patienten. Vida och breda antibiotikatraditioner sätter sig i vilket fall i väggarna och påverkar nya läkare som ska läras upp: Så här brukar vi göra. Och så blir det så. Infektionsverktyget kan göra skillnad och bryta invanda mönster. Vi har exempel på hur ST-läkare, som genomfört projekt med utgångspunkt från Infektionsverktyget och journalgranskning, har redovisat förhållanden på egna kliniken som fått erfarna kollegor att se mönster de tidigare inte förstått. Efter diskussion har det sedan införts förändrade arbetssätt som efterhand kunnat följas upp med hjälp av Infektionsverktyget och bekräfta följsamhet till den ändrade strategin. Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 25

28 Erfarenheter som fångats i intervjuer I Region Jönköpings Län beskriver Andreas Lägermo, hygiensjuksköterska och Strama-koordinator, hur de återkopplar till klinikerna: Jag gör månadsrapporter på region- och sjukhusnivå, 6 7 bilder, ganska enkelt, som jag skickar till ledningsgruppen och verksamhetschefer. För att göra något vettigt med det måste varje klinik själva ta fram data. Det här har åtminstone gett dem någon slags grundläggande handledning och vi har talat om hur vi tycker att de ska följa upp på de olika klinikerna, i samband med möten med Stramateamen. Men vi vet inte i vilken utsträckning det har börjat användas regelbundet och om de tar fram rapporter på sina kliniker. Cecilia Magnusson, infektionsläkare i Jönköping: Vi träffade kvinnokliniken för sig, från alla tre sjukhusen, och kirurgerna för sig vilket var väldigt givande. Även om man inte ska jämföra kliniker så blir det ändå lite sporre. Med rapporterna kan man visa både nyttan och skillnaderna. Mellan ortopedklinikerna var det t ex rätt stora skillnader vad gällde antalet behandlade urinvägsinfektioner. Frågan lyftes om man behandlar asymtomatisk bakteriuri (ABU) och inte bara urinvägsinfektion vilket ju var direkt feedback till det sjukhuset det gällde. Vi måste ju lyfta det här och se vad vi kan göra. Birgitta Lytsy, överläkare Vårdhygien i Landstinget Uppsala Län, berättar hur hon gör när hon ska prata med en läkargrupp inom en verksamhet: Jag tar fram ett antal rapporter och visar, så att de får upp intresset. Och det är det bästa. I början när jag pratade om vårdrelaterade infektioner och infektionsregistrering för läkargrupper var det abstrakt och teoretiskt och då var det inte lika intressant. Men så fort jag började visa staplarna och data från Infektionsverktyget, det spelar egentligen ingen roll vad man visar, det blir direkt ett intresse, det blir konkret och det genererar massor med idéer och alla i gruppen blir jättetaggade. Man ska akta sig, tror jag, att från Vårdhygien eller centralt styra för mycket. De måste själva känna att det är våra data och vad ska vi göra med den? Så kommer de goda idéerna fram. Men det behöver finnas erfarenheter och tips och utsedda personer som tycker det här är kul, som brinner lite för det och kan leka lite med det och se ja men det här är en bra rapport, så här ska vi mäta och återkoppla. Jesper Ericsson är infektionsläkare och sedan hösten 2014 ansvarig för att införa Infektionsverktyget på Danderyds sjukhus i Stockholms Läns Landsting. Han har tidigare varit med om att införa verktyget i Västmanland, och beskriver hur samarbetet med Vårdhygien och Strama hade en avgörande betydelse för att komma igång. På Danderyd hoppas han kunna komma ut till 26 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

29 varje klinik på sjukhuset minst en gång per termin, tillsammans med klinikens egen Strama-representant, och då ha med rapporter från Infektionsverktyget som underlag för diskussion om antibiotika-användning vid olika ordinationsorsaker. Förhoppningen är att klinikrepresentanterna själva ska kunna ta fram rapporter för sina kliniker och att han själv ska vara behjälplig med presentation, analys och att ta fram riktlinjer. Carsten Dencker, landstingsöverläkare i Region Jämtland-Härjedalen, menar att Infektionsverktyget måste användas som ett ovärderligt redskap i verksamhetsförbättring och att ledningen både lokalt och på landstingsnivå behöver känna att det är de som äger verktyget, att det är deras ansvar och att de har en sammankoppling genom verktyget. Det är egentligen inte så märkvärdigt, säger Carsten som själv tagit ut en del rapporter. Man kan faktiskt få fram väldigt bra rapporter på ett ganska enkelt sätt. Det jag tror mest på är att man i verksamheten följer utvecklingen över tid och att ledningen efterfrågar det och faktiskt säger: Hur ser det ut? Hur går det? Är vi nöjda med resultaten och hur kan vi bli bättre? Jag tror man ska kunna prenumerera på fasta rapporter, så att det en gång i månaden plingar till och så har man fyra nya rapporter av samma sort. Då får man också en påminnelse om ny data som vi kan ta med till nästa möte. Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 27

30 Erfarenheter som fångats i intervjuer I Region Skåne ingår sedan en tid data från Infektionsverktyget i det balanserade styrkortet. Carl-Johan Fraenkel, hygien- och infektionsläkare: Det är tänkt att verksamheten själv ska ta fram sina egna rapporter och det kommer de att göra nu när detta är med i det balanserade styrkortet, i alla fall på Skånes Universitets-Sjukhus (SUS). Varje verksamhet väljer ett mål för vårdrelaterade infektioner och ett antibiotikamål med utgångspunkt från Infektionsverktyget och tar själva fram data för det. Sen är det tänkt att vi på central nivå ska stötta och vara diskussionspartner. Vi har ett riktigt bra exempel, nämligen ortopeden här på SUS, en klinik som är engagerad i arbetet med kvalitet och vårdrelaterade infektioner. De var med som pilotklinik för Infektionsverktyget och har använt Infektionsverktygets alla delar, precis så som man skulle vilja, kan man säga. De kopplar alla postoperativa infektioner och håller koll på till exempel att det var en hög andel infektioner efter ryggortopedi. Då efterfrågades data om det, och de bestämde sig för att hålla kontinuerlig koll på postoperativa infektioner efter ryggkirurfigur 4. Balanserat styrkort ) Andelen patienter i slutenvården med VRI: <5,5 %. Källa: Infektionsverktyget 2) Rätt användning av antibiotika: 90% måluppfyllelse för sektionsspecifikt mål. Källa: Infektionsverktyget. Sektionsspecifika mål ska tas fram tillsammans med Strama slutenvård. 28 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

31 gi. Så det har kommit ryggkirurger och velat lära sig Infektionsverktyget efter det. De håller kontinuerlig koll på hur det ser ut med vårdrelaterade infektioner på avdelningarna, och ser man att vårdrelaterade urinvägsinfektioner går upp så görs en liten snabbanalys och man ser vad som kan göras åt det. Val av rapporter Infektionsverktygets rapportfunktion ger nästan obegränsade möjligheter att följa upp antibiotikaanvändning och ordinationsorsaker, inklusive vårdrelaterade infektioner och kopplingar till vårdåtgärder och riskfaktorer. Ibland behöver rapporterna kompletteras med någon form av kvalitativ journalgranskning. Exempel på rapporter Antibiotikaanvändning i barnsjukvård Kristina Elfving är barnläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Som relativt nybliven specialist inriktar hon sig mot barninfektioner. Hon är kontaktläkare för Infektionsverktyget på sin klinik och har stöd för sitt arbete med Infektionsverktyget från sin verksamhetschef. På sjukhuset finns en ganska nystartad antibiotikagrupp med flera kontaktläkare och andra som på olika sätt jobbar med Infektionsverktyget och infektionsrelaterade frågor. I gruppen tar man fram och diskuterar olika rapporter, t ex vilka antibiotika som ordineras. Jag tittade på Cefotaximförskrivningen, och tyckte det var svårt att dra några slutsatser i Infektionsverktyget, så jag gjorde min egen lilla journalgranskning i Meliorjournalen, för att se hur länge barnen fått behandling och varför. Jag gick igenom 50 journaler vilket gick ganska snabbt eftersom jag hade en enkel frågeställning: förskrivs det Cefotaxim på fel sätt?. Slutsatsen blev nej, det förskrivs nog inte på fel sätt men vi behöver gå vidare med frågeställningen hur vi ska behandla lymfadenit. Och så behöver vi titta på om vi förskriver för mycket Meronem, till de mycket, mycket sjuka barn vi vårdar på vår klinik. Kanske kommer vi då fram till att vi bara bör få välja Meronem efter kontakt med infektionskonsult. Misstanken om för stor användning av Meronem uppstod när vi såg staplarna i rapporten vi tog fram i Infektionsverktyget då väcktes frågan varför är det så här? Infektionsverktyget har varit en viktig anledning till att vår antibiotikagrupp startades och det har lett till att vi ser att vi måste samarbeta mycket mer. Och det har alla vetat om, men vi har inte haft några former för det. Även om det är i sin linda så händer det mycket nu, som Infektionsverktyget har initierat. Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 29

32 Erfarenheter som fångats i intervjuer Minska onödig behandling av urinvägsinfektion Exempel från Kalmar Per-Åke Jarnheimer Olsson, hygienläkare och Strama-ordförande i Landstinget i Kalmar berättar: Urinvägsinfektion utan feber är på många vårdavdelningar den vanligaste ordinationsorsaken för antibiotika och överbehandling med antibiotika vid fynd av bakterier i urinen är ett vanligt problem. Med stigande ålder blir asymtomatisk bakteriuri allt vanligare, särskilt hos kvinnor. Förekomst av bakterier i urinen bedöms ofta felaktigt vara orsak till diverse ospecifika symtom såsom trötthet och förvirring. Detta enkla exempel från Länssjukhuset i Kalmar visar hur antibiotikaanvändningen vid misstänkt urinvägsinfektion kunnat minskas med hjälp av Infektionsverktyget. Med en rapport från Infektionsverktyget identifierades tre vårdavdelningar med särskilt hög antibiotikaförskrivning på denna indikation. Journalgranskning bekräftade att skälen till behandling oftast var tveksam. Samtlig personal på respektive avdelning fick statistiken återkopplad och en 30 minuter lång information av infektionsläkare om asymtomatisk bakteriuri, indikation för provtagning med urinsticka samt rätt indikation för behandling. Interventionen utvärderades sedan med hjälp av Infektionsverktyget. Att minska antalet behandlingar leder både till minskad antibiotikakonsumtion och färre antal vårdrelaterade infektioner. figur 5. Andelen kvinnor > 70 år som erhållit behandling med antibiotika mot urinvägsinfektion utan feber kvartalsvis. Nämnaren utgörs av antal vårdtillfällen. Interventionen startade november 2013 Infektioner ,31 Intervention 8 8, ,29 4,87 5,20 5,77 4,31 5, K K K K K K K K2 30 Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data

33 Alingsås egna punktprelvalensmätningar På Alingsås lasarett (Västra Götalandsregionen) har förekomsten av vårdrelaterade infektioner följts månadsvis, 10 ggr per år, under flera år, genom punktprevalensmätningar som görs manuellt i samband med storrond den sista onsdagen i varje månad (utom juli och december). Ett rullande medelvärde räknas fram, så att utvecklingen kan följas över tid och förekomsten av vårdrelaterade infektioner kan ställas i relation till exempelvis användning av urinvägskatetrar och beläggning på vårdavdelningar. Chefläkare Per Wiger säger att man valt att behålla sin beprövade modell parallellt med införandet av Infektionsverktyget. På sikt kommer förmodligen det gamla systemet att fasas ut men det är också intressant att jämföra resultaten från de två systemen. tabell 1: Vårdrelaterade infektioner (VRI) Allingsås lassarett Medelvärde 2012: 6,6% 2013 Medelvärde 2013: 5,7% 2014 Medelvärde 2014: 5,7% 2015 Jan 6,3 % Feb 6,3 % Mars, nationell mätning 2,3 % April 10,7 % Maj 4,0 % Juni 3,4 % Augusti 4,0 % September 2,5 % Oktober 2,7 % Medelvärde ,8 % Regionens målvärde för VRI < 7 %. Alingsås lasaretts målvärde < 5,0 % Utbildning, användarstöd Det krävs utbildning och träning i att använda rapportverktyget i Infektionsverktyget. I Region Skåne utbildades ungefär 65 kontaktläkare/kontaktpersoner under 2014, först med två timmars introduktion innan Infektionsverktyget infördes och senare med ytterligare två timmars utbildning i rapportverktyget. Carl-Johan Fraenkel har hållit i utbildningarna. Han tycker att rapportverktyget är väldigt bra, men menar att man måste vara ganska initierad för att kunna leka och förstå vad det är man kan ta fram. För att lära ut behövs en lite enklare nivå. Många efterfrågar någon slags standardrapport, som visar det alla kan få in. Infektionsverktyget. Erfarenheter och vägledning för användning av data 31